Mental träning Skillnaden mellan vinst och förlust?

Transkript

1 Mental träning Skillnaden mellan vinst och förlust? En kvalitativ studie inom mental träning med inriktning mot bordtennis Elin Helgesson Idrottsvetenskap, Examensarbete Vårterminen 2011 Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Examinator: PG Fahlström

2 FÖRORD Det har varit en väldigt lärorik period att få jobba med detta examensarbete inom den idrott, bordtennis, som jag ägnat en stor del av mitt liv åt. Jag vill tacka alla Er som gjort det möjligt för mig att skriva ett examensarbete om Mental träning skillnaden mellan vinst och förlust? Först och främst vill jag rikta ett stort Tack till alla spelare som hade möjligheten att ställa upp i denna studie. För att ni kunde ta er tid trots att ni var mitt uppe i er egen säsong och träning. Jag nämner inga namn, Ni vet vilka Ni är! Jag vill även rikta ett stort Tack till min egen bordtennistränare Håkan Ivarsson som har fungerat som ett bra bollplank under studiens gång. Tack för att du tog dig tid! Ett stort Tack även till min handledare Anna Hafsteinsson Östenberg som funnits där, hela tiden under studiens gång. Tack för alla dina råd! Slutligen vill jag även passa på att Tacka mitt program Coaching och Sport Management vid Linnéuniversitet i Växjö som gjort det möjligt för mig att genomföra denna studie. Elin Helgesson, Växjö

3 Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Elin Helgesson Mental träning Skillnaden mellan vinst och förlust? En kvalitativ studie inom mental träning med inriktning mot bordtennis Mental training - The difference between winning and losing? A qualitative study of mental training with focus on table tennis No of pages: 53 Studien syftar till att studera hur den mentala träningen praktiskt kan tillämpas inom bordtennisen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer på 5 bordtennisspelare som kontinuerligt har ett samarbete med en idrottspsykologisk rådgivare. I den teoretiska bakgrunden har tyngden legat vid att få fram tidigare forskning om den mentala träningen och dess metoder. Resultatet av studien visar att det inte finns några mentala träningsmetoder som är bättre lämpande än andra för bordtennis. Utan det är upp till varje idrottare själva att hitta metoder som passar dem bäst. The aim of the study is to study how the mental training practically applicable in table tennis. The study was conducted through interviews of 5 table tennis players who have been continuously working with a sport psychology consultant. Contemporary theoretical background has been in the weight to get the previous research on the mental training and its methods. The results of this study show that there are no mental training techniques that are better suited than others for table tennis. Instead it is up to the athletes themselves to find methods that suit them best. Sökord; mental träning, idrottspsykologisk rådgivning, mentala förberedelser, psykologiska färdigheter.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING TEORI Definition av mental träning Definition av idrottspsykologisk rådgivare Mental träning Mental träning inom idrotten Mentala träningsbegrepp och metoder Målbilder Inre dialog Att sätta mål Avspänning, Avslappning och Avkoppling Koncentration Självförtroende Motivation SYFTE Frågeställning METOD Forskningsstrategi Urval Överfarbarhet och trovärdighet Studiens genomförande Intervjukonstruktion Etiska forskningsprinciper Bortfallsanalys Studiens respondenter Metoddiskussion RESULTATREDOVISNING Spelarnas samarbete med idrottspsykologisk rådgivare Vad den mentala träningen bidragit till bordtennismässigt Den mentala träningen och dess metoder Målbilder Inre dialog Att sätta mål Avspänning, avslappning och avkoppling Koncentration... 31

5 Självförtroende Motivation Analysering av träning och matcher Hur spelare agerar och tänker i svåra situationer i en match Skillnad i agerandet vid set boll mot dig eller tvärtom Den mentala träningens betydelse Sammanfattning ANALYS Hur tillämpar spelarna den mentala träningen inom bordtennisen? Vilka mentala träningsmetoder jobbar spelarna med? Vad anser spelarna att den mentala träningen betytt för dem som bordtennisspelare? DISKUSSION Resultat- och analysdiskussion Slutsats Vidare forskning REFERENSER Litteratur Tidskriftsartiklar Hemsida BILAGA BILAGA

6 1. INLEDNING I denna del presenteras en inledning till studien med lite egna tankar inför arbetets gång. Jag har i mer än halva mitt liv spenderat mycket av min tid i en bordtennishall och har i viss mån varit framgångsrik med både SM-medalj och landslagsmeriter i ungdomsåren. Men i stora delar av min karriär har jag legat snäppet efter de allra bästa. Jag kan konstatera att detta inte beror på min fysik, träningsmängd eller teknik då jag oftast är världsmästare i träningshallen. Men vid stora nationella tävlingar eller vid spel i den högsta svenska serien (elitserien) så får jag sällan ut min högsta kapacitet. Möter jag spelare som håller samma kapacitet eller är snäppet bättre än vad jag är förlorar jag i 9 fall utav 10 de jämna seten som till slut gör att matchen är förlorad. Vid analys av matchen har jag svårt att förklara och finner inga svar på vad som egentligen hände i de avgörande bollarna. Något händer med mig i de matcherna som gör att jag spänner mig och missar sådant som jag på träningarna är mästare på att sätta. Med detta i baktanke började mina idéer om att skriva ett examensarbete om mental träning att växa fram. Likt många andra idrotter finns det de som går hela vägen till landslaget medan andra får acceptera att oavsett hur mycket tid de lägger ner kommer de aldrig att gå hela vägen. Vad är det då som gör att vissa bordtennisspelare går hela vägen och lyckas medan andra inte gör det? Jag har än så länge inga svar på det och inser själv att jag inte kommer att få några svar på det i denna studie genom att endast titta på den mentala träningen, då det är många variabler som spelar in för att man ska bli bäst. Men utifrån mina egna erfarenheter anser jag att den mentala träningen kan vara den bidragande faktorn och skillnaden mellan vinst och förlust. Mina förhoppningar med studien är att jag ska kunna hitta olika verktyg för mental träning som bordtennisen i framtiden kommer att kunna använda som en hjälp på vägen till att utveckla de svenska bordtennisspelarna. 6

7 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING TEORI I denna del presenteras en bakgrund samt tidigare forskning som är kopplat till det område denna studie behandlar, detta för att ge läsaren en djupare förståelse för hur studiens syfte, resultat, analys och diskussion kan tolkas Definition av mental träning Mental träning är enligt Johnson m fl. (2002) en del av idrottspsykologin som idag är en välkänd vetenskaplig disciplin som finns på många högskolor och universitet över hela världen. I Sverige har området utvecklats och vuxit betydligt på alla plan under de senaste åren. Detta kan man inte minst se genom att det de senaste åren har funnits ett större intresse för idrottspsykologiska frågeställningar av media vid stora mästerskap som OS, VM och EM. Bland tränare har även enligt Johnson en ökad förståelse uppkommit för hur mycket den mentala träningen betyder både för såväl idrottsprestationen som för välmåendet. Mental träning kan benämnas både som mental rådgivning och idrottspsykologisk rådgivning. I fortsättningen av denna studie kommer benämningen vara mental träning då det är den benämningen som används mest inom bordtennisen. Definitionen för idrottspsykologi; Idrottspsykologi kan definieras som det vetenskapliga studiet av människans tankar, känslor och beteenden inom idrotten och den praktiska tillämpningen av denna kunskap. (Johnson m fl. 2002, s. 149) Mental träning som är en inriktning inom idrottspsykologin kan definieras på de två följande sätten; Mental träning är träning som sker mentalt i avsikt att t.ex. komma i god psykisk form inför en idrottsprestation. [ ] Mental träning är ett samlingsnamn som omfattar en mental repetition av en fysisk aktivitet utan att denna utförs samtidigt. Mental träning ingriper dels 7

8 användning av mentala övningar som utvecklar psykologiska (mentala) färdigheter, t ex koncentrationsövningar som tränar upp koncentrationsförmågan (både generellt och specifikt för den faktiska prestationssituationen), dels mentala övningar som förbättrar själva prestationen, t ex visualiseringen av en perfekt forehand. (J. Plate & A. Plate 2005, s. 8) 2.2. Definition av idrottspsykologisk rådgivare Mental rådgivare, mental tränare eller idrottspsykologisk rådgivare är en person som hjälper idrottare med att tillämpa den mentala träningen. I denna studie kommer benämningen att vara idrottspsykologisk rådgivare. En idrottspsykologisk rådgivare är enligt Fallby m fl. (2004) en akademisk utbildad och praktiskt erfaren person med specifik inriktning mot det vetenskapliga ämnet idrottspsykologi. Enligt Johnson m fl. (2002) kan den idrottspsykologiska rådgivaren antingen jobba direkt med idrottarna eller indirekt. Om man som idrottspsykologisk rådgivare jobbar direkt med idrottarna kan man bestämma om tränaren ska vara med i samarbetet eller inte. Fördelen med att inte ha tränaren med på träffarna är enligt Johnson att idrottarna då kanske talar om sådant som de annars inte vågar nämna högt av rädsla för att ligga illa till hos tränaren. Diskussioner kan även lätt ledas in på tränaren och dess beteende vilket då underlättar om tränaren inte är närvarande. Nackdelen med att inte ha tränaren närvarande vid mötena är att tränaren kanske inte accepterar och tycker den mentala träningen är något bra. Tränaren spelar en stor roll enligt Johnson när teorin ska översättas till praktiken eftersom det är den som sköter den dagliga träningen och är tränaren negativt inställd kanske den mentala träningen inte får någon positiv effekt. När man sedan som idrottspsykologisk rådgivare jobbar indirekt med idrottarna sker all kontakt enligt Johnson via den idrottspsykologiska rådgivaren och tränaren får träningsprogram som tränaren sedan förmedlar till idrottarna. Den idrottspsykologiska rådgivaren ska fungera som en sorts utbildare och bollplank för tränaren Mental träning Mental träning är enligt J. Plate & A. Plate (2005) ett vitt begrepp som kan bestå av allt ifrån specifika metoder till förhållningssätt, men där syftet till stora delar handlar om att påverka såväl idrottares sätt att tänka som att känna och prestera. Mental träning ska enligt J. Plate & A. Plate inte enbart vara inriktat på den egna idrottaren utan handlar även om samspelet med 8

9 andra både på och utanför idrottsarenan. Det är enligt J. Plate & A. Plate vårt psyke, hur vi tänker och känner, som påverkar vår prestationsförmåga. Frågan de ställer sig är hur idrottare på bästa sätt kan lära sig hur de ska tänka och känna på ett optimalt sätt inför den prestation som idrottaren står inför. Det som dock krävs för att man ska kunna uppnå den bästa effekten av mental träning är att den anpassas till den övriga träningen och till den verkligheten som gäller inom sin idrott. Det är även viktigt enligt J. Plate & A. Plate att komma ihåg att mental träning inte ska och inte kan ersätta annan träning. Utan det handlar om ett samspel mellan all träning för att uppnå en god prestation. Enligt Fallby m fl. (2004) innefattar mental träning individuella träffar eller gruppträffar som genomförs för att förbättra de mentala förmågorna hos idrottare inom exempelvis koncentration, avslappning, matchuppladdning, visualisering 1 och planering. Samt förklarar han mentala förberedelser som en kombination av olika åtgärder för att hjälpa idrottaren i olika förberedelser inför viktiga tävlingar. År 2005 hävdade J. Plate & A. Plate att mental träning är en underdisciplin inom idrottspsykologin som handlar om människan och hennes känslor, tankar och beteenden i samband med en fysisk aktivitet. Mental träning kan enligt J. Plate & A. Plate delas upp i två huvudmetoder, kognitiva och somatiska metoder. Inom det kognitiva vill man påverka individens sätt att tänka och inom det somatiska vill man påverka olika kroppsfunktioner som exempelvis puls eller muskelspänning. Då J. Plate & A. Plate hävdar att kropp & knopp häger ihop så går metoderna in i varandra och kan därför med fördel användas tillsammans. Syftet är att såväl med tanke som med kropp påverka en idrottares prestationsförmåga. Man kan enligt J. Plate & A. Plate även dela in mental träning i grundläggande psykologiska färdigheter och avancerade psykologiska färdigheter. Till grundläggande psykologiska färdigheter ingår målbilder, inre dialog, att sätta mål och avspänning och till avancerade psykologiska färdigheter ingår spänningsreglering/arousal, koncentration, självförtroende, motivation och copingstrategier 2. I en studie gjord av Thomeé (2007) framgick det att personer som skadat sitt främre korsband använt sig av olika copingstrategier för hantering av den stress som uppkommer då personerna inte känner tilltro till sin förmåga i knäet. Studien visar att coping är en av de 1 Visualisering bygger på vår förmåga att tillämpa föreställningsförmågan. Att man ser sig själv, i sitt inre, utföra en bestämd handling upprepande gånger med ett bra resultat under avslappande former (Annerstedt & Gjerset 2002). 2 Copingstrategier innebär olika strategier för att hantera den uppkomna stress som kan förekomma vid olika prestationer (Hassmén & Plate 2009). 9

10 individuella resurser som använts för att hantera stressen och få tillbaka tilltron till sin knäfunktion. Idrottare använder sig på liknande sätt av coping för att hantera den stress som kan uppkomma under en säsong då de vill uppnå olika målsättningar som de satt upp. När dessa målsättningar kanske inte uppnås uppkommer stress då man inte riktigt litar på sin egen förmåga. Studien av Thomeé visar att personer med knäskador upplever det på liknande sätt då de sätter upp olika mål i deras rehabilitering som kanske inte uppnås när de vill att de ska uppnås. I båda fall använder sig personerna av coping för att hantera den uppkomna stressen. Det mentala är enligt Annerstedt & Gjerset (2002) det som styr våra handlingar. De menar att det är tanken som kommer först och som gör oss mentalt inställda på det som komma skall. Utöver detta (våra medvetna tankar) är våra känslor, vår psykiska energi och vår sinnesstämning viktiga mentala styrimpulser för att prestera. Annerstedt & Gjerset påstår att en idrottsutövare påverkas under träning och tävling av många olika faktorer. Faktorer som enligt Annerstedt & Gjerset delas in i två grupper, inre och yttre faktorer. Exempel på inre faktorer kan vara perception 3, koncentration, kognition/tänkande, motivation och självförtroende, exempel på yttre faktorer som omfattar miljömässiga omständigheter kan vara sociala relationer utanför idrotten, liv utanför idrotten som jobb och utbildning. Dessa faktorer finns det ett ständigt samspel mellan. När det kommer till mental träning finns det några psykiska egenskaper som man enligt Annerstedt & Gjerset bör lägga ner tid på att träna vilka är det inre samtalet, lära sig rikta uppmärksamheten mot den prestation som ska göras, motivation, vilja, självförtroende, förmågan att vara bäst när det gäller, ansvara för sin egen utveckling samt vara kreativa Mental träning inom idrotten Alla är mästare som träder in på arenan. I det ögonblicket blir alla lika. Det handlar inte bara om skicklighet. Utan även om tro och vilja. Den som tror att han inte kan förlora kan besegra den som är fast besluten att vinna. - Jeffrey Blattnick brottare, (J. Plate 1997, s. 33) Olympiaden i Los Angeles 1984 beskrivs enligt Fallby m fl. (2004) ofta som genombrottet för den praktiska tillämpningen av psykologiska färdigheter. Utveckling har sedan under de 3 Perception innebär hur man tar in och bearbetar intryck eller impulser och skapar en medveten bild av dessa stimuli (Annerstedt & Gjerset 2002). 10

11 senaste åren gått framåt och även etableringen av yrkesrollen har enligt Fallby börjat ta form. Ett antal idrottare har på senare år börjat intressera sig för den snabbt framväxande idrottspsykologin och det utbud och tjänster som finns att tillgå. Målet till att vilja använda sig av mental träning kan enligt Fallby vara att de vill förbättra sin förmåga att hantera störningsmoment och på så sätt skaffa sig det lilla övertaget som krävs för att utvecklas eller vinna. För att prestera på absoluta toppen av sin förmåga anser Fallby att idrottare måste förbereda sig på bästa sätt inom alla tänkbara områden. Områden som fysik, taktisk och teknisk träning har genom traditionen stått för merparten av alla dessa förberedelser. Under de senaste åren har dock även psykologiska faktorer fått en ökad uppmärksam. Mental träning är alltså ett begrepp som enligt Fallby har fått en allt större uppmärksamhet bland idrottare. En avhandling gjord av Olsson (2008) visar att det är möjligt för en elitidrottare att förändra delar av deras motoriska prestation efter endast 6 veckors mental träning i form av visualisering. Där förändringen enligt Olsson ligger i de tekniska detaljerna istället för i totalprestationen. Studien visar vidare att de hjärnområden som aktiveras vid visualisering skiljer sig åt beroende på om idrottaren kan genomföra rörelsen fysiskt eller inte. Vilket betyder att om man använder sig av mental träning för att lära sig nya övningar kommer inte hjärnan att aktivera den motoriska delen av hjärnan utan den visuella. Avhandlingen visar att mental träning lämpar sig bäst för de fysiskt tränade uppgifterna som idrottaren redan innehar. Sammanfattningsvis visar studien att effekten av den mentala träningen som används av idrottare för att förbättra deras prestation kommer att aktiveras olika beroende på hur den fysiska träningen ser ut. Studien bygger på teorin om att det även krävs fysisk träning för att den mentala träningen ska komma till sin rätt, det är kombinationen av dessa delar som ger en bra idrottare. En del inom den mentala träningen är att man som idrottare ska lära sig att hantera motgångar. Enligt Hassmén & Plate (2009) ska man tillsammans med sin tränare ha jobbat med mental beredskapsträning innan säsongen börjar för att man sedan under säsongen ska kunna vara beredd på alla möjliga scenarion. Drabbas man av en motgång under året så ska det enligt Hassmén & Plate vara idrottaren själv som dömer den egna prestationen och inte exempelvis media, föreningen eller familj och vänner. Som idrottare ska man lära sig att inte förklara bort ett misslyckande med att det är senare under säsongen eller i framtiden som man ska vara som bäst. När den dagen, som man skall prestera maximalt på, kommer ökar förstås den psykologiska pressen. Först vid ett misslyckande befinner sig idrottaren i chock, ledsamhet 11

12 och ilska men efter en stund är det dags för idrottaren att blicka framåt och inleda en omorientering, då uppkommer coping som man ofta använder inom psykologin som enligt Hassmén & Plate betyder förmågan att hantera en uppkommen situation. Anspänning är något som Hassmén & Plate (2010) anser kan inträffa vid en viktig tävling eller match och anspänning står för den tilläggsspänning som normalt blir större vid och inför en viktig tävling. För att kunna prestera på topp är det nödvändigt enligt Hassmén & Plate att inneha en rimlig hög anspänningsnivå eftersom att det påverkar exempelvis reaktionsförmågan positivt. Men vid skarpt läge i en match finns det dock risk att anspänningen bli för hög. Vid sådana situationer kan enligt Hassmén & Plate en idrottspsykologisk rådgivare spela en viktig roll då det vid en matchsituation finns risk för att tilläggsspänningen blir för hög och då kan finmotoriken försvinna. Det som händer i kroppen när tilläggsspänningen tillkommer är att kroppen förbereder sig för kamp och flykt och vid de tillfällena prioriteras de stora muskelgrupperna. För att tona ner och även öka spänningen anser Hassmén & Plate att man exempelvis kan använda sig av olika sorters musik. Stora delar av den mentala träningen överlåts ofta på idrottarna själva hävdade Plate 2010 då han konstaterade att studiosnacket under vinter olympiaden i Vancouver 2010 inför och efter idrottsprestationerna i % av tiden rörde mentala faktorer. Det hände inte så ofta att de diskuterade segrarnas prestation utifrån att den hade 10 % bättre syreupptagningsförmåga än de andra i startfältet och att detta låg bakom åkarens framgång. Ofta rörde sig frågorna, resonemangen och spekulationerna den mentala statusen. Med detta i åtanke borde det vara en självklarhet enligt Plate att det i tränar- och ledarrollen borde ägna mer tid åt att hantera och förhålla sig till känslor och tankar som till största del är med och styr de mänskliga prestationerna. Mycket av detta sker automatiskt och kräver inget av det medvetna tänket, bara en tillåtande miljö. Men det finns ett stort värde enligt Plate av att försöka förstå och förklara de mentala processer som styr våra beteenden och därtill kopplade prestationer. Plate anser att många av våra tränare och ledare ute i landet har den beteendevetenskapliga kompetens som krävs medan andra tränare har få eller ingen kunskap alls. Rent historiskt ser Plate att den fysiologiska delen har en stor position inom idrotten av bland annat det skälet att det är lättare att mäta de faktorer som styr prestationen. Plate ger ännu ett exempel från OS i Vancouver där det var självklart att ett vallateam på sex personer skickas till ett stort skidmästerskap, men till samma mästerskap skickas ingen idrottspsykologisk rådgivare. Enligt Plate kan man tänka sig att vallarna vallar skidorna i förväg hemma och sedan skickas 12

13 skidorna ner till mästerskapet. Men detta går ju inte anser de som håller på med skidsporten eftersom vallningen beror på väder, vind, temperatur o.s.v. Plate påstår att det är precis samma sak med tankar och känslor. Det finns självklart tävlingar som avgörs på grund av skidorna, men oftast är det en stark kropp kopplat till positiva tankar och känslor som avgör. Att det ska finnas en koppling mellan knopp & kropp är för de flesta en självklarhet för att nå bra prestationer. Men trots detta ägnas det mest tid åt att förbereda de fysiska faktorerna och i akutlägen finns oftast inget stöd alls. (Plate 2010, s. 66) 2.5. Mentala träningsbegrepp och metoder Johnson m fl. (2002) anser att teknikerna, redskapen och metoderna inom den mentala träningen är väldigt individualiserade och fungerar olika för olika individer. Med det menat går det inte enligt Johnson att dra några slutsatser till att mental träning inte fungerar enbart efter att en avslappningsteknik som går ut på att lyssna på avslappningsband inte fungerat för en person. Likt Annerstedt & Gjerset (2002) poängterar att mental träning aldrig kan uppväga dåliga tekniska färdigheter eller bristande fysiska förutsättningar. Men den mentala träningen kan enligt Annerstedt & Gjerset utan tvekan vara till hjälp för en enskild utövare för att få ut det maximala av idrottarens förutsättningar. När det gäller mänskliga relationer, pedagogik och psykologi, när det gäller att leda ett kollektiv finns det inte och kan inte finnas färdiga lösningar för alla tänkbara situationer. Varje kollektiv har sin mikromiljö, sina oskrivna lagar Klichéer dödar tanken och ordet. - Tichonov, sovjetisk ishockeytränare 1985 (Johnson m fl 2002, s. 151) Målbilder Genom att använda sig av målbilder påstår A. Plate & J. Plate (2005) att man kan skapa en prestation där målet upplevs vara något tilldragande och prestationen upplevs som något som lockar och drar. Har man ett lockande mål tenderar den att tränga undan negativa tankar som exempelvis tänk om jag missar. När man använder sig av målbildsträning kan man enligt A. Plate & J. Plate ta fram en bild av att du exempelvis sätter dit en matchboll i en viktig match, när denna situation sedan uppkommer ska du då ta fram denna bild. Genom att 13

14 använda sig av denna typ av träning kommer det kännas mycket enklare att prestera i svåra lägen. Målbildsträning av såväl upplevda som verkliga händelser har genom olika forskningar enligt A. Plate & J. Plate visat sig vara väldigt kraftfulla och skapar en bra grund för kommande prestationer. Som idrottare kan man alltså i förväg skapa sin egen prestation genom att i förväg ha varit vid målet. Enligt A. Plate & J. Plate behöver inte målbilder nödvändigtvis vara bilder utan kan även vara texter eller att man lyssnar till instruktioner. Det är upp till varje idrottare själv att ta reda på vilken informationssätt som är den bästa. En annan metod som till viss del liknar målbildsträning är visualisering som enligt Annerstedt & Gjerset (2002) bygger på vår förmåga att tillämpa föreställningsförmågan. Visualisering bygger enligt Annerstedt & Gjerset på att man har sett sig själv i sitt inre utföra en bestämd handling upprepande gånger med ett bra resultat under avslappande former helst med slutna ögon. Dessa bilder kommer efter upprepande gånger inte bara ha satt sig psykiskt utan även fysiskt. I verkligheten kommer man sedan enligt Annerstedt & Gjerset att med hjälp av visualiseringsträningen ha lättare för att utföra samma lyckade handling. Lars Frölander berättande under en konferens på Bosön 2006 (Johansson 2006) att målbilder alltid varit en av de mentala tekniker som han använt sig av. Han såg sig själv utföra det där perfekta loppet och gick ofta igenom alla detaljer som hur han bryter vattenytan, antalet armtag, vändningar och andning. I huvudet har han hitintills aldrig förlorat ett viktigt lopp Inre dialog Det är naturligt att föra en inre dialog med sig själv, vilket människan ständigt gör oftast i form av en stilla dialog. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) domineras detta samtal eller dialog, av de flesta människor, av en positiv ton medan det hos andra tenderar att bli en dialog präglat av en negativ grundställning. Annerstedt & Gjerset säger att samtalet är något som påverkar oss omedvetet oavsett vi vill det eller inte och efter en tid börjar man reagera i överstämmelse med den dialogen. Vilket betyder att det man säger till sig själv bidrar till att styra ens handlingar och prestationer. För att prestera bra inom sin idrott bör alltså våra tankar enligt Annerstedt & Gjerset vara positiva och offensiva med inriktning på nuet och framtiden. Tankarna ska därför inte sysselsättas med för mycket resultat som redan har uppnåtts, utan ska snarare styras mot det som sker just nu samt det som kommer att ske senare. Annerstedt & Gjerset hävdar vidare att de inre tankarna ska försöka vara realistiska då man inte vinner något på att försöka intala sig själv att man är bäst då resultaten visar det motsatta. Det är även dumt att intala sig själv att man inte kan missa när man vet att ingen är ofelbar. När man upplevt en negativ upplevelse, vid en sämre prestation bör man enligt Annerstedt & Gjerset 14

15 direkt efter prestationen göra en analys och utvärdering på det som gick snett och ta hänsyn till detta under fortsatt träning. De negativa tankarna som uppkommit vid en sämre prestation måste man fort avlägsna och istället fort börja bygga upp nya positiva tankar. Ett pluspsyke uppkommer enligt Annerstedt & Gjerset (2002) när man tänker positiva tankar under en längre tid. Detta pluspsyke byggs upp genom en långvarig inlärningsprocess med en lämplig progression av svårighet tillsammans med att idrottaren får känna upplevelsen av att lyckas. När idrottaren drabbas av ett negativt psyke kan detta enligt Annerstedt & Gjerset vara svar på en för hög träningsbelastning, felaktiga träningsmetoder och en olämplig progression i samband med tävlingsdeltagandet. Vid träning anser Annerstedt & Gjerset att de inre dialogerna bör ske samtidigt som den fysiska träningen eftersom att träning av inre dialoger kräver full koncentration. Även enligt Fallby m fl. (2008) kan man dela in det inre samtalet i två dimensioner, ett positivt och ett negativt inre samtal. Inom det positiva inre samtalet ingår alla tankar som leder till att öka självförtroendet, motivationen, uppmärksamheten eller prestationen. Den inre dialogen är enligt Fallby ett perfekt hjälpmedel för att hålla fokusen på nuet samtidigt som dialogen hjälper idrottaren att hålla irrelevanta tankar som kan störa koncentrationen borta från medvetandet. Inom det negativa inre samtalet är tankarna enligt Fallby negativa och självdestruktiva, vilket kan leda till ett hinder för att uppnå det mål som man satt upp med prestationen. De negativa tankarna påverkar även spänningen, oron och ängslan inför en prestation. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) har forskningar inom området visat att koncentration och fokus på speciella ord eller meningar kan öka prestationsförmågan. Det vill säga för att nå önskad effekt som stark kan idrottare enligt Annerstedt & Gjerset tänka på emotionellt laddade ord som skapar en känsla av styrka, exempelvis krossa eller mosa. För önskad effekt av snabbhet kan orden i stället vara fart och explosion och en mening som kan påverka balansförmågan kan exempelvis vara stå stadigt med fötterna på jorden. Annerstedt & Gjerset hävdar att då det är tanken som styr idrottarens handlingar bör ord som har en direkt mening användas som framförallt känns bra för idrottaren. Dessa ord hör naturligtvis hemma under olika faser i en tävling och bör användas där de känns rätt för idrottaren. För att förbättra den positiva inre dialogen kan man enligt Fallby m fl. (2008) också använda sig av tankeblockerare för att ändra ett negativt samtal till ett positivt. Tankeblockerare går enligt Fallby ut på att man stoppar den negativa tanken innan den påverkar prestationen negativt. Detta gör man genom att för en kort stund koncentrera sig på det negativa eller inte 15

16 önskvärda och därefter använder man sig av olika triggers för att stoppa det som är negativt. Exempel på olika triggers kan vara stopp eller sluta. För att lära sig detta ska man enligt Fallby träna på det varje gång som man tänker negativa tankar. I början kan man säga det högt och efter hand gå över till att bara tänka det. Enligt Fallby tänker alla negativa tankar och det viktigaste är att när de väl dyker upp, kunna handskas med dem på ett bra sätt Att sätta mål Definitionen av målsättning enligt Fallby m fl. (2008) att uppnå en specifik färdighetsnivå på en uppgift, inom en bestämd tid. Målen ska ha en riktning samt intensitet där idrottaren sätter målen gentemot något och intensiteten beror på hur viktigt idrottaren tycker att målen är. Målen ska enligt Fallby fungera som en väg mot det som idrottaren vill uppnå med sin ansträngning. Idrottaren sätter upp olika mål och målsättningar inför kommande säsong och för hela ens idrottande och det är en viktig källa för att idrottaren ska känna sig motiverad till att träna hårt. Fördelarna med att sätt upp olika mål är enligt Fallby många men några av fördelarna är att en målsättning ofta förbättrar prestationen, den förbättrar träningens kvalité då man alltid har någonting att sträva efter, den ökar den inre motivationen till att vilja lägga ner tid på att träna, den gör så att idrottaren är mer fokuserad på uppgiften och träningarna samt att när målen väl uppnås ökar självförtroendet och känslan av att vara kompetent. Man kan enligt Fallby m fl. (2008) dela upp målsättningarna utifrån prestations-, process-, och resultatmål. Prestationsmål handlar om att fokusera sig på att förbättra sina egna prestationer som är baserat på sina tidigare resultat och prestationer som enbart påverkas av idrottaren själv. Processmål handlar istället om att fokusera på en viss del av målet, det vill säga att man i målet har små delmål. Processmål kan även kallas för känslomål. Till slut handlar resultatmål om att fokusera på resultatet i tävlingen där man som idrottare jämför sig själv med sina motståndare och hela tiden strävar efter att vara bättre än sina motståndare vilket betyder att målet påverkas av andra idrottare. Enligt Fallby gäller det att man som idrottare är väl medveten om sina målsättningar då dessa kan användas på fel sätt. Har man satt upp målsättningar som är alltför ensidigt kopplade till resultatmål som exempelvis att vinna en viss tävling kan detta mål istället för att öka motivationen ge idrottaren problem. Misslyckas man med att uppnå de högsatta mål kan detta enligt Fallby ge problem både med motivationen som med självförtroendet. Enligt Hassmén & Plate (2009) kan ett processmål för en skidåkare vara känslan av ett perfekt år, ett prestationsmål kan vara att man ska slå sitt personliga rekord eller vinna över en konkurrent medan resultatmål är det som man hör och 16

17 ser i media nämligen placeringar och rekord. Dessa målsättningar jobbar oftast elitidrottare med parallellt. Hassmén & Plate hävdar vidare att det aldrig är bra att ändra en uttalad målsättning under pågående säsong utan man ska vara väldigt noggrann när man sätter målen och sedan ska de ligga fast under säsongen. Nyckeln till att uppnå sina målsättningar finns i den mentala beredskapsträningen som enligt Hassmén & Plate ska ha genomförs innan säsongen. Det betyder att när en situation uppkommer under säsongen ska idrottaren känna sig trygga eftersom att de redan funnits där med tanken. Det är de uppsatta målen som enligt Hassmén & Plate styr motivationen hos idrottaren. Processmålen är det som för idrottaren ska vara de viktigaste målen men det är inte så lätt när media konstant skriker efter resultat. I de situationerna är det extra viktigt enligt Hassmén & Plate att ha någon att prata med antingen en tränare eller en idrottspsykologisk rådgivare. I slutändan anser Hassmén & Plate att det viktigaste är att man aldrig kan begära mer av en idrottare än att den utmanar sig själv och presterar i närheten av sin maximala kapacitet när det verkligen gäller Avspänning, Avslappning och Avkoppling Det centrala inom den mentala träningen är enligt Hassmén & Plate (2010) att finna tekniker som övar upp din förmåga att slappna av. Avspänning innebär att man avlägsnar tillfälliga avspänningar som ofta är situations- och miljöberoende. Avslappning innebär att man går ett steg ytterligare för att försöka nå en maximal reduktion av spänningen i kroppen även de spänningar som inte är beroende av en situation. Tillsist innebär avkoppling att man kopplar bort omgivande störningsfaktorer. När man som idrottare når detta tillstånd befinner man sig enligt Hassmén & Plate i det mentala rummet. När man befinner sig här är man mottaglig för en lång rad av psykiska processer som främjar ens prestation både på kort- och lång sikt. Enligt Hassmén & Plate kan man vid situationer då man känner att anspänningsnivån är för hög ta en mental time-out, ta 10 djupa andetag, lyssna på skön musik, vara uppmärksam på sin hållning samt göra sig själv uppmärksam på saker som man gör tvångsmässigt. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) finns det flera tekniker man kan använda sig av för att få ner anspänningsnivån. Bland annat olika andningstekniker som går ut på att man koncentrerar sig på att andas djupt ner i magen vilket kommer att göra att man gradvis kommer märka en avspänning. Efter en del träning kommer man enligt Annerstedt & Gjerset gradvis känna att man uppnår ett avspänt tillstånd. 17

18 Koncentration Koncentration är ett begrepp som ständigt förekommer inom idrotten. Enligt Fallby m fl. (2008) har koncentration och fokusering på prestationen fått en allt större betydelse inom idrotten. Koncentration är något som är lika viktigt på träning som det är under tävlingar och matcher eftersom man måste kunna hålla hög nivå på träningen om man vill bli bättre och utvecklas. Enligt Fallby krävs det hårt arbete för att lära sig att hålla fokuseringen och koncentrationen hög under en hel tävling eller match och det är vikigt att man tränar detta redan under träningen. Om tankarna får fladdra runt åt alla håll på träningarna kommer de även att göra det under tävlingar. Enligt Fallby innebär koncentration förmågan att fokusera på det väsentliga i sin omgivning samtidigt som man måste kunna bortse från det som är oviktigt och som kan störa prestationen som exempelvis publik, motståndare eller annat som kan störa i en idrottshall. Jag har lärt mig att ta bort alla onödiga tankar / Jag koncentrerar mig på det gripbara på banan, på loppet, på startblocken, på de saker jag behöver göra. Publiken tynar bort och de andra idrottarna försvinner och nu är det bara jag och denna enda bana. - Michael Johnson, friidrottare (Fallby m fl. 2008, s. 103) Enligt Fallby m fl. (2004) finns det fem strategier som kan användas för att förbättra en idrottares koncentrationsförmåga vilka är målsättning, rutiner, aurosal-kontroll, inre samtal och visualisering. Målsättning idrottarens tankar riktas mot relevanta saker i sin omgivning vilket kan hjälpa idrottaren att hålla rätt fokus på uppgiften. Ett annat sätt är att sätta upp specifika prestationsmål vilket får idrottaren att fokusera på nuet samt uppmuntrar idrottaren till strategiskt och uppgiftsrelevant tänkande. Rutiner gör att idrottaren kan tänka och koncentrera sig på det han kan kontrollera och rikta all uppmärksamhet mot den uppgiften. Inom tennisen kan en sådan rutin vara bollstudsande innan serve och inom golfen provsvinget innan slag. Detta kan verka löjligt men det uppfyller sitt syfte nämligen att rikta all sin uppmärksamhet mot uppgiften. Dessa exempel är inför en enskild prestation, men rutiner kan också användas inför en tävling för att behålla fokus hela 18

19 tävlingen. Använder man konsekventa rutiner för kost, sömn, triggers och uppvärmning kan detta medföra att idrottarens koncentrationsförmåga förbättras. Aurosal-kontroll är en beteckning som refererar till hur laddad, nervös och känslomässigt engagerad en idrottare är innan och under en prestation, alltså hur intensitetsnivån hos en idrottare är. Har idrottaren för låg intensitetsnivå blir uppmärksamheten lätt bred och tankarna svävar i väg. Har man däremot för hög intensitetsnivå blir idrottaren lätt nervös och tappar då förmågan att fokusera vilket resulterar i att uppmärksamhetsfältet blir smalt. Det optimala är att ha en intensitetsnivå som är mitt i mellan och det finns olika tekniker för att uppnå det. Inre samtal den inre kommunikation som en idrottare för med sig själv under en tävling eller match. Det inre samtalet ska hjälpa idrottaren att hålla fokus och att återfå fokus när tankarna lätt skenar iväg. Visualisering innebär att idrottaren kan se och känna hur han ska utföra en uppgift i huvudet innan han presterar i verkligheten. Genom att använda sig av visualisering kan idrottaren hindra tankarna från att sväva i väg och istället bara tänka på hur han vill utföra uppgiften. Idrottaren kan även använda visualisering för att se sådana situationer där fokus lätt tappas och hur han snabbt återfår fokus Självförtroende Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) har självförtroende en stor betydelse när det gäller att kunna utnyttja sina resurser fullt ut. När man som idrottare känner att man har ett gott självförtroende medför detta att man känner sig stark, fri och har mod att våga satsa. Enligt Annerstedt & Gjerset uppnås och utvecklas självförtroende genom att man får uppleva positiva upplevelser i givna situationer både inom träning och i tillvaron i övrigt. När man når mål och befinner sig i situationer som man lyckas i bidrar det även enligt Annerstedt & Gjerset till ett ökat självförtroende. Det är även viktigt att man känner trygghet i sin hemmiljö, att man accepteras för den man är och även känner att man accepteras om man misslyckas. Att man befinner sig i en miljö och träningsgrupp där andra tror på en betyder enligt Annerstedt & Gjerset minst lika mycket för självförtroendet som resultaten i sig. År 2008 hävdade Fallby att självförtroendet och hur det tar sig uttryck är något som är helt avgörande för resultatet och för prestationen. Har du tron på dig själv och din förmåga ökar dina chanser 19

20 att lyckas betydligt. Självförtroendet är enligt Fallby något som går i vågor och framgång föder framgång men det kan snabbt brytas ned till sämre självförtroende när man upplever en negativ trend med förluster. För skaffa sig ett effektivt och stabilt självförtroende är bra målsättningar enligt Fallby ett viktigt redskap som hjälper idrottaren att fokusera på viktiga delar både i och utanför idrotten Motivation För att träna och bli riktigt bra inom sin idrott är det en förutsättning enligt Annerstedt & Gjerset (2002) att ha en bra motivation. En idrottare som är välmotiverad får självklart ut mer av sin träning än den idrottaren som är passiv och oinspirerad. Enligt Fallby m fl. (2008) kan motivationen inom idrotten definieras som ansträngningens riktning och intensitet. Riktningen handlar om varför och i vilken utsträckning en person väljer en handling eller ett beteende framför ett annat, varför vi intresseras av olika saker. Med andra ord varför idrottare väljer att packa väskan för att åka och träna istället för att stanna hemma. Intensiteten handlar då om den ansträngning idrottaren lägger ner i sitt valda beteende. Alltså hur mycket energi och kraft idrottaren lägger ner är när han kommer till träningen. Vad är det då som gör att idrottarna har motivationen till att träna ofta och hårt? Enligt Fallby är det oftast en kombination mellan olika motiv och dessa motiv varierar och är unik för varje idrottare. Det finns både inre och yttre motivation där den inre motivationen kommer från idrottarna själva medan den yttre motivationen kommer från andra personer och yttre omständigheter. Det absolut viktigaste för att behålla motivationen under en hel lång säsong är enligt Fallby att man innan säsongen sätter upp olika målsättningar så man sedan under säsongen har något att sträva efter. Det måste finnas en mening med träningen och då kommer även motivationen anser Fallby. 20

21 3. SYFTE I denna del presenteras studiens syfte och frågeställningar som ligger till grund för studiens resultat, analys och diskussion. Syftet med studien är att studera hur den mentala träningen praktiskt kan tillämpas inom bordtennisen Frågeställning Hur tillämpar spelarna den mentala träningen inom bordtennisen? Vilka mentala träningsmetoder jobbar spelarna med? Vad anser spelarna att den mentala träningen betytt för dem som bordtennisspelare? 21

22 4. METOD I denna del presenteras de forskningsteoretiska utgångspunkter som använts i studien och vilka val som ligger bakom den teoretiskt valda vägen. Här ges även en förklaring till hur studien praktiskt har gått tillväga Forskningsstrategi I studien har en kvalitativ forskningsstrategi (Bryman 2002) använts som har genomförts i form av 30 minuters intervjuer på fem bordtennisspelare. Dessa respondenter har vid studiens genomförande haft ett samarbete med en idrottspsykologisk rådgivare där de tillsammans kontinuerligt jobbat med mental träning. Valet av att använda en kvalitativ forskningsstrategi bestämdes av den anledningen att den ansågs vara den bästa strategi för att få fram svaret på studiens syfte Urval Vid val av respondenter att intervjua har kön och ålder inte varit av största vikt utan respondenterna har valts ut av anledningen till att de passar bra in i undersökningen. Ett bekvämlighetsval (Bryman 2002) har med andra ord använts i studien. Som Bryman poängterar gör valet av urval det svårt att generalisera studien då undersökningen har gjorts på respondenter som funnits tillgängliga för studien. Målet med studien är inte att det ska gå att göra en generalisering på de resultat som kommer fram utan det viktigaste är att få fram hur respondenterna praktiskt tillämpar den mentala träningen inom bordtennisen. Vilka respondenter studien behandlar är då inte viktigt Överfarbarhet och trovärdighet Då mental träning är något som behövs tränas inom alla idrotter och att det generellt genom alla idrotter krävs samma mentala styrka och status för att lyckas och bli riktigt bra, finns det en överförbarhet av denna studie till andra idrotter i samhället. Alla idrottare behöver vara mentalt förbereda för de situationer som de ställs inför och därför kan både teorierna och resultatet föras över till andra idrottsliga situationer samt andra situationer i livet. Trovärdigheten till studien anses relativt hög då personer som inte har med idrotten att göra kan relatera till den sociala verklighet som studien framhäver samt ta del av de resultat som 22

23 kommer fram och kan applicera in det i deras sociala verklighet utanför idrotten. Studien har även genomförts i enlighet med de regler som finns för genomförandet av en studie (Bryman 2002) vilket förtydligar trovärdigheten ytterliggare Studiens genomförande Efter en del överväganden med både handledare och andra personer runt omkring om vad studien skulle komma att behandla infann sig så småningom syftet och frågeställningarna. Då studien syftar till att studera hur den mentala träningen praktiskt kan tillämpas inom bordtennisen bestämdes det att kontakt skulle tas med respondenter, att intervjua, som kontinuerligt arbetade i samråd med en idrottspsykologisk rådgivare. Inom bordtennisen är det troligtvis inte lika vanligt att använda sig av en idrottspsykologisk rådgivare som det kanske är inom andra idrotter vilket gjorde att respondenter som fanns i närheten tillslut kontaktades, vilket slutligen blev fem. Kontaken med respondenterna togs via internet där ett informationsbrev (bilaga 1) skickades med som informerade om vem det var som genomförde intervjun, vilket syfte studien har samt de forskningsetiska principer som rör intervjuer. Intervjuerna gjordes sedan i samband med respondenternas träningar i deras träningshall. Under tre dagar genomfördes alla fem intervjuer som även spelades in via videokamera. När alla intervjuer var genomförda och klara påbörjades en ordagran transkribering Intervjukonstruktion Vid intervjuerna av respondenterna har en semi-strukturerad intervjuform använts (Bryman 2002). Valet av att använda en semi-strukturerad intervjuform utfördes på grund av att det vid intervjutillfällena då är enklare att hoppa mellan frågorna om någon fråga känns fel eller intervjun inte går som man tänkt sig. Frågorna togs fram och utvecklades efter den teoretiska bakgrunden samt studiens syfte. Intervjuguiden är disponerad utifrån allmänna frågor om hur samarbetet med den idrottspsykologiska rådgivaren ser ut blandat med olika frågor om vilka mentala metoder och verktyg respondenterna jobbar med och utifrån, hur de tänker och agerar mentalt i olika bordtennissammanhang samt vad de framförallt lärt sig genom att kontinuerligt jobba med mental träning och vad detta betytt för dem som bordtennisspelare. Guiden är uppbyggd av 14 frågor där det funnits möjlighet att ställa uppföljningsfrågor (bilaga 2). 23

24 4.6. Etiska forskningsprinciper I en studie där kvalitativa intervjuer genomförs bygger de svar man får in på personliga åsikter och erfarenheter. Det betyder att man måste ta hänsyn till de grundläggande forskningsetiska principer som enligt Bryman (2002) rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som är direkt inblandade i studien. Enligt vetenskapsrådet (2002) finns det fyra liknande huvudkrav som innefattar informationskravet vilket står för att man innan intervjuerna ska informera respondenten om intervjuns upplägg, respondentens uppgift och funktion för studien samt studiens syfte, var studien kommer att publiceras, att deltagandet är frivilligt samt att respondenterna har möjlighet att dra sig ur intervjun när som helst. Nästa krav rör konfidentialitetkravet som innebär att respondenternas personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Krav tre, nyttjandekravet, betyder att tystnadsplikt föreligger och de uppgifter som dokumenterar endast kommer att användas i studiens syfte och kommer inte att lånas ut eller användas för kommersiellt syfte eller andra icke-vetenskapliga syften. Det sista kravet innefattar samtyckeskravet som innebär att de som intervjuas själva kan godkänna sin medverkan om de är över 18 år. Innan genomförandet av intervjuerna har respondenterna fått vetskap om alla dessa punkter både via mejl och via informationsblankett på plats vid intervjutillfället Bortfallsanalys Målet med studien var få tag i minst 6 respondenter att intervjua som kontinuerligt har ett samarbete med en idrottspsykologisk rådgivare. Men då det inom bordtennisen inte är lika vanligt att ha ett samarbete med en idrottspsykologisk rådgivare som det är inom andra idrotter blev det slutligen 5 respondenter som intervjuades Studiens respondenter Nedan följer en kort introduktion av respondenterna som intervjuades för denna studie för att bilda uppfattning om vilka de är och på så sätt göra studien lättare att förstå. För att respondenterna ska förbli anonyma har deras namn figurerats. I resultatdelen står det inte vem av respondenterna som har uttalat sig om vad då detta inte är viktigt för resultatet av studien. Respondent 1, Calle har spelat bordtennis i 14 år och har bland annat deltagit både i senior EM och i senior VM. I nuläget spelar han i den högsta svenska serien på heltid och är för tillfället rankad bland de 30 bästa seniorerna i Sverige. 24

25 Respondent 2, Gabriel har spelat bordtennis i 15 år och en av hans största meriter är att han har en bronsmedalj från junior VM samt deltagit på en del andra stora internationella mästerskap. Han spelar i den högsta svenska serien som heltidsproffs och är rankad bland de 30 bästa seniorerna i Sverige. Respondent 3, Henrik har spelat bordtennis i 11 år och har bland annat tagit en del SMmedaljer. Nu spelar han i den högsta svenska serien på heltid. Respondent 4, Emma har spelat bordtennis i snart 15 år och har tagit ett antal medaljer på ungdoms EM samt ett flertal SM medaljer både på ungdoms- och senior nivå. Hon spelar nu som heltidsproffs i Spanien och är rankad bland de 3 bästa seniorerna i Sverige. Respondent 5, Clara har spelat bordtennis 7 år och har bland annat en SM medalj från ungdomsåren. Hon spelar nu i damernas högsta serie i Sverige samtidigt som hon jobbar vid sidan om sitt bordtennisspelande. Hon är för tillfälligt rankad bland de 10 bästa ungdomarna i Sverige Metoddiskussion I studien genomfördes intervjuer på respondenter som kontinuerligt jobbar med mental träning i samråd med en idrottspsykologisk rådgivare av den anledningen av att de ansågs ha mer erfarenhet av den mentala träningen än vad respondenter som endast jobbar med mental träning utan rådgivare har. Dessa respondenter kunde på ett mer utförligt sätt berätta hur och på vilket sätt som de jobbar med mental träning. Det visade sig vara väldigt svårt att hitta respondenter som kontinuerligt jobbade med en idrottspsykologisk rådgivare. Detta kan bero på att det rent generellt inom bordtennisen inte finns många spelare som jobbar tillsammans med en idrottspsykologisk rådgivare utan mycket av den mentala träningen sköts internt inom föreningarna via enbart tränare som inte har någon utbildning. Vilket kan göra att kunskapen inte är så hög samt att den mentala träningen inte jobbas med kontinuerligt utan då och då när den känns viktig. Det är som med mycket annat, när det väl kommer upp på tapeten i form av media ska alla jobba med och sedan trappas det åter ner igen. Vid intervjutillfällena märktes det hur svårt respondenterna tyckte det var att förklara med ord hur de jobbar med den mentala träningen. Mycket av hur man tänker och agerar är något som bara kommer när olika typer av situationer dyker upp. Detta är ytterligare ännu en anledning till varför det till studien 25

26 valdes respondenter som jobbade i samråd med idrottspsykologisk rådgivare eftersom dessa respondenter mer på ett konkret sätt kan förklara hur de jobbar med mental träning. Att studien genomfördes via kvalitativa intervjuer istället för via en kvantitativ undersökning föll sig ganska naturligt då det utifrån studiens syfte skulle få ut mer av att använda en kvalitativ forskningsstrategi. Att finnas på plats när respondenterna svarar på frågor och ha möjligheten att ställe uppföljningsfrågor var grundläggande för att kunna uppfylla studiens syfte. Vid valet av respondenter att intervjua lades det inte ner någon tid på att hitta respondenter av en viss ålder eller kön då detta inte hade haft någon större inverkan på hur resultatet blev. De respondenter som valdes ut visade sig sedan vara unga seniorer. Anledningen till att det blev just dessa respondenter, trots att ingen tid lades ner på att hitta dem, kan bero på att många av de bästa spelarna i landet som är på väg uppåt eller som tillhör Sverigetoppen tillhör denna kategori av spelare. Överfarbarheten och trovärdigheten är stor i studien då den mentala träningen är något som fått en allt större uppmärksamhet både inom idrotten och i arbetslivet de senaste åren. Rent generellt behöver alla idrottare stor mental styrka och status för att bli riktigt bra och lyckas inom sin idrott. De resultat studien visar kan därför omvandlas och sättas in i andra sammanhang och idrotter runt om i samhället. Både inom idrotten och ute i samhället ställs man inför utmaningar och situationer som kräver stor mental styrka och mental förberedelse och därför kan både teorierna och resultaten föras över till resten av samhället. När det gäller trovärdigheten har studien följt de riktlinjer som anses måste följas när man gör en studie. Personer utanför idrotten kan dessutom relatera till den sociala verklighet som studien framhäver och resultaten kan tillämpas till deras sociala verklighet. 26

27 5. RESULTATREDOVISNING I denna del presenteras de resultat som kommit fram genom intervjuerna. För att underlätta för läsaren har resultatet strukturerats upp efter olika teman som delats upp utifrån intervjuguiden Spelarnas samarbete med idrottspsykologisk rådgivare Av de intervjuade har 3 av 5 valt att ta kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare för att deras tränare rekommenderat det. De andra 2 valde att själva ta kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare då de inte tyckte att de fick ut allt på träningarna samt att de haft en tung period då det har varit svårt att vara positiv, självförtroendet har börjat vackla och det gick dåligt under matcherna. Alla var dock överens om att kontaken togs framförallt för att de ville förbättra träningen och matchtänket. Har en idrottspsykologisk rådgivare som jag har kontakt med både via mejl och möten, ungefär en gång i månaden har vi samtal sedan mellan varje och varannan vecka skickar jag mejl där jag berättar om träningen, om matcherna, läger och tävlingar. De alla kände att det var skönt att ha någon att prata med som kanske inte hade så mycket med bordtennisen att göra. Via mötena som de ibland bara själva var närvarande på och ibland tillammans med deras tränare får de olika övningar att jobba med utifrån de problem som de kan tänkas ha. Dialogen till deras rådgivare ser olika ut då några av spelarna har en dialog mellan alla tre parter (bordtennistränare, spelare och rådgivare) medan andra endast har en dialog mellan spelare och rådgivare. Den idrottspsykologiska rådgivaren finns även med på en del tävlingar och hemmamatcher för att följa upp spelarna. Samarbetet med idrottspsykologisk rådgivare är för alla inblandade första gången men de hade stött på mental träning innan via bland annat skola. De har även haft tränare som fungerat som en mental tränare fast utan utbildning inom området. Det var en stor variation på hur länge de haft ett samarbete men en idrottspsykologisk rådgivare, allt från 2 år, ett halvår och till bara några månader. Hur kontakten med deras idrottspsykologiska rådgivare såg ut under veckorna skiljdes åt från spelare till spelare. Några spelare valde att varje dag skriva ner hur de tänker och känner som en dagbok som skickas in antingen i slutet av veckan eller i slutet av 27

28 månaden. En annan valde att varje vecka skriva en sammanfattning om hur veckan varit medan den sista spelaren valde att ha fokus på en del grejer varje vecka som sedan skickas in till rådgivaren efter en två veckors period. Utöver denna kontakt har spelarna ungefär ett möte i månaden med deras idrottspsykologiska rådgivare Vad den mentala träningen bidragit till bordtennismässigt Spelarna anser att den mentala träningen har lett till att det är lättare att träna och göra fler bra pass i rad under en längre tid även om det inte alltid känns hundra. De har även fått en bättre uppfattning på varför det går dåligt eller varför det går bra samt att det inte är turen eller slumpen som avgör om det kommer att gå bra eller inte. Jag förstår mer vad det är som händer, om det börjar gå dåligt och jag börjar bli negativ uppmärksammar jag det snabbare och kan göra någonting åt det / innan var det lite som att gick det bra var jag positiv och gick det dåligt var jag negativ, nu kan jag även om det går dåligt se det och ändra om det. När man tränar ska man försöka jobba med småbitar och inte endast se helheten anser spelarna. De menar att de genom den mentala träningen har lite bättre kontroll på sig själv och kan styra sina egna tankar lite bättre och se ur ett annat perspektiv varför vissa saker händer. Den mentala träningen har bidragit till att spelarna tänker mer mentalt, de har övningar att följa och tänker på det mentala överlag mer än vad de gjorde innan de började med mental träning. Spelarna har börjat märka att den mentala träningen har bidragit till att det är mycket lättare att hålla nivån hög under träningsperioder samt att det är lättare att genomföra hela träningspass, de vill poängtera att det är ett beteende som ska ändras och det har därför tagit tid att se några stora skillnader Jag tror att jag har tjänat några bollar per set på grund av den mentala träningen och det är rätt mycket, mer än vad man tror Den mentala träningen och dess metoder Spelarna jobbar med den mentala träningen utifrån olika övningar som de tillhandahåller från deras idrottspsykologiska rådgivare som är anpassade till det som spelarna har problem med och vill ha hjälp med. Exempelvis om det går dåligt på en träning hur de ska jobba och agera för att vända det. Detta är då metoder som de ska använda och väva in i den vanliga 28

29 bordtennisträningen helst då tillsammans med deras ordinarie tränare. En av spelarna läser även mycket böcker utöver den idrottspsykologiska rådgivningen där det ges bra exempel på hur man ska tänka och jobba med mental träning. Bordtennismässigt kan den idrottspsykologiska rådgivaren inte bidra med så mycket mer än hur de ska tänka vid träningar och vid matcher. Enligt en av spelarna är målbildsträning och inre dialoger de största grejerna att jobba med inom mental träning tillsammans med självförtroendet. Medan en annan spelare tycker att det är viktigt att jobba mycket via mental träningsdagbok. Den mentala tränaren är ju inte så kunnig inom pingisen så det är inte så att han går in med att när du drar en forehand ska du sätta den där utan mer hur jag ska tänka i de olika lägena och situationerna Målbilder Spelarna använder sig av olika målbilder för att de ska känna sig trygga och komma in i rätt känsla vid matcherna. En av spelarna kan föreställa sig innan en match hur den ska se ut utifrån om den har mött den spelaren innan eller inte och hur spelaren agerade då. En annan målbild som spelarna använder sig av är att innan en tävling se sig själv högst upp på prispallen. En av spelarna hade svårt att skapa sina målbilder själv och tycker istället att det är mycket lättare att se något på video och sedan vid match och träning ta fram dessa bilder och härma spelaren. Spelarna använder även olika målbilder för att se sig själv utföra olika slag under matchernas gång. Målbilder har jag använt mig av sedan jag var liten, det kommer automatiskt alltid innan jag ska spela match att jag tar fram bilder från en av mina bästa matcher och försöker komma ihåg känslan och tänker tillbaka till hur jag kände och på så sätt hitta tillbaka till den känslan Inre dialog När det väl uppstår jobbiga situationer i både match och träningar har spelarna jobbat med att få bort de negativa tankarna och bara använda sig av endast positiva ord och konstant tänka näst boll. De tror alla det är viktigt att i både match och träning hela tiden pusha på sig själv och använda positiva ord för att få bort de negativa tankarna genom exempelvis kämpa och slit. En av spelarna berättar att den under en längre tid har haft problem med att det har varit för mycket fokus på att vinna vilket tillslut har blivit något negativt för dens prestation och nu 29

30 jobbar spelaren med att hela tiden hitta en känsla och att ha kul istället för bara tänka vinst, vinst och vinst. Att knyta näven och berömma sig själv på bollar som kanske inte var världens bästa boll vid lägen då man spelar dåligt kan vara ett bra sätt tycker en av spelarna för att komma in i rätt sinnesstämning och för att komma igång. Inre dialog använder jag mig av hela tiden, så fort jag börjar tänka oh vad dålig jag är så försöker jag ändra det tänket genom att istället pusha på mig själv och välja att tänka på de bra grejerna jag har gjort Att sätta mål Gemensamt för alla spelarna är de tillsammans med deras idrottspsykologiska rådgivare har satt upp både resultat-, prestations- och känslomässiga mål, både kortsiktiga och långsiktiga för den mentala träningen. Var dessa mål förvaras är olika för alla spelare men de finns nerskrivna och i slutet av varje säsong kollar de igenom målen och ser om det blivit bättre, en av spelarna bockar även av målen när de är genomförda. En av spelarna har denna säsong koncentrerat sig mer på känslomässiga mål och mindre på resultat mål. Ett av de målen är bland annat att när spelaren möter någon sämre motståndare ska spelaren hela tiden ha 100 % fokus så att man inte blir loj och på så sätt tappar fokus. Mål som jag har är att behålla fokus även när jag leder vilket jag lätt tappar, att jag ska våga spela ut även när det i matcher blir jämnt och att alltid ha full fokus på träningarna. En spelare jobbar mycket med att ha ett litet mål för varje träning eller veckovis och sedan fokusera på att jobba på just de grejerna, vilket spelarna poängterade är en stor förändring sedan innan. Då varje träning måste ha varit helt perfekt för att spelarna i efterhand skulle vara nöjd, nu jobbar spelaren med de grejer som tagits upp som mål vilket gör det lättare att känna sig nöjd oavsett om det gick bra, riktigt bra eller halvdant på träningen. En annan spelare poängterar vikten av att hela tiden ha mål med sin träning. Har man mål som man ska genomföra på träningen går det inte bort någon träning, annars är det lätt att man bara spelar av träningen men har man något att jobba med så blir det mer noggrant. 30

31 Avspänning, avslappning och avkoppling Spelarna är överens om att man inte ska vara övertaggad och inte heller allt för loj och avslappnad innan man ska gå in och spela en match utan man ska ligga på gränsen mellan detta. Detta är det som spelarna till viss del lägger ner mycket av sin mentala träning på och detta jobbar de med genom att hitta olika ritualer och triggers. Viktigast att hitta ritualer innan match så man har samma förberedelser så att man känner sig trygg, att försöka hitta en röd linje genom hela förberedelsen så att det inte är olika för varje gång vilket oftast leder till att anspänningen lättas lite. Triggers som spelarna använder sig av framförallt i match, då man på träning inte har så stor anspänning, är att ta 10 andetag för att få ner pulsen eller ett djupt andetag inför varje boll, om man är arg eller känner sig uppstressad över att man missat någon boll kan man slå lätt i bordet för att föra över ilskan på bordet, eller tänka att man satt på hjärtat vid lägen då man måste lugna ner sig. Det viktigaste enligt spelarna är att hitta en trigger för att bli taggad och en trigger för att bli avslappnad. Ett annat bra sätt är att som en av spelarna lyssna på olika avslappningsband då man känner sig stressad antingen dagen innan man ska spela en viktig match eller precis innan prestationen. Innan jag började med mental träning kunde jag vara jättenervös både innan och under en match men nu tänker jag att det inte ger mig något att vara nervös och jag tjänar ingenting på det Koncentration Tänka på nästa boll hela tiden och glömma det man har gjort tycker spelarna är viktigt. Att klara av att hålla fokus uppe hela träningspasset då tankarna annars lätt kan sväva iväg hänger enligt spelarna ihop med målsättningarna. Har man inga mål med att gå till träningarna kan man lätt tappa fokus. En av spelarna har jobbat extra mycket med att försöka hålla koncentrationen uppe vid varje boll då spelaren tränar mot spelare som anses sämre så att man inte släpper iväg något vilket man lätt annars kan göra på match sedan. Några av spelarna väljer att vid match korta ner matchen i småmatcher, först till två, först till tre, för att på sätt hålla uppe koncentrationen hela matchen. 31

32 För att lära mig att hålla fokus bättre har jag kört småmatcher, alltså delat upp matcherna med först till tre så att man hela tiden är i nuet med tankarna och inte svävar iväg med tankarna...//... så fort jag känner att det börjar flyga iväg några bollar så försöker jag räkna till tre Självförtroende För att få tillbaka sitt självförtroende när man är nere i en tuff period har en av spelarna spelat in många av sina matcher på video så att man alltid kan kolla tillbaka på dessa matcher (oftast vinstmatcherna) för att hitta tillbaka till det självförtroende och känsla man hade då. En av spelarna jobbar varje dag med att förbättra och upprätthålla ett bra självförtroende genom att hela tiden försöka uppmärksamma det man gör både på träning och match och inte lägga ner så mycket fokus på det som är dåligt. En annan sak som kan hjälpa till att förbättra sitt självförtroende är enligt spelarna att skriva ner tre saker varje kväll som man gjort bra under dagen. Att än en gång uppmärksamma det som man gjort bra, inte bara inom bordtennisen utan allmänt under dagen. Genom att umgås med människor runt omkring både inom träningen och utanför som tror på en hjälper även till att upprätthålla ett bra självförtroende anser spelarna. Skriva ner en meritlista för att påminnas om att det och det har jag faktiskt gjort och när man känner sig som mest värdelös kan man kolla på det och känna att det har jag faktiskt gjort Motivation Detta anses enligt några spelare hänga ihop mycket med självförtroendet, har man bra självförtroende är det lättare att känna motivationen till att åka till träningen varje dag. Att när det kommer tuffa perioder att man påminner sig själv om varför man håller på och aldrig glömma att man tycker att det är det roligaste. Till viss del hade spelarna inga problem med motivationen och anser därför inte behöva träna detta utan det bara finns där. Motivationen är bra, om jag inte hade haft den hade jag nog inte spelat, jag vill verkligen bli bra och det är därför som jag spelar, det är det som driver mig, det är något som mer finns där, jag jobbar inte med det. 32

33 5.4. Analysering av träning och matcher Det är en stor skillnad vad gäller analysering av matcher och träningar sedan innan spelarna började med mental träning, nu kan de se mer än bara vinsten eller förlusten, de ser och uppfattar mer vad som verkligen hände. Nu ser de detaljerna som exempelvis att under den perioden i matchen gick det väldigt snabbt eftersom att jag var uppstressad och under den perioden var jag lugn och hade full koll på läget. En spelare förklarar skillnaden i analyseringen med att innan brydde den sig inte så mycket efter träningen utan åkte bara hem, nu går tankarna mer till att man ska komma ihåg vad man gjorde bra så man kan ta med sig det till nästa träning. Det är enligt denna spelare lätt att rikta in sig på det som var dåligt men det gäller att komma ihåg det man gjort bra på träningen i stället. En annan spelare förklarar det med att innan var det bara vinst som räknades nu kan den spelaren mer se saker som den gjorde bra. Spelarna försöker nu vara mer mentalt förbereda innan de ska träna annars blir det lätt att man bara kör på som man alltid gjort. Innan när jag analyserade träningar var det utifrån tekniken nu har det varit mycket mer hur hade jag skallen idag och var jag positiv och gav allt och verkligen försökte i matchen kan jag känna den skillnaden till att även om jag förlorat kan jag kan jag vara nöjd...//... innan har jag kunnat ge allt men ändå varit missnöjd efter en förlust Hur spelare agerar och tänker i svåra situationer i en match Spelarna tycker att man i tuffa lägen ska intala sig själv att fortsätta våga och fokusera in tankarna på vad egentligen är det värsta som kan hända mer än att man förlorar matchen men det är inget värre än så. Spelarna anser även att hur man agerar i tuffa lägen i en match mycket hänger ihop med självförtroendet. Har man ett bra självförtroende så känner man i matchen att det här förlorar jag aldrig och då infinner sig ett helt annat lugn oberoende på vad det står i matchen. Har man å andra sidan inte så bra självförtroende så känns det mer uppstressande och då blir varje moment i matchen en överraskning. En annan spelare poängterar vikten av att gilla läget, att man ska tycka om att spela när det är jämt, då blir man mer avslappnad. Medan en annan spelare tycker att man inte ska fokusera på vad det står på resultattavlan utan det är viktigare att tänka på att så länge jag ger 100 % och är positiv och kämpar och knyter näven när det går bra så spelar det ingen roll om jag vinner eller förlorar, vilket brukar resultera i att det lossnar och man blir mer avslappnad. 33

34 Säger till mig själv att fortsätta vara aggressiv och tänka på att motståndaren alltid är mer nervös än vad jag är Skillnad i agerandet vid set boll mot dig eller tvärtom I båda lägena gäller det enligt en av spelarna att försöka vara kall och inte visa något för motståndaren, varken stress eller nervositet, vilket kan leda till att motståndaren stressar upp sig och missar ett enkelt slag. En annan spelare tycker att man ska försöka spela likadant som innan under matchen och göra det som man känner sig mest trygg i medan två spelare tycker att det bara är köra på och inte tänka så mycket på vad det står i matchen. Jag vill säga att jag agerar likadant fast kanske att man ibland blir mer passiv när man har set boll och vill gärna vinna på motståndaren misstag vilket jag försöker ändra på genom att ta bort resultatet Den mentala träningens betydelse Det viktigaste enligt en av spelarna är att vad man än tränar och vad man än spelar för match att alltid vara nöjd och känna efteråt att man alltid gjort sitt bästa och känna att jag inte kunnat göra på något annat sätt. En annan spelare tror att den mentala träningen kommer betyda oerhört mycket för denna spelares framgångar i framtiden. Enligt en spelare kan bordtennisen lätt bli större än vad det är och att det i vissa fall är meningen med livet. När denna spelare känner så försöker den hitta på andra saker för att åter få tillbaka känslan och motivationen, och att inse att allt inte faller med det här utan går det dåligt så är det inte hela världen. Spelaren tror att alla idrottare måste inse detta för att man ska kunna utvecklas och bli bättre. Träningen ska enligt denna spelare inte behöva kännas som ett måste utan man ska tycka det är roligt att träna. Precis blivit ganska uppmärksam på den mentala träningens betydelse och hur viktigt det är, framförallt kan jag se att det på längre sikt är lika viktigt som att spela backhand och forehand, lika viktigt som fysiken. Att man har ett redskap och att allt inte bara är en slump utan man kan styra hur bra man ska bli, det är inte bara att jag tränar hårt och sedan får vi se hur bra jag blir utan man kan välja lite om det ska gå eller inte. 34

35 Den mentala träningen har fått spelarna att inse att de kan styra sig själv vid 9-9 i sista och avgörande setet 4, att ens tankar är avgörande för hur matchen kommer att sluta. Spelarna anser att det är deras tankar som styr om de kommer att vara passiva eller om de kommer att våga. Man kan ju alltid missa men vågar man tro på det man gör så anser spelarna att chansen är större att man vinner. Alla spelare är rörande överens om att den mentala träningen kan vara den största skillnaden mellan vinst och förlust samt till om du blir riktigt bra eller medel Sammanfattning Likt teorierna antyder väljer spelarna att använda sig av olika mentala träningsmetoder. Utifrån de behov som spelarna kan tänkas ha väljer de tillsammans med deras idrottspsykologiska rådgivare vilka metoder som passar de och deras behov bäst. Alla valde att ta kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare för att de ville förbättra framförallt träningen och matchtänket. Att ha en idrottspsykologisk rådgivare att prata med ansåg de alla vara väldigt skönt, särkilt skönt var det att prata med någon som inte var involverad inom bordtennisen på samma sätt som en tränare. För att tillämpa den mentala träningen jobbar spelarna med olika mentala träningsmetoder och övningar som de tillhandahåller från deras idrottspsykologiska rådgivare som är anpassade till det som spelarna har problem med och vill ha hjälp med. De mentala områden som spelarna får hjälp med är bland annat målbilder, inre dialoger, målsättningar, avslappning, triggers, koncentration och självförtroende. Dessa metoder får de sedan hjälp av deras egna tränare med att väva in i den vanliga bordtennisträningen. Det som spelarna har lärt sig att jobba med i deras mentala träning sedan de tog kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare är bland annat det som följer; Målbilder Se sig högst upp på prispallen inför och under en tävling eller se sig själv som vinnare i enskilda matcher. Inre dialog Försöka att endast fokusera på positiva ord och tankar och inte lägga ner någon energi på negativa ord och ageranden. Målsättningar Spelarna jobbar med att ha ett litet mål för varje träning, samt sätta upp olika små mål med varje träning. 4 En bordtennismatch spelas i vanligaste fall i bäst av 5 set. Varje set går till 11 där man måste vinna med 2 bollar. [ ]. 35

36 Annspänningsnivå Försöker hitta olika triggers, för att både bli taggad och för att bli avslappnad. Koncentration För att behålla koncentration och fokus hela matcher och hela träningar försöker spelarna jobba med att korta ner både träningar och matcher till småmatcher. Självförtroende Hela tiden försöka uppmärksamma det man gjort bra både på match och träning och inte lägga ner någon fokus på det som är dåligt. Spelarna anser att den mentala träningen har betytt väldigt mycket för dem som bordtennisspelare och bidragit till att de har utvecklats mycket både som människa och spelare. De tycker att det nu är lättare att hålla nivån hög under träningsperioder och göra fler bra träningar i rad. När det gäller analysering av både matcher och träning kan spelarna nu se mer än bara vinsten eller förlusten. De kan nu se vad det var som verkligen hände, vad de gjorde bra och mindre bra. Gör de en dålig träning går de inte bara hem och inte tänker mer på den utan ser istället tillbaka på vad det egentligen var som hände. Spelarna kan sedan de började jobba med mental träning känna en viss nöjdhet oavsett vad resultatet visar. Med förutsättningarna att de har gjort allt de kunnat och gett hundra procent under hela matchen. Så tänkte de inte innan de tog kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare. Slutligen anser spelarna att den mentala träningen har fått spelarna att inse att de kan styra sig själva vid jämna matcher och att ens tankar är avgörande för hur matcherna kommer att sluta. 36

37 6. ANALYS I denna del ställs resultaten mot teorierna som presenterades i bakgrunden och den teoretiska teorin. För att underlätta för läsaren har analysen strukturerats upp efter de frågeställningar som presenterades i syftet Hur tillämpar spelarna den mentala träningen inom bordtennisen? Alla spelare som intervjuades för denna studie använder sig av en idrottspsykologisk rådgivare som hjälp för att tillämpa den mentala träningen. Hur samarbetet ser ut är olika för alla spelare och också varför de ville ta kontakt med en rådgivare. Dialogen mellan den idrottspsykologiska rådgivaren och spelarna varierar då det ibland i dialogen förekommer att tränaren är med. Fördelen med att ha tränaren med i dialogen är enligt Johnsson m fl. (2002) att tränaren vet vilka mentala träningsmetoder spelarna ska jobba med vilket resulterar i att tränaren då kan lägga upp träningarna lite efter detta. Nackdelen kan dock enligt Johnson vara att spelarna inte vågar tala om allt, av rädsla för vad tränaren ska tycka. Men då det i dialogerna mellan de intervjuade förekommer båda delar (med och utan tränare) tycker Johnsson är bra. Eftersom att då har tränaren ändå vetskap om hur träningen ska se ut, då det är tränaren som befinner sig mer med spelarna än vad den idrottspsykologiska rådgivaren gör. I detta fall jobbar den idrottspsykologiska rådgivaren direkt med spelarna vilket enligt Johansson betyder att rådgivaren tillsammans med spelarna kan bestämma om tränaren ska finnas med i samarbetet eller inte. Anledningen till att börja träna mental träning varierar stort bland de intervjuade. Allt från att spelarnas tränare rekommenderat till att spelarna själva ansåg sig behöva hjälp med träningen, då de inte tyckte de fick ut all sin kapacitet samt att spelarna haft en tung period då självförtroendet vacklat, negativa tankar har uppkommit samt matcher har förlorats. Detta överensstämmer med det som Fallby m fl. (2004) anser vara målet med att använda sig av mental träning. Alltså viljan att vilja förbättra sin förmåga att hantera störningsmoment och på så sätt skaffa sig det lilla övertaget som krävs för att utvecklas eller vinna. Genom samarbetet med idrottspsykologisk rådgivare får de olika övningar att jobba med utifrån de problem som spelarna kan tänkas ha vad det gäller att förbättra träningen och matchtänket. Dessa delar är vad den mentala träningen handlar om hävdar J. Plate & A. Plate 37

38 (2005), nämligen att utifrån olika specifika metoder och förhållningssätt påverka såväl idrottares sätt att tänka som att känna och prestera. För att uppnå bästa effekt krävs det dock enligt J. Plate & A. Plate att den mentala träningen anpassas till den övriga träningen och till den verklighet som gäller inom den specifika idrotten samt att den mentala träningen inte kan och ska ersätta annan träning. Utan det är enligt J. Plate & A. Plate samspelet mellan all träning som krävs för att man ska uppnå en god prestation. Spelarna försöker tillsamman med deras idrottspsykologiska rådgivare få ett samspel mellan den mentala träningen och spelarnas vanliga bordtennisträning. Detta gör de genom att ha med deras egna tränare på mötena för att tränaren ska vara insatt i den mentala träningen och sedan kunna hjälpa spelarna att väva in det i den ordinarie träningen. I en avhandling gjord av Olsson (2008) visar att effekten av den mentala träningen kommer att aktiveras olika beroende på hur den fysiska träningen ser ut. Alltså att det krävs fysisk träning för att den mentala träningen ska komma till sitt rätt, det är kombinationen av dessa delar som ger en bra idrottare. Där kommer man än en gång in på Johansson m fl. (2002) teori, nämligen vikten av att tränaren får vara delaktig i den mentala processen mellan den idrottspsykologiska rådgivaren och spelaren. Då det enligt Johnson är tränaren som sköter den dagliga träningen och som konstant finns närvarnade i alla situationer inom idrotten. Genom att ha med sin ordinarie tränare vid en del möten försöker de intervjuade tillsammans med deras idrottspsykologiska rådgivare uppnå detta. De försöker hela tiden göra tränaren medveten om de träningsmetoder som deras aktiva jobbar med, så att dialogen mellan alla parter fungerar. Med detta menas det dock inte enligt Johnson att tränaren måste finnas med i alla dialoger mellan spelare och rådgivare. Enligt Fallby (2004) innefattar den mentala träningen antingen individuella träffar eller gruppträffar som genomförs för att förbättra de mentala förmågorna hos idrottarna inom koncentration, avslappning, matchuppladdning och visualisering, detta för att hjälpa spelarna i olika förberedelser inför viktiga tävlingar. Det är precis det som spelarna gör via individuella möten som genomförs ungefär en gång i månaden och mellan dessa möten skickar spelarna in varje eller varannan vecka antingen mental träningsdagbok, eller en sammanfattning av hur veckan sett ut. Deras idrottspsykologiska rådgivare finns även närvarande vid en del matcher där det då automatiskt inte sker några individuella träffar utan mer då diskussioner i grupp. De har då fått med det som Fallby poängterar både individuella träffar som gruppträffar. 38

39 För att tillämpa den mentala träningen använder sig spelarna av olika mentala träningsmetoder inom målbilder, inre dialoger, målsättningar, avslappning, triggers, ritualer, koncentration, självförtroende och motivation. Utifrån dessa olika delar tillhandahåller rådgivaren olika övningar som är anpassade till det som spelarna har problem med och vill ha hjälp med. Exempel kan vara hur de ska jobba och agera när det går dåligt på match eller träning och vända den dåliga trenden. Som Johnsson m fl. (2002) understryker kan teknikerna, redskapen och metoderna fungera olika för olika individer då metoderna är väldigt individualiserade. Metoderna som tas fram av rådgivaren i samråd med spelarna och ibland även av tränaren ska sedan enligt Johnson vävas in i den ordinarie träningen. Eftersom den idrottspsykologiska rådgivaren inte är så insatt inom idrotten och dess tekniska delar visar det än en gång vikten av att tränaren får vara delaktig i den mentala processen då det är den som håller i de tekniska delarna. Spelarna försöker jobba mycket med detta och ibland finns tränarna med på mötena för att kunna hjälpa till att väva in den mentala träningen in i den ordinarie träningen Vilka mentala träningsmetoder jobbar spelarna med? Målbilder Spelarna väljer att använda sig av olika målbilder för att känna sig trygga och komma in i rätt känsla vid matcherna. Det kan vara allt från att se sig högst upp på prispallen till att föreställa sig hur en match ska se ut eller hur man ska genomföra olika slag under en match. De använder sig av såväl upplevda som verkliga händelser i sina målbilder vilket enligt A. Plate & J. Plate (2005) har visat sig vara väldigt kraftfullt och skapar en bra grund för kommande prestationer. Genom målbilder har man som spelare enligt A. Plate & J. Plate i förväg skapat sin egen prestation genom att i förväg ha varit vid målet. Målbilder behöver enligt A. Plate & J. Plate inte nödvändigtvis vara bilder utan kan även vara texter eller att man lyssnar till instruktioner. Det är upp till varje spelare att hitta det som passar de bäst. En av spelarna från intervjun har väldigt svårt att skapa sina egna bilder och använder därför videofilmning som ett sätt att få fram målbilder, spelaren har på så sätt hittat ett sätt som passar just den spelaren. Inre dialog När det väl uppstår jobbiga situationer i en match har spelarna jobbat både på träningar och i matcher med att få bort de negativa tankarna och istället fokusera endast på positiva ord som 39

40 ska få igång spelarna och pusha på de som exempelvis kämpa och slit. För en av spelarna blev det under en tid för mycket fokusering på ordet vinna som tillslut blev något negativt, det har den försökt få bort genom att istället fokusera på att ha kul och att intala sig att det spelar ingen roll vad resultat blir så länge jag gör mitt bästa. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) är det naturligt att föra en dialog med sig själv under både träning och match. Annerstedt & Gjerset hänvisar vidare att denna dialog påverkar oss medvetet oavsett vi vill det eller inte och efter en tid börjar man reagera i överstämmelse med dialogen. Spelarna försöker i dessa situationer inrikta sig mot endaste positiva ord och inte alls på de negativa. Det är enligt Annerstedt & Gjerset viktigt att inrikta tankarna mot något positivt och offensivt med inriktning mot nuet och framtiden. Annerstedt & Gjerset menar även att om man under en match tänkt mycket negativa tankar måste man avlägsna detta snabbt och direkt börja bygga på nya positiva tankar. Vilket även spelarna gör genom att konstant tänka och fokusera endast på positiva ord som i längden då ska leda till en reducering av de negativa tankarna. Målsättningar Alla spelare har satt upp mentala mål i form av resultat-, prestations- och känslomässiga mål både kortsiktiga och långsiktiga tillsammans med deras idrottspsykologiska rådgivare som enligt Fallby m fl. (2008) är en viktig källa för att idrottaren ska känna sig motiverad till att träna hårt. Fördelarna med att sätt upp mål hävdar Fallby är att målsättningen ofta förbättrar prestationen, den förbättrar träningens kvalité då man alltid har något att sträva efter, den ökar den inre motivationen till att vilja lägga ner tid på att träna, de gör så att idrottarna är mer fokuserad på uppgiften och träningarna samt att när väl målen uppnås ökar självförtroendet och känslan av att vara kompetent. Detta är precis det som spelarna känner att målsättningarna har lett till, nämligen att genom att ha små mål med träningarna är det lättare enligt spelarna att känna sig nöjda med träningen oavsett om det gick bra, riktigt bra eller halvdant. Spelarna tycker även att träningarna på grund av målen blir mer noggranna genomförda, utan mål är det lätt att man enligt spelarna bara spelar av en träning. Målen har även enligt spelarna lett till att man håller koncentrationen och fokus uppe hela träningarna och inte låter tankarna sväva iväg. Anspänningsnivå Centralt inom den mentala träningen är enligt Hassmén & Plate (2010) att finna tekniker som övar upp din förmåga att slappna av. Denna del av den mentala träningen lägger spelarna ner 40

41 en stor vikt vid genom att de jobbar med att försöka hitta olika triggers som ska hjälpa till att få ner anspänningen så att man hamnar inom det som Hassmén & Plate framhäver, nämligen det mentala rummet. När man befinner sig här är man mottaglig för en lång rad av psykiska processer som enligt Hassmén & Plate främjar idrottarnas prestation både på kort- och lång sikt. Vid situationer då man behöver få ner anspänningen kan man enligt Hassmén & Plate försöka att ta en mental time-out, ta 10 djupa andetag, lyssna på skön musik, vara uppmärksam på sin hållning samt göra sig uppmärksam på saker som man gör tvångsmässigt. Spelarna jobbar i dessa situationer i likhet med Hassmén & Plate med olika triggers som exempelvis ta 10 andetag för att få ner pulsen, eller ett stort djupt andetag inför varje boll eller tänka att man sitter på hjärtat för att på så sätt få ner pulsen. En annan sak kan vara som spelarna poängterar nämligen att ha en röd tråd genom alla förberedelser och alltid göra samma sak varje gång som en rutin. Rutin är något som Fallby m fl. (2004) poängterar kan hjälpa idrottaren att förbättra koncentrationsförmågan, att man riktar all uppmärksamhet mot en specifik uppgift som i detta fall då kan vara en match eller tävling. Koncentration För att hålla koncentrationen uppe och vara fokuserad på de uppgifter man ställs inför i en match har spelarna jobbat både under träningar och matcher med att försöka korta ner de till småmatcher och tänka först till två, först till tre, för att på så sätt hålla koncentrationen uppe. Spelarna försöker även på träningar hålla koncentrationen och fokusering maximalt eftersom att de vet att tappar man fokus på träningen och låter tankarna flyga iväg kommer man även att göra det på match. Samt att man inte utvecklas om man inte kan hålla koncentrationen på träningarna. Detta påvisar Fallby m fl. (2008) när han går in på att koncentration är något som är lika viktigt på träning som det är under matcher. Eftersom man måste kunna hålla hög nivå på träning om man vill bli bättre och utvecklas. Om tankarna får fladdra runt åt alla håll på träningarna kommer de även enligt Fallby att göra det under matcherna. Det krävs enligt Fallby även hårt arbete för att lära sig att hålla fokus och koncentrationen under en match och det är viktigt att träna detta redan under träningen. Vilket spelarna gör genom att korta av delar av träningen till småmatcher för att på så sätt hålla tankarna helt fokuserade så att de inte svävar iväg. 41

42 Självförtroende För att återfå sitt självförtroende när man är nere i en tuff period tittar spelarna tillbaka på matcher (oftast vinstmatcher) för att få tillbaka samma känsla och självförtroende som man hade då. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) uppnås och utvecklas självförtroende genom att man får uppleva positiva upplevelser i givna situationer inom både idrotten och tillvaron i stort. När man når mål eller befinner sig i situationer som man lyckas bidrar det enligt Annerstedt & Gjerset till ett ökat självförtroende. Detta försöker spelarna återskapa genom att se tillbaka till de matcherna där de upplevde en positiv upplevelse, som gav ett bra självförtroende. Spelarna anser att genom att umgås med människor runt omkring sig både i träningshallen och utanför hjälper till att upprätthålla ett bra självförtroende. Detta menar även Annerstedt & Gjerset är viktigt nämligen att man känner trygghet i sin miljö, att man accepteras för den man är och accepteras om man misslyckas. Att befinna sig i en träningsmiljö som tror på en är lika viktigt för självförtroendet som resultat i sig anser Annerstedt & Gjerset. Motivation Av de spelare som intervjuades till denna studie anser de inte ha några som helst problem med motivationen. Den finns mest bara där och de anser sig inte behöva träna den. Motivationen anser Annerstedt & Gjerset (2002) vara en förutsättning för att träna och bli riktigt bra inom sin idrott. Är man som idrottare välmotiverad får man ut mer av sin träning än den idrottaren som är passiv och oinspirerad. Spelarna hade inte upplevt någon större motivationsbrist under den senaste tiden men om de skulle uppleva det så poängterade de vikten av att påminna sig själv om varför man håller på med bordtennisen och aldrig glömma att man tycker att det är det roligaste. Spelarna anser att motivationen hänger ihop med självförtroendet och har man bra självförtroende är det lättare att känna motivationen till att ta sig till träningen varje dag. Enligt Fallby m fl. (2008) är det målsättningarna som är viktigast för att hålla motivationen uppe. Har man något att sträva efter under säsongen finns det enligt Fallby på så sätt en mening med träningen och då kommer även motivationen. 42

43 6.3. Vad anser spelarna att den mentala träningen betytt för dem som bordtennisspelare? Spelarna anser att den mentala träningen har bidragit till att det är lättare att hålla nivån hög under träningsperioder och göra flera bra träningar i rad. Deras uppfattningar om anledningen till varför det går bra eller dåligt har blivit större samt förståelsen till att det inte är turen eller slumpen som gör om det kommer gå bra eller dåligt. Genom den mentala träningen har spelarna fått bättre kontroll på sig själv och kan styra sina tankar bättre och kan se ur ett annat perspektiv varför vissa saker händer. Överlag har spelarna börjat tänka mer på det mentala framförallt på grund av att de har övningar att jobba med. Spelarna sätt att analysera träningar och matcher har förändrat på grund av den mentala träningen, nu kan de se mer än bara vinsten eller förlusten. De uppfattar detaljerna på ett annat sätt under matcherna och träningarna. På träningarna har det även skett en stor förändring, innan den mentala träningen åkte spelarna hem direkt efter träningen, nu går tankarna mer till att man ska komma ihåg vad man gjorde bra så man kan ta med sig det till nästa träning. Spelarna har även märkt en förändring när de hamnar i tuffa lägen i en match. Nu intalar de sig själva att fortsätta våga och ändra fokuseringen till att det gör ingenting om jag förlorar. Att intala sig själv att man gillar läget och tycker om att spela när det är jämt eller tar bort fokuseringen på resultattavlan och istället tänker att så länge jag ger 100 % och är positiv så spelar det ingen roll om jag vinner eller förlorar. Allt detta brukar resultera till att man blir mer avslappnad enligt spelarna. Enligt Annerstedt & Gjerset (2002) har forskning på området inom mental träning visat att koncentration och fokus på speciella ord eller meningar kan öka prestationsförmågan vilket det visas att spelarna har uppmärksammat med hjälp av den mentala träningen. Den stora förändringen sedan spelarna började med mental träning är att de känner sig nöjda oavsett resultat efter en träning eller match om de bara kämpat och gett allt de har. Den mentala träningen har även fått spelarna att inse att bordtennisen inte är allt och går det dåligt så det inte hela världen, det är väldigt lätt att göra det större än vad det är. Man kan lätt komma in i de tankarna att bordtennisen i vissa fall är meningen med livet. En annan betydelse som den mentala träningen har haft på spelarna är att de har insett att de kan styra sig själv vid jämna matcher och att ens tankar är avgörande för hur matchen kommer att sluta. Det är tankarna som styr om de kommer att vara passiva eller kommer att våga. Återigen kommer spelarna in på betydelsen av att ha koll på den inre dialogen som enligt Annerstedt & Gjerset (2002) påverkar oss omedvetet oavsett om vi vill det eller inte. 43

44 7. DISKUSSION I denna del presenteras diskussion till studien utifrån det som analyserats i föregående avsnitt. Här ges förklaring till varför resultaten ser ut som de gör och vilka slutsatser som kan dras Resultat- och analysdiskussion Spelarna som intervjuats för denna studie anser att den mentala träningen och samarbetet tillsammans med en idrottspsykologisk rådgivare har hjälpt spelarna att utvecklas till bättre bordtennisspelare. De tycker att det är väldigt skönt att ha någon utanför bordtennisen som de kan prata med, om inte bara idrottande utan om allt. Den idrottspsykologiska rådgivaren har här spelat en stor roll och jag anser likt spelarna att den mentala träningen borde vara en lika stor självklarhet som att träna teknik i form av backhand och forehand. Det borde vara så inom alla idrotter, antingen att man har en idrottspsykologisk rådgivare att prata med eller så får tränaren i föreningarna ta det ansvaret. Särskilt då det de senaste åren har visat sig hur viktigt den mentala träningen verkligen är. Det som gör att det inte är en självklarhet särskilt inom bordtennisen tror jag kan bero på är att det kostar att ta in en idrottspsykologisk rådgivare vilket kan resultera i att föreningarna inte har råd. Samt att den mentala träningen inte känns lika viktigt som all annan träning, vilket gör att tränarna i föreningarna inte vill lägga ner någon tid på det. Spelarnas samarbete med sin idrottspsykologiska rådgivare samt hur de tränar mental träning såg olika ut för att alla spelare, då de väljer att tillämpa den mentala träningen på olika sätt. Som teorin påpekar finns det inga självklara metoder som funkar för alla spelare utan metoderna är individanpassade och är därför individualiserade. Teorin påpekar även vikten av att bara träna den mentala träningen gör inte att man blir bättre inom sin idrott utan det ska vara ett samspel mellan all träning, som teknik, fysisk träning samt mental träning. Kombinationen av detta tillsammans gör att idrottare kan prestera maximalt när det behövs. Det tror jag är viktigt att komma ihåg nämligen att det är när man tillämpar de metoder man fått ta del av via sin rådgivare, som i detta fall är till bordtennisen, som man kan börja se resultatet av den mentala träningen. Jag tror även det är viktigt i de föreningar där man tränar mental träning att man ser till vilka behov som spelarna kan tänkas ha. Så att man inte tränar samma mentala övningar med alla utan att man ser det som spelarna verkligen behöver. 44

45 I dialogen mellan spelare och idrottspsykologisk rådgivare kunde tränaren enligt teorin välja att vara involverad i samarbetet eller inte. Bland bordtennisspelarna fanns det en mix av detta då tränaren ibland var delaktig vid mötena. Den idrottspsykologiska rådgivaren fanns även närvarande vid en del tävlingar och hemmamatcher vilket automatiskt har resulterat i att tränaren får ta del av den mentala träningen. Jag tror att det är lika viktigt som teorin säger, eftersom att det är tränaren som sköter den dagliga träningen bör tränaren vara informerad för att kunna hjälpa spelarna att tillämpa den mentala träningen in till bordtennisen. Då den idrottspsykologiska rådgivaren inte har någon större kunskap inom bordtennisen och dess tekniska färdigheter spelar tränaren här enligt mig troligtvis en stor roll. Det är tränaren som finns med på alla matcher och alla träningar, så den vet hur dess spelare agerar vid olika situationer och vad det är som inte fungerar. Därför tror jag det är viktigt att tränaren finns med mycket i dialogen mellan spelare och idrottspsykologisk rådgivare. Metoder som spelarna har blivit väl medvetna om genom den mentala träningen är olika metoder inom målbilder, inre dialoger, målsättningar, avslappning, triggers, ritualer, koncentration, självförtroende och motivation. Vad som anses viktigast och som har gett spelarna mest betydelse för deras prestation anses olika. När de ska ta ut något som de anser absolut viktigast är det bland annat vikten av ha en målinriktad träning som tas upp. Men när de ska förklara vad den mentala träningen haft för betydelse för deras prestation kommer de mer och mer in på inre dialoger (om hur de ska få bort de negativa tankarna och istället ersätta de med endast positiva ord) och hur man ska hantera den anspänning som kan komma vid jämna matcher. Som individuell idrottare har du bara dig själv att förlita dig på. När man står där vid bordet är det många tankar som du brottas med, därför tror jag att träning av inre dialoger kan vara en del av den viktigaste träningen vad gäller mental träningen. Eftersom att finmotoriken är speciellt viktig i precisionsidrotter som bordtennis har man inte råd att i jämna lägen spänna sig för det som händer i kroppen när tilläggsspänningen tillkommer är att kroppen förbereder sig för kamp och flykt och vid de tillfällena prioriteras de stora muskelgrupperna. Av egen erfarenhet vet jag hur svårt det är att sätta en forehand på bordet när armen och hela kroppen intar ett spänt läge. Därför kan det vara viktigt att även lägga ner på att träna att vara på att slappna av och träna på att bli extra taggad. Använda sig av både rutiner och triggers för att uppnå detta. Det tar tid att hitta det som passar just dig, men när man väl hittat det som passar så tror jag att man kommer få ett helt annat lugn när man väl ska prestera. 45

46 Spelarna anser att den största skillnaden sedan de började jobba med mental träning är att de kan styra hur matcherna ska sluta utifrån hur de tänker i avgörande situationer. Detta tror jag är en del av det som är viktigt när man tränar mental träning. I avgörande situationer i en match blir det mentala så viktigt. Det är inte alltid den bästa bordtennisspelaren som vinner utan den som är starkast mentalt anser jag. Spelarna ser mer nu än innan den mentala träningen påbörjades att det i matcher är mer än bara slumpen och turen som avgör om man vinner eller förlorar. De försöker att i tuffa lägen i en match intala sig själva att så länge de kämpar och är positiva och verkligen ger allt i alla situationer så spelar det ingen roll om de vinner eller förlorar. Detta har då resulterat i att de slappnar av och kan på så sätt spela på deras maximala nivå. Vinner man sedan på detta är det bra men skulle man förlora så är det inte hela världen så länge man har följt dessa delar om att kämpa och verkligen ge allt de. När man som spelare inser detta tror jag att man kan utvecklas och bli ännu bättre. Det ska vara roligt att spela, det är därför man lägger ner denna tid. Spelarna går även mycket in på betydelsen av att använda sig av olika triggers för olika situationer. Genom att använda sig av olika ord eller meningar som; att inte vara passiv, kämpa, slit, gilla läget eller ta bort fokuseringen på resultattavlan samt ta 10 andetag eller ett djupt andetag mellan bollarna. Spelarna talar också om vikten att ha ritualer eller i alla fall en röd tråd på förberedelserna innan match vilket kommer göra så att spelarna känner sig trygga och avslappnade innan de ska gå in och spela match. Jag vet själv som spelare, hur viktigt det är att ha en röd tråd på både förberedelser och under match för att känna en trygghet. Något som jag själv jobbar med både på träningar men framförallt på match är att vid ställningarna i seten tänka på att det istället står 4-4 och på så sätt få ner anspänningen. På senare tid har jag haft en tendens att alltid dra kortaste strået i jämna matcher vilket har gjort att jag försöker ändra tänket och fokuseringen till detta istället för att bli nervös och passiv. Spelarna anser att den mentala träningen har lett till att det är lättare att hålla nivån hög under längre träningsperioder och göra flera bra träningspass i rad. Vilket är viktigt då teorin framhåller vikten av att träna mycket för att bli riktigt bra. Att kunna se vad man gör bra och inte, både vid match och träning och inte bara dra ett streck vid om man vann matchen eller inte är ännu en sak som spelarna lärt sig av att jobba med genom den mentala träningen. Nu kan de mer se tillbaka på träningarna och matcherna och tänka att där var jag lite för uppstressad och missade därför någon boll. Eller där började jag tänka att matchen redan var vunnen vilket resulterade i att jag tappade några bollar snabbt innan jag fick ordning på 46

47 tankarna igen. Jag tror att detta är något av det viktigaste för att man ska kunna gå hela vägen och bli bra, nämligen att kunna analysera sina matcher och träningar för att på så sätt kunna förbättras. Så att man inte bara går ner till träningen utan några mål och träningen bara blir ännu ett träningspass som man bara tränar av. Detta tror jag att många idrottare kan hålla med om nämligen att det utan mål som styr ens motivation lätt blir så att man bara tränar av ett träningspass. Här kommer den mentala träningen in i bilden. För att bli riktigt bra tror jag att den mentala träningen kan vara den absoluta skillnaden mellan allt bli riktigt bra eller medel. Vid motgångar, som alla idrottare någon gång kommer att drabbas av under sin karriär, tror jag det är viktigt att vara så pass mentalt förberedd så att motgången blir mindre och att man kan ta sig därifrån fortare. Om man är mentalt tränad för att drabbas av en motgång tror jag att man kan ta sig därifrån snabbare. Därför tror jag man med största intresse bör lägga ner tid på att träna mental träning. Jag tror inte att man kan förlora någonting på det utan istället snarare bara vinna på det, för att vinna ett övertag över sin motståndare. Oavsett om man har tillgång till en idrottspsykologisk rådgivare eller inte kan man ändå träna mental träning. Det finns en mängd litteratur som handlar om hur man kan träna mental träning, samt så tror jag att tränarna i föreningarna innehar en del kunskap inom området. Det gäller bara att få upp ögonen i föreningarna till att den mentala träningen är minst lika viktigt som all annan träning om kanske inte det viktigaste. Inte minst när det i slutet av matcherna verkligen gäller. För att avslutningsvis knyta an till min fråga i inledningen; vad är det då som gör att vissa bordtennisspelare går hela vägen och lyckas medan andra inte gör det? Så tror jag inte att det är den som är mest fysisk tränad, eller den som har den bästa tekniken som vinner de jämna matcherna, utan det är helt enkelt den som är mentalt starkast Slutsats Huvudresultatet av studien visar att det inte finns några mentala träningsmetoder som är bättre lämpande än andra för just bordtennis. Den inre dialogen tillsammans med hur man ska hantera uppkommen anspänning är det inom den mentala träningen, som jag utifrån studerat spelarnas utsagor, anser har haft störst påverkan för spelarnas prestation. Spelarna anser att den mentala träningen kan vara den största skillnaden mellan vinst och förlust. 47

48 Huvudresultatet på studien visar att det inte finns några mentala träningsmetoder som är bättre lämpade än andra för bordtennis. Utan metoderna är individualiserade och tillsammans med sin idrottspsykologiska rådgivare får man komma fram till de metoder som passar dig bäst. Det finns här inget som är rätt eller fel. Något som passar en spelare kanske inte kommer att passa en annan. När spelarna ska förklara på vilket sätt de tränar den mentala träningen och vad som har haft störst påverkan för deras prestation kommer de automatiskt in på banor som rör avslappning och den inre dialogen. Detta gör att jag drar slutsatsen till att det är inom de områdena inom mental träning som spelarna lärt sig mest och fått mest nytta av för deras prestation. Spelarna anser att den mentala träningen kan vara en av de största skillnaderna mellan vinst och förlust. De anser att den mentala träningen ska vara lika självklart och minst lika viktigt som att träna backhand och forehand och lika mycket tid som man lägger ner på tekniken ska man enligt spelarna lägga på den mentala träningen Vidare forskning I framtiden hade de varit intressant att göra en vidare forskning av denna studie vad gäller mental träning i bordtennisen. Då hade man kunnat utifrån denna studie gjort en undersökning på om det finns några skillnader i agerandet för de bordtennisspelare som använder sig av en idrottspsykologisk rådgivare med de spelare som jobbar med mental träning men utan tillgång till en rådgivare. Det finns säkerligen en del både likheter och skillnader. Om man som bordtennisspelare verkligen behöver anlita en idrottspsykologisk rådgivare eller tränarna har den kunskap i föreningarna som behövs för att hjälpa sina aktiva med att träna den mentala träningen. En annan intressant studie hade varit att jämföra hur den mentala träningen tränas inom bordtennisen med andra idrotter. Vad det finns för likheter samt skillnader med deras träning av den mentala träningen. Studera hur exempelvis friidrotten, simning och tennis, som också är individuella idrotter, hur de jobbar med mental träning och sedan se vad vi kan lära oss av varandra. 48

49 8. REFERENSER I denna del presenteras de referenser som använts i studien, både litteratur, tidningsartiklar och hemsidor Litteratur Annerstedt, C. & Gjerset, A. (2002) Idrottens träningslära. SISU idrottsböcker Farsta. Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB Malmö. Fallby, J. m fl. (2004) Guiden till en idrottspsykologisk rådgivning. SISU idrottsböcker Stockholm. Fallby, J. m fl. (2008) Tankens kraft idrottspsykologi i teori och praktik. SISU idrottsböcker Halmstad. Johnson, U. m fl. (2002) Världens bästa lag om gruppdynamik inom idrotten. SISU idrottsböcker Farsta. Olsson, Cj. (2008) [elektronisk] Imaging imagining actions. Avhandling, Department of integrative medical biology Umeå University Sweden. Plate, A. & Plate, J. (2005) 103 mentala metoder. SISU idrottsböcker Stockholm. Plate, J. (1997) Sans & balans: Prestationspsykologi i praktiken. SISU idrottsböcker Farsta. Thomeé, P. (2007) [elektronisk] Self-efficacy of knee function in patients with an anterior cruciate ligament injury. Avhandling, Department of orthopaedics Göteborg University Sweden. Vetenskapsrådet (2002) [elektronisk] Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Avhandling, Stockholm Tidskriftsartiklar Hassmén, P. & Plate, J. (2009) Så hanterar du motgångar. Idrott & Kunskap, forskning och utveckling inom idrotten. nr 4, s

50 Hassmén, P. & Plate, J. (2010) Avspänning, Avslappning och Avkoppling. Idrott & Kunskap, forskning och utveckling inom idrotten. nr 1, s Hassmén, P. & Plate, J. (2009) Hammarby och målen. Idrott & Kunskap, forskning och utveckling inom idrotten. nr 5, s Johansson, Mikael (2006) [elektronisk] Konferensrapport: Idrottspsykologi i praktiken. Idrottsforum.org. Publiceringsdatum ( ), [ ]. Plate, J. (2010) Kan känslor mätas? Idrott & Kunskap, forskning och utveckling inom idrotten. nr 2, s Hemsida Nationalencyklopedin uppslagsverk (2011), [elektronisk], [ ]. Svenska bordtennisförbundet, [elektronisk], [ ]. 50

51 BILAGA 1 INFORMATIONSBREV Mitt namn är Elin Helgesson och jag läser sista terminen på det tre åriga programmet Coaching och Sport Management vid Linnéuniversitet i Växjö. Likt alla andra program på universitet håller vi just nu på med vårt examensarbete där jag har valt att skriva om mental träning inom bordtennisen. Bakgrunden till detta är att jag själv spelat bordtennis största delen av mitt liv och har märkt framförallt de senaste åren att den mentala träningen är minst lika viktig som all annan träning. Jag anser att den mentala träningen kan vara skillnaden mellan vinst och förlust och vill därför göra en studie inom detta ämne. Kontaktperson: Elin Helgesson ehesf08@student.lnu.se Telefon: Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Syftet med studien är att jämföra det teoretiska med det praktiska inom mental träning samt att se hur den mentala träningen kan appliceras in i bordtennisen. Syftet är följaktligen att undersöka och jämföra hur man ska träna den mentala träningen enligt teorin med hur den mentala träningen tillämpas in i bordtennisen. Studien kommer att läggas ut på en avhandlingssida på internet så att alla som vill kan ta del av den. Viktigt att poängtera att det är frivilligt att delta och du som respondent har möjlighet att dra dig ur intervjun när som helst om du skulle känna dig kränkt. Dina personuppgifter kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av de och jag har tystnadsplikt och de uppgifter som dokumenteras kommer endast användas av mig och inte lånas ut eller användas för kommersiellt syfte eller andra icke-vetenskapliga syften. TACK för ditt deltagande! 51