Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet

Transkript

1 Hållbar utveckling på Naturvetenskapsprogrammet - elevens möjlighet till fördjupning i Gy2000 och Gy2011 StefanTörnblom 1

2 - Innehållsförteckning HÅLLBAR UTVECKLING PÅ NATURVETENSKAPSPROGRAMMET 1 - ELEVENS MÖJLIGHET TILL FÖRDJUPNING I GY2000 OCH GY INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 LÄNKAR 2 INLEDNING 3 SYFTE OCH METOD 4 RESULTAT 5 HÅLLBAR UTVECKLING 5 UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 UTVIDGNING AV MILJÖBEGREPPET 7 EN ETIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 8 MILJÖINRIKTNINGEN I ÖREBRO 9 SKILLNADER MELLAN GY2000 OCH GY DISKUSSION 13 HÅLLBAR UTVECKLING I GYMNASIESKOLAN 13 MÖJLIGHETER TILL FÖRDJUPNING I HÅLLBAR UTVECKLING I ÖREBRO 13 SLUTSATS 14 REFERENSER 14 BILDKÄLLA 14 BILAGA 1 15 INRIKTNING MILJÖVETENSKAP PÅ NV-PROGRAMMET ARBETE I PROJEKTFORM MED STÖD AV INTERNET. 15 BAKGRUND 15 PROJEKTETS MÅL 17 UTVÄRDERING 17 KÄLLOR 17 Länkar FördensomvillvetamerommiljöinriktningeniÖrebro,besökvårahemsidor: och 2

3 Chalmers Inledning Iminterminsuppgiftkommerjagattbehandlaundervisningihållbarutvecklingpå Naturvetenskapsprogrammetochisynnerhetelevensmöjlighetattväljaenmiljö och hållbarhetsinriktningpåsittprogram.jagkommerattförsökavisabakgrundentilldebeslut somfattatskringhållbarutvecklingidennyagymnasieskolanochdiskuteravilka konsekvenserdessabeslutfår. Sedan1994hardetfunnitstreinriktningarpåNaturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap,MatematikochdatavetenskapochMiljövetenskap.Bådadesenare inriktningarnatasbortiochmedinförandetavgy2011. Identidigaregymnasieskolan,därprogramstrukturenochkursplanernaärfrån1994 respektive2000läserallaelever,inklusivenaturvetarekärnämneskursennaturkunskapa. Nuhariställetinnehålletidenkursenförlagtstillkursernaibiologi,fysikochkemi. JagharundermångaårarbetatmedmiljöundervisningpåNaturvetenskapsprogrammet, förstmedmiljövårdsteknik,sedanmedmiljökunskapidenförstaversionenavlpf 94och sedanfrånår2000meddenuvarandekursernamiljökunskap100pochmiljöpolitik50p somtillsammansmedkemibochbiologibutgörmiljöinriktningenpånaturvetenskaps programmetidag.jagkommerattredogörafördetuppläggvihaftpåundervisningenpåmin skolaochiörebrokommuneftersomvisamarbetatifleraårförattkunnaanordnaen miljöinriktningmedetttillräckligtstortelevantalochentillräckliglärarresursförattkunna ordnastudiebesökochresor,laborationer,exkursionerochmätningarifält. Projektet Biologisk mångfald i skogen. Äntligen framme vid lägret. Foto: Stefan Törnblom 3

4 Chalmers Syfte och metod SyftetmeddennauppsatsärattundersökahurUtbildningförHållbarUtvecklingpå Naturvetenskapsprogrammetförändrasistyrdokumenteniochmedövergångenfråndet tidigaregymnasietsutformningtillgy2011.jagkommerattanvändamigavläroplan,kurs ochämnesplanermenocksåavlitteratursombehandlarutbildningförhållbarutveckling ochsomundersökersjälvabegreppethållbarutveckling.särskiltkommerjagattbehandla elevensmöjlighetattgenomvalfördjupasigihållbarutveckling. Frågeställningar: Vadmenasmedhållbarutvecklingochvilkamiljöetiskasynsättliggerbakom begreppethållbarutveckling? VadsägerinternationellaöverenskommelseromUtbildningförHållbarUtveckling? Hurpåverkardennyaprogramstrukturenochvilkenchansgerdetelevernaatt fördjupasigihållbarutveckling? HurskaviiÖrebroutformaenfördjupningiHållbarutvecklingiGy2011? En handgriplig undersökning av återvinningssystemen på en skola i Stralsund Foto: Mårten Persson 4

5 Resultat Hållbar utveckling BegreppetHållbarutvecklingdefinierassåsomdeflestauppfattardetidag,irapportenVår gemensammaframtidfrånvärldskommissionenförmiljöochutveckling1987(svensk översättning1988).dessabenämnsoftabrundtlandrapportenrespektive BrundtlandkommissionenefterdessledareGroHarlemBrundtland.BrundtlandkommissionensdefinitionavHållbarUtvecklingärdenmestciteradeochanvändasedan dess. enutvecklingsomtillfredsställerdagensbehovutanattäventyrakommande generationersmöjligheteratttillfredställasinabehov(s57). Detfinnsmångaliknandeförsökattdefinierahållbarutvecklingmeningetannatharhaft sammagenomslagsomdetta.närdetgällerattförståvilkenvägledningdetovanstående citatetgerfördensomskataitumedattgörabegreppethållbarutvecklingtillsitt,tillämpa detipraktiken,planerautbildning,utvecklaettföretagsmiljöarbeteellerarbetamed infrastrukturomvandlingar,harmycketgjortssedanbrundtlandrapportenskrevs. Fortfarandeärdetettsvårt,gummiartatbegrepp,somgerupphovtillmångaolikasvarpå sammafråganärolikamänniskormedolikabakgrundocherfarenhetskatacklasamma problem.georghenrikvonwrightfinländskfilosof,diskuterardetibokenmytenom framsteget(1993),hanskriver Enorsaktillhandlingsförlamningenliggerenligtminmeningdäriattsjälva föreställningarnaomdetidealsombordeeftersträvasbelastasavinremotsägelser. [ ]Brundtlandrapportenlyfteframdetredantidigarebekantabegreppet hållbar utveckling.detdiskuterasmedvissutförlighetirapportenochharblivitnågotav ettslagord.mendetförblir,åtminstoneförmig,suddigtochsvårgripbart.[ ]Man försökerargumenteraattdessatvåmotsattatendenserellersträvandenförutsätter snarareänstridermotvarandra.(hansyftarpåtillväxtensomständigtskastiga samtidigtsomkonsumtionenochdärmedutsläppenminskar,minanmärkning). Utantillväxtingenutjämningavvälståndet(s ). Begreppetinnehålleralltsåinbyggdakonflikter,ochledertillolikatolkningar,menärockså etttacksamtämneförundervisning,debatt,diskussionochreflektion. Utbildning för Hållbar Utveckling IrapportenHållbarutvecklingipraktiken(Myndighetenförskolutveckling,2004)framgåratt flerainternationellaöverenskommelsergjortsomutbildningförhållbarutvecklingbl.a.vid världsmötetommiljöirio1992.iettavdokumentenfrånriokonferensen,agenda21, kapitel36sombehandlarutbildningslåsfastatt utbildningäravgörandeförattfrämjaenhållbarutvecklingochförbättra människorsförmågaattlösamiljö ochresursproblem. Isammakapitelsomovanfinnsenskrivningomåtgärdersomärtillförattfåen 5

6 omorienteringmotutbildningförhållbarutveckling(agenda21isvensköversättning kapitel36punkt5). [ ]föreslåsföljandeåtgärder[ ]regeringarbörsträvaefterattinomdenärmaste treårenuppdateraellerutarbetastrategierisyfteattintegreramiljöochutveckling somettgränsöverskridandeinslagiutbildningpåallanivåer.dettabörgörasi samarbetemedallasamhällssektorer[...]enutförligöversynavläroplanerbör genomförasförattsäkerställaenmultidisciplinäruppläggningomfattandemiljö ochutvecklingsfrågorsamtdesociala,ekonomiskaochdemografiskaaspekterna ochsambanden. HursådanutbildningserutslåsocksåfastiAgenda21ochharytterligarebearbetatsi överenskommelsenagenda21förutbildningförhållbarutvecklingiöstersjöområdet Baltic21Efrån2002.DetärenöverenskommelsemellanmiljöministrarnaiÖstersjöländerna, ocksåkalladhagadeklarationen. [ ]villviföreslåatthållbarutvecklingblirettavdehuvudsakligamålenförhela utbildningssystemet,bådeformellochicke formellutbildning,frånförskolavia grundskola,gymnasieskolaochkommunalvuxenutbildningtillhögreutbildningoch folkbildning.måletskallinkluderasiallaläroplanerellermotsvarandedokument beroendepåutbildningsnivå,ochkursplanersamtutgöraendeliettlivslångtoch livsvittlärande.detskallintegrerasiexisterandeämnenochdisciplinermenockså utvecklassomspeciellakurser.detinbördessamspeletmellannaturvetenskapoch samhällsvetenskapmåstestärkas(s7). Läggmärketillhur bör,stärkstill skall ibaltic21e,somdåblirenbindande överenskommelseomutbildningförhållbarutveckling,etbegreppsomilitteraturenofta kommitattförkortastilluhu.litesenareisammadokumentfinnskonkretiseratför skolväsendet,vilkaåtgärdersomskagöraspåvarjeskola(s11). Målförskolan(förskolanochdetoffentligaskolväsendet) Allaeleverskallhakompetens,värderingarochfärdigheterförattkunnavara aktiva,demokratiskaochansvarsfullamedborgareochförattkunnafattaegna beslutliksomförattkunnadeltaibeslutinomolikanivåerisamhälletförattskapa etthållbartsamhälle.eleveniyrkesutbildningskallocksåhafärdigheteroch kompetensrelevantaförsittframtidaarbetsliv. Dettaförutsätterföljande: lagar,förordningar,läro ochkursplanerinkluderarutbildningförhållbar utveckling, utbildningförhållbarutvecklingingåriordinarieskolarbeteochutgörgrundenför detdagligalivetiskolan, lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning, ändamålsenligametoderanvändsiundervisningenochenskolmiljöutformadsom ärpositivtillhållbarutveckling. 6

7 Somjagserdetärdettaarbeteintepålångavägarfärdigt,detärbaradenförstapunkten somidaguppfyllsideflestagymnasieskolorännuåttaårefterattdokumentet undertecknades. Utvidgning av miljöbegreppet IinledningskapitletavHållbarutvecklingipraktikenskriverJohanÖhmanochLeifÖstman omhurmangåttfrånensnävareuppfattningommiljöundervisningiskolan,tillenny bredare utvidgningavproblematiken (Myndighetenförskolutveckling,2004). Dennautvidgninggällersåvälitidenochrummetsomavinnehållet.Tidsmässigtpå såsättattintebaradagensproblemstuderasutanuppmärksamhetensriktasockså motdekonsekvensersomvårahandlingarharförframtidagenerationers möjligheteratttillfredsställasinabehov.rumsmässigtgenomattproblematikenses somsåvällokalsomglobaltillsinkaraktär.innehållsmässigtsåtillvidaatt problematikenantasomfattaistortsettallasektorerisamhälletsutveckling.det handlaralltsåintebaraomhurvikanskapaettuthålligtsättattbrukanaturens resurserutanocksåomhurviskaparettsamhällesomärsocialtochekonomiskt uthålligt.inteminsthandlardetomattskapaettsättattsamordnaekologisk, ekonomiskochsocialuthållighet.kortsagthandlardetomhurvikanskapadet godasamhälletochdärmedocksåförutsättningarförettgottlivmedgod livskvalitetochhälsa.denhållbarautvecklingenberörsåledeshelavårlivsmiljöoch ställerfrågoromvilkenframtidvivilllevaiochvilkaförutsättningarviskaparför framtidagenerationerattlevaettgottliv(s13 14). Dethärbetyderattsnartsagtvarjeämneochvarjekursigymnasieskolankanberörahållbar utvecklingochattskamanbeskrivahurskolanleverupptillmålenomundervisningför hållbarutvecklingkanenbeskrivningbehövasdärmankansehur olikaämnenbidrartillenhelhetsbildavhållbarutveckling. MyndighetenförSkolutvecklingutveckladeutmärkelsenSkola förhållbarutvecklingsomskolverketsedantagitöver.just nuharlitedrygt20gymnasieskolorfåttutmärkelsen. Ifigurentillhögerservidetredelarsommanofta menaratthållbarutvecklingvilarpå,ekologiskt, socialtochekonomiskthållbarutveckling.bilden finnsimångavarianter,somstol,pall,medringar menhärvisarjagensomjagfinnerklokt utformadbild,gjordavulrikapalmepå Chalmerssombetonarattalltingvilarpåen bas,naturen,attteknikochekonomiärmedel förattuppnåmålet,ensocialvälfärd. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling Bild: Ulrika Palme, Chalmers 7

8 En etik för hållbar utveckling Närmanbörjarstuderabegreppethållbarutvecklinglitemeraidetaljupptäckermanattdet inrymmermångaetiskafrågeställningar.dennumeranedlagdamyndighetenför skolutvecklingskrevitemaskriftenlärandeomhållbarutveckling(2004) Hållbarutvecklinghandlaromfrågorsomrörvärde,moral,mänskligarättigheter, demokrati,delaktighet,jämställdhet,etnicitet,makt,samhälleligaintressekonflikter ochvårrelationtillnaturen.hurdessafrågorbehandlasochintegrerasiden pedagogiskaverksamheten/undervisningensåattdebildarenhelhetblircentralti ettlärandeomhållbarutveckling(s7). Citatetovanvisarpåettmyckettydligtsättkomplexitetenibegreppetochdärmeddet arbeteenskolabehöverlägganedförattinförlivaalltdettaiettlärandeförhållbar Utveckling. Menvadärdåenetikförhållbarutveckling?MartinStenmarkharbesvaratdenfrågani bokenmiljöetikochmiljövård Miljöfrågornasvärderingsmässigadimension(2000).Här finnsinteutrymmeattutvecklafrågornaidetalj,jagskadockgöraenkortsammanfattning. IsittöppningsanförandevidWorldConferenceonthe ChangingAtmosphere1988,saGroHarlem Brundtland,attförattkommatillrättamed miljöproblemenkrävs anewholisticethicinwhich economicgrowthandenvironmentalprotectiongo hand in handaroundtheworld (Stenmark2000 s5).världskommissionen1988,talarocksåom attutvecklaenglobaletik.stenmarkbeklagar senareisinbokfrånvaronavensådantydlig etik. Tillhögerenutveckladformavdentidigare figurensomdessutomvisarett rättviseperspektiv(etisktperspektiv)både intragenerationellt(inom)ochintergenerationellt(somsträckersigtillframtida generationer). Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling med ett rättviseperspektiv och ett intergenerationellt (över generationsgränsen) perspektiv. Bild: Ulrika Palme, Chalmers Ihuvudsakärdenhållbarautvecklingensetikenantropocentrisk(människocentrerad)etik (Stenmark2000s133).Intedentraditionellaformenavantropocentrisketik,sombarasertill nulevandemänniskorsintressenochbehov,utanenholistiskantropocentrisketiksomtar hänsynäventillkommandegenerationer(intergenerationellantropocentrisketik).detfinns dockännuingenglobaletikutveckladsomdengroharlembrundtlandtaladeom1988. Alternativentilldenholistisktantropocentriskamiljöetikenären(svag)biocentrisketik,som tarhänsyntillallalevandevarelsersbehov,dockiförstahandmänniskans,elleren(svag) ekocentrisketiksomtarhänsyntillallalevandevarelsersbehov,samtartersochekosystems 8

9 Chalmers integritet,dockiförstahandmänniskans(eng.integritysombådekanöversättasmedhelhet ochmedvärdighet,därjagtyckerattöversättningenhelhetrimmarbästmedmin uppfattningomekologi,medanstenmarktyckstropåattdetäridenandrabetydelsen). Ingenavdessaetiskaströmningarärdockutveckladtilletthandlingsprogramimiljöetikatt fallatillbakapånärdetfinnsbehovavdet(stenmark2000s133). Miljöinriktningen i Örebro NärdennyautbildningenGy2000skullestartamedmiljöinriktningeniÖrebrohöstterminen 2001tognaturvetarrektorernapådedåtregymnasieskolorsomhadeNaturvetenskapligt programettinitiativtillattgåsammanomengemensamutbildning.kommunledningen hadesamtidigttagitettinitiativtillskolutvecklinggenomatt utlysaattdetfannspengarattsökaförprojekt.en projektansökanskrevs(sebilaga1)ochdeförstaeleverna började.detfannsenoroförvikandeelevunderlagpånv programmetochgenomattslåihopelevgruppernafrånde treolikaskolornafickvienundervisningsgruppmed26 elever. Vivarfrånbörjanpådetklaramedattvivillevaraute,resa medeleverochdärmedocksåkoncentrationsläsaunder årstiderdådetvarsombästattgöraundersökningar utomhus.vivarocksåinnepåattarbetamedstödaven Internetsidaochenloggboksomelevernakundehatillgång tillfråninternet,lämnasinareflektionerocharbeteniochfå kontaktmedosslärare.danderydsgymnasiumarbetadevid Elevgrupp på väg över torget i denhärtidenmycketmedöstersjöexkursionerochvi Stralsund Foto: StefanTörnblom kontaktadedemförattfågöraenförstaexkursionredani augusti september2001.efteratthagjortdetoch utvärderatfrågadevielevgruppenvaddevillegörahärnästochdiskuterademålenför kurserna.vihaderedantagitettbeslutomattintegrerakursernamiljökunskap100poäng ochmiljöpolitik50poängförattintebehövagöraenivåraögonkonstladåtskillnadmellan dessabådaperspektivpåmiljöfrågorna. Enavvåramålsättningarmedprojektetvarattutvecklaelevaktivaarbetssätt(seBilaga1) somgerutrymmeförelevernaskreativitetochsomgergottomtidföranalysochreflektion. Vihardelatdetvåårenifyraprojekt,vartochettenterminlångt,medvarierandeinslagav miljökunskaprespektivemiljöpolitik.defyraprojektenärmedbörjanhöstterminenårett: - Östersjönsekologi/Östersjönsmiljöpolitik - GlobalklimatpolitikmedFN rollspel/lokalamiljömål - Biologiskmångfaldiskogmedpaddling/konfliktermellanmångfaldochandra miljömål - HållbarutvecklingmedjämförelsemellantvåstäderochresatillStralsundiTyskland 9

10 Chalmers Närtvåårhargåttharvåraelevergjortallamomentikursenochredovisatgenommuntliga ochskriftligaarbeten,posters,seminarierochrollspelsåattviharunderlagföralla betygskriterier.undernågraveckorkringjulochnyårgervielevernakompensationsledigt ochplanerarnästatermintillsammansilärarlaget.årskurs2ochårskurs3läsertillsammans ochvidelarinelevernainyagruppervarjetermin,därdetalltidingårtreorigruppensom harerfarenhetavarbetssätten,ochtreorfungerarsomfaddrarförmerovanatvåor. Eftersomvivaritmellan35och53eleverigruppenhardetvaritintebaraenstyrkautanen nödvändighetattvarafleraläraresomarbetarilag.vihardessutomdelatpåansvaretför planeringensåattenavossharhuvudansvarföröstersjöexkursionen,förarbetetmåste alltidbörjaundertermineninnan,enharansvarförpaddlingenochenavossför Tysklandsresan.ViharunderårenvaritlyckosammamedansökningaromEU bidragochfått detvidfleratillfällen.tyvärrhareu:sprogramkontormeddelatossattreglernanuär ändradeochvårtresandegymnasium kommerjustnuinteifrågaföreu bidrag. Tillenbörjangavvivåraeleverförstora uppgifter,ochsattedempåalltförsvåra provmenefternågrautvärderingarkomvi framtillettarbetssättsomvisedandess utnyttjatmedsmåförändringaroch förbättringarvarjetermin.viutvärderar fortfarandeenellertvågångerpertermin ochfårnumerabraresultati Ute på fyra dagar lång paddling på Svartälven norr om utvärderingarna,därarbetssättenoch Hällefors Foto: Stefan Törnblom organisationenavarbetetfårhögapoäng. Skillnader mellan Gy2000 och Gy2011 IgymnasieutredningenSOU2008:27skriverutredarenAnitaFerm, FörProgrammetförNaturvetenskapoch ProgrammetförTeknikingårintenaturkunskaputanfysikoch kemisamtbiologiförprogrammetförnaturvetenskap(s357). Iutredningenfinnsingenkommentartilldetta.Läggmärketillattteknikprogrammetinte läservaresigbiologiellernaturkunskap,programmetgeralltsåingakunskaperallsiekologi. Detärinteminavsiktattgöranågondetaljeradgenomgångavinnehålletikursen NaturkunskapAijämförelsemedkursernaBiologi1,Kemi1ochFysik1utanjagkonstaterar attdetsommanframföralltriskerargenomatttabortnaturkunskapfrånnaturvetenskaps programmetärdettvärvetenskapliga,holistiskaperspektivet,ellerommanvillperspektivet hållbarutveckling.dettariskerarattgåpåtvärsmeddeskrivningarsomfinnsit.ex. Hagadeklarationen Baltic21Eomatt ändamålsenligametoderanvändsiundervisningen 10

11 och lärarnaharrelevantkompetensattinkluderahållbarutvecklingisinundervisning.de övrigapunkternaibaltic21e(sesidan6idennarapport)harmeramedskolmiljönattgöraän medundervisningenochärdärförmerberoendeavvadsomskeriskolmiljönutanförden renaundervisningen. Intressantförutformningenavutbildningenärocksåenjämförelsemellanprogrammåletför NaturvetenskapsprogrammetiGy2000ochExamensmålförsammaprogramiGy2011.I Programmålenstårdet(s9och10). Miljö ochresursfrågorärenviktigdeliutbildningen.insikterisådanafrågor utvecklaspåettnaturligtsättifleraavdeämnensomingåriutbildningen.[ ] Skolanskaansvaraförattelevernaefterfullföljdutbildning - harvidgatsinförståelseavnaturvetenskapensrollisamhällsutvecklingen, såvälietthistorisktperspektivsomiettframtidsperspektiv - harförvärvatenekologiskgrundsynochharinsiktihurnaturvetenskapliga tillämpningarkananvändasförattskapagodalevnadsförhållandenochen livskvalitetsomärförenligmedenhållbarutveckling. Jagharintehittatordetetikelleretiskiprogrammåletellerikommentarernatilldet. IexamensmåletfördetnyaGy2011stårdet [ ]Utbildningenskageförståelseavhurnaturvetenskapochsamhällsutveckling ömsesidigtharpåverkatochpåverkarvarandraochsärskiltbelysanaturvetenskapensrollifrågoromhållbarutveckling.elevernaskaocksågesmöjlighettill etiskadiskussioneromnaturvetenskapensrollisamhället. Detsenareärenskrivningsomstämmervälöverensmedstyrdokumentsomt.ex.Baltic21E ochsom,omdeimplementeraspåettbrasättiutbildningenärvälsåbraurperspektivet utbildningförhållbarutvecklingsomdetidigare,dettaförutsätterförståsattdenetiska dimensionen rättviseperspektivet avbegreppethållbarutvecklingtastillvarai diskussioner. Enannanskillnadmellandenförraochdenkommandegymnasieskolanärattnär miljöinriktningenmedämnetmiljökunskapochkursernamiljökunskap100poängoch Miljöpolitik50poängavskaffatsharnuämnetHållbartsamhällemeddetrekurserna Hållbartsamhällsbyggande100poäng,Miljö ochenergikunskap100poängochpolitikoch hållbarutveckling100poängskapatsiteknikprogrammet.denyakursernaärvalbarasom fördjupningskurserinaturvetenskapsprogrammet.enjämförelsemellankursplanernaförde tidigarekursernaochämnesplanernafördekursersomnuinrättasvisarattdenyakurser sombästmotsvarardebådakursernaimiljöinriktningenärdebådasenare,miljö och energikunskapochpolitikochhållbarutveckling.dettaeftersomdetgesutrymmeför studieruteinaturenochförattanläggaandraetiskaperspektivändetholistiskt antropocentriska.exempelviskanmanhittaundercentraltinnehåll(etturval): 11

12 UrcentraltinnehållförMiljö ochenergikunskap,hålmij0,100p - Ekosystemensstruktur,dynamikochbärkraftsamtbetydelsenavbiologisk mångfald. - Naturligaochavmänniskanskapadekretsloppsamtkretsloppssamhällets organisation. - Hurenergiochresurseranvändsisambandmedlivsmedel,boende,transporter ochövrigkonsumtion. - Energiproduktionochbränsleninklusivedistribution,reningsochavfallslösningar. - Energiochresurseffektiviseringmedhjälpavtillexempelmätteknik,materialval ochandratekniskalösningar. - Hurenergiprincipen,energikvalitetochverkningsgradsamtfysikaliskaoch kemiskaberäkningarochresonemangtillämpas. - Hurenkonsekvensanalysavolikahandlingsalternativutförs,tillexempelmed utgångspunktigenusfrågorelleretiskaresonemang. - Praktiskafallstudier. UrcentraltinnehållförPolitikochhållbarutveckling,HÅLPOL0,100p - Svenskocheuropeiskmiljölagstiftningsamtinternationellakonventioneroch överenskommelsermedkopplingartillhållbarutveckling. - Hurdenpolitiskabeslutsprocesseninomområdethållbarutvecklinggårtilli SverigeochinomEU. - Miljöpolitiskaintressekonflikter,fråndåtidtillnutidochlokalttillglobalt. - Intresseorganisationerinomområdethållbarutveckling,derasarbeteoch påverkanpådenpolitiskaagendanfrånlokaltillglobalnivå. - Etiskavärderingarochövervägandenisambandmedpolitiskabeslut. Iblandharkritikframförtsmotattlärare,närenskolreformgenomförs,blirreformförstörare ochletarinyaämnesplanerefterdeelementmanärvanvidattundervisaiochdärmedpå ettosuntsättbevararstrukturerfrånenföråldradgymnasieskolaochgörmotståndmotatt tänkanytt.ingridcarlgrenochferencmartonförsvararlärarnaibokenlärareavimorgon. Dennaständigaomformuleringavkravenpålärarnaharkonsekvenserförderas arbete.detuppstårständiga brott iyrketskunskapsutveckling[ ]Detsom utvecklatsochtagitforminnanförenskolreformgårintealltidattöverföratillnästa. Delvisslårreformernaundanbenenförlärarna defårständigtbörjapånytt.därför ärdetintesåkonstigtattlärarnablir reformförstörare (Carlgren,Marton2001, s80). Försvaretgårutpåattlärarnaärdebästapåattbedömavadsomivarjegivetfallgåratt göraiklassrummet.ivårtfalltyckerviattvårinriktningrimmarvälmedelevernasbehov, medstyrdokumentenochmedsamhälletsbehov,nuochiframtiden.nyttinnehållnär poängantaletökarärt.ex.energiochresurseffektivisering,energiproduktionochbränslen ochkonsekvensanalysmedetiskaresonemang.imiljöpolitiktillkommerintresseorganisationerochetiskavärderingarisambandmedpolitiskabeslut.dessanyamoment motsvarasvälavkursinnehålletiteknikensvägarmotenhållbarvärld30hpsomjagjustnu 12

13 gårpåchalmers.debådakursernakommerattgåbraattintegrerasåattfleraperspektiv beaktasinomsammaprojekteftersomcentraltinnehållpåflerapunkterärlikartat. ViarbetarnuiÖrebroförattinrättaen profil ellerett spår somvivillkallamiljöspåret ochsomsymboliserasavettgröntfotavtryck.eftersominriktningenärbortavillvigöradet härsomettvalpaketunderprogramfördjupning pidennyaprogramstrukturenför Na programmet. Diskussion Hållbar utveckling i gymnasieskolan Hållbarutvecklingharinteännutagitplatsigymnasieskolornailandetsomdenborde.Det ärviktigtförframtidenattviigymnasieskolanhareleversomförstårhållbarutveckling,och somfåttfördjupasigifrågaochmedstorsannolikhetskulledetdrivapåutvecklingenav gymnasieskolansinrestrukturerienpositivriktning.eleversombehärskardessafrågorkan förmedladettilllärareiämnensomkommeriberöringmedhållbarutvecklingocheleverna kanbli bärare avfrågan.ävenimiljögrupperpåskolansomt.ex.finnsimiljömärkningen GrönFlaggärdetviktigtattungdomarfårutloppförsinviljaattpåverkaochförändra.De etiskafrågornaärintesåsärskiltframträdandeinaturvetenskapensåsomdenvarit.det hållerpåattförändras,menutepåskolornafinnsläraremedäldreexaminaifysikochkemi (biologinharunderlitelängretidfåttarbetamedetiskafrågor)sombehöverbearbetade härfrågornainfördetnya,kommandegymnasiet. Enligtminuppfattningärgymnasieskolanintefärdigmedhållbarutvecklingsåsomdenska varaenligtbaltic21e,ochbehöverbearbetafrågornamedallalärareochskolledare.detär viktigtattfrågornadrivsinågotforumochattdetfinnsenansvarigskolledareförhållbar utveckling,somkandrivapåimplementeringenavhållbarutvecklingytterligare. UtmärkelsenSkolaförHållbarUtvecklingräckerinte,denharhaftförlitetgenomslagoch manbörövervägaattgöraenplanförutbildningförhållbarutvecklingtillettobligatorium, naturligtviskopplattillenutbildningsomskolverketger.detärviktigtattdetintetaråttaår tillattfåbrastrukturerfördethärideämnenochkursersomberörsochattlärareoch skolledarekontinuerligtfortbildasifrågorna. Möjligheter till fördjupning i Hållbar utveckling i Örebro Jagärsomläsarenkanskeförståttkritisktillattmiljöinriktningentasbort,AnitaFermskriver isinutredningframtidsvägen enreformeradgymnasieskola,attmiljöinriktningenärden minstaavtreinriktningarpånv programmetmedendastca1000elever(s507).detfanns vidsammatidmångaandraprogrammedmindreinriktningaränså,ochantaletinriktningar harökatfrån38till60idennyagymnasieskolan.troligenärorsakenattinriktningen försvinnerökadekravfrånavnämarnad.v.s.universitetochhögskolorpådjuparekunskaper, digitalkompetens,rapportskrivning,källkritik,kreativitetochentreprenörskapm.m. (Skolverketsföreläsning1/122010iClub700,Örebro)ochdåharinriktningenfåttvika. FördjupningiHållbarutvecklingkommerinteattunderlättasavattkursernagömtslängre neriprogramstrukturenochdetärviktigtattdethärlyftsframsomettspårochen 13

14 framtidssatsningförattdetskafådevalsombehövs.jagärhoppfullomattdebåda kursernamiljö ochenergikunskapochpolitikochhållbarutvecklingskagåattgöratillett fungerandemiljöspåriörebro.deresorochprojektvigenomförkräverengodlärarresurs, bådeiformavgodakunskaperochmycketförberedelsetidochförattdetskagåattförsvara ekonomisktkrävsattdetfåretttillräckligtelevantal. Slutsats PerspektivetHållbarutvecklingärnumedihögregradiExamensmålochjämförbarakurseri Gy2010.Dockmotverkardennyaprogramstrukturenengodimplementeringavbegreppen ochfrågorna.medenmedvetenplaneringpåskolornadärprogrammålensskrivningar bearbetastillettinnehållskadetgåattfåmeddehärviktigafrågornaiutbildningen.enligt minmeningbörenplanförutbildningförhållbarutvecklinggörastillettobligatoriumpå landetsgymnasieskolor. Referenser Carlgren, I, Marton, F, (2001): Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. Myndigheten för skolutveckling (2004): Hållbar utveckling i praktiken. U Red: Öhman, Johan och Östman, Leif. Stockholm: Liber Myndigheten för skolutveckling (2004): Lärande om hållbar utveckling temaskrift. Stockholm, Liber. Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet (2002): Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet Baltic 21E. Stockholm Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet: Examensmål för naturvetenskapsprogrammet. Hämtad Regeringskansliet (2008): Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. SOU 2008:27. Stockholm, Fritzes. Skolverket: Remissversion av ämnesplan för Hållbart samhälle. Hämtad Skolverket (2000): Naturvetenskapsprogrammet Gy2000 Programmål, betygskriterier och kommentarer. NV2000:14. Skolverket. Stenmark, Mikael (2000): Miljöetik och miljövård Miljöfrågornas värderingsmässiga dimension. Studentlitteratur, Lund. von Wright, Georg Henrik (1993): Myten om framsteget. Albert Bonniers förlag, Trondheim. Världskonferensen om miljö (1992): Agenda 21 i svensk översättning. Kapitel Bildkälla Figurer publicerade med tillstånd av Ulrika Palme ur PowerPoint Hållbara urbana VA-system

15 Bilaga 1 Inriktning Miljövetenskap på Nv-programmet arbete i projektform med stöd av Internet. Bakgrund Vid en träff i mars 2001 mellan rektorerna för NV-programmen på Karolinska skolan, Risbergska skolan och Rudbecksskolan diskuterades hur de elever, vilka valt inriktningen Miljövetenskap, skulle hanteras. (Ka-9 st, Ri 7 st och Ru 10 st) Om eleverna skulle uppmanas att byta skola och en grupp inrättas på en av skolorna skulle de flesta prioritera skola framför inriktning och alltså välja bort miljövetenskap! (Erfarenhet från tidigare omorganisationer.) Om eleverna skulle läsa de kurser (150p) som skiljer miljöinriktningen från den naturvetenskapliga inriktningen på en skola kan problem med schemaläggning uppstå. Redan tidigare är låsningen i respektive skolas schema avsevärd. Om eleverna läser delvis enligt modellen Flexibelt lärande med distansinslag samt använder del av kurstiden till tematiska studier på plats i naturen i sammanhängande pass kan den gemensamma schemalagda tiden minimeras. Problemen med gemensamt schema skulle då inte bli så framträdande. Arbetslaget bestämmer var studierna skall bedrivas. Arbetslaget består av Mårten Persson, Ru, Anders Ström, Ri och Stefan Törnblom, Ka. Arbetslaget träffades för sitt första möte 16/5-01, fortfarande fanns frågor kring tjänstefördelning och resurser kvar att lösa. Ytterligare ett möte 6/6-01 berörde mer planering och mål för utbildningen. Ett snabbt beslut togs om att göra fyra projekt med koncentrationsläsning i två dagar vid varje projekt av 100-poängskursen Miljökunskap. Kursen Miljöpolitik kan bedrivas till största delen under vinterhalvåret då den andra kursen ligger nere. Av naturliga skäl blev förberedelsetiden för det första projektet kort för vår del och tyvärr även för elevernas del. Eftersom det andra projektet av kursens fyra kommer att starta i april nästa år kommer vi inte att kunna utvärdera inriktningens helhet inom detta projekt. Vi hoppas därför på en fortsättning under nästa läsår. Ur målen för kursen har vi hittat följande citat som också använts i ett informationsblad vid ett inledande föräldramöte. Syftet för utbildningen beskrivs bla. som följer: Utbildningen i ämnet miljökunskap syftar till fördjupad förståelse av människans beroende av begränsade resurser och insikt om det ekologiska samspelet mellan natur och människa. 15

16 kunskaper som behövs för att analysera viktiga miljöfrågor och utveckla handlingsberedskap i frågor kring en ekologiskt bärkraftig utveckling. I avdelningen mål att sträva mot står det om arbetssätt: Skolan skall i sin undervisning i miljökunskap sträva efter att eleven: utvecklar sin förmåga att med ett undersökande arbetssätt kritiskt granska problemställningar som rör miljön, utvecklar sin förmåga att använda naturvetenskaplig metodik för studier av skeenden och tillstånd i olika miljöer, utvecklar sin förmåga att arbeta experimentellt, i fält och med fallstudier samt att redovisa sina insikter och erfarenheter för andra, De tre ovanstående målformuleringarna är utvalda eftersom de behandlar elevens arbetssätt. Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) skriver: De elevaktiva momenten innebär genomgående alltför mycket hanterande, dvs. praktiska moment i jämförelse med de aktivt reflekterande inslagen. De moment som innebär att eleven skall formulera tankar och åsikter, hypoteser och slutsatser, argumentera, värdera, bedöma etc. får ytterst litet utrymme Vi menar att läraren måste finna en balans mellan hanterande och reflekterande i experiment och laborationer. Dimenäs och Sträng Haraldsson vill istället för begreppet elevaktivt arbetssätt som inte med säkerhet innebär att eleven har ett inre aktivt förhållningssätt använda begreppet undersökande metoder som ett samlingsnamn på de aktiviteter som syftar till att ge eleven möjlighet till reflektion och därigenom utveckla förståelse om enstaka fenomen och företeelser, liksom helheter och sammanhang. Våra slutsatser av resonemangen ovan och kursmålen är att vi i projektet ska sträva mot en balans mellan de metoder vi arbetar med å ena sidan och å andra sidan elevens möjlighet att ur resultat och observationer dra slutsatser. Det undersökande arbetssättet får inte leda till att eleven inte hinner reflektera utan måste ha som mål att leda fram till en fördjupad analys. I Mikael Alexanderssons avhandling från 1994 (Dimenäs och Sträng Haraldsson, 1996) införs begreppen yttre och inre metod. Begreppet yttre metod står för de metoder som läraren använder i undervisningen som syftar till att föra eleven mot kunskap. Begreppet inre metod anger aktivitet hos eleven dvs. olika former av verksamhet som tyder på att eleven är delaktig. Kursens undersökande metoder har samband med de metoder som kommer att användas i projektarbete 100 poäng som startar i och med innevarande läsår. Både elever och lärare får erfarenhet av projektarbete och handledning som kommer att komma till nytta. För att kunna utveckla den verksamheten så bra som möjligt utvärderar vi noggrant projektarbetsformen och dess effekter på lärandet. 16

17 Projektets mål Att utveckla en intresseväckande och lärorik utbildning på plats i naturen för eleverna. Att pröva nya idéer om schema, tid och lärande med stöd av Internet och E-post. Att utveckla elevernas förmåga att planera, genomföra och utvärdera projekt. Att utveckla elevernas förmåga till analys och personliga ställningstaganden. Att utveckla vår förmåga att informera och handleda eleverna i arbetet. Att prova och utveckla några olika redovisningsformer. Att prova några olika enkla metoder för utvärdering för att utveckla. Att lära mer om elevers lärande under för dem nya undervisningsformer. Utvärdering Varje avslutat projekt avslutas med en utvärdering i form av en öppen enkät. En PMI (Plus Minus Intressant) kompletteras med några riktade frågor om arbetet i gruppen, om det undersökande arbetssättet och om elevens inre metod. På så sätt kan vi ta om hand de frågeställningar som dyker upp under arbetets gång. Iakttagelser under arbetets gång för vi till en lärarloggbok så att vi kan sammanfatta våra intryck. Källor Undervisning i naturvetenskap Dimenäs, Sträng Haraldsson, Studentlitteratur 1996 Föreläsning Utvärdera för att utveckla Gunilla Björling, Solveig Sollerman Föreläsning PBL och Inlärningsstilar Johan Cedergren Föreläsning Elevaktiva arbetssätt Hans-Åke Scherp Mårten Persson Anders Ström Stefan Törnblom 17