Om folkhälsorapportering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om folkhälsorapportering"

Transkript

1 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa Slutrapport Ola Westin och Johanna Alfredsson (red.) Rapport från Nätverket för folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

2 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa. Slutrapporten kan beställas eller laddas ner. Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg telefon: e-post: ISBN: Grafisk form: Landstinget Gävleborg, informationsenheten Tryck: Bok & Tryck Bollnäs, 2008

3 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa Slutrapport Ola Westin och Johanna Alfredsson (red.) Rapport från Nätverket för folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 7 Sammanfattning 8 DEL I INLEDNING Projektets syfte och uppläggning 12 Ola Westin och Johanna Alfredsson 2. En teoretisk referensram 14 Ola Westin DEL II TILLÄMPNINGAR I LANDSTINGEN Introduktion till tillämpningarna 26 Johanna Alfredsson 4. Spridning och användning av rapporten 28 Tonåringars psykiska hälsa i Örebro län Leif Nilsson 5. Användning av behovsanalysrapporter bland 48 förtroendevalda i Örebro läns landsting Örjan Garpenholt och Inger Nicolas 6. Systematisk spridning och användning av 54 kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer en tillämpning på rapportserien Om värmlänningarna Anders Andrén 7. Användningen av kunskapsunderlag om hälsa 64 vid planeringsprocesser - en utvärdering av dialogmöten inom två kommuner i Västmanland Ulla Händel och Hans Dahlman 8. Nyttan av folkhälsodata i skolan. En uppföljning 78 av skolprofiler utifrån Liv & Hälsa ung i Sörmland Monica Pärus, Christina Bremfält och Anna Ekholm 9. Utvärdering av ett livsstilsmagasin skapat av 90 ungdomar för ungdomar Pia Milton 10. En uppföljning av kommunprofiler på Internet 102 i Gävleborg Johanna Alfredsson 11. En sammanfattning av tillämpningarna 112 Johanna Alfredsson DEL III SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER Nyttan med en teoretisk referensram 116 Ola Westin och Johanna Alfredsson 13. Behov av fördjupade analyser och ställningstaganden 120 Ola Westin och Johanna Alfredsson 14. Att förbättra spridning och användning 126 Ola Westin och Johanna Alfredsson 5

6 6

7 FÖRORD Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslutade 2005 att bilda ett Regionalt nätverk för folkhälsorapportering som omfattar regionens sju landsting. Nätverket ska utgöra ett kunskapsstöd till landstingsledningarna i syfte att förtydliga behovs- och befolkningsperspektivet i landstingens planeringsprocesser. Det projekt som avrapporteras här är ett av flera som drivs inom nätverket. Rapporten tar upp frågor kring hur kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids och används. Projektet har genomförts under och omfattar teoretiska resonemang, praktiska exempel från våra respektive landsting samt en sammanfattande diskussion kring våra erfarenheter. Rapporten kommer att kompletteras med en kortare sammanfattande rapport riktad till en bredare målgrupp. I rapportens första del beskriver vi projektet och den teoretiska referensram som vi har arbetat utifrån. I del två följer beskrivningar av projektets sju empiriska tillämpningar. Del tre avslutar rapporten med en sammanfattande diskussion kring slutsatser och förslag på inriktning för fortsatt utvecklingsarbete. Huvudförfattare och redaktörer till denna rapport är Ola Westin och Johanna Alfredsson. Övriga författare anges i anslutning till respektive kapitel. Samtliga deltagare i projektet framgår av kapitel ett. Av dessa har följande personer medverkat i arbetet med slutrapporten: Suzanna Westberg, Pia Milton, Monica Pärus, Hans Dahlman, Ulla Händel, Anders Andrén, Thomas Falk, Leif Nilsson och Örjan Garpenholt. Samtliga har många års erfarenhet av folkhälsorapportering inom kommunal, landstingskommunal och statlig verksamhet. Fyra personer har doktorsexamen i något av ämnena pedagogik, sociologi eller medicinsk vetenskap. De personer som deltagit i projektet har gjort det inom ramen för sina ordinarie tjänster inom landstingen i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Värmland och Örebro. Projektet har också erhållit viss finansiering från Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). En förhoppning är att vår rapport kommer att bidra till en fördjupad diskussion dels om hur kunskap om hälsoläget sprids, mottas och används idag, dels om möjliga förbättringar. Gävle den 3 september 2008 Ola Westin Projektledare Johanna Alfredsson Projektsekreterare 7

8 SAMMANFATTNING Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslutade 2005 att bilda ett nätverk för folkhälsorapportering i vilket samtliga sju landsting deltar. Inom detta nätverk startades i juni 2006 projektet Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. Två år senare, i september 2008, utmynnar projektet i två rapporter; i denna mer utförliga slutrapport och i en kortare sammanfattande rapport. Ett övergripande syfte med projektet är att skapa bättre förutsättningar för att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids, mottas, används i planering och styrning samt leder till konkreta förändringar. Mer precist har vi ställt följande frågor: * Hur sprider vi kunskap om hälsoläget till olika kategorier av mottagare? * Vilket mottagande får vår spridning? * Kommer den till användning? * Leder den till förändring? * Vilka möjligheter till förbättring finns? Projektet startade med att en teoretisk referensram sammanställdes. Referensramen bygger på en genomgång av litteratur främst inom områden som kommunikationsforskning, användning av forskningsresultat och kunskapsbasering av verksamheter samt folkhälsorapportering. I projektet har vi lagt upp och genomfört sju separata tillämpningar för spridning och användning av kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. Samtliga tillämpningar tar sin utgångspunkt i projektets referensram, men varierar beträffande innehåll, inriktning och mottagare. Gemensamt för dem är också att de utgår från redan genomförda, påbörjade eller planerade aktiviteter inom respektive landsting. På så sätt ökar förutsättningarna för att projektets resultat och slutsatser kommer till användning i den ordinarie verksamheten vid respektive landsting. I en sammanfattande diskussion framhålls att tillgången till en teoretisk referensram har skapat en grund för att diskutera och genomföra de praktiska tillämpningarna. Referensramen har utöver detta bidragit till att i efterhand identifiera starka och svaga sidor hos tidigare genomförda aktiviteter och till att ge värdefulla lärdomar för kommande aktiviteter såväl på regional nivå som inom respektive landsting. 8

9 I projektet har fenomenet folkhälsorapportering problematiserats. Konkret innebär detta att vi blivit medvetna om behovet av att mer på djupet analysera och ta ställning till vissa aspekter beträffande presentationsformer, budskapets innehåll, kommunikationsinsatser som komplement till informationsinsatser, olika typer av användning samt vissa frågor kring mottagarens roll och förutsättningar. Slutsatserna i projektet har formulerats i ett antal frågor som sammanförts under rubrikerna: källa, analysutfall, mottagare, presentationsform, budskap och utvärdering/uppföljning. Frågorna kan ses som ett redskap för att arbeta mer systematiskt kring spridning, mottagande och användning vid framtida folkhälsorapportering. Rapporten avslutas med ett antal idéer till fortsatt utvecklingsarbete. 9

