Presentation av Förbränningsfysik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentation av Förbränningsfysik"

Transkript

1 Presentation av Förbränningsfysik Hemsida Per-Erik Bengtsson Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i Förbränning HT2, läsvecka 2 och 3, 4 timmar Termodynamik och Förbränning, Mätteknik Utdelning av laborationshandledning på föreläsningen Teckningslista för laboration i samband med föreläsningen Projekt HT2 mer info sist i presentationen idag. 1

2 Avdelningen för Förbrännings- Fysik, Fysiska Institutionen ~ 45 anställda ~ hälften doktorander examensarbetare Forskning inom lasermätteknik kemisk kinetik gnistantändning turbulent förbränning Nätverk och samarbeten med andra institutioner på LTH andra universitet och högskolor industriföretag internationella universitet och forskningsintitut 2

3 Varför lyser en flamma gul? Nanometerstora partiklar avger strålning: Planck s strålningslag 2 2hc 1 I( ) 5 hc / kt e 1 Wien s förskjutningslag max T 2, K m Stefan-Boltzmann s lag 4 I T Om Förbränning och Energi Energibehovet i världen Hur stor del från förbränning? 3

4 Prognos världens energibehov överraskning Global energianvändn nng Organiska och fossila bränslen Nya och förnybara energikällor geotermisk sol ny biomassa vind kärnkraft vattenkraft gas olja År kol biomassa Om Förbränning och Energi Energibehovet i världen Hur stor del från förbränning? Förbränningsprocesser kommer att vara viktiga under överskådlig tid Det finns inga uppenbara totallösningar Hur kommer Indien och Kina att lösa sina framtida energibehov? Fossila bränslen fasas ut Det är en ändlig resurs De bidrar till växthuseffekten Sämre kvalitet, dyrare att utvinna i framtiden Biobränslen ersätter fossila bränslen Ofta "för dyrt" att framställa just nu Vilket biobränsle är rätt? Är det acceptabelt att använda livsmedel till bränslen? 4

5 NO 2 är en brun giftig gas Om Förbränning och Miljö Förbränningsprocesser är mycket renare nu än för några decennier sedan Kan ge utsläpp av kolväten, CO, NO x, SO x, Partiklar, Dioxin, Tungmetaller Ökad medvetenhet om negativa miljökonsekvenser (försurning, smog, växthuseffekt, etc.) Ökad kunskap från forskning (avancerad mätteknik, bättre teoretiska modeller, större beräkningskapacitet) Bättre design av förbränningsapparater Bättre metoder för rening 5

6 Om Förbränning och Miljö Förbränningsprocesser är mycket renare nu än för några decennier sedan Kan ge utsläpp av kolväten, CO, NO x, SO x, Partiklar, Dioxin, Tungmetaller Ökad medvetenhet om negativa miljökonsekvenser (försurning, smog, växthuseffekt, etc.) Ökad kunskap från forskning (avancerad mätteknik, bättre teoretiska modeller, större beräkningskapacitet) Bättre design av förbränningsapparater Bättre metoder för rening Förbränningsprocesser är mycket effektivare idag än för några decennier sedan Fordon har t.ex. lägre bränsleförbrukning CO 2 -utsläpp är proportionellt mot bränsleförbrukning 6

7 Förbränning är komplext! Delområden Kemisk kinetik Flödeskarakteristik Fysikaliska processer Diffusion Värmeledning Strålning Termodynamik Olika faser Gaser Droppar Partiklar Exempel på turbulent förbränning Verktyg Teoretisk utveckling Numerisk modellering Experimentella tekniker Lasertekniker! Reaktionsmekanism för vätgas Nummer Reaktion 1 H + O 2 OH + O 2 O + H 2 H + OH 3 OH + H 2 H + H 2 O 2H 2 + 1O 2 2H 2 O 4 O + H H2 O OH + OH 5 H 2 + M H + H + M 6 O + O + M O 2 + M 7 O + H + M OH + M 8 H + O + M H 2 O + M 9 H + O 2 + M HO 2 + M 10 HO 2 + H H 2 + O 2 11 HO 2 + H OH + OH 12 HO 2 + O OH + O 2 13 HO 2 + OH H 2 O + O 2 14 HO 2 + HO 2 H 2 O 2 + O 2 15 H 2 O 2 + M OH + OH + M 16 H 2 O 2 + H H 2 O + OH 17 H 2 O 2 + H H 2 + HO 2 18 H 2 O 2 + O OH + HO 2 19 H 2 O 2 + OH H 2 O + HO 2 7

8 Förbränning av metan 1 CH O 2 1 CO H 2 O På molekylär nivå CH 4 CH 3 + H H + O 2 OH + O o.s.v Denna mekanism beskriver förbränning av metan: 2D-LIF-avbildning OH i Bunsenflamma Laser-inducerad Fluorescens i OH Energi E=hc/ Gerling et al., RWTH Aachen, 26th Int. Symp. on Combustion,

9 Varför forska i förbränningsprocesser? Ökad grundläggande förståelse för förbränning är önskvärd för att få lägre halter av föroreningar som sot och kväveoxider. skapa effektivare förbränningsprocesser med lägre bränsleförbrukning. utveckla alternativa ti förbränningsteknologier. undvika fenomen som detonation, antändning explosion, och brandspridning. Kort om projekten i HT2 Temat för projektdelen är Hållbar utveckling. Projekten väljs enligt utdelade förslag från avdelningarna Förbränningsfysik, Kärnfysik och Matematisk Fysik. Omfattande genomgång vid föreläsningen den 13 oktober. Projektval görs sista sstaläsveckan iht1. Projekten startar läsvecka 1 i HT2; torsdag 6 november. Skriften Riktlinjer för projektarbete redogör för utformning, betygsättning och bedömningskriterier; delas ut den 13 oktober, på kurshemsidan från 6 oktober. Arbetena utföres företrädesvis i grupp om två studenter. Varje grupp får en mentor att rådfråga. Mentorn är ett "bollplank" för idéer, ni gör jobbet. Utnyttja mentorn! Boka möte varje vecka! Det är obligatoriskt att träffa mentorn vid tre tillfällen. Projektet redovisas med skriftlig rapport och muntlig presentation. Arbetet med den skriftliga rapporten pågår under 4-5 veckor i HT 2. Inlämning av skriftlig rapport sker i veckan före den muntliga presentationen. Muntliga presentationer; 15/12 eller 17/12. Halvdagsseminarier. 9

10 Föreläsning om vetenskapligt skrivande tisdagen den 25/11 kl i sal Rydberg obligatorisk närvaro Syftet med denna föreläsning är att stödja rapportskrivningsprocessen. Inspirationsföreläsning av Prof. Thomas B. Johansson måndagen den 1/12, 13:15-15:00 i sal Rydberg. obligatorisk närvaro regeringens särskilde utredare om Fossilfri fordonstrafik uppdrag som co-chair i Global Energy Assessments exekutivkommitté. Kursens hemsida 10

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se Förbränning En kort introduktion 2013-01-25 Joakim.Bood@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare Forskning inom Laserdiagnostik

Läs mer

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/ Föreläsning Termodynamik och Förbränning 26/10 2011 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning, samling på torsdag 27/10 kl. 10.15 i E421. För vägbeskrivning till E421 se

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik Föreläsning Termodynamik och Förbränning 3/11 214 P EikB t Per-Erik Bengtsson Förbränningsfysik per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning,

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU ÅTTA FAKULTETER Och mer än 30 världsledande forskningsområden Åtta fakulteter på tre campus Ekonomihögskolan Humanistiska och teologiska fakulteterna

Läs mer

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen.

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med litet äldre barn behöver man förklara vad färg är, och hur vi ser dem och visa hur de kan förändras

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 7,5 ects 1 KURSINFORMATION Välkomna till kursen i Medieanalys som ges inom ramen för MKV A. Här är lite information om vilken inriktning kursen

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W!

Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W! Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W! Grattis - Du har blivit antagen till civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik/Environmental Engineering vid LTH 2008! Du är därmed en mycket

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Energiingenjör, 180 hp

Energiingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Energiingenjör, 180 hp Energy Engineering, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TENIG Grundnivå MIUN 2009/1510 Högskolepoäng

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner YTTRANDE 1 (5) Datum 2009-11-02 40-2009-000311 Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för energi och samhälle Daniel Lundqvist 016-544 20 57 daniel.lundqvist@energimyndigheten.se Energimyndighetens

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp Kurs-PM Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Author: Thomas Bader och Johan Vessby Semester: Hösten 2016 Course code: 4BY100 Introduktion Syftet med

Läs mer

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen Tekniskt basår Projektkurs i fysik MVE285 VT2016 Information om kursen Kontakt: Caroline Beck Adiels Inst. för fysik caroline.adiels@physics.gu.se Kursen består av två delar, båda är obligatoriska. Båda

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Tillä mpäd FEM, 7,5 hp

Tillä mpäd FEM, 7,5 hp Kurs-PM Tillä mpäd FEM, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Sigurdur Ormarsson Kursen ges: Våren 2016 Kurskod: 4BY110 Introduktion Finita element metoden är en generell

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits Dnr: 1026/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng Master programme in Mathematics and Modelling,

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) Beslut 2016-03-21 Dnr: UGA 2015/4156-3.1.1 KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 16 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-520/2009 Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Hur hanterar vi internationella studenter?

Hur hanterar vi internationella studenter? Hur hanterar vi internationella studenter? Verónica Gaspes ceres IDE sektionen 21 Augusti 2008 Om Högskolan i Halmstad 25 år 5 sektioner 53% disputerade lärare 30 professorer Utbildningsnämnd Forskningsnämnd

Läs mer

Automationsingenjör, 180 hp

Automationsingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.6

Seniorernas veckobrev V.6 Veckan avslutades med ett rejält snöoväder med stora konsekvenser för lokaltrafiken. Hos oss var det främst eleverna som blev drabbade. Nästan hälften av alla våra elever kunde inte ta sig till skolan

Läs mer

FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015

FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015 Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015 HEMSIDA Kursens hemsida finns på http://www.maths.lth.se/matstat/kurser/fms032/

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13

Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Ämnen, studiefordringar och urval för antagning till KPU HT 13 Studiefordringar för undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 13 Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, Studiefordringar för

Läs mer

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7 9 som motsvarar

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 H. Linke, FAFA55, HT 2014 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 Välkommen till FAFA55: Kvantfysikaliska koncept (HT 2014). Huvuddelen av denna kurs kommer att äga rum under Läsperiod

Läs mer

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Sida 1 (6) KPU HT 2015 Beslut 2015-02-05 Dnr: 2015/322-3.1.1 Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 15 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects

Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects Medie- och kommunikationsvetenskap A Delkurs 2: Medieanalys 5p/7,5 ects 1 KURSINFORMATION Välkomna till kursen i Medieanalys som ges inom ramen för MKV A. Här är lite information om vilken inriktning kursen

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett exjobb ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din examen unik

Läs mer

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2010

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2010 ITN/KTS Stefan Engevall/Joakim Ekström Kursinformation TNSL05, Optimering, Modellering och Planering, HT2010 TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2010 1 Kursmål & innehåll 1.1 Mål med

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits Kurskod: ÖÄ6501 Utbildningsområde:

Läs mer

Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp

Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp Furniture Making and Building Crafts, 120 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMBHG Grundnivå MIUN

Läs mer

Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010

Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Innehållsförteckning MEDIATEKETS MÅL...3 1. Mediateket ska vara skolans informationscentrum med en stimulerande

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Utbildningsplan. Energiingenjör BSc Energy Engineering 180 credits

Utbildningsplan. Energiingenjör BSc Energy Engineering 180 credits Utbildningsplan Energiingenjör BSc Energy Engineering 180 credits Ladokkod: TGENI Version: 2.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Utbildningsutskottet 2015-02-11 Gäller från: HT 2015 Allmänna mål

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Civilingenjör Teknisk fysik. Master of Science in Engineering Physics

Civilingenjör Teknisk fysik. Master of Science in Engineering Physics Dnr: HNT 2016/337 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Fysik för C & D 2012/2013 Projekt Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik

Läs mer

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering

Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Examensarbeten inom matematik Gemensamma riktlinjer för hantering Författare: Börje Nilsson Termin: from HT 2013 För kurserna: 2MA11E, 4MA11E, 5MA12E och 5MA11E 1 (9) Innehåll Inledning 3 Disposition 3

Läs mer

Etableringskurs för nyanlända

Etableringskurs för nyanlända Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,

Läs mer

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Ozonskiktets funktioner blandas ofta ihop med förstärkt växthuseffekt på ett felaktigt sätt. Genom övningen reder ni ut vad som gör vad i atmosfären och varför ozonskiktet

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din

Läs mer

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS

Läs mer

Bibliotekshörnan Kom ihåg att återlämna alla böcker innan sommarlovet. Om ni inte återlämnar böckerna kommer ni att få en faktura på 300 kr/bok.

Bibliotekshörnan Kom ihåg att återlämna alla böcker innan sommarlovet. Om ni inte återlämnar böckerna kommer ni att få en faktura på 300 kr/bok. Bibliotekshörnan Kom ihåg att återlämna alla böcker innan sommarlovet. Om ni inte återlämnar böckerna kommer ni att få en faktura på 300 kr/bok. Sommarlån Alla elever och personal kan nu börja sommarlåna

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel CT - möjligheter med nya tekniker och dosreduktion. 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel CT - möjligheter med nya tekniker och dosreduktion. 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel CT - möjligheter med nya tekniker och dosreduktion 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik 4. Kort sammanfattning av

Läs mer

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Karlstads universitet Leif Ericsson, Fysik CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Förutsättningar Fördjupningsprojektet omfattar 3 hp och utgör en obligatorisk del av delkursen

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i

Läs mer

Sammansta llning av projekt fo r kursen Skriva fo r att la ra

Sammansta llning av projekt fo r kursen Skriva fo r att la ra Sammansta llning av projekt fo r kursen Skriva fo r att la ra Detta Metaprojekt utgör dels en sammanställning och synkronisering av de projekt som genomförs på kursen, med ett övergripande perspektiv.

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT 2014. Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT 2014. Portfölj. Termin 3-5, Stadium II Portfölj Termin 3-5, Stadium II Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring

Läs mer

KURSPROGRAM. Introduktionskurs i brand och risk, VBR 161, 8p 2003 BRANDTEKNIK, 26AUG 2003-1 - Årskurs: BI 1

KURSPROGRAM. Introduktionskurs i brand och risk, VBR 161, 8p 2003 BRANDTEKNIK, 26AUG 2003-1 - Årskurs: BI 1 BRANDEKNIK, 26AUG 2003-1 - Introduktionskurs i brand och risk, VBR 161, 8p 2003 KURSPRGRAM Kursens/momentets namn: Introduktionskurs i brand och risk Kursansvarig: Robert Jönsson Poäng: 8 poäng Årskurs:

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Arbetsplatsförlagd utbildning, AFU

Arbetsplatsförlagd utbildning, AFU Arbetsplatsförlagd utbildning, AFU Arbetsplatsförlagd utbildning innebär 1. utbildning förlagd till en arbetsplats på ett företag eller i en organisation 2. att studenten tillämpar sina kunskaper från

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer