Samhällsvetenskapsprogrammet - Bakgrund och kommentarer till utkast 20 oktober till examensmål, inriktningar, programstruktur och ämnen

Transkript

1 Dnr 2009:538 1 (6) Samhällsvetenskapsprogrammet - Bakgrund och kommentarer till utkast 20 oktober till examensmål, inriktningar, programstruktur och ämnen Nedan följer kommentarer till och beskrivningar av förutsättningar som ligger till grund för denna version av texterna om samhällsvetenskapsprogrammet. Vi vill särskilt betona att detta är ett första utkast. Fokus ligger på examensmålens utformning och innehåll samt inriktningarnas innehåll. Inriktningsbeskrivningarna sammanfattar det kunskapsområde som ska täckas. Exakt vilka ämnen och kurser som ska ingå i inriktningarna och programfördjupningen är en senare fråga. Som framgår av programstrukturbilden så har vi dock redan nu en del tankar och idéer kring tänkbara nya ämnen och kurser som skulle kunna ingå i programmet. Detta gäller framförallt de båda medieinriktningarna. Vi vill poängtera att det inte finns någon låsning vid vilka ämnen (eller ämnenas innehåll) som ska ingå utan vi vill pröva våra idéer. Vi tycker därför att det är viktigt att ni som läser detta förstår våra utgångspunkter så att ni kan reagera och komma med konstruktiv feedback om vad som kan fungera eller inte. /Projektgruppen för Gy 2011 inom Skolverket 1. Kommentarer till examensmål, examenskrav och gymnasiearbetet Examensmålen Vi har följt en struktur för att skriva examensmålen som ska vara ungefär lika för alla program. Examensmålen ska vara skrivna så att de är tillämpliga för alla inriktningar. Examensmålen ska fånga vad eleverna ska utveckla för kunskaper inom programmets karaktär, betona kunskaper som generellt är viktiga för högskoleförberedelse (t.ex. språkkunskaper) och visa skolans uppdrag enligt läroplanen. Målen ska vara styrande för utbildningen och fungera som underlag för planeringen av undervisningen inom hela programmet. Det är därför viktigt att examensmålen är tydliga för professionen men även begripliga för elever och föräldrar. Examenskrav Dessa är fastställda av regeringen i propositionen och kan inte ändras.

2 2 (6) Gymnasiearbetet Målen ska vara bedömningsbara/utvärderingsbara. Gymnasiearbetet ska enligt regeringens proposition betygsättas med godkänt eller icke-godkänt. Ett godkänt gymnasiearbete är ett krav för att få ut gymnasieexamen. 2. Kommentarer till programstruktur, inriktningar och ämnen Gymnasiegemensamma ämnen Ämnen och omfattning är fastställda i gymnasiepropositionen och omfattningen kan inte påverkas. Programgemensamma karaktärsämnen Vi vill pröva tanken att utöka det programgemensamma utrymmet med 100 p för att få in en kurs som behandlar medier, samhälle och kommunikation. Tydliga önskemål om detta har framförts från högskoleavnämare. En beskrivning och kommentar kring kursen återfinns längre ner i texten. Högskoleavnämarna menar att kunskap om media och kommunikation är ett viktigt inslag i en samhällsvetenskaplig utbildning. Inriktningarna - allmänt Vi vill pröva tanken att minska inriktningarnas omfång med 100 p jämfört med gymnasieutredningens förslag för att få utrymme för en kurs om media, samhälle och kommunikation inom det programgemensamma utrymmet. Vi vill även i detta skede pröva och diskutera behovet av namnbyte på den inriktning som gymnasieutredningen kallar Information och påverkan eftersom vi fått signaler från olika avnämare om att detta behövs. I nuläget prövar vi att kalla den Information och kommunikation. Det är även viktigt att försöka tydliggöra hur de två medieinriktningarna skiljer sig åt. Programfördjupningen I detta skede ger vi som framgår i vissa fall endast förslag på ämnen, och inte på enskilda kurser som kan ingå. Vi vill överväga behovet av "nya" ämnen eller kurser i programfördjupningen som i första hand kan kopplas till medieinriktningarna och inriktningen miljö och samhällsbyggnad. Ämnena på listan ska ses som exempel som behöver prövas ytterligare. Regeringens direktiv i propositionen betonar att ämnen i programfördjupningen ska bidra till att fördjupa programmets karaktär och till högskoleförberedelse. Utöver det ska det finnas ett brett utbud av kurser inom programmets fält som ger utrymme för lokala behov. 2.1 Kommentarer till inriktningen miljö- och samhällsbyggnad Det kunskapsområde som denna inriktning fokuserar på är hållbar samhällsutveckling. Inriktningen ger möjlighet att integrera samhällsvetenskap och naturvetenskap och ger också möjlighet att tillämpa ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Vi föreslår i nuläget att inriktningen kan innehålla kurserna:

3 3 (6) Geografi 1, Geografi 2 alternativt Naturkunskap 2, Historia 2, Samhällskunskap 2 samt Hållbart samhällsbyggande 1. Förslag och tankar om vissa ämnen inom inriktningen: Hållbart samhällsbyggande förslag till nytt ämne Detta nya ämne kan fylla ett behov som vi i nuläget anser finns av ett tvärvetenskapligt ämne som tar upp aspekter av miljöfrågor, hållbar samhällsutveckling och politik. Kunskapsområden som kan tänkas ingå kan vara miljöpolitik, miljökunskap och hållbart samhälle. En kurs i hållbart samhällsbyggande kan även tänkas ingå i motsvarande inriktningar på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet eller inom programfördjupningen. Det blir, om vi går vidare med det, viktigt att avgränsa ett sådant nytt ämne gentemot övriga ämnen inom inriktningen. Geografi 2 alternativt Naturkunskap 2: Vi har ännu ingen färdig uppfattning om vilken av kurserna Geografi 2 eller Naturkunskap 2 som ska ingå i inriktningen. Idag krävs Naturkunskap 2 som särskild behörighet till vissa högskoleutbildningar. Samhällsvetenskapsprogrammet får dock en ny gymnasiegemensam kurs om 100 poäng Naturkunskap 1 vilket innebär en ökning från dagens 50 poäng. En konsekvens av detta kan bli att innehållet i den nya Naturkunskap 1 ändras jämfört med idag. Vi tar gärna emot synpunkter och förslag angående detta. 2.2 Kommentarer till inriktningen samhällsvetenskap Denna inriktning tänker vi oss motsvara ungefär dagens inriktning samhällsvetenskap men ha ett mer omfattande poängutrymme och ge möjlighet till mer fördjupning och bredd inom samhällsvetenskap. Filosofi 2 och Psykologi 2 kan bidra till att ge ytterligare en vetenskaplig fördjupning som komplement till övriga föreslagna inriktningskurser. I nuläget har vi inte fått in några starka synpunkter om förändringar av det föreslagna innehållet i inriktning. 2.3 Övergripande kommentarer angående medieinriktningar och medieämnen Regeringens förslag till ny gymnasieskola innebär att delar av dagens medieprogram integreras med det nya högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Detta innebär att dagens karaktär på medieprogrammet som ett yrkesförberedande program försvinner. Syftet är att elever som studerar på ett högskoleförberedande program ska bli bättre förberedda för fortsatta studier vid universitet och högskolor inom programmets karaktär. Vi vill nu gå fram med förslag på ett antal tänkbara nya ämnen/kurser inom de två, i gymnasieutredningen, utpekade inriktningarna mot media. Dessa ämnen/kurser bygger till stor del på flera av de ämnen och kurser som finns inom dagens medieprogram men innebär en förändring av inriktningen från yrkesförberedelse

4 4 (6) till högskoleförberedelse. Praktisk tillämpning tonas ner utan att försvinna och de mer teoretiska inslagen bör få ökat utrymme för att stärka kopplingen mot högskolan. Det är dock mycket viktigt att försöka hitta en bra balans mellan teori och tillämpning i medieinriktningarna. Här behöver vi få fler inspel och tankar så det inte blir en slagsida åt något håll. Läs gärna nedanstående om inriktningar och ämnen tillsammans med inriktningsbeskrivningarna som återfinns i examensmålen. Medier, samhälle och kommunikation 1 förslag på programgemensam kurs Kursen är tänkt att ge en introduktion till och grundläggande kunskaper om medier och kommunikation med koppling till samhället. Eleverna ska få kunskaper om grundläggande teorier för masskommunikation, mediernas historiska utveckling och den roll de spelar i samhället idag. Den ska även ge insikt om den makt och påverkan som medierna utövar på samhället och deras påverkan på den demokratiska processen. Kursen ska ta upp både traditionella medier och den snabba utvecklingen av nya digitala interaktiva medier. Sambanden och spelet mellan mediernas olika användningsområden och hur detta påverkar människor är en viktig del samt att eleverna ska tillägna sig ett kritiskt och granskande förhållningssätt till medierna och hur de används i olika syften. 2.4 Kommentarer till inriktningen information och kommunikation Denna inriktning är tänkt att ge en fördjupning till de grundläggande kunskaper inom området samhälle och kommunikation som eleverna fått i den programgemensamma kursen. Inriktningen ska ge fördjupade kunskaper om teorier för masskommunikation, mediernas historiska utveckling och den roll de spelar i dagens samhälle inte minst deras roll i den demokratiska processen. Genom studierna i journalistik, information och reklam ska elevernas färdigheter i journalistens men också i informatörens och reklamskribentens arbetsmetoder fångas. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att även praktiskt tillämpa sina teoretiska kunskaper i konkreta informationsuppgifter och projekt. Inriktningen föreslås i nuläget innehålla kurserna Medier, samhälle och kommunikation 2, Mediekommunikation 1 och 2 samt Psykologi 1. Som framgår i programstrukturen finns det fortfarande poängutrymme kvar som vi i nuläget inte fyllt då vi behöver fundera mer på vilka karaktärsämneskurser som kan vara aktuella. Obs: Vi har valt att pröva att behålla en del gamla kursnamn från medieprogrammet vilket inte innebär att kursernas mål och omfattning är densamma. Se namnen som arbetsnamn. Beskrivningar av innehållet i de föreslagna ämnena och kurserna ska ses utifrån att ämnena ska kunna fungera inom ramen för ett samhällsvetenskapligt program. Därav de många hänvisningarna till samhället ur olika aspekter i skrivningarna. Sannolikt kommer de, om vi arbetar vidare med ämnena, behöva anpassas och utformas även utifrån andra programs behov, som till exempel estetiska programmet och teknikprogrammet.

5 5 (6) Förslag och tankar om nya ämnen kopplade till inriktningen information och kommunikation: Medier, samhälle och kommunikation 2 Kursen är tänkt att bygga vidare på och fördjupa kunskaperna från Medier, samhälle och kommunikation 1. Elevernas förmåga att analysera och reflektera över svensk och internationell mediestruktur kan genomsyra kursen. Här ges eleverna möjlighet att studera mediernas tillkomst och historiska utveckling. De ska också utveckla kunskap om ägandeförhållanden och olika strukturer inom mediesektorn, på både nationell och internationell nivå. Mediernas betydelse för utvecklingen av demokratin bör också vara ett centralt tema. Detta innebär att undervisningen inriktas mot att utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska värderingar och attityder i mediernas budskap. I kursen studeras också kommunikationsmodeller utifrån individens perspektiv och hur de som mottagare påverkas av ett budskap. Relevant lagstiftning och etiska regler studeras och diskuteras i förhållande till dagens medieutveckling. Mediekommunikation 1 Kursen är tänkt att beskriva och behandla medieteoretiska modeller för masskommunikation med fokus på samspelet mellan medierna och individerna. Studierna i ämnet ska ge en fördjupad förståelse av olika mediers styrkor och svagheter när det gäller att kommunicera med en given målgrupp. Kursen ger även orientering i marknadsplanering och projektledning samt i arbetsprocessen från idé till färdig produkt. I kursen behandlas texten som uttrycksmedel i reklam och marknadsföringssammanhang. Eleverna ska tränas i de färdigheter som krävs för att förebygga, identifiera, analysera och lösa informations- och kommunikationsproblem och planera en kampanj med syfte att nå ut med ett givet budskap. Mediekommunikation 2 Fokus i denna kurs är tänkt att ligga på studier i journalistik, information och reklam för att ge elevernas färdigheter i journalistens men också i informatörens arbetsmetoder. I kursen kan texten som uttrycksmedel behandlas inom olika typer av medier men även textens roll inom andra sektorer där information och kommunikation är viktiga delar. Eleverna ska också ges möjlighet att i praktiskt arbete pröva textens och bildens kommunikativa möjligheter. 2.5 Kommentarer till inriktningen digitala medier Möjligheten till interaktivt utbyte mellan individer/människor ökar snabbt genom den tekniska utvecklingen och genom nya användningsområden av den digitala tekniken i tjänster och produkter. Det interaktiva utbytet består inte bara av tal och text utan i hög grad av bilder, ljud, och andra uttryck. Innehållet i inriktningen ska ge en bred orientering kring digitala medier och ta hänsyn till tekniska, sociala, kommunikativa, rättsliga och yrkesmässiga aspekter av området. Den interaktiva nätkulturen har stor betydelse för samhälle och arbetsliv och ändrar förutsättningarna för medborgarnas medinflytande och utveckling av kreativitet

6 6 (6) och entreprenörskap. Samtidigt aktualiseras nya frågor kring genus, jämställdhet, lag och etik som kommer att behandlas i inriktningen. Inriktningen föreslås innehålla kurserna: Medier, samhälle och kommunikation 2, Interaktiva medier 1, Medieproduktion 2, Visuell kommunikation 1. Som framgår i programstrukturen finns det fortfarande poängutrymme kvar som vi i nuläget inte fyllt då vi behöver fundera mer på vilka karaktärsämneskurser som kan vara aktuella. Förslag och tankar kring nya ämnen och kurser kopplade till inriktningen digitala medier. Medier, samhälle och kommunikation 2 Se beskrivning från inriktningen information och kommunikation. Interaktiva medier Ämnet är tänkt att öka elevernas förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar inom det digitala interaktiva medieområdet. Kursen beskriver och behandlar den kommunikation som sker via nya sociala gemenskaper och interaktiva mötesplatser, där individer och grupper kan utforma och använda tekniken för sina önskemål och intressen. Elevernas ska också ges kunskap om aktuella tekniska förutsättningar och genom praktiskt arbete tränas elevernas färdigheter att använda ett fungerande formspråk i de digitala medierna. Medieproduktion Ämnet medieproduktion är tänkt att ge eleverna grundläggande kunskaper om hur digitala medier produceras samt belysa arbetsprocessen från idé till färdig produkt. Betoningen ligger på den teoretiska tillämpningen men praktisk tillämpning förstärker det pedagogiska upplägget av kursen. Elevernas ska kunna producera en mindre produktion för publicering på Internet och bedriva relevant källkritik och research. Etiska diskussioner liksom beaktande av genusfrågor är viktiga inslag i kursen. Det internationella perspektivet är betydelsefullt, eftersom digitala medieproduktioner på Internet ofta har en internationell målgrupp. Visuell kommunikation Ämnet visuell kommunikation är tänkt att beskriva och behandla den kommunikation som alltmer framträder i dagens samhälle och som byggs på bildens förmåga att omedelbart förmedla olika budskap. Kursens syfte är att belysa mediebildens mångfacetterade utbredningsområde utifrån ett samtida och historiskt perspektiv. I kursen ska eleven ges möjlighet att praktiskt arbeta med bildens uttryck och kommunikativa möjligheter. De teoretiska kunskaperna ska kompletteras med teknisk kunskap anpassad för framställning av bilder för mediala sammanhang. Förståelse för bildens språk är centralt, eleven ska möta analysmodeller som behandlar bilden utifrån det sammanhang som bilden visas i.