10 10

11 Del 1 Inledning 11

12 1. Projektets syfte och uppläggning Ola Westin och Johanna Alfredsson De samhällsmedicinska eller motsvarande funktionerna inom Landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro inledde 2001 ett samarbete inriktat på att utveckla användarvänliga epidemiologiska produkter för landstingens lednings- och planeringsprocesser. En av utgångspunkterna var den gemensamma erfarenheten att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer inte i tillräckligt stor utsträckning kommer till användning vid ledning och planering inom och även utanför landstingen. Man frågade sig om detta beror på att de som berörs inte känner till vilken kunskap som finns och/eller hur den kan användas. Eller är det så att materialen presenteras på ett sätt som inte stämmer överens med mottagarnas specifika behov och önskemål? I syfte att öka användningen tog vissa av de berörda landstingen fram ett antal rapporter. Uppsala genomförde till exempel en prognos över behovet av hälso- och sjukvård i länet 2003 och Örebro tog fram rapporten Behovsanalys i sikte Parallellt med att man funderade över en fortsättning på det påbörjade samarbetet beslutade Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2005 att ett Nätverk för folkhälsorapportering med representation från samtliga sju landsting i regionen skulle bildas. Landstingen Dalarna och Gävleborg kom med i arbetet och det följdprojekt som ligger till grund för denna rapport startades. Projektet, som gavs namnet Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer, startade i juni 2006 och utmynnar två år senare, i september 2008, i denna rapport. Ett övergripande syfte med projektet har varit att skapa bättre förutsättningar för att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids, mottas, används i planering och styrning samtleder till konkreta förändringar. Med hjälp av en i projektets startfas sammanställd teoretisk referensram har vi lagt upp och genomfört ett antal tillämpningar för spridning, mottagande och användning av kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. En grundläggande tanke i projektet har varit att tillämpningarna ska anknyta till redan genomförda, påbörjade eller planerade aktiviteter inom respektive landsting. På så sätt ökar förutsättningarna för att projektets resultat på ett naturligt sätt införlivas med ordinarie verksamhet. Utöver detta gäller att tillämpningarna har haft olika inriktning och mottagare. 12

13 Konkret har vi ställt oss följande frågor i projektet: * Hur sprider vi kunskap om hälsoläget till olika kategorier av mottagare? * Vilket mottagande får vår spridning? * Kommer den till användning? * Leder den till förändring? * Vilka möjligheter till förbättring finns? REFERENSRAM w X C D U S T TILLÄMPNINGAR S L U T R A P P O R T Figur 1.1 Projektets uppläggning 1 Figuren ovan illustrerar hur arbetet har lagts upp och bedrivits i projektet. I denna slutrapport ges en beskrivning av projektets syfte och uppläggning, teoretiska referensram, tillämpningar och de samlade erfarenheter och utvecklingsbehov som framkommit under projektets gång. Arbetet i projektet har bedrivits inom en projektgrupp med Ola Westin som projektledare och Johanna Alfredsson som projektsekreterare (chef respektive utredare på den samhällsmedicinska enheten Landstinget Gävleborg). I projektgruppen har ingått 1-3 deltagare per landsting enligt förteckningen nedan: Dalarna: Gävleborg: Uppsala: Sörmland: Västmanland: Värmland: Örebro: Suzanna Westberg Ola Westin, Johanna Alfredsson Kerstin Bünsow, Åsa Fichtel, Pia Milton Åsa Ranung, Tomas Svensson, Monica Pärus Hans Dahlman, Ulla Händel Anders Andrén Thomas Falk, Leif Nilsson, Örjan Garpenholt Projektgruppen har träffats 16 gånger. På mötena har frågor av övergripande karaktär avhandlats. En stor del av mötena har också ägnats åt att granska och kommentera varandras tillämpningar samt att reflektera över vad den teoretiska referensramen kan bidra med, när det gäller tillämpningarnas utformning och genomförande. Vidare har slutrapportens innehåll och utformning diskuterats. 1 Bokstäverna (W, X, C, D, U, S, T) avser länsbeteckningarna för de deltagande landstingen 13

14 2. En teoretisk referensram Ola Westin I projektets inledande fas genomfördes en litteraturgenomgång som resulterade i en teoretisk referensram. Referensramen syftar till att ge bättre förutsättningar för arbetet med att ta fram och utvärdera tillämpningarna. Den bygger på en litteraturgenomgång inom främst områden som kommunikationsforskning, användning av forskningsresultat och kunskapsbasering av olika verksamheter samt public health surveillance (här översatt till folkhälsorapportering). Den teoretiska referensramen återges i sin helhet i detta kapitel. Om man ser till forskningslitteraturen, så kan det, när det gäller innehållsmässiga aspekter på beskrivningar av hälsoläget, konstateras att det finns en närmast oöverskådlig mängd epidemiologisk litteratur som behandlar analysmetoder, principlösningar och rutiner. Däremot är den litteratur som behandlar spridning, mottagande och användning av denna typ av beskrivningar betydligt mindre vanligt förekommande. Till undantagen hör dock en av Steven M. Teutsch och R. Elliot Churchill år 2000 redigerad publikation med titeln: Principles and Practice of Public Health Surveillance. Boken innehåller bidrag från ett stort antal författare med syfte att på skilda sätt beskriva och diskutera: the science of surveillance, i.e., the basic approaches to planning, organizing, analyzing, interpreting, and communicating surveillance information in the context of temporary society and public health practice (Teutsch & Churchill 2000, vii). De flesta av författarna till de enskilda kapitlen i boken är eller har varit aktiva inom Epidemiology Program Office vid den amerikanska federala myndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) med huvudsäte i Atlanta, Georgia. Boken innehåller, trots en viss naturlig tonvikt på nordamerikanska frågeställningar, en hel del av intresse även i ett svenskt sammanhang. Några grundläggande begrepp och definitioner Den av Teutsch och Churchill redigerade boken innehåller bland annat vissa definitioner av grundläggande karaktär, som utgör grundstenar i projektets teoretiska referensram. En av dessa avser folkhälsorapportering ( public health surveillance ) och lyder en pågående systematisk insamling, analys och tolkning av data för användning vid planering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete (Thacker 2000, 1, författarens översättning). 14

15 Vidare säger Thacker att: A surveillance system includes the functional capacity for data collection and analysis, as well as the timely dissemination of information derived from these data to persons who can undertake effective prevention and control activities (a.a. 1). 21 Ett annat begrepp av intresse för projektet är health information system som här översätts till system för hälsorelaterad information. Parrish och McDonnell anför på denna punkt följande definition: en organiserad uppsättning av aktiviteter och program för att samla, underhålla och erbjuda hälsorelaterad information i syfte att förbättra hälsan hos en befolkning (Parrish & McDonnell 2000, 33, författarens översättning). De fortsätter därefter med att urskilja nedanstående sju syften med att samla in hälsorelaterad information: 1. Identify, characterize, and monitor the patterns and trends of health status 2. Identify, characterize, and monitor the patterns and trends of the determinants of health status. 3. Determine strategies to prevent or treat health problems (applied research and evidence-based clinical and public health practice) 4. Develop policies and plans that support individual and community health efforts 5. Implement prevention and treatment (control) programs for individuals and populations 6. Monitor health programs and capacity - assure adequate capacity to prevent and treat health problems 7. Evaluate the effectiveness, accessibility, and quality of health services and other interventions (a.a. 34). Utifrån ovan angivna definitioner och syften kan det hävdas att folkhälsorapportering som fenomen och system innehåller följande moment. 2 För en närmare diskussion om begreppet surveillance och även dess relation till monitoring hänvisas till Parrish & McDonnell 2000, 71. Se även Last 1995,

16 1. En händelse inträffar 2. Systemet registrerar eller fångar in händelsen 3. Systemet bearbetar och analyserar händelsen 4. Systemet sprider information om händelsen till de som kan vidta åtgärder 5. Informationen mottas 6. Informationen används Figur 2.1 Moment i folkhälsorapportering (Parrish & McDonnell 2000, 43, modifierad av författaren) 2 Om vi ser till de moment som anges i figur 2.1 ovan, så finns sedan tidigare i de sju landstingen mer eller mindre välgrundade och systematiskt använda rutiner och processer kring samtliga sex angivna moment. De moment som fokuseras i projektet hör främst hemma i steg 4, 5 och 6 i figuren. Det yttersta syftet med projektet är ju att skapa bättre förutsättningar för att informationen som produceras i de tre första stegen sprids, mottas, används och dessutom leder till förändring i eftersträvad riktning. Begrepp från kommunikationsforskningen För att bygga en teoretisk referensram för begreppen spridning, mottagande, användning och förändring ligger det närmast till hands att anknyta till teorier och modeller kring kommunikation. I den tidigare nämnda boken under redaktion av Teutsch och Churchill ingår kapitlet: Communicating Information for Action within the Public Health System (Goodman, Remington & Howard 2000, 168 ff). Det tar sin utgångspunkt i att bevakning av folkhälsa kan ses som en process som ger information till handling. Detta innebär stora likheter med begreppet kommunikation när det definieras som a process, which is a series of actions or operations, always in motion, directed toward a particular goal (a.a. 169). 3 Med händelse avses en enstaka händelse eller ett förlopp av händelser. Steg 5 och 6 har tillfogats av författaren. 16

17 Med en sådan utgångspunkt kan folkhälsorapportering innehålla något mer än en enkel överföring ( dissemination ) av insamlade data till andra. Data från de bevakande momenten bör, åtminstone i vissa fall, presenteras på ett sådant sätt att det underlättar för handlingar av andra aktörer inom folkhälsoområdet. Av detta skäl blir det viktigt att skilja mellan att informera och att kommunicera. Det förra bör ses som en envägsprocess genom vilken information överförs från en punkt till en annan. Det senare bör däremot betraktas som en loop som åtminstone innehåller samverkan mellan en sändare och en mottagare. I denna samverkan är sändarens uppgift slutförd, när den fokuserade mottagaren rapporterar, att denne mottagit och förstått informationen. Goodman, Remington och Howard hävdar utifrån detta att en grundläggande referensram för att med ett kommunikativt syfte sprida information från bevakning, kan erhållas från grundläggande modeller för kommunikation. Av flera tänkbara modeller fastnar de för en som betonar kommunikationens effekter. Modellen i fråga innehåller begreppen sändare, mottagare, kanal och genomslag ( impact ) och har, i tabell 2.1 nedan, förändrats något för att bättre anpassas till de frågeställningar som är aktuella inom här avrapporterat projekt. Tabell 2.1 Steg och frågor för att kontrollera och styra spridning och användning vi folkhälsorapportering (Goodman, Remington & Howard 2000, 169, författarens översättning och modifiering) Steg Frågor att besvara 1. Fastställa syfte och mål Med vilket syfte ska spridningen ske? 2. Fastställa budskapet Vad ska sägas? 3. Definiera mottagare Till vem ska det sägas? 4. Välja kanal Genom vilket eller vilka kommunikationsmedia? 5. Forma budskapet Hur ska budskapet formuleras? 6. Sända / sprida budskapet Hur ska sändningen ske? 7. Utvärdera genomslaget Hur uppfattades budskapet? Vilken effekt skapade budskapet?. Goodman, Remington och Howard ger praktiska förslag på hur flera av frågorna i tabell 2.1 kan besvaras. Vissa av dessa svar är till hjälp vid utformandet av våra tillämpningar. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för vårt arbete med tillämpningarna behöver dock det hittills förda resonemanget vidgas och fördjupas på ett par punkter. Ett fördjupningsbehov gäller de processer som sändaren av ett budskap kan sträva efter att starta eller påverka hos mottagaren. Här finns anledning att anknyta till det arbete som under årens lopp bedrivits kring begreppen spridning, mottagande, användning och förändring inom den samhällsmedicinska enheten vid Landstinget Gävleborg. Med utgångspunkt i artikeln: Public Communication as a Strategy for Inducing Health-Promoting Behavioral Change (McGuire 1984) anpassades de där framförda tankegångarna till konkreta aktiviteter i enhetens verksamhet. 17

18 Artikeln beskriver hur en utbildnings- och påverkanskampanj ska utformas för att aktivt stödja ( promote ) mer hälsofrämjande livsstilar hos enskilda individer (a.a. 313). För att ett budskap ska få det eftersträvade genomslaget krävs att: an individual must be exposed to it, pay some attention to it, become sufficiently engrossed in it to persist, comprehend what it says, agree with it, and ultimately must act as the message urges (a.a. 315). McGuire pekar ut nedanstående processer som tillsammans leder fram till en bestående beteendeförändring: OUTPUT FACTORS: PROCESSES MEDIATING COMMUNICATION IMPACT I Exposure to the communication II Attending to it III Liking, interest in it IV Comprehending it (learning what) V Skill acquisition (learning how) VI Yielding to it (attitude change) VII Retention to change VIII Search and retrieval of the new attitude IX Decision in accord with the retrieved X Behaving as decided XI Reinforcement of these acts XII Postbehavioral consolidation. (a.a. 315). Vid den samhällsmedicinska enheten i Landstinget Gävleborg har dessa tolv förmedlande processerna sammanförts till sex bredare kategorier, som sändaren bör sträva efter att påverka hos mottagaren. Exponera Uppmärksamma Uppfatta vad Instämma Förstå hur 18 Handla i enlighet med Figur 2.2. Processer hos mottagaren som kan påverkas av sändaren av kunskap om hälsoläge och dess bestämningsfaktorer Modellen i figur 2.2 ovan har bland annat använts vid utvärdering av en kondomkampanj (Westin 1988), vid ett utvärderingsuppdrag för Socialstyrelsen (Westin 1997) samt vid två föredrag under ett seminarium på den nationella folkhälsostäm-

19 man 2004 med titeln Folkhälsoenkäter vad händer sen? (Westin 2004, Alfredsson 2004). Utvärderingen för Socialstyrelsen avsåg mottagandet av en utvärderingsrapport kring p-pillersubventionering till tonåringar. De två föredragen hade rubrikerna En modell för implementering av enkätuppgifter respektive Ett försök att öka användningen av ett enkätmaterial om skolelevers hälsa. Begrepp kring användning av forskningsresultat och kunskapsbasering Att utgå från de av Goodman, Remington och Howard utpekade sju stegen för att kontrollera och rikta spridning av information (tabell 2.1) och kombinera dem med de sex kategorierna i figur 2.2, ger goda förutsättningar att arbeta fram tillvägagångssätt för mer systematisk spridning, mottagande och användning av hälsorelaterad information. I syfte att ge bättre förutsättningar för att även systematiskt förändra verksamheter utifrån sådan information, finns det anledning att komplettera det hittills anförda i åtminstone ett par ytterligare avseenden. Ett gäller att vi måste ta hänsyn till att spridning, mottagande och användning sällan följer en föreskriven, logisk och linjär riktning. Förloppen är i allmänhet betydligt mer komplicerade än så. Ett annat kompletteringsbehov gäller mottagarens rolluppfattning. De hittills refererade forskarna använder ett utpräglat individperspektiv på mottagarna. När det gäller de frågeställningar som ska lösas inom vårt projekt, är det fruktbart att problematisera ett sådant perspektiv. De enskilda individer eller grupper av individer som är aktuella som mottagare inom vårt projekt, är inte detta av det skälet att de ska förbättra det egna hälsobeteendet. De är i första hand mottagare i egenskap av att inneha roller och arbetsuppgifter inom olika sociala system eller organisationer, där den information som sprids kan uttala att det sociala systemet behöver förbättras. De utgör således inte mottagare som privatpersoner utan i egenskap av politiker eller tjänstemän inom landsting och primärkommuner. Av detta följer naturligtvis inte, att det vid planering och genomförande av spridning, ska bortses från att budskapet även påverkar mottagaren som privatperson. För att fånga denna typ av aspekter kan kunskap sökas från ytterligare två forskningsområden; ett där man studerar användning av forskningsresultat ( research utilisation ) och ett där man studerar hur verksamheter kunskapsbaseras ( getting evidence into practice ). Inom dessa två områden har en litteratursökning genomförts. Antalet träffar blev mycket stort, men endast vissa avsåg folkhälsoområdet. När det gäller träffarna inom folkhälsoområdet kan särskilt nämnas att EU sedan 2004 finansierar projektet GEP ( Getting Evidence into Practice ). Inom dess ram har nyckelinstitutioner på nationell nivå och vissa europeiska nätverk inom folkhälsoområdet bildat ett European Evidence Consortium. Projektet fokuserar health promotion, public health and prevention interventions och hade 2006, då litteratursökningen genomfördes, uppdaterat evidensen för områdena mental hälsa och tobak samt för effektiva hälsofrämjande åtgärder. Inom detta projekt har även konsensus uppnåtts kring: (a) review protocol for finding, collecting, defining and describing 19

20 evidence and a European quality assurance tool to assess and improve health promotion (Molleman & Bouwens 2005). Även artikeln: Evidence-based health promotion practice: How to make it work (Speller, Wimbush & Morgan 2005) är användbar för det konkreta arbetet inom vårt projekt. 3 I det konkreta arbetet kring spridning, mottagande och användning är det också av intresse att närmare sätta sig in i den handledning för lokalt folkhälsoarbete, som utarbetats i USA, under medverkan av bland andra det tidigare nämnda Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta. Handledningen i fråga benämns PATCH ( Planned approach to community health ) och utvecklades under mitten av talet med syftet att erbjuda: a practical, community-based process that was built upon the latest health education, health promotion, and community development knowledge and theories and organized within the context of the PRECEDE (predisposing, reinforcing, and enabling constructs in educational/environmental diagnosis and evaluation model) (CDC 2001, 13). Huvudstrategin i PATCH är att: encourage linkages within the community and between the community and the state health department, universities, and other regional and national levels of organizations that can provide data, resources, and consultation (a.a. 13). Litteratursökningen visar att processen att ge verksamheter en kunskapsbas är mycket komplicerad. Citatet nedan innehåller en representativ formulering av denna ståndpunkt: At the outset it had to be acknowledged not only that the definition and type of evidence is controversial, but also that bringing about change based on evidence is not straightforward. Collecting and appraising evidence, the conversion of the evidence into advice and guidance, and supporting change within complex systems are all complicated processes based on quite different practical methods and philosophical assumptions (Kelly, Speller & Meyrick 2004, 3). I litteraturen finns även en samstämmighet vad gäller de mekanismer som verkar och de tillvägagångssätt som bör tillämpas vid den typ av organisations- och systemförändringar som intresserar oss. En av de mer heltäckande översikterna på detta område presenterades 2002 av Nutley, Walter och Davies i ett diskussionspapper med titeln From knowing to doing: A framework for understanding the evidence-intopractice agenda. 4 Författarna pekar bland annat på det värdefulla i att skilja mellan olika kategorier med avseende på användning av forskningsresultat. Med hänvisning till Weiss 1987 skiljer de mellan fyra typer av användning. Den första av dessa kallas instrumentell och innebär att forskningsresultat direkt flyter in och används i beslutsfattande inom politik och verksamhet. 3 Det instrument för kvalitetssäkring m.m. ( Preffi ) som tagits fram i Holland kan även det vara användbart (Peters et al 2003 och Molleman et al 2003). 4 Även Kelly, Speller & Meyrick 2004 ger en bra översikt. 20

21 De hävdar att denna typ av användning är relativt sällsynt och kan förekomma i de fall då: the research findings are non-controversial, require only limited change and will be implemented within a supportive environment: in other words, when they do not upset the status quo (Nutley, Walter & Davies 2002, 5). Den andra typen av användning kallas begreppslig eller upplysande och beskrivs på följande sätt. Even if it is not used directly, research knowledge can offer insights and ideas, and new understandings of practice. Indeed, the conceptual use of research represents a substantial and important category ( ). More widely, as research moves into common currency and becomes accepted, it can change premises that are taken-for-granted and the issues that are defined as problematic (a.a. 5). Den tredje typen av användning kallas mobiliserande av stöd och beskrivs på följande sätt: Here, research becomes an instrument of persuasion. Findings - or simply the act of research - can be used as a political tool and to legitimate particular courses of action or inaction (a.a. 16). Den fjärde typen av användning ges helt enkelt beteckningen utvidgad ( wider ) och innebär att: Research can have an influence beyond the institutions and events being studied. Evidence may be synthesised. It might come into currency through networks of practioners and researchers, and alter policy paradigms or belief communities. This kind of influence is both rare and hard to achieve, but research adds to the accumulation of knowledge which ultimately contributes to large-scale shifts in thinking, and sometimes action (a.a. 16). Nutley, Walter och Davies översikt innehåller även två alternativa sätt att precisera kritiska faktorer för användning av forskningsresultat. I det första av dem pekas nedanstående fyra nyckelfaktorer ut: *1. The source of information - whether individual, agency or organisation * Perceived competence * Credibility of experience and motive * Sensitivity to user concerns * Orientation toward dissemination and knowledge use 2. The content or message * Credibility of research and development methodology * Credibility and comprehensiveness of outcomes * Utility and relevance for users * Capacity to be described in terms understandable to users * Cost effectiveness * Competing knowledge or products 3. The dissemination medium - the ways in which knowledge is described, packaged and transmitted * Physical capacity to reach intended users * Timeliness of access 21

Om folkhälsorapportering

Om folkhälsorapportering Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa Slutrapport Ola Westin och Johanna Alfredsson Rapport från Nätverket för folkhälsorapportering

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Jurynsbeslut Jurynsmotiveringar Organiseraförbrukarinvolveringochöppeninnovationi fuzzyfrontend EnfallstudieavGetingeInfectionControlskomplexadesinfektor

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering

Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering Seminarium vid Folkhälsostämman 2012-04-24 Moderator: Ola Westin Seminariet har tre ingångar: Några steg mot en förbättrad folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v. 40-49, HT 2011 15 hp / ECTS 15 Public health theory and practice Omfattning och närvaro Momentet omfattar 10

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Human Resources Development and Training Proposed Recommendations Based on the Conslusions adopted at the ILC (first discussion June 2003)

Human Resources Development and Training Proposed Recommendations Based on the Conslusions adopted at the ILC (first discussion June 2003) Svenska ILO-kommittén Näringsdepartementet 103 30 STOCKHOLM Stockholm 2003-10-24 Er ref Dnr 16/2003-10-28 YTTRANDE Human Resources Development and Training Proposed Recommendations Based on the Conslusions

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

EU - makt och påverkan

EU - makt och påverkan EU - makt och påverkan ur ett regionalt perspektiv Måndag 15 juni 2009 ST09 1 Idag Europeisering 2 Europesiering (1) the interplay between changes in the relations between European states and changes within

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos Helping people learn Martyn Sloman Chartered Institute of Personnel and Development Carmel Kostos Zest for Learning i d k/ t ti www.cipd.co.uk/presentations www.cipd.co.uk/helpingpeoplelearn Some propositions

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4221 Yttrande över Eva Sundkvists (KD) motion om informations- och antidrogkampanj mot cannabis Ewa Sundkvist, (KD), Örebro har lämnat in en motion angående att inom

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Att skapa incitament för nätverkssjukvård

Att skapa incitament för nätverkssjukvård Att skapa incitament för nätverkssjukvård EXDIN Exchange of Diagnostic Imaging in Networks VINNOVA finansierat UDI projekt To find and utilize competence is what matters A guide about Incentives to create

Läs mer

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS. Business and Market I. Business Administration.

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS. Business and Market I. Business Administration. School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/245/514 COURSE SYLLABUS Business and Market I Course Code FE4001 Date of decision 2008-09-02 Decision-making Body Board: School of Management and Economics

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Katarina Wijk, fil doktor

Katarina Wijk, fil doktor Katarina Wijk, fil doktor Universitetslektor / Ass. Professor E-mail: kwk@hig.se Pedagogiska teorier bakom ergonomiskt förändringsarbete 1. Förändringsarbete/intervention 2. Några exempel på interventioner

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer