Om folkhälsorapportering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om folkhälsorapportering"

Transkript

1 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa Slutrapport Ola Westin och Johanna Alfredsson (red.) Rapport från Nätverket för folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

2 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa. Slutrapporten kan beställas eller laddas ner. Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg telefon: e-post: ISBN: Grafisk form: Landstinget Gävleborg, informationsenheten Tryck: Bok & Tryck Bollnäs, 2008

3 Om folkhälsorapportering Ett bidrag till en förbättrad spridning och användning av kunskap om befolkningens hälsa Slutrapport Ola Westin och Johanna Alfredsson (red.) Rapport från Nätverket för folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 7 Sammanfattning 8 DEL I INLEDNING Projektets syfte och uppläggning 12 Ola Westin och Johanna Alfredsson 2. En teoretisk referensram 14 Ola Westin DEL II TILLÄMPNINGAR I LANDSTINGEN Introduktion till tillämpningarna 26 Johanna Alfredsson 4. Spridning och användning av rapporten 28 Tonåringars psykiska hälsa i Örebro län Leif Nilsson 5. Användning av behovsanalysrapporter bland 48 förtroendevalda i Örebro läns landsting Örjan Garpenholt och Inger Nicolas 6. Systematisk spridning och användning av 54 kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer en tillämpning på rapportserien Om värmlänningarna Anders Andrén 7. Användningen av kunskapsunderlag om hälsa 64 vid planeringsprocesser - en utvärdering av dialogmöten inom två kommuner i Västmanland Ulla Händel och Hans Dahlman 8. Nyttan av folkhälsodata i skolan. En uppföljning 78 av skolprofiler utifrån Liv & Hälsa ung i Sörmland Monica Pärus, Christina Bremfält och Anna Ekholm 9. Utvärdering av ett livsstilsmagasin skapat av 90 ungdomar för ungdomar Pia Milton 10. En uppföljning av kommunprofiler på Internet 102 i Gävleborg Johanna Alfredsson 11. En sammanfattning av tillämpningarna 112 Johanna Alfredsson DEL III SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER Nyttan med en teoretisk referensram 116 Ola Westin och Johanna Alfredsson 13. Behov av fördjupade analyser och ställningstaganden 120 Ola Westin och Johanna Alfredsson 14. Att förbättra spridning och användning 126 Ola Westin och Johanna Alfredsson 5

6 6

7 FÖRORD Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslutade 2005 att bilda ett Regionalt nätverk för folkhälsorapportering som omfattar regionens sju landsting. Nätverket ska utgöra ett kunskapsstöd till landstingsledningarna i syfte att förtydliga behovs- och befolkningsperspektivet i landstingens planeringsprocesser. Det projekt som avrapporteras här är ett av flera som drivs inom nätverket. Rapporten tar upp frågor kring hur kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids och används. Projektet har genomförts under och omfattar teoretiska resonemang, praktiska exempel från våra respektive landsting samt en sammanfattande diskussion kring våra erfarenheter. Rapporten kommer att kompletteras med en kortare sammanfattande rapport riktad till en bredare målgrupp. I rapportens första del beskriver vi projektet och den teoretiska referensram som vi har arbetat utifrån. I del två följer beskrivningar av projektets sju empiriska tillämpningar. Del tre avslutar rapporten med en sammanfattande diskussion kring slutsatser och förslag på inriktning för fortsatt utvecklingsarbete. Huvudförfattare och redaktörer till denna rapport är Ola Westin och Johanna Alfredsson. Övriga författare anges i anslutning till respektive kapitel. Samtliga deltagare i projektet framgår av kapitel ett. Av dessa har följande personer medverkat i arbetet med slutrapporten: Suzanna Westberg, Pia Milton, Monica Pärus, Hans Dahlman, Ulla Händel, Anders Andrén, Thomas Falk, Leif Nilsson och Örjan Garpenholt. Samtliga har många års erfarenhet av folkhälsorapportering inom kommunal, landstingskommunal och statlig verksamhet. Fyra personer har doktorsexamen i något av ämnena pedagogik, sociologi eller medicinsk vetenskap. De personer som deltagit i projektet har gjort det inom ramen för sina ordinarie tjänster inom landstingen i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Värmland och Örebro. Projektet har också erhållit viss finansiering från Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). En förhoppning är att vår rapport kommer att bidra till en fördjupad diskussion dels om hur kunskap om hälsoläget sprids, mottas och används idag, dels om möjliga förbättringar. Gävle den 3 september 2008 Ola Westin Projektledare Johanna Alfredsson Projektsekreterare 7

8 SAMMANFATTNING Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslutade 2005 att bilda ett nätverk för folkhälsorapportering i vilket samtliga sju landsting deltar. Inom detta nätverk startades i juni 2006 projektet Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. Två år senare, i september 2008, utmynnar projektet i två rapporter; i denna mer utförliga slutrapport och i en kortare sammanfattande rapport. Ett övergripande syfte med projektet är att skapa bättre förutsättningar för att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids, mottas, används i planering och styrning samt leder till konkreta förändringar. Mer precist har vi ställt följande frågor: * Hur sprider vi kunskap om hälsoläget till olika kategorier av mottagare? * Vilket mottagande får vår spridning? * Kommer den till användning? * Leder den till förändring? * Vilka möjligheter till förbättring finns? Projektet startade med att en teoretisk referensram sammanställdes. Referensramen bygger på en genomgång av litteratur främst inom områden som kommunikationsforskning, användning av forskningsresultat och kunskapsbasering av verksamheter samt folkhälsorapportering. I projektet har vi lagt upp och genomfört sju separata tillämpningar för spridning och användning av kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. Samtliga tillämpningar tar sin utgångspunkt i projektets referensram, men varierar beträffande innehåll, inriktning och mottagare. Gemensamt för dem är också att de utgår från redan genomförda, påbörjade eller planerade aktiviteter inom respektive landsting. På så sätt ökar förutsättningarna för att projektets resultat och slutsatser kommer till användning i den ordinarie verksamheten vid respektive landsting. I en sammanfattande diskussion framhålls att tillgången till en teoretisk referensram har skapat en grund för att diskutera och genomföra de praktiska tillämpningarna. Referensramen har utöver detta bidragit till att i efterhand identifiera starka och svaga sidor hos tidigare genomförda aktiviteter och till att ge värdefulla lärdomar för kommande aktiviteter såväl på regional nivå som inom respektive landsting. 8

9 I projektet har fenomenet folkhälsorapportering problematiserats. Konkret innebär detta att vi blivit medvetna om behovet av att mer på djupet analysera och ta ställning till vissa aspekter beträffande presentationsformer, budskapets innehåll, kommunikationsinsatser som komplement till informationsinsatser, olika typer av användning samt vissa frågor kring mottagarens roll och förutsättningar. Slutsatserna i projektet har formulerats i ett antal frågor som sammanförts under rubrikerna: källa, analysutfall, mottagare, presentationsform, budskap och utvärdering/uppföljning. Frågorna kan ses som ett redskap för att arbeta mer systematiskt kring spridning, mottagande och användning vid framtida folkhälsorapportering. Rapporten avslutas med ett antal idéer till fortsatt utvecklingsarbete. 9

10 10

11 Del 1 Inledning 11

12 1. Projektets syfte och uppläggning Ola Westin och Johanna Alfredsson De samhällsmedicinska eller motsvarande funktionerna inom Landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro inledde 2001 ett samarbete inriktat på att utveckla användarvänliga epidemiologiska produkter för landstingens lednings- och planeringsprocesser. En av utgångspunkterna var den gemensamma erfarenheten att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer inte i tillräckligt stor utsträckning kommer till användning vid ledning och planering inom och även utanför landstingen. Man frågade sig om detta beror på att de som berörs inte känner till vilken kunskap som finns och/eller hur den kan användas. Eller är det så att materialen presenteras på ett sätt som inte stämmer överens med mottagarnas specifika behov och önskemål? I syfte att öka användningen tog vissa av de berörda landstingen fram ett antal rapporter. Uppsala genomförde till exempel en prognos över behovet av hälso- och sjukvård i länet 2003 och Örebro tog fram rapporten Behovsanalys i sikte Parallellt med att man funderade över en fortsättning på det påbörjade samarbetet beslutade Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2005 att ett Nätverk för folkhälsorapportering med representation från samtliga sju landsting i regionen skulle bildas. Landstingen Dalarna och Gävleborg kom med i arbetet och det följdprojekt som ligger till grund för denna rapport startades. Projektet, som gavs namnet Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer, startade i juni 2006 och utmynnar två år senare, i september 2008, i denna rapport. Ett övergripande syfte med projektet har varit att skapa bättre förutsättningar för att kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer sprids, mottas, används i planering och styrning samtleder till konkreta förändringar. Med hjälp av en i projektets startfas sammanställd teoretisk referensram har vi lagt upp och genomfört ett antal tillämpningar för spridning, mottagande och användning av kunskap om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer. En grundläggande tanke i projektet har varit att tillämpningarna ska anknyta till redan genomförda, påbörjade eller planerade aktiviteter inom respektive landsting. På så sätt ökar förutsättningarna för att projektets resultat på ett naturligt sätt införlivas med ordinarie verksamhet. Utöver detta gäller att tillämpningarna har haft olika inriktning och mottagare. 12

13 Konkret har vi ställt oss följande frågor i projektet: * Hur sprider vi kunskap om hälsoläget till olika kategorier av mottagare? * Vilket mottagande får vår spridning? * Kommer den till användning? * Leder den till förändring? * Vilka möjligheter till förbättring finns? REFERENSRAM w X C D U S T TILLÄMPNINGAR S L U T R A P P O R T Figur 1.1 Projektets uppläggning 1 Figuren ovan illustrerar hur arbetet har lagts upp och bedrivits i projektet. I denna slutrapport ges en beskrivning av projektets syfte och uppläggning, teoretiska referensram, tillämpningar och de samlade erfarenheter och utvecklingsbehov som framkommit under projektets gång. Arbetet i projektet har bedrivits inom en projektgrupp med Ola Westin som projektledare och Johanna Alfredsson som projektsekreterare (chef respektive utredare på den samhällsmedicinska enheten Landstinget Gävleborg). I projektgruppen har ingått 1-3 deltagare per landsting enligt förteckningen nedan: Dalarna: Gävleborg: Uppsala: Sörmland: Västmanland: Värmland: Örebro: Suzanna Westberg Ola Westin, Johanna Alfredsson Kerstin Bünsow, Åsa Fichtel, Pia Milton Åsa Ranung, Tomas Svensson, Monica Pärus Hans Dahlman, Ulla Händel Anders Andrén Thomas Falk, Leif Nilsson, Örjan Garpenholt Projektgruppen har träffats 16 gånger. På mötena har frågor av övergripande karaktär avhandlats. En stor del av mötena har också ägnats åt att granska och kommentera varandras tillämpningar samt att reflektera över vad den teoretiska referensramen kan bidra med, när det gäller tillämpningarnas utformning och genomförande. Vidare har slutrapportens innehåll och utformning diskuterats. 1 Bokstäverna (W, X, C, D, U, S, T) avser länsbeteckningarna för de deltagande landstingen 13

14 2. En teoretisk referensram Ola Westin I projektets inledande fas genomfördes en litteraturgenomgång som resulterade i en teoretisk referensram. Referensramen syftar till att ge bättre förutsättningar för arbetet med att ta fram och utvärdera tillämpningarna. Den bygger på en litteraturgenomgång inom främst områden som kommunikationsforskning, användning av forskningsresultat och kunskapsbasering av olika verksamheter samt public health surveillance (här översatt till folkhälsorapportering). Den teoretiska referensramen återges i sin helhet i detta kapitel. Om man ser till forskningslitteraturen, så kan det, när det gäller innehållsmässiga aspekter på beskrivningar av hälsoläget, konstateras att det finns en närmast oöverskådlig mängd epidemiologisk litteratur som behandlar analysmetoder, principlösningar och rutiner. Däremot är den litteratur som behandlar spridning, mottagande och användning av denna typ av beskrivningar betydligt mindre vanligt förekommande. Till undantagen hör dock en av Steven M. Teutsch och R. Elliot Churchill år 2000 redigerad publikation med titeln: Principles and Practice of Public Health Surveillance. Boken innehåller bidrag från ett stort antal författare med syfte att på skilda sätt beskriva och diskutera: the science of surveillance, i.e., the basic approaches to planning, organizing, analyzing, interpreting, and communicating surveillance information in the context of temporary society and public health practice (Teutsch & Churchill 2000, vii). De flesta av författarna till de enskilda kapitlen i boken är eller har varit aktiva inom Epidemiology Program Office vid den amerikanska federala myndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) med huvudsäte i Atlanta, Georgia. Boken innehåller, trots en viss naturlig tonvikt på nordamerikanska frågeställningar, en hel del av intresse även i ett svenskt sammanhang. Några grundläggande begrepp och definitioner Den av Teutsch och Churchill redigerade boken innehåller bland annat vissa definitioner av grundläggande karaktär, som utgör grundstenar i projektets teoretiska referensram. En av dessa avser folkhälsorapportering ( public health surveillance ) och lyder en pågående systematisk insamling, analys och tolkning av data för användning vid planering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete (Thacker 2000, 1, författarens översättning). 14

15 Vidare säger Thacker att: A surveillance system includes the functional capacity for data collection and analysis, as well as the timely dissemination of information derived from these data to persons who can undertake effective prevention and control activities (a.a. 1). 21 Ett annat begrepp av intresse för projektet är health information system som här översätts till system för hälsorelaterad information. Parrish och McDonnell anför på denna punkt följande definition: en organiserad uppsättning av aktiviteter och program för att samla, underhålla och erbjuda hälsorelaterad information i syfte att förbättra hälsan hos en befolkning (Parrish & McDonnell 2000, 33, författarens översättning). De fortsätter därefter med att urskilja nedanstående sju syften med att samla in hälsorelaterad information: 1. Identify, characterize, and monitor the patterns and trends of health status 2. Identify, characterize, and monitor the patterns and trends of the determinants of health status. 3. Determine strategies to prevent or treat health problems (applied research and evidence-based clinical and public health practice) 4. Develop policies and plans that support individual and community health efforts 5. Implement prevention and treatment (control) programs for individuals and populations 6. Monitor health programs and capacity - assure adequate capacity to prevent and treat health problems 7. Evaluate the effectiveness, accessibility, and quality of health services and other interventions (a.a. 34). Utifrån ovan angivna definitioner och syften kan det hävdas att folkhälsorapportering som fenomen och system innehåller följande moment. 2 För en närmare diskussion om begreppet surveillance och även dess relation till monitoring hänvisas till Parrish & McDonnell 2000, 71. Se även Last 1995,

16 1. En händelse inträffar 2. Systemet registrerar eller fångar in händelsen 3. Systemet bearbetar och analyserar händelsen 4. Systemet sprider information om händelsen till de som kan vidta åtgärder 5. Informationen mottas 6. Informationen används Figur 2.1 Moment i folkhälsorapportering (Parrish & McDonnell 2000, 43, modifierad av författaren) 2 Om vi ser till de moment som anges i figur 2.1 ovan, så finns sedan tidigare i de sju landstingen mer eller mindre välgrundade och systematiskt använda rutiner och processer kring samtliga sex angivna moment. De moment som fokuseras i projektet hör främst hemma i steg 4, 5 och 6 i figuren. Det yttersta syftet med projektet är ju att skapa bättre förutsättningar för att informationen som produceras i de tre första stegen sprids, mottas, används och dessutom leder till förändring i eftersträvad riktning. Begrepp från kommunikationsforskningen För att bygga en teoretisk referensram för begreppen spridning, mottagande, användning och förändring ligger det närmast till hands att anknyta till teorier och modeller kring kommunikation. I den tidigare nämnda boken under redaktion av Teutsch och Churchill ingår kapitlet: Communicating Information for Action within the Public Health System (Goodman, Remington & Howard 2000, 168 ff). Det tar sin utgångspunkt i att bevakning av folkhälsa kan ses som en process som ger information till handling. Detta innebär stora likheter med begreppet kommunikation när det definieras som a process, which is a series of actions or operations, always in motion, directed toward a particular goal (a.a. 169). 3 Med händelse avses en enstaka händelse eller ett förlopp av händelser. Steg 5 och 6 har tillfogats av författaren. 16

17 Med en sådan utgångspunkt kan folkhälsorapportering innehålla något mer än en enkel överföring ( dissemination ) av insamlade data till andra. Data från de bevakande momenten bör, åtminstone i vissa fall, presenteras på ett sådant sätt att det underlättar för handlingar av andra aktörer inom folkhälsoområdet. Av detta skäl blir det viktigt att skilja mellan att informera och att kommunicera. Det förra bör ses som en envägsprocess genom vilken information överförs från en punkt till en annan. Det senare bör däremot betraktas som en loop som åtminstone innehåller samverkan mellan en sändare och en mottagare. I denna samverkan är sändarens uppgift slutförd, när den fokuserade mottagaren rapporterar, att denne mottagit och förstått informationen. Goodman, Remington och Howard hävdar utifrån detta att en grundläggande referensram för att med ett kommunikativt syfte sprida information från bevakning, kan erhållas från grundläggande modeller för kommunikation. Av flera tänkbara modeller fastnar de för en som betonar kommunikationens effekter. Modellen i fråga innehåller begreppen sändare, mottagare, kanal och genomslag ( impact ) och har, i tabell 2.1 nedan, förändrats något för att bättre anpassas till de frågeställningar som är aktuella inom här avrapporterat projekt. Tabell 2.1 Steg och frågor för att kontrollera och styra spridning och användning vi folkhälsorapportering (Goodman, Remington & Howard 2000, 169, författarens översättning och modifiering) Steg Frågor att besvara 1. Fastställa syfte och mål Med vilket syfte ska spridningen ske? 2. Fastställa budskapet Vad ska sägas? 3. Definiera mottagare Till vem ska det sägas? 4. Välja kanal Genom vilket eller vilka kommunikationsmedia? 5. Forma budskapet Hur ska budskapet formuleras? 6. Sända / sprida budskapet Hur ska sändningen ske? 7. Utvärdera genomslaget Hur uppfattades budskapet? Vilken effekt skapade budskapet?. Goodman, Remington och Howard ger praktiska förslag på hur flera av frågorna i tabell 2.1 kan besvaras. Vissa av dessa svar är till hjälp vid utformandet av våra tillämpningar. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för vårt arbete med tillämpningarna behöver dock det hittills förda resonemanget vidgas och fördjupas på ett par punkter. Ett fördjupningsbehov gäller de processer som sändaren av ett budskap kan sträva efter att starta eller påverka hos mottagaren. Här finns anledning att anknyta till det arbete som under årens lopp bedrivits kring begreppen spridning, mottagande, användning och förändring inom den samhällsmedicinska enheten vid Landstinget Gävleborg. Med utgångspunkt i artikeln: Public Communication as a Strategy for Inducing Health-Promoting Behavioral Change (McGuire 1984) anpassades de där framförda tankegångarna till konkreta aktiviteter i enhetens verksamhet. 17

18 Artikeln beskriver hur en utbildnings- och påverkanskampanj ska utformas för att aktivt stödja ( promote ) mer hälsofrämjande livsstilar hos enskilda individer (a.a. 313). För att ett budskap ska få det eftersträvade genomslaget krävs att: an individual must be exposed to it, pay some attention to it, become sufficiently engrossed in it to persist, comprehend what it says, agree with it, and ultimately must act as the message urges (a.a. 315). McGuire pekar ut nedanstående processer som tillsammans leder fram till en bestående beteendeförändring: OUTPUT FACTORS: PROCESSES MEDIATING COMMUNICATION IMPACT I Exposure to the communication II Attending to it III Liking, interest in it IV Comprehending it (learning what) V Skill acquisition (learning how) VI Yielding to it (attitude change) VII Retention to change VIII Search and retrieval of the new attitude IX Decision in accord with the retrieved X Behaving as decided XI Reinforcement of these acts XII Postbehavioral consolidation. (a.a. 315). Vid den samhällsmedicinska enheten i Landstinget Gävleborg har dessa tolv förmedlande processerna sammanförts till sex bredare kategorier, som sändaren bör sträva efter att påverka hos mottagaren. Exponera Uppmärksamma Uppfatta vad Instämma Förstå hur 18 Handla i enlighet med Figur 2.2. Processer hos mottagaren som kan påverkas av sändaren av kunskap om hälsoläge och dess bestämningsfaktorer Modellen i figur 2.2 ovan har bland annat använts vid utvärdering av en kondomkampanj (Westin 1988), vid ett utvärderingsuppdrag för Socialstyrelsen (Westin 1997) samt vid två föredrag under ett seminarium på den nationella folkhälsostäm-

19 man 2004 med titeln Folkhälsoenkäter vad händer sen? (Westin 2004, Alfredsson 2004). Utvärderingen för Socialstyrelsen avsåg mottagandet av en utvärderingsrapport kring p-pillersubventionering till tonåringar. De två föredragen hade rubrikerna En modell för implementering av enkätuppgifter respektive Ett försök att öka användningen av ett enkätmaterial om skolelevers hälsa. Begrepp kring användning av forskningsresultat och kunskapsbasering Att utgå från de av Goodman, Remington och Howard utpekade sju stegen för att kontrollera och rikta spridning av information (tabell 2.1) och kombinera dem med de sex kategorierna i figur 2.2, ger goda förutsättningar att arbeta fram tillvägagångssätt för mer systematisk spridning, mottagande och användning av hälsorelaterad information. I syfte att ge bättre förutsättningar för att även systematiskt förändra verksamheter utifrån sådan information, finns det anledning att komplettera det hittills anförda i åtminstone ett par ytterligare avseenden. Ett gäller att vi måste ta hänsyn till att spridning, mottagande och användning sällan följer en föreskriven, logisk och linjär riktning. Förloppen är i allmänhet betydligt mer komplicerade än så. Ett annat kompletteringsbehov gäller mottagarens rolluppfattning. De hittills refererade forskarna använder ett utpräglat individperspektiv på mottagarna. När det gäller de frågeställningar som ska lösas inom vårt projekt, är det fruktbart att problematisera ett sådant perspektiv. De enskilda individer eller grupper av individer som är aktuella som mottagare inom vårt projekt, är inte detta av det skälet att de ska förbättra det egna hälsobeteendet. De är i första hand mottagare i egenskap av att inneha roller och arbetsuppgifter inom olika sociala system eller organisationer, där den information som sprids kan uttala att det sociala systemet behöver förbättras. De utgör således inte mottagare som privatpersoner utan i egenskap av politiker eller tjänstemän inom landsting och primärkommuner. Av detta följer naturligtvis inte, att det vid planering och genomförande av spridning, ska bortses från att budskapet även påverkar mottagaren som privatperson. För att fånga denna typ av aspekter kan kunskap sökas från ytterligare två forskningsområden; ett där man studerar användning av forskningsresultat ( research utilisation ) och ett där man studerar hur verksamheter kunskapsbaseras ( getting evidence into practice ). Inom dessa två områden har en litteratursökning genomförts. Antalet träffar blev mycket stort, men endast vissa avsåg folkhälsoområdet. När det gäller träffarna inom folkhälsoområdet kan särskilt nämnas att EU sedan 2004 finansierar projektet GEP ( Getting Evidence into Practice ). Inom dess ram har nyckelinstitutioner på nationell nivå och vissa europeiska nätverk inom folkhälsoområdet bildat ett European Evidence Consortium. Projektet fokuserar health promotion, public health and prevention interventions och hade 2006, då litteratursökningen genomfördes, uppdaterat evidensen för områdena mental hälsa och tobak samt för effektiva hälsofrämjande åtgärder. Inom detta projekt har även konsensus uppnåtts kring: (a) review protocol for finding, collecting, defining and describing 19

20 evidence and a European quality assurance tool to assess and improve health promotion (Molleman & Bouwens 2005). Även artikeln: Evidence-based health promotion practice: How to make it work (Speller, Wimbush & Morgan 2005) är användbar för det konkreta arbetet inom vårt projekt. 3 I det konkreta arbetet kring spridning, mottagande och användning är det också av intresse att närmare sätta sig in i den handledning för lokalt folkhälsoarbete, som utarbetats i USA, under medverkan av bland andra det tidigare nämnda Centers for Disease Control and Prevention i Atlanta. Handledningen i fråga benämns PATCH ( Planned approach to community health ) och utvecklades under mitten av talet med syftet att erbjuda: a practical, community-based process that was built upon the latest health education, health promotion, and community development knowledge and theories and organized within the context of the PRECEDE (predisposing, reinforcing, and enabling constructs in educational/environmental diagnosis and evaluation model) (CDC 2001, 13). Huvudstrategin i PATCH är att: encourage linkages within the community and between the community and the state health department, universities, and other regional and national levels of organizations that can provide data, resources, and consultation (a.a. 13). Litteratursökningen visar att processen att ge verksamheter en kunskapsbas är mycket komplicerad. Citatet nedan innehåller en representativ formulering av denna ståndpunkt: At the outset it had to be acknowledged not only that the definition and type of evidence is controversial, but also that bringing about change based on evidence is not straightforward. Collecting and appraising evidence, the conversion of the evidence into advice and guidance, and supporting change within complex systems are all complicated processes based on quite different practical methods and philosophical assumptions (Kelly, Speller & Meyrick 2004, 3). I litteraturen finns även en samstämmighet vad gäller de mekanismer som verkar och de tillvägagångssätt som bör tillämpas vid den typ av organisations- och systemförändringar som intresserar oss. En av de mer heltäckande översikterna på detta område presenterades 2002 av Nutley, Walter och Davies i ett diskussionspapper med titeln From knowing to doing: A framework for understanding the evidence-intopractice agenda. 4 Författarna pekar bland annat på det värdefulla i att skilja mellan olika kategorier med avseende på användning av forskningsresultat. Med hänvisning till Weiss 1987 skiljer de mellan fyra typer av användning. Den första av dessa kallas instrumentell och innebär att forskningsresultat direkt flyter in och används i beslutsfattande inom politik och verksamhet. 3 Det instrument för kvalitetssäkring m.m. ( Preffi ) som tagits fram i Holland kan även det vara användbart (Peters et al 2003 och Molleman et al 2003). 4 Även Kelly, Speller & Meyrick 2004 ger en bra översikt. 20

21 De hävdar att denna typ av användning är relativt sällsynt och kan förekomma i de fall då: the research findings are non-controversial, require only limited change and will be implemented within a supportive environment: in other words, when they do not upset the status quo (Nutley, Walter & Davies 2002, 5). Den andra typen av användning kallas begreppslig eller upplysande och beskrivs på följande sätt. Even if it is not used directly, research knowledge can offer insights and ideas, and new understandings of practice. Indeed, the conceptual use of research represents a substantial and important category ( ). More widely, as research moves into common currency and becomes accepted, it can change premises that are taken-for-granted and the issues that are defined as problematic (a.a. 5). Den tredje typen av användning kallas mobiliserande av stöd och beskrivs på följande sätt: Here, research becomes an instrument of persuasion. Findings - or simply the act of research - can be used as a political tool and to legitimate particular courses of action or inaction (a.a. 16). Den fjärde typen av användning ges helt enkelt beteckningen utvidgad ( wider ) och innebär att: Research can have an influence beyond the institutions and events being studied. Evidence may be synthesised. It might come into currency through networks of practioners and researchers, and alter policy paradigms or belief communities. This kind of influence is both rare and hard to achieve, but research adds to the accumulation of knowledge which ultimately contributes to large-scale shifts in thinking, and sometimes action (a.a. 16). Nutley, Walter och Davies översikt innehåller även två alternativa sätt att precisera kritiska faktorer för användning av forskningsresultat. I det första av dem pekas nedanstående fyra nyckelfaktorer ut: *1. The source of information - whether individual, agency or organisation * Perceived competence * Credibility of experience and motive * Sensitivity to user concerns * Orientation toward dissemination and knowledge use 2. The content or message * Credibility of research and development methodology * Credibility and comprehensiveness of outcomes * Utility and relevance for users * Capacity to be described in terms understandable to users * Cost effectiveness * Competing knowledge or products 3. The dissemination medium - the ways in which knowledge is described, packaged and transmitted * Physical capacity to reach intended users * Timeliness of access 21

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering

Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering Seminarium vid Folkhälsostämman 2012-04-24 Moderator: Ola Westin Seminariet har tre ingångar: Några steg mot en förbättrad folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet Standardiserad styrning Forsknings- vs praktikerperspektiv Anneli Linde Handelshögskolan Umeå Universitet anneli.linde@usbe.umu.se agenda Vad är standardiserad styrning i en multiprojektorganisation Projektmodellen

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

IBS BI & FS & OP. Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012

IBS BI & FS & OP. Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012 IBS BI & FS & OP Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012 RPM Teknologi och lösningar IBS Statement of Direction RPM är IBS plattform för Business Intelligence-och SOP-lösningar

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

ISTQB Testarens ledstjärna

ISTQB Testarens ledstjärna ISTQB Testarens ledstjärna SSTB SAST-möte 2012-02-23 Vilka är vi? Mångårig erfarenhet från testarbete, testare, testledare, testchef. Utveckling av test metoder och processer. Test kurser. Jobbar som Systemarkitekt

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Community Readiness Model

Community Readiness Model Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Scaled Agile Framework

Scaled Agile Framework Scaled Agile Framework Grunder för självorganisation Vad är det och är det bra? @svante_lidman svante.lidman@coreboost.se 1 Vem är Svante? Senaste 6-7 åren Konsultat inom Large-Scale Lean/Agile De +20

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer