Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering

Transkript

1 Kvalitet och genomslag i folkhälsorapportering Seminarium vid Folkhälsostämman Moderator: Ola Westin Seminariet har tre ingångar: Några steg mot en förbättrad folkhälsorapportering i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion» Ola Westin, Thomas Falk, Hans K Dahlman och Johanna Alfredsson Bortfall i folkhälsoenkäter spelar det någon roll?» Margareta Lindén-Boström Från staplar till handling» Ronny Weylandt

2 Nätverket för folkhälsorapportering Nätverket bildades 2005 Omfattar de sju landstingen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Sörmland, Västmanland, Örebro, Värmland, Uppsala, Dalarna och Gävleborg Nätverket ska utgöra ett kunskapsstöd för landstingsledningarna i syfte att förtydliga behovs- och befolkningsperspektivet i landstingens planeringsprocesser Från 2011: Specialitetsrådet för folkhälsorapportering och strategiskt folkhälsoarbete

3 Fas : Historik Användarvänliga epidemiologiska produkter för landstingens lednings- och planeringsprocesser Fas : Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer Fas :

4 Utfallet av fas 2 Slutrapport för begränsad spridning Kortversion för bredare spridning PDF versioner: lg.se/smg

5 Utvecklingsprogrammets syfte Övergripande att utveckla folkhälsorapporteringen i regionen Fördjupning utifrån de utvecklingslinjer fas 2 utmynnade i

6 En helhet med två delar En del med utvecklingsinsatser som riktar sig till en bred målgrupp av aktörer inom folkhälsorapportering i regionen En del som handlar om att utifrån utvecklingslinjerna och ordinarie uppdrag arbeta i mindre arbetsgrupper inom enskilda landsting alternativt i kombinationer av landsting

7 Programmets organisation Programgrupp Deltagare representanter från respektive landsting Programgruppens uppdrag:» Avrapportera och diskutera det arbete som sker i arbetsgrupperna» Planera för utvecklingsseminarier» Förvalta erfarenheter och arvet från fas 2» Arbeta för att utveckla referensramen Programsekretariat Ola Westin och Johanna Alfredsson Arbetsgrupper

8 Folkhälsorapportering en pågående systematisk insamling, analys och tolkning av data för användning vid planering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete (Thacker 2000)

9 Modell över folkhälsorapportering Pekar ut 7 frågekategorier, 22 övergripande frågor och ett antal delfrågor att ta hänsyn till vid en systematisk folkhälsorapportering

10 Detaljprogram 1. Introduktion till arbetet i U-Ö regionen Ola Westin 2. Bortfall i folkhälsoenkäter spelar det någon roll? Margareta Lindén-Boström 3. Från staplar till handling Ronny Weylandt 4. Trendrapport ett processinriktat arbete i 3 delar Thomas Falk 5. Lösningsfokuserat arbetssätt som metod Hans K Dahlman 6. Två fördjupningsarbeten kring användning Johanna Alfredsson

11 Trendrapport ett processinriktat utvecklingsarbete i tre delar Samverkan mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Thomas Falk Örebro läns landsting

12 Har hälsan blivit mer jämlik? eller Folkhälsopolitiken har lyckats men inte för alla Trender i självskattad hälsa från befolkningsundersökningen Liv & hälsa

13 Syftet med samarbetet Att använda och utveckla kunskaperna från projektet Systematisk spridning och användning av kunskapsunderlag om hälsoläget och dess bestämningsfaktorer

14 Kontext En del av sjukvårdsregionens utvecklingsprogram för folkhälsorapportering En särskild programgrupp för hela arbetet Projektplan med en arbetsgrupp delad i tre delgrupper: analys, spridning och utvärdering

15 Resultat Positiva erfarenheter Uppdraget har av de flesta upplevts som tillräckligt tydligt Uppdraget var i stort väl förankrat i respektive organisation Planen för projektet genomtänkt och bra med avseende på målsättningar, inriktning och tidsåtgång De flesta är nöjda med den skriftliga slutrapporten

16 Resultat Negativa erfarenheter Styrningen och ledningen har varit för otydlig och svag Kommunikationen mellan grupperna har fungerat dåligt Mötena har upplevts som ostrukturerade och oplanerade Spridningsdelen har hamnat i skymundan Arbetsgruppen varit för stor Svårt att sammanföra landstingens olika krav och behov Omorganisationer och val har stört arbetsprocessen

17 Lösningsfokuserat arbetssätt som metod Hans Dahlman Landstinget Västmanland

18 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Arbetsprocessen: Kontakt med mottagaren Dialog kring kunskapsunderlag om hälsoläget Kontaktpersoner i kommunen: Biträdande kommunchef Kommunal kontaktperson för hälsoläget Resultat Planeringsmöte: Syfte och förväntat resultat Deltagare Medverkande Tider Lösningsfokuserade och platser arbetsmöten tjänstemannaledningen Övergripande presentation för kommunstyrelsen Inbjudan till arbetsmöten

19 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Arbetsprocessen: Kontakt med mottagaren Dialog kring kunskapsunderlag om hälsoläget Resultat av dialogmötet Fokus på: Det som bygger hälsa Bestämningsfaktorer Ungdomar Resultat Beskrivning av hälsoläget med avseende på: Främjande levnadsvanor Riskfyllda levnadsvanor Främjande miljöer Riskfyllda miljöer Positiva hälsotillstånd Negativa hälsotillstånd Övergripande presentation för kommunstyrelsen Inbjudan till arbetsmöten

20 Främjande miljöer Nära vän i skolan Familjens status Främjande levnadsvanor Fysisk aktiv 2ggr/v el. mer Frukost 4 dgr/v el fler Lita på andra Lugnt i klassrummet Med i förening Dåligt bemötande AN-problem i fam. Skolår 9 Hallstahammar Sömn mer än 7 tim Vänner Lätt att få Lyckas i skolan Alla ämnen godkända Använder tobak Berusad av alkohol Otryggt i bost.omr Kränkt Skolk Använt narkotika Sömnstörningar Riskfyllda miljöer Skadade Riskfyllda levnadsvanor

21 Negativt tillstånd Positivt tillstånd Stress Mår bra Övervikt Nöjd med livet Skam Skolår 9 Hallstahammar Stolt Karies Framtidstro Ihållande trötthet

22 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Arbetsprocessen: Presentation för den politiska ledningen (30 minuter) Kontakt med mottagaren Dialog kring kunskapsunderlag om hälsoläget Fokus på: Resultat Det övergripande hälsoläget Slutsatser Genomförandet av processen Lösningsfokuserade arbetsmöten tjänstemannaledningen Övergripande presentation för kommunstyrelsen Inbjudan till arbetsmöten

23 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Under detta Arbetsprocessen: möte kommer vi, att i en coachande process: Skapa en bild av det aktuella läget, Förtydliga en plattform för hälsoläget och utvecklingspotentialer, Konkretisera ett framtidsperspektiv med attraktiva ambitioner, Identifiera relevanta arbeten och processer inom respektive förvaltning. Resultat Kontakt med mottagaren Uppvärmningsfrågor : Vad skulle du säga fungerar i arbetet med att främja en bra hälsa i befolkningen? Inom vilka aspekter eller inom vilka befolkningsgrupper har du sett en positiv utveckling av Dialog kring kunskaps- Lösningsfokuserade arbetsmöten hälsoläget? underlag om hälsoläget tjänstemannaledningen Hur skulle data/statistik angående hälsoläget i befolkningen kunna komma till ännu mer nytta inom ert arbete? Övergripande presentation för kommunstyrelsen Inbjudan till arbetsmöten

24 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Arbetsprocessen: Arbetsmöten (3 timmar per arbetsmöte) Kontakt med mottagaren 1. Kommunledningsgruppen + KS-ordförande 2. Utvidgad kommunledningsgrupp 3. Ledarforum för kommunens samtliga chefer Dialog kring kunskaps- Fem faser underlag till förändring om hälsoläget 1.Plattform 2. Lösningsscenario 3. Erfarenheter av lösningar 4. Steg 5. Summering Övergripande presentation för kommunstyrelsen Resultat Lösningsfokuserade arbetsmöten tjänstemannaledningen Inbjudan till arbetsmöten

25 Utvecklingsprogram - Västmanland Lösningsfokuserat arbetssätt med folkhälsorapportering Testkommun: Hallstahammar Arbetsprocessen: Dialog kring Ledningsstruktur kunskapsunderlag om hälsoläget RESULTAT Gemensam bild (värdering och tolkning) Kontakt av med hälsoläget mottagaren och inriktningsmål i kommunledningen Identifierade insatsområden och arbetsgrupper Resultat Lösningsfokuserade arbetsmöten tjänstemannaledningen Övergripande presentation för kommunstyrelsen Inbjudan till arbetsmöten

26 Deltagaromdömen Mycket positivt med ett tydligt framtidsfokus! Skapade en känsla av helhet och sammanhang. Energigivande och värdeskapande - Kreativt Engagerande Får igång tänket Strukturerat Bra arbetssätt Alla var med. Betyg: 5 Vi-känsla Nu vet vi att många vill jobba åt samma håll. Informativt Givande Roligt Förutsättningarna för bra samarbete i framtiden finns. Manifesterande Lustfyllt energigivande som gav mobiliseringskänsla Nu fasen ska vi tillsammans ta tag i detta Viktigt steg har tagits! Våra resurser och egenskaper kommer fram. Vi förstår att nyttja varandras kompetenser. Bra konkreta förslag kom fram! Har gett konkreta resultat. Har kommit fram till vad som är viktigaste framåt. Utvecklande

27 Slutsatser Det lösningsfokuserade arbetssättet: Möter mottagaren där den står Skapar en tydlig vi-känsla Tydliggör den enskilda rollen i helheten SKAPAR EN VILJA ATT GÖRA!

28 Två fördjupningsarbeten kring användning Johanna Alfredsson Landstinget Gävleborg

29 Fördjupningsarbete 1 (3) Det råder brist på praktiska och användbara verktyg för att mäta vilket mottagande och användning våra kunskapsunderlag om hälsoläget får. Ett teoribaserat instrument för att mäta mottagande och användning översattes till svenska. Pilottest genomfördes hos en grupp mottagare av resultat från en enkät om patientupplevd kvalitet i vården.

30 Det teoribaserade instrumentet Skinner A tool to measure knowledge exchange outcomes i Canadian Journal of program evaluation Reach= förutsättning (nåtts av materialet, tagit del av materialet etc) och uptake= beteendemässiga ansträngningar för att använda sig av materialet. Kontakt med författaren: Instrumentet kallas nu KUUT (Knowledge Utilization Uptake Tool) Översättning av instrumentet Anpassning och pilottest bland en grupp primära mottagare för ett material om patientupplevd kvalitet.

31 Steg Kännedom Webbenkät Känner till Tagit del av olika kanaler Mottagande Förväntade du dig att det skulle vara användbart Har du läst resultaten Uppfattning Förstod presentationen/resultaten Har du tänkt på resultaten efter.. Diskussion Diskuterat med underställda Diskuterat med andra än underställda Referens Särskild analys genomförts Insats Valt att använda framföra andra liknande informationskällor Användning Har du använt resultat i planering/ verksamhetsutveckling Tillämpning Hur mycket användning Inverkan Bättre förutsättningar för planering och verksamhetsutveckling Planerar du använda i framtiden Tillräcklig information och stöd från landstinget

32 Några konstateranden Kring resultaten Enkäten uppmärksammad i hög grad av relevanta användare! Mer kan göras för att öka (förutsättningar för) användning Några idéer till ytterligare användning av patientupplevd kvalitet Kring webbenkäten / instrumentet Praktiskt genomförbart att följa upp användning med hjälp av instrumentet Distinktionen i reach and uptake fungerar empiriskt och enkelt att sammanfatta och summera redovisningen Mätinstrumentet behöver viadareutvecklas och testas i andra sammanhang.kan behöva testa även frågorna kring ickeanvändning som finns i originalinstrumentet.

33 Fördjupningsarbete 2 (3) För att ge bättre förutsättningar för användning är det viktigt att utveckla en samverkan och dialog med nyckelpersoner och olika användare av material om hälsoläget. I några års tid har enheten arbetat för att öka spridning och användning av ett enkätunderlag om skolelevers drogvanor. Satsningen består av en utbildningsserie och riktar sig till en nyckelgrupp av mottagare i kommunala förvaltningar.

34 Arbetet med drogvaneenkäter i Gävleborg Regelbundna enkätundersökningar görs i Gävleborgs län av skolelevers drogvanor. Spridning sker i två led; CAN-resultatet sprids från Samhällsmedicin till de kommunala drogsamordnarna i länets kommuner som i sin tur sprider materialet vidare till berörda i sin kommun. Utbildningsträffar för kommunala samordnare i anslutning till skolelevsundersökningarnas resultat har genomförts sedan mätningarna i Gävleborg startade 1996.

35 Innehåll utbildningsträff 1 Information om enkätformuläret, definitioner och mått Information om nationella och internationella undersökningar Epidemiologiska grundbegrepp Tillförlitligheten i metod och resultat Implementeringsmodell/strategiskt förebyggande arbete/effektiva metoder Lokal spridningsplan för det kommande resultatet Gruppövning för att lyfta fram flera synpunkter och dela varandras erfarenheter Hemuppgift att lägga upp en lokal spridningsplan som en del i ett strategiskt förebyggande arbete

36 Innehåll utbildningsträff 2 Resultatet från årets undersökning presenteras på riks-, läns- och kommunnivå med tidsserie och signifikansberäkning för att bedöma statistiskt säkerställda förändringar för de viktigaste variablerna De kommunala drogsamordnarna får tabeller och diagram för den egna kommunen sända till sig på fil De kommunala drogsamordnarna får även CAN:s länsrapport och CAN:s kommunrapport med detaljerad redovisning av samtliga frågor i undersökningen det aktuella året Redovisning av lokala spridningsplaner Erfarenhetsutbyte Gemensam mediestrategi

37 Innehåll utbildningsträff 3-5 Träff 3 Uppföljning av de lokala spridningsplanerna: vilket genomslag fick spridningen? Har den lett till några konkreta beslut eller aktiviteter i kommunen? Hur var mediegenomslaget? Erfarenhetsutbyte Uppföljning för de enskilda skolorna (skolprofilerna) CAN-rapport: resultat från riksundersökningen Utvärdering av spridningen och av utbildningsträffarna: Vad kan utvecklas? Hur kan systematiken öka i spridning och användning? Aktuella utbildningar och aktiviteter Träff 4 Studieresa till CAN kombinerat med grupparbete kring utvecklingsfrågor Träff 5 Utbildning i resultatpresentation och presentationsteknik med hjälp av olika dataprogram Praktiska övningar Framtagande av egna presentationer utifrån lokalt resultat

38 Utvärdering av utbildningssatsningarna Utbildningsträffarna fyller en viktig funktion. De ger bra stöd, ger en gemensam referensram över hela länet, ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och håller samman mediekontakterna. CAN-resultatet är också ett viktigt underlag för nya politiska beslut, lokal spridning i andra led sker med ökande systematik över åren samt att flera exempel finns i länet på att folkhälsorapporteringen lett till specifika satsningar lokalt. Utbildningssatsningarna har stärkt kunskapen kring ungdomars ANDT-vanor i länet och ANDT-förebyggande arbete i stort. Arbetet har också gett en gemensam referensram för arbetet över hela länet samt ökat systematiken i spridning och användning av materialet. Spridningen har lett till flera aktiviteter lokalt som stärkt och utvecklat det lokala drogförebyggande arbetet.

39 Fördjupningsarbete 3 (3) Politiska församlingar och tjänstemannaledningar inom offentlig verksamhet är exempel på viktiga mottagare i folkhälsorapporteringen. I ett tredje fördjupningsarbete redovisas en genomgång av organisationsteoretisk litteratur. Genomgången ökar förståelsen för de villkor som gäller för ledning, styrning och beslutsfattande i den här typen av verksamhet.

40 De tre fördjupningsarbetena i Gävleborg samt modell för folkhälsorapportering finns samlade i en rapport på Samhällsmedicin Gävleborgs hemsida under publicerat