Introduktion av begreppet energikvalitet i svenska läroplaner

Transkript

1 Introduktion av begreppet energikvalitet i svenska läroplaner Jesper Haglund 1 och Magnus Hultén 2 1 Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet 2 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet

2 Energikvalitet? Gy2000, reviderad version av Lpf94: Vad är energikvalitet? Hur kom det in i läroplanen? Hur ska jag undervisa om det?

3 Vad är energikvalitet? Ett effektivitetsmått Den andel av en viss energiform som kan omvandlas till andra energiformer Exempeltabell från Areskoug & Eliasson (2012)

4 GUPEA Databas vid GU över svenska läroplaner från 1969 och framåt:

5 När infördes energikvalitet i styrdokumenten? Fyraårig teknisk linje, maskingrenen Energikvalitet som term infördes i ämnet energi i ett supplement 1983: Infördes på bred front i fysik och naturkunskap i läroplaner för grundskola och gymnasium 1994, och är kvar i läroplanerna från 2011

6 Förarbete inför 1994 Om undervisningen i orienteringsämnen (Skolöverstyrelsen, 1991) Björn Andersson, professor i ämnesdidaktik vid GU 1997, var delaktiv i att skriva fram materialet Birgitta Johanssons undervisning i energi på högstadiet vid Årstaskolan i Uppsala exempel på ämnesövergripande studier Hon utgår från energikvalitet:

7 Arkivstudie Riksarkivet i Arninge Arbetsmaterial och remissvar kring supplementet i Energi på Fyraårig teknisk linje

8 Arkivstudie Lpo94 Krigsarkivet (hyser Riksarkivets material under renovering) Arbetsmaterial i Läroplanekommittén och kursplanegrupper inför Lpo94 Björn Andersson vid GU ledde arbetsgrupper kring kursplaneförslag i de naturvetenskapliga ämnena Eftersträvade relevans för samhället och elevers vardagsliv Inkluderade energikvalitet Fysikprofessor Tor Ragnar Gerholm satt i den övergripande Läroplanekommittén Han skrev alternativa kursplaneförslag för NO-ämnena med mer inomvetenskapligt perspektiv Berörde inte energikvalitet Pedagogikforskaren Ingrid Carlgren satt i kommitténs sekretariat Gerholms kursplaneförslag anammades i stora drag i Läroplanekommitténs betänkande Skola för bildning (SOU, 1992)

9 Anderssons grupp uttryckte missnöje Arkivstudie Lpo94

10 Reaktioner på Skola för bildning i skoldebatten Englund & Östman (1992): Birgitta Johansson (1992a): Birgitta Johansson (1992b):

11 Energikvalitet användes i kärnkraftsdebatten på 1970-talet Gerholm (1973): Hannes Alfvén (1973), Nobelpris i fysik 1970: Alfvén (SvD, 1975):

12 Införande och efterföljande av Lpo94 och Lpf94 Kursplanerna för NO-ämnena i Lpo94 följer i stort Gerholms förslag Energikvalitet infördes dock i vad som annars beskrivits som en essentialistisk struktur (Englund, 1994) Lärare och elever beaktar inte energikvalitet tillräckligt i fysikundervisningen Det som bl.a. saknas i deras resonemang är diskussioner om olika energiformers energikvalitet som begrepp men även som fenomen i en diskussion om hållbar energi (Engström, 2008, s. 252) De elever som själva ställer sig frågan hur vi kan ha en energikris om energin är oförstörbar är kanske motiverade för att delta i resonemang om energikvalitet (Andersson, 2008, s. 242) Lärare står villrådiga inför ett begrepp från 1970-talets kärnkraftsdebatt i kursplaner som fokuserar på fysiken i sig

13 Tack för att ni har lyssnat!

14 Referenser Alfvén, H. (1973). Energiproblemet. I J. Nihlén (Red.), Energi till döds? (s ). Johanneshov: Bokförlaget Robert Larson AB. Alfvén, H. (1975, 18 November). Exergiutredning kan ge ny energipolitik. Svenska Dagbladet, p. 3. Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer. Lund: Studentlitteratur. Areskoug, M., & Eliasson, P. (2012). Energi för hållbar utveckling: ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Englund, T. (1994). Communities, markets and traditional values: Swedish schooling in the 1990s. Curriculum Studies, 2(1), Englund, T., & Östman, L. (1992). Orienteringsämnenas framtid. En didaktisk betraktelse av läroplansbetänkandet. KRUT (Kritisk Utbildningstidskrift), 67(3), Engström, S. (2008). Vilka fysikaliska och miljömässiga förklaringar återfinns i elevers diskussioner om begreppet hållbart energisystem? Nordina, 4(1), Gerholm, T. R. (1973). Futurum exaktum: den tekniska utmaningen (3 utg.). Stockholm: Bonniers. Skolverket. (2000). Naturvetenskapsprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Gy2000:16. Stockholm: Fritzes. Skolöverstyrelsen. (1983). Lgy 70. Läroplan för gymnasieskolan. Supplement 85. Energi. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Utbildningsdepartementet. (1992). Skola för bildning. Huvudbetänkande av läroplanskommittén. SOU 1992:94. Stockholm: Allmänna Förlaget. Utbildningsdepartementet. (1994). Kursplaner för grundskolan. Lpo 94. Stockholm: Fritzes.