FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT"

Anna-Karin Fredriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT

2 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 1(6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTINFORMATION PROJEKTMÅL BAKGRUND SYFTE PROJEKTKONTAKTER Projektgrupp Beställare UTVÄRDERING AV MÅL PROJEKTMÅL EFTERKALKYL KONTRA FÖRKALKYL VERKLIG KONTRA PLANERAD LEVERANSTID ANALYS AV PROJEKTFÖRLOPPET MILSTOLPAR TIDSPLANEN RISKHANTERING KOMMUNIKATION OCH RUTINER UTVÄRDERING AV PROJEKTORGANISATIONEN REKOMMENDATIONER... 5

3 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 2(6) 1 Projektinformation 1.1 Projektmål Projektet har för avsikt att besvara flertalet frågor: Hur fungerar en toriumreaktor? Hur "svår" är en toriumreaktor att realisera? Fördelar/nackdelar med toriumreaktor kontra konventionell kärnkraft och förnyelsebar energi? Säkerhetsaspekten kontra konventionell kärnkraft? Hur stor effektkapacitet har en toriumreaktor? Är det ekonomiskt möjligt att tillverka? Hur ser tillgången på torium ut, hur utvinner man Torium? Finns det svårigheter med utvinningen? Projektets mål utgörs i sin helhet ur besvarandet av dessa frågor. 1.2 Bakgrund 1.3 Syfte Dagens kärnkraftverk, som drivs av anrikat uran, lämnar efter sig kärnavfall, detta måste slutförvaras under mycket lång tid och på ett säkert sätt. Uran är en bristvara på jorden, torium är betydligt mycket mer vanligt förekommande och kan användas som bränsle i fjärde generationens kärnkraftverk. Tekniken för kärnkraftverk har utvecklats och med den fjärde generationens kärnkraftverk har energieffektiviteten per viktenhet av kärnbränsle ökat med i storleksordningen gånger, dessutom finns det förhoppningar om att kunna använda tidigare uttjänt kärnavfall som kärnbränsle. Med dessa ekonomiska och miljömässiga vinster samt med en avsevärt mycket mindre mängd kärnavfall och en minskad slutförvaringstid, från flera tiotusentals år till några hundratals år, ger detta flera incitament att undersöka om tillräckliga förutsättningar finns för upprätta en, eller flera, toriumreaktorer i Sverige Projektet avser att undersöka om det finns förutsättningar att anlägga kärnkraftverk, av fjärde generationen med toriumteknik, i Sverige. Detta med avsikt att kunna ersätta dagens urandrivna reaktorer med toriumteknik

4 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 3(6) 1.4 Projektkontakter Projektgrupp Råbbinn Johansson Britta Jonasson Johan Mattsson Robin Nyberg Jonas Åkerdahl Beställare Grupp 2, genom Johan Mikkelsen

5 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 4(6) 2 Utvärdering av mål 2.1 Projektmål Då projektgruppen hade ringa förkunskaper i ämnet, men mycket och lättillgänglig information fanns att tillgå, beslöts att möjligheterna att ändå uppfylla hela projektmålet inom avsatt tid ansågs som goda. Deltagarna noterade den miljömässiga avsaknaden i projektmålen, som under projektets gång visade sig vara av omfattande positiv betydelse. Med till exempel en avsevärt mycket kortare slutförvaringstid hos toriumreaktorer kontra dagens reaktorer, samt möjligheten att använda gammalt kärnavfall till bränsle, vilket ger en betydande fördelaktig inverkan på miljön i ett både lång- och kort-siktigt perspektiv. 2.2 Efterkalkyl kontra förkalkyl Vidare behövdes ingen ytterligare tid för projektmålet avsättas, men då det är ett ytterligt stort område kunde projektmålen fördjupats ytterligare med mer tid till förfogande. Detta var dock inte aktuellt då bedömningen att tillräckligt adekvata svar på frågorna uppnåtts inom den avsatta tiden. Då projektet inte hade någon budget var det utom intresse att föra räkenskap kring detta. 2.3 Verklig kontra planerad leveranstid Projektmålen uppfylldes och följde tidsplanen.

6 Förstudie om Toriumreaktorer (LFTR) 001 Slutgiltig 5(6) 3 Analys av projektförloppet 3.1 Milstolpar Antalet milstolpar uppsatta för projektet har bidragit till att skapa en bra bild över arbetet. 3.2 Tidsplanen A1-A7 har till stor del skötts parallellt, mycket beroende av studieresa till Jokkmokk. Avstämningsmötet M1, skedde under vistelsen i Jokkmokk, var en bra avstämning för aktiviteterna A1-A7 för att hinna färdigt med dessa innan M Riskhantering Enligt riskanalysen antogs att kommunikationen mellan projektdeltagarna vara den största risken, vilket visade sig stämma. Den framtagna riskåtgärden med att öka antalet avstämningsmöten visade sig inte räcka. Därför ökade vi kommunikationen genom Skype. 3.4 Kommunikation och rutiner Kommunikationen mellan projektdeltagarna fungerade inte så bra även fast projektmöten hölls en gång i veckan eftersom det var svårt att hitta tider då alla var tillgänglig. För en bättre kommunikation ökade kontaken genom Skype. 4 Utvärdering av Projektorganisationen Eftersom projektet genomfördes som distanskurs så blev samarbetet besvärligare då kommunikationen mellan deltagarna delvis uteblev. Projektledaren byttes varannan vecka vilket gjorde att det blev lite rörigt då den nya projektledaren skulle sättas in i rollen. Sammarbetet mellan styrgrupp/referensgrupp och projektgrupp har fungerat bra men kommunikationen har kunnat vara bättre. 5 Rekommendationer För att få ett bättre flyt i projektarbetet bör rollerna behållas genom hela projektet. Det vore även en stor fördel med en eller flera Adobe-möten med styrgruppen för att diskutera projektfrågor i realtid.

Relevanta dokument

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål Projektnamn Projektägare Grupp 2 Projektgrupp 3 Förstudie om Toriumrektor (LFTR) Robin Nyberg Britta Jonasson Jonas Åkerdahl Johan Mattsson Råbbin Johansson Projektperiod 8/4-22/5 2015 Bakgrund Dagens