- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- kan solens energikälla bemästras på jorden?"

Transkript

1 CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet

2 Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi ur det kontrollerat? Tokamak-typs fusionsreaktorer, ITER Materialproblem i tokamak-reaktorer Vår forskning i området [Källor: egen kunskap, John Wesson: The Science of JET från Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 2

3 Fusion i solen Förhållandena i solens inre är extrema temperaturen är 15.6 miljoner Kelvin (Celsius) trycket är 250 miljarder atmosfärer Solens energi (~386 miljarder megawatt/sec) produceras med kärnfusionsreaktioner. Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 3

4 Kärnfusion Processen som slår ihop små atomer till större Extremt mycket energi frigörs per atom Bokstavligen miljoner gånger mer än i en vanlig kemisk reaktion Effektivare för att producera kärnenergi än fission Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 4

5 Bindningsenergi per atomkärna: fusion vs. fission Notera att kurvan är brantare i fusions- än I fissionsområdet Därmed är fusion effektivare för energiproduktion än fission Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 5

6 Fusion i solen Fusionsreaktionen i solen är totalt: 4 H -> He 4 + energi 26.7 MeV Varifrån kommer energin? E = mc 2 Solens bränslekonsumption per sekund: 675 miljoner ton väte Blir 650 miljoner ton He Alltså omvandlas 22 miljoner ton materia till energi varje sekund Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 6

7 Hur fungerar fusion - materians tillstånd När man lägger till värme ändras materiens tillstånd Värme ökar på materialets oordning Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 7

8 Plasma Fusionsreaktioner sker med ansenlig sannolikhet bara vid mycket höga temperaturer ( miljoner o C) Vid dessa temperaturer existerar materien bara som plasma I ett plasma är elektronerna helt skilda från atomkärnorna Plasman består alltså av laddade partiklar: negativa elektroner och positiva kärnor Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 8

9 Fusion av kärnor: Coulomb-barriär I ett plasma stöter de positivt laddade partiklarna sig ifrån varandra: 1 V = 4 Jonerna måste alltså ha en tillräckligt hög rörelse-energi för att komma över Coulomb-kraften mellan kärnorna Temperaturen då sannolikheten blir avsevärd är grovt sett 100 miljoner K ( o C) Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 9 πε 0 e r 2

10 Krav för att åstadkomma fusion Partiklarna måste vara tillräckligt heta (temperatur) Partiklarna måste ha tillräcklig täthet (densitet) Partiklarna måste hållas vid hög täthet tillräckligt länge (infångningstid, confinement time ) I solen har man en kombination av hög densitet (tryck) och s.g.s. oändlig infångningstid Temperaturen ungefär miljoner K I en vätebomb har man extremt hög temperatur och densitet För kontrollerad fusion av tokamak-typ kan man omöjligen ha mycket hög densitet Därmed krävs det en temperatur som är större än i solens kärna!! Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 10

11 Att välja en fusionsprocess Man måste välja en reaktion som har högsta möjliga sannolikhet vid så låg temperatur som möjligt Denna reaktion är den mellan väteisotoperna D och T Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 11

12 D och T är alltså vätets tyngre isotoper Vanligt väte: kärnan är en proton D: kärnan är en proton och en neutron: 2 H T: kärnan är en proton och två neutroner: 3 H Deuterium finns i stora mängder Tritium kan produceras från litium eller i fissionskärnreaktorer Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 12

13 Fusionsprocessen D + T Fusionsreaktionen är D + T -> He 4 + n + energi 17.6 MeV Nästan lika mycket som i solen per reaktion (26.7 vs. 17.6) Energiproduktionen är ungefär: 70 kev in (max sannolikhet) kev ut - En faktor 250! Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 13

14 Bränslereserver: källan till D och T 1/6500 av H-atomerna i havsvatten är D 1.03 x D atomer i 1 l havsvatten 1 km 3 havsvatten har en energipotential på 1360 miljarder tunnor olja Tritium är radioaktivt Halveringstid t 1/2 =12.4 år Kan genereras från Li via neutroninfångning Neutronerna kan vara de samma som produceras i reaktorn Li finns rikligt i jordskorpan Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 14

15 Plasmats infångning Kärnorna måste alltså hållas ihop, infångas, tillräckligt länge för att fusion kan ske Inget material kan tåla kontakt med ett plasma som är miljoner grader hett Antingen kommer plasman att förstöra väggarna, eller kommer väggen att kyla ner plasman Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 15

16 Metoder att hålla plasmat ihop Gravitation Solens och stjärnornas metod Helt omöjlig på jorden Magnetisk Starka magnetiska fält begränsar rörelsen av de laddade partiklarna och hindrar dem från att slå mot väggarna Inertisk En intensiv energistråle, som en laser, används för att komprimera väte momentant så snabbt att fusion kan ske före jonerna flyger i bitar En vätebomb, men klart underkritiskt Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 16

17 Inertisk fusion I inertisk fusion placeras D+T innanför en liten glas/metallpellet som sedan upphettas extremt snabbt samtidigt från alla håll med lasrar så att metallen exploderar Explosionen orsakar en shockvåg inåt som kompresserar D och T Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 17

18 Magnetisk infångning Magnetisk infångning grundar sig på att laddade partiklar växelverkar både med ett el- och magnetfält Spolar kan användas till att hålla inne ett plasma i en cylinderform Energiförlusterna är relativt små vinkelrät mot plasmat Men i ändan av cylindern skulle det bildas stora förluster! Hur kan man lösa problemet? Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 18

19 Fusion i en Tokamak Lösning: böj cylindern till en torus! De röda toroidala spolarna producerar ett cylindriskt magnetfält De blå poloidala spolarna används för att forma och kontrollera plasmat De grå väggarna innesluter gasen och plasman före magnetfältet sätts på Skydd från orenheter Plasmat är mycket hett (vitt) i mitten och kallare (rött) utåt i torusen Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 19

20 En verklig tokamak Den nu största tokamaken, JET i England Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 20

21 Hur ser en fusionsbränna ut? Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 21

22 Hur skulle ett fusionskraftverk se ut? Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 22

23 Hur nära är vi ett kraftverk? Det har gjorts enorma framsteg i området: På 1970-talet åstadkom man 1 W effekt med 1 MW upphettning JET har åstadkommit 16 MW effekt med 20 MW upphettning Nästa steg, ITER, borde nästan vara av kraftverksstorlek! Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 23

24 Fördelar med fusion Producerar stora mängder energi Bränslet räcker länge: D väsentligen för evigt T fås från Li, som finns rikligt i jordskorpan I långa loppet möjligt att köra med D+D, alltså utan behov av Li Säkert Alla störningar i operation släcker reaktionen omedelbart Inga växthusgaser produceras Ingen lång-tids radioaktivt avfall Förbränningsprodukten, He, är helt ofarlig Neutronaktivering sker i själva reaktorn, men det aktiverade materialet är kortlivat Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 24

25 Fusionsenergiproduktion Fusionsenergin som frigörs från 1 gram av D och T genererar ungefär lika mycket energi som 2400 gallon olja! Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 25

26 Fusionsenergiproduktion: bränslebehov och avfall Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 26

27 ITER Nästa steg kommer att vara att bygga ITER Beslutet att bygga den gjordes i somras Efter ca. 10 år av problem och gräl Placeras i Cadarache i Frankrike Ca. 50 km från Marseille Borde bli färdig 2015 Byggs av helt internationellt konsortium Europa, Japan, USA, Ryssland, Kina, Korea, Indien Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 27

28 ITER:s funktionsparametrar ITERs pris: 5 miljarder EURO (ungefär samma som för Olkiluoto 3) Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 28

29 ITERs problem Plasmafysikerna är numera tämligen optimistiska om att ITER kommer att producera energi med en faktor Kanske t.o.m. faktorn 50 som krävs för kommersiell operering Är därmed alltså allt väl och det bara är att bygga kraftverk? NEJ, tyvärr inte: Återstår stora materialproblem Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 29

30 Materialproblem i ITER Plasmat hålls aldrig helt perfekt ihop Därför låter man den avsiktligt läcka till reaktorns botten Men där sker därmed en enorm värme- och partikelbombardemang av divertorn Värmeflöde 25 MW/m 2 Partikelbombardemang av H-joner/m 2 /s Det krävs material som tål både värme och partiklar bra => kol eller wolfram Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 30

31 Erosion av tunga joner från divertorn Betrakta en fusionsreaktor av tokamak-typ Zooma in på divertorn Zooma in på atomnivå CH x and C 2 H y erosion C-based divertor Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 31

32 Erosion av atomer i divertorn Då divertorn bombarderas av joner eroderas den Högenergidelen av erosionen är väl förstådd Teorin för den säger att för låga väte-energier borde ingen erosion alls ske De låga energierna är de dominerande i tokamak-reaktorer => BRA! Men ett otal experiment har visat att erosion sker där det borde vara omöjligt! Energi Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 32 Erosion av partiklar Kända mekanismer

33 Vår metod att forska i problemet Vi skapar en atomnivås modell över det kolbaserade materialet Varje boll är en atom, gula bollar kol, röda bollar väte Sedan bombarderar vi kolet på samma sätt som i reaktorn Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 33?

34 Vårt svar: såhär sker kolerosionen Erosion sker av inkommande H om den råkar komma mitt emellan två kolatomer Denna mekanism var okänd från tidigare! Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 34

35 The H ion hits the middle of a C-C bond. This raises the energy enough to break the chemical bond Process is energetically unfavourable (endothermal)! [Salonen, Europhys. Lett. 52 (2000) 504; Phys. Rev. B 63 (2001) ] Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 35

36 Jämförelse med experiment Vi har visat att denna mekanism ger erosion som stämmer väl överens med experiment! Vi har alltså förklarat varför kol eroderas Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 36

37 Tyvärr Tyvärr innebär förklaringen att det är nästan omöjligt att kringgå kolets erosion Kol kommer ändå att användas åtminstone i första skedet av ITER s operation i vissa delar, och är antagligen tillräckligt bra där Men i ett fungerande kraftverk kommer man troligen inte att kunna använda kol Nu är bästa kvarvarande kandidaten wolfram Ser lovande ut, men har inte testats tillräckligt ännu Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 37

38 Sammanfattning Kärnfysikalisk fusion är den enda kända energiform som kunde lösas världens energiproblem för miljoner år framåt ITER kommer antagligen att ge svaret till om det är möjligt att bygga ett fusionskraftverk av tokamak-typ Ett antal plasmafysikaliska problem kvarstår Ett stort antal materialfysikaliska problem måsta lösas Om ITER lyckas, kanske vi har ett demonstrationskraftverk, DEMO, om 30 år!? Om ITER inte lyckas, finns det ännu andra möjigheter: Inertisk fusion Stelleratorer Prof. Kai Nordlund, Acceleratorlaboratoriet, Helsingfors Universitet 38

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Fusionskraft under utveckling

Fusionskraft under utveckling Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem

Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem Tünde Fülöp Chalmers tekniska högskola 2013-11-09 Enerbibehovet är enormt! 2008 2050 Befolkning 6.7 miljarder 10 miljarder Världsgenomsnitt 2.4

Läs mer

Fusion. Gjord av Vedran och Pontus

Fusion. Gjord av Vedran och Pontus Fusion Gjord av Vedran och Pontus Introduktion Som alla vet så befinner sig världen i en energikris. Det är många som vill ta bort fossila bränslen och avveckla kärnkraften. Man tänker använda biobränslen,

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission och fusion? Elisabeth Rachlew Fysik, KTH och Energiutskottet, KVA Sätt in kärnkraften i sammanhanget av elproduktion i Sverige Vad händer inom fission- nya kärnkraftverk?

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4 Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi Utbildningsdepartementet 2013-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 607 Förslag till rådets

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

ITER. fusionsenergins genombrott? International thermonuclear experiment reactor. Latin: Vägen

ITER. fusionsenergins genombrott? International thermonuclear experiment reactor. Latin: Vägen International thermonuclear experiment reactor ITER fusionsenergins genombrott? Latin: Vägen PLASMA varmt, varmare, varmast 100 miljoner grader Energi för framtiden? Kärnkraft- fission och/eller fusion

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

FUSIONSFORSKNING. Ett energialternativ för Europas framtid ALLMÄN INFORMATION EURATOM

FUSIONSFORSKNING. Ett energialternativ för Europas framtid ALLMÄN INFORMATION EURATOM FUSIONSFORSKNING Ett energialternativ för Europas framtid ALLMÄN INFORMATION EURATOM Intresserad av europeisk forskning? RTD info är en tidskrift om EU stödd forskning och utveckling (resultat, program,

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

0. Inledning, motivation

0. Inledning, motivation 0. Inledning, motivation Atomresolutionsbild av korngräns på grafityta, tagen i Acceleratorlaboratorier vid Helsingfors universitet Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund 2015 1 0.1. Terminologi Hur definieras

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Kompakta fusionsreaktorer

Kompakta fusionsreaktorer Tomas Lindén Kompakta fusionsreaktorer Introduktion Utvecklandet av fissionsreaktorer tog bara 13 år från upptäckten av uranfission år 1938 till den första elproducerande reaktorn år 1951. Att utvinna

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Presentation av Förbränningsfysik

Presentation av Förbränningsfysik Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i

Läs mer

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf. ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer

Läs mer

4.10. Termonukleär fusion

4.10. Termonukleär fusion 4.10. Termonukleär fusion [Understanding Physics: 21.10-21.12] Att hålla igång en fissionsprocess är lätt, eftersom de kolliderande partiklarna, neutronerna, är elektriskt neutrala, och därför inte påverkas

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

4.4. Radioaktivitet. dn dt = λn,

4.4. Radioaktivitet. dn dt = λn, 4.4. Radioaktivitet [Understanding Physics: 21.4-21.9] Som vi tidigare konstaterat, är de flesta nuklider radioaktiva. De sönderfaller genom att spontant sända ut en partikel och alstra en annan kärna,

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Kärnkraft användning och konsekvenser

Kärnkraft användning och konsekvenser Föreningen Värmland mot Kärnkraft www.varmlandmotkarnkraft.se folkkampanjen.karlstad@gmail.com Material från studiecirkeln Kärnkraft användning och konsekvenser Föreläsare: Wolfgang Ranke, fysiker, Kil

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Navet erbjuder. Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan

Navet erbjuder. Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan Navet erbjuder Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan Navet erbjuder kompetensutvecklingspaket för förskolan, kopplade till implementeringen

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1 Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR

PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR PROVET I FYSIK 30.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsättningar som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning. Censorerna beslutar om de kriterier

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Klotblixten. Svårfångat ljusklot som kan explodera utan knall.

Klotblixten. Svårfångat ljusklot som kan explodera utan knall. 1 of 5 2015-02-26 09:11 Not 2002-04-23 Denna artikel har publicerats i Dagens Nyheter 980524 Versionen som ligger här är modifierad eftersom vissa länkar inte längre finns. 980524 Klotblixten. Svårfångat

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kemi åk 7. Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet.

Kemi åk 7. Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet. Kemi åk 7 Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet. MOL 1 mol = 6,022* 10 23 st, av vad det vara månde. 1 mol stolar...väldigt många stolar.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer