Enkätundersökning om hur personlig utrustning som används inom försvarsmakten passar

Transkript

1 Enkätundersökning om hur personlig utrustning som används inom försvarsmakten passar Undersökning som genomfördes 2008 vid A9 i Boden Författare: Elly Granlund-Åström Försvarshälsan/HSA Bodens Garnison Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. 1

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningsprogram till företagssköterska 60 poäng, vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro Universitet och Arbetsoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro har varit överläkare Carl- Göran Ohlson. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Boden i september 2009 Sjuksköterska Elly Granlund-Åström Försvarshälsan/HSA Bodens Garnison Boden Tfn vx ellygranlund@mil.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektets titel: Enkätundersökning om hur personlig utrustning som används inom försvarsmakten passar Undersökning som genomfördes 2008 vid A9 i Boden

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Studiegrupp...4 Urval... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Diagram och figurer... 5 Övriga synpunkter Yrkesofficersprogrammet tjejer Värnpliktiga tjejer Yrkesofficers program killar Värnpliktiga killar Diskussion Slutsats Referenslista Bilaga 1 Bilder över utrustningen

4 Sammanfattning Granlund-Åström, E. Enkätundersökning om hur personlig utrustning som används inom försvarsmakten passar. Undersökningen som genomfördes 2008 vid A9 i Boden. Syftet med denna undersökning var att studera hur försvarsmaktens utrustning passar de värnpliktiga (VPL) och de som är under utbildning i yrkesofficersprogrammet (YOP) och om det var optimal utrustning för både tjejer och killar, och om det framkom någon skillnad i vad grupperna tyckte om utrustningen. Studiegruppen var värnpliktiga och de som gick yrkesofficersprogrammet v.48, Två dagar innan de värnpliktiga ryckte ut gjordes enkätundersökningen på A9 i Boden. Gruppen bestod av 108 deltagare varav 98 killar och 10 tjejer. Det som visades tydligt i undersökningen var att 75% inte använde gymnastikskorna. Vidare framkom det att speciella sulor till M-90 kängan användes av 40% för att kängan skulle passa. Av tjejerna i YOP använde ingen M-90 kängan, och varken killarna eller tjejerna i YOP använde försvarets gymnastikskor. De hade egna gymnastikskor som var anpassade till sina individuella fötter. Det som var gemensamt för tjejerna var att både de VPL och de i YOP inte använde gymnastikskorna. Hjälmen klagade värnpliktiga tjejerna på eftersom de inte fick den att passa så bra. Fysiska symtom under värnpliktstiden uppgick till 63 symtom. Det symtom som var dominerande var problem med fötter följt av ryggbesvär och knäbesvär. Slutsatsen man kunde dra av undersökningen var att det har stor betydelse vad man hade på sina fötter. Man bör eftersträva individuellt anpassade kängor och gymnastikskor för att på det sättet kunna minska fotproblem som skulle kunna leda till både knä och ryggproblem. 1

5 Bakgrund I början av 1500-talet började nationalstatsbegrepp få allt större betydelse i Europa. Det var under den tiden Gustav Vasa var Sveriges ledare. Under hans senare del av regeringens tid började de skärpa kontrollen över den nordliga landsändan. Det började bli ett intressant område militärt sett med alla naturtillgångarna hade soldaterna speciella uniformer beroende vad de tillhörde för trupp. Uniformerna var färgglada och vackra. Uniformerna hade truppslagstecken/truppförbands tecken i olika snitt kom den grå fältuniformen av enhetsmodell M/1906. Då var man tvungen att dekorera med sitt truppslags och förbandsmärke för att veta vad de tillhörde med förbandets nummer C i arabiska eller romerska siffror. Sedan kom m/39 som bestämdes helt av praktiska krav. En fältmässig uniform som klarade karga tidsförhållanden. Den höll inte måttet som klädsel för högtidligare och fredsmässig uniform. För att snygga till den kom vit skjorta, sidensvart slips och paradskärp. Ett genombrott var när de olika landskapsvapnen lyftes fram beroende var man gjorde värnplikten. Det stärkte truppens tillhörighet. Besöker man Garnisons Museet i Boden ser man hur stolt de visar upp olika uniformer genom tiderna (1). Andra yrkeskårer som bar uniformer var bla brandmännen. De tjänstgjorde även som poliser och växlade då mellan polissabel och brandhjälm. Första kläderna i brandförsvaret var en inoljad slokhatt och skyddshandskar av grovt kläde som gav dåtidens skydd mot lågorna. Luleå var en av de första städerna i Norrland som startade en yrkesbrandkår Kåren hade alltid legat långt fram avseende både teknisk utrustning och utbildning. Det var också här som en del av den nya moderna tekniska utrustningen som används av räddningstjänster i hela världen idag har sitt ursprung. På 1960/70-talet fick de en daglig uniform som bla var en nylonskjorta och slips, som skulle bäras under skyddskläderna vid utryckning. Vid bränder drog man på sig galonbyxor ovanpå. Det var inte ovanligt att galonbyxorna smälte sönder i värmen. Sommartid hade man grå overall som skydd och inga underställ existerade. Brandmännens uniform hade militärisk prägel. Den var strikt och proper men absolut inte praktisk. Slutet av 1980 talet blev kläderna mer funktionsanpassade. Skyddsutrustning som används idag är så effektiv att det går bra med vilka kläder man vill under. Arbetskorna innehåller skydd mot genomtrampning (under/över). Gemensamt för kläderna är dock att de är ganska tunga (2). En annan yrkesgrupp är poliserna och deras uniformer tas fram av Rikspolisstyrelsen (RPS). RPS bestämmer vilka kläder som poliserna ska bära och hur de ska utformas. Vid polisskolan får den enskilde polisen hämta ut sina kläder och en genomgång av hur dessa ska hanteras. Sedan får de mer kläder på respektive arbetsplats. Arbetsskorna för poliser ska vara svarta till färgen. Riskpolisstyrelsen byter skoavtal efter två år. Behöver någon polis en annan sko krävs det läkarintyg som motiverar behovet. Byte av polisens uniformer går inte så snabbt eftersom de ska provas ut och testas omsorgsfullt. Det kan ta upp till fyra år att förändra någonting i uniformen. Strävan finns att alltid förbättra uniformerna hela tiden (3) Bildade Gustav Vasa grunden till Försvarets Materielverk (FMV) som då kallades kammaren och där ingick även förvaltning av armén. Gustav II Adolf såg att det fanns ett behov av en självständig myndighet med ansvaret att materielförsörja krigsmakten. Försvarets materielverk bildades Det unika med FMV är blandningen av kunnig personal bestående av kvinnor och män, civilt och militärt. Förändringar i omvärlden och teknikens utveckling ställer FMV inför ständiga utmaningar. Det senaste är att stödja förvarsmaktens 2

6 inriktning mot ett insatsförsvar. Höga krav ställs på materiel som ska användas skarpt i internationella insatser (4). FMV vill förbättra försvarets materiel. M/90- uniformen har burits av soldater i försvarsmakten sedan Denna uniform är anpassad, uppbyggd som ett system med fuktavvisande, värmebevarande, regn och vindskyddande lager kläder. På FMV får man uppdraget av Förvarsmakten systemföreträdaren för personlig utrustning och materielsystemansvarig samt användare av produkten. Det tog tio år (från ) att testa flera provkollektioner av M/90-uniformen. FMV s avdelning för personlig utrustning har hand om ca artiklar som Försvarsmakten använder i sin verksamhet. På varje förband finns en brukarrepresentant för personlig utrustning. Denna person har i uppgift att hålla samman alla förslag om förbättringar som uniformen kan få. I övrigt ingår också att ta in kritik från soldaterna om hur uniformen kan förbättras. Detta framför hon/han sedan vid ett brukarmöte och därefter börjar behovsprövningen. Frågor man ställer sig är, behövs den här nya artikeln eller förändringen. Behovsprövningen görs av högkvarteret och säkerhetsinspektionen. Sedan underrättas materielsystemansvarig för materielsystemet och därefter hålls ett möte mellan FMV och försvarsmakten där man diskuterar eventuella förbättringar. FMV ställer också krav på sina upphandlingar angående etiska regler, t ex att tillverkaren inte får använda sig av barnarbete. Kläder som sitter nära huden som underkläder och fältskjorta 90 får inte innehålla farliga kemikaliska ämnen. Det yttre plagget som ska skydda mot vatten och oljor och som är flamavvisande innehåller däremot kemikalier, dock ej farliga sådana. Enligt lagen om offentlig upphandling har FMV enbart rätt att ställa krav på den färdiga produkten, däremot inte hur själva tillverkningsprocessen ska gå till. Upptäcker FMV att tillverkaren inte följer avtalet, har de rätt att avbryta tillverkningen. Sverige, Norge, Danmark, Finland och Estland bildar tillsammans det Nordiska beklädnadsmötet. Det hålls vartannat år och då berättar respektive land om vilka förbättringar de har gjort på sina uniformer och vilken respons de fått. Man delar kunskaper och erfarenheter med varandra. FMV är också med i NATO-samarbete rörande beklädnad. Det finns inte några försvarshemligheter rörande uniformen som man inte kan dela med de andra länderna. Den personliga utrustningen uppdateras hela tiden enligt Maria Larsson som arbetar som produktledare för personlig utrustning på FMV (5). Försvarsmakten har sitt uppdrag från regeringen och riksdag att bidra med säkerhet. Det ställer kontinuerligt nya krav på ökad tillgänglighet och användbarhet för de som arbetar i Försvarsmakten. Det som kommer att krävas av förbanden är att de skall kunna sättas in på kort varsel regionalt, nationellt och globalt. Rekryteringen till Försvarsmakten övergår till frivillig värnplikt 2010 och det som kommer att krävas är att de som söker är duktiga och motiverade killar och tjejer. För att kunna rekrytera rätt personal kommer det att behövas bra och anpassad utrustning för både killar och tjejer. Försvarsmaktens måtto är att utvecklas i takt med tiden. De som är och blir värnpliktiga idag har en viktig roll i omställningen till ett insatsförsvar (6). Försvarsmaktens satsar just nu på den enskilda människan och så att det blir med rätt utrustning för alla vilket är en säkerhetsfråga. Utvecklingsenheten håller på att förändra utrustningen av flera artiklar (7). 3

7 Syfte Syfte med denna undersökning var att studera hur försvarsmaktens utrustning passar de värnpliktiga(vpl) och de som är under utbildning i yrkesofficersprogrammet(yop) och om det möjligen fanns förbättringspotential baserat på följande frågeställningar. - Hur passade utrustningen? - Var det någon skillnad på svaren för killar och tjejer? - Hade det någon betydelse vilken befattning man hade? - Framkom synpunkter / tips till förändring av utrustningen, i så fall vilka? Studiegrupp Urval Studiegruppen bestod av 99 värnpliktiga (VPL), varav 93 killar och 6 tjejer, och 9 deltagare vid yrkesofficersprogrammet (YOP), varav 5 killar och 4 tjejer vid A9 i Boden. Könsfördelningen i hela urvalsgruppen var därmed 10 tjejer och 98 killar. Totalt var det 108 med i undersökningen som genomfördes under utryckningsveckan för de värnpliktiga som inföll v 48/08 under två dagar. Metod Chefen på A9 som har det övergripande arbetsmiljöansvaret för de värnpliktiga och deltagare som gick utbildning yrkesofficersprogrammet tillfrågades om tillåtelse att utföra en enkätundersökning. Projektet hade som målsättning att studera hur utrustningen passade. Arbete med att ta fram en enkät för undersökningen gjordes. Innan enkäten fastställdes testades den av med 10 värnpliktiga. Enkäten godkändes och överlämnades personligen till bataljonsadministratören vid A9, Susanne Thunberg, som delade ut den till undersökningsgrupperna. Undersökningen var helt anonym och frivillig. Enkäten bestod av två delar. Den ena delen bestod av grunduppgifter såsom kön, ålder, vikt, storlek på fötter, befattning samt om besvär i nacke, rygg eller annat fanns innan eller tillkom under tjänstgöringstiden. Den andra delen bestod av frågor kring hur utrustningen passar. Svarsalternativ 1-5 visade hur dåligt respektive bra utrustningen passade. Det fanns även 3 ja/nej-frågor i enkäten. Avslutningsvis fick de också lämna egna synpunkter på utrustningen. Grupperna valdes ut slumpvis baserat på vilka som vid ett givet tillfälle befann sig i grupprum och lokaler vid olika informations möten inför utryckning eller utbildning. Detta fick till följd att inte hela grupper var representerade men att alla som var i rummen svarade på enkäten. Den totala presumtiva gruppstorleken var 351 personer. Av dessa var det 108 som fysiskt befann sig i lokalerna vid dessa tillfällen och detta antal bedömdes vara tillräckligt för denna enkätundersökning. 4

8 Resultat Diagram och figurer Diagram 1. Antal som använder försvaret gymnastiksko (av totalt 108) 27 JA NEJ 81 Svaren visar att det var 25 % som använde försvarets gymnastikskor. De övriga 75 % hade sina egna inköpta gymnastikskor som var anpassade individuellt efter de personliga fotbehoven Försvarsmaktens gymnastiksko de blå lejonen 5

9 Diagram 2. Antal som använder försvarets känga M/90 (av totalt 108) 6 Använder försvarets känga JA NEJ deltagare använder försvarets M 90-känga. I diagram 3 visas hur många som har speciella sulor till M-90 kängan. Diagram 3. Använder du speciella sulor (av totalt 108) Använder du speciella sulor JA NEJ 40% använder speciella sulor i M-90 kängan för att den skulle passa bättre på fötterna. Special sulorna förbättrar komforten i kängorna ger stöd till foten. Det sulor som nämndes i undersökningen var gjutna sulor som gjordes speciellt för foten och andra sulor som fanns färdiga för besvär som plattfot och höga fotvalv. 6

10 Hur passar utrustningen 5 Genomsnittsbetyg jackan byxan stridssele kroppsskydd kängan tumhandske fingerhandske helhet Figur 1. Detta är resultatet av hela urvalets snittbedömning med poängsättning 1-5 (1 sämst och 5 bäst) 1= passar inte alls, 2= Passar dåligt, 3= Passar bra, 4= passar väldigt bra, 5= passar mycket bra. Figuren visar att utrustningen passar bra och väldigt bra i genomsnitt för alla 108. De 93 värnpliktiga killarna som är övervägande i undersökningen stämmer väl överens med figur 1. Därför finns ingen figur med endast dessa killar. Utrustningen i genomsnitt passar något bättre än YOP-killarna. Helhetsbedömningen är dock sämre än YOP-killarna Hur passar utrustningen, 4 YOP tjejer 5 Genomsnittsbetyg hjälmen jackan byxan stridssele kroppsskydd kängan ** Gymn.sko ** tumhandske fingerhandske Helhet ** = ingen användning Figur 2. Svaren från de 10 tjejer som har svarat på enkäten kan analyseras efter uppdelning på YOP tjejer och VPL tjejer se figur 2 och 3 gjort en separat redovisning av deras resultat där uppdelningen är på följande sätt yrkesofficerstjejerna (4) för sig och värnpliktstjejerna (6) för sig. För att kunna se om det finns någon skillnad i hur det svarar. Här syns det tydligt vad som passar och vad som inte passar så bra enligt genomsnittsbetyget på utrustningen. Under 3 passar utrustningen dåligt. Det är stridsselen, kroppsskydd och tumhandske som passar dåligt. Kängan och gymnastik skon användes inte av yrkesofficer tjejerna. 7

11 Hur passar utrustning 6 VPL tjejer 5,0 Genomsnittsbetyg 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 hjälmen jackan byxan stridssele kroppsskydd kängan Gymn.sko ** tumhandske fingerhandske Helhet ** Ingen användning Figur 3. Här ser man att hjälmen inte passar alls. Stridsselen, kroppsskyddet, kängan, tumhandsken och helhetsintrycket av utrustningen befinner sig under 3 vilket betyder att det passar dåligt. VPL tjejerna värderar sin utrustning något sämre än YOP tjejerna. Hur passar utrustningen, 5 YOP killar 5 Genomsnittsbetyg hjälmen jackan byxan stridssele kroppsskydd kängan *** Gymn.sko ** tumhandske fingerhandske Helhet *** I snittet ingår endast 2 st personer som använder M90 kängan, utöver detta finns 3 st personer som använder Meindel och M90 ** ingen användning Figur 4. Utrustningen för YOP killarna passar utrustningen bra och väldigt bra förutom tumhandsken som passar dåligt. Utrustningen i stort värderas något bättre av YOP killarna än YOP tjejerna, figur 4. 8

12 Antal besvär före inryckning Antal Rygg Knä Fotled Axel Nacke Hjärta Höft Nageltrång Handled Figur 5. Detta visar hela gruppen tjejer och killar, 108 totalt, och visar vilka besvär de hade innan de blev värnpliktiga eller gick in YOP i försvarsmakten. 13 hade besvär med ryggen och 10 hade besvär med knä. Det framgår alltså att det fanns 33 fysiska symtom före inryckningen. Antal besvär under värnplikt Antal Rygg Fötter Knä Nacke Axel Benhinna Höft Ljumske Figur 6. Detta visar vilka besvär hela gruppen tjejer och killar, 108 totalt, fick under värnplikten. 17 hade besvär med ryggen, 17 hade besvär med fötterna, 15 hade besvär med knä. Gruppen av de 17 som hade besvär med fötter är den grupp som har tillkommit under värnpliktstiden och den gruppen fanns inte före inryckning. Antalet fysiska symtom hade således ökat till 63 under värnpliktstiden. 9

13 Övriga synpunkter Personliga kommentarer och synpunkter som nämnts av undersökningsgruppen är direkt citerade och redovisas i respektive grupper. Yrkesofficersprogrammet tjejer Hjälmen passar bra när jag fick rätt storlek. Det tog lång tid att förstå hur man ställer in hjälmen, det bör läggas tid på att få hjälp med det för de är viktigt. M-90 jackan passar inte mig enligt längd- och viktkombinationerna som finns för jackan. Jag är i stort nöjd och kan lösa ställda uppgifter med tilldelad utrustning, dock kan den förbättras. Kroppsskyddet är för stort. Kängorna passar inte då försvaret anser att deras minsta storlek är 36 (230) med det är för stort för mig och trots att jag har storlek 37. M-90 kängan är för stora, glappar. Bodens Garnison är dålig på att ta in Sjöstridskängan. Den är smalare men den är inget alternativ till att användas som marschkänga för den funkar inte i skogen Värnpliktiga tjejer Hjälmen sitter farligt dåligt. Hjälmens spänne åker upp hela tiden, mycket störande under övning strid. Uniformen fyller dåligt sitt syfte i fält. Vi borde ha två stycken. Uniformen passar hyfsat bra. Kroppsskyddet går inte att reglera tillräckligt. Stridsvästen passar inte alls, man måste alltid ha kroppsskyddet under för att få det att passa någorlunda. Skorna är plågsamma. M-90 skorna är dåliga det glappar så jag får skavsår. Jag är dessutom plattfot så det är hårt för mina fötter har därför fått besvär med mina knän också. Kängorna är för breda och höga passar dåligt de glappar. 10

14 Gymnastikskorna som är i FM går inte ens att använda. Finger handsken har för dålig kvalité. Tumhandsken finns inte i små storlekar. Har fått inflammation i axeln av vapenremmen. Yrkesofficers program killar Utrustningen är konstigt anpassad. Utrustningen är bra men jag vet att det finns mycket bättre utrustning som jag har provat. Prioritera vinteruniform och vinterkängor. FM måste ominrikta anskaffningen av personligt mtrl. Från små unika serier framtagna av amatörer till stora erkända tillverkare med mångårig erfarenhet det gäller främst strids utrustning och kroppsskydd. Stridsvästen är för stora och svåra att anpassa bältet sitter dåligt går lätt upp så att all tyngd vilar på axlarna. Kängan M-90 är hård i sulan ger inte stöd eller dämpning. Kängan är också instabil som leder till att man stukar foten. En bättre stridshandske behövs. Den som finns snöflingan är skön men går lätt sönder. Värnpliktiga killar Jag anser att försvaret ger ut utrustning som håller måttet och lite mer. Jag tycker utrustningen är bra(dock inte kängan). Det mesta av vårt materiell är bra. M-90 uniforms system är mycket bra speciellt vintertid. Det mesta funkar bra i utrustningen. Ganska godkvalité på utrustningen tycker jag. Viss utrustning är bra(dock inte skorna). Uniformen är väldigt bra, Utrustningen passar okej, men har dålig kvalité. Allt är bra som det ska vara. Allt fungerar utan att utmärka sig. Utrustningen är funktionsdugligt inte mer. 11

15 Ge oss skönare grejer slit inte ut oss. Fixa personifierade M-90 uniformer som passar bra på alla. M-90 uniformen är inte bra på sommaren den blir för varm, svårt att ventilera. Utrustningen är föråldrad och för billig. Jag anser att utrustningen är gammalmodig och bör utvecklas i likhet med Norrmännens. Det är dags att försvaret vaknar upp och lever på 2000-talet. Uniformen borde vara i ett vattentåligt material. Försvarets utrustning är i överlag undermålig och passar inte 2000-talet. Försvarets utrustning känns föråldrad och billig är full med massa dåliga lösningar. Dålig utrustning sänker stridsvärdet. Om det finns bättre utrustning varför bär vi inte den då. Tycker M-90 uniformen har dålig passform och har mycket varierande kvalitéer. Varmare jacka vill man ha. Ärmarna på M-90 jackan är korta i förhållanden till kroppen. Hjälmen är en tyngande besvikelse. Hjälmen sitter dåligt. Remmen som spänner hjälmen behöver lite vaddering den skaver på hakan. Slopa kroppsskyddet de hjälper ändå inte. Kroppsskyddet passar dåligt. Kroppsskyddet tycks onödigt funktionen är otroligt låg. Kroppsskyddet passar dåligt är klumpigt. Kroppsskyddet fungerar inte bra är besvärligt och klumpigt och känns mest i vägen. Kroppsskyddet är osmidigt och orsakar skavsår. Kroppsskyddet skaver vid höfter och axlar. Stridsvästen hade kunnats göra i mindre storlekar. Stridvästen passar inte bra. 12

16 Stridsvästen har noll kroppskontakt trots rätt storlek. Tråkigt att man inte får ut extra fickor till stridsvästen för dem som vill ha fler. M-90 kängan är skadlig för fötterna. Kängan är inte bra. M-90 kängan är helt värdelös. Dålig känga passar inte bra på foten. Försvarsmakten borde inse att skosulorna är för platta och måste bytas ut. Många små fotade har problem med att M-90 kängorna glappar och är för vida. Kängorna är för mjuka i skaften och för hårda i sulan vilket har lett till problem med benhinnor. M-90 är inte fotnära utan ger skavsår. Det är dålig kvalité på M-90 kängan. M90- kängan är dålig den skadar foten och är kall på vintern och tar in vatten. Det är obekväma kängor. M-90 kängorna är skit. Viktigt att kängorna blir bättre vi är ute och går hela tiden så jag tycker vi borde ha bättre och stabilare kängor. M-90 kängan är inte allt för smidig sko. M-90 kängan bör finnas större storlekar än 46 för de som har stora fötter. Varför får vi inte utnyttja fritidsbidraget till att köpa bättre gymnastikskor? Försvarets gympaskor är ett skämt. Det som är märkligt tycker jag, är att vi får köpa TV-spel och dataspel för fritidsbidraget. Försvarets gymnastikskor är fruktansvärt dåliga både i kvalité, passform. Gymnastikskorna håller en bedrövligt dålig standard. Gymnastikskorna är helt värdelösa. FM-gympa skor är skadlig för fötterna. Släng försvarets gymnastikskor i soporna, de går sönder lätt och är obekväma. 13

17 Gymnastikskorna är sämst. Se till att värnpliktiga slipper de blå Lejon gymnastikskorna. Försvarets gymnastikskor är totalt värdelösa. Ge ut bidrag för att kunna köpa civila gymnastikskor som passar alla individuellt. Gymnastik skorna är värdelösa. Försvarets gymnastikskor är mycket dåliga för fötter, knä och leder. Värdelösa gymnastikskor. Gymnastikskorna är ett skämt. Vi vill ha bättre gymnastikskor. Bättre fingerhandskar som håller och är varmare. Försvarsmakten har inte bra fingerhandskar. Fick ett par fingerhandskar som var sönder efter en månad. Skulle vilja ha bättre handskar för de vi har går sönder och värmer knappt någonting. Det är dåliga handskar i både passform och användbarhet. Dålig utrustning sänker stridsvärdet. Det är dags för försvaret att vakna upp och leva på 2000-talet. Det behövs tjockare värme tröjor och bättre uniformer efter klimatet. 14

18 Diskussion Bland de värnpliktiga och de som gick yrkesofficersprogrammet på A9 Bodens Garnison och som ryckte ut 2008 v.48 rapporterades vissa skillnader i hur utrustningen passade. Det framgick tydligt att det var gymnastikskorna som passade sämst av hela utrustningen. Av 108 var det därför endast 25 % som använde försvarets gymnastiksko. De övriga 75 % hade köpt egna. Det fanns också skillnader med avseende på hur utrustningen passade killar och tjejer. Tjejerna hade större problem med stridsselen, kroppsskyddet och tumhandsken. Vidare använde inga yrkesofficertjejer M90 kängan. I en jämförelse mellan värnpliktstjejerna och yrkesofficerstjejerna i undersökningen, passade utrustningen sämre för värnpliktstjejerna och bättre för yrkesofficerstjejerna. Inga tjejer använde försvarets gymnastikskor inte heller yrkesofficerskillarna använde dem. Annars tyckte alla killar ganska lika om hur utrustningen passade i stort och det allmänna omdömet var att den passade bra. Det som skilde yrkesofficerkillarna från värnpliktskillarna var att bland yrkesofficerkillarna var det två killar som använde M-90 kängan, medan tre varvade M- 90 kängan med andra kängor. Värnpliktskillarna hade alla M-90 kängan utom en som hade en annan känga. Av hela gruppen framgick det att 40% hade speciella sulor i kängorna för att uppnå bättre passform. Det framkom tydligt i undersökningen att försvarsmakten bör överväga att sluta använda de blå gymnastikskor som heter Lejon. Man borde låta varje individ köpa personliga gymnastikskor som passar för den enskilde individens fötter. En intressant lösning vore också om de skulle få prova ut personliga kängor för att se om man då kunde minskade användandet av speciella sulor och på så sätt minska fotbesvären som i sin tur också kan påverka knä- och rygg-problem som också ökade under värnpliktstiden. Tillförlitligheten med denna enkätundersökning har varit att alla som fick den, har svarat på den, det vill säga inga bortfall. Validiteten i enkäten kan ha försämrats av att frågorna inte hade jämvikt i svarsalternativen. Det fanns fler positiva svar i siffrornas betydelse 3,4,5 som stod för; bra, väldigt bra och mycket bra. Det fanns endast två siffror med negativ betydelse, 1, 2 som stod för; passar inte alls, passar dåligt. Det kan ha haft en viss betydelse i slutsvaren på hur utrustningen passade. Detta kan ses som en svaghet med enkäten. En annan svaghet är att de var få tjejer som varit med, vilket fick till följd att svaren inte är så tillförlitliga. Det ger dock en viss fingervisning hur utrustningen passade. Därför valde jag att dela upp tjejerna i egna figurer för att tydliggöra deras svar. Innan jag delade upp dem och de tillhörde den stora grupp på totalt 108 så framgick inte tjejernas problem. Det har varit svårt att finna andra undersökningar som visar hur försvarsmaktens utrustning passar. Jag har sökt men inte funnit några sådana, bla i Anna Linds bibliotek där försvarshögskolans C och D uppsatser finns. För att studera om det fanns skillnader mellan de övriga fast anställda officerarna och värnpliktiga gjorde jag bland officerarna på A9 och I19 en muntlig förfrågan om hur kängorna passade. Svaret på min förfrågan blev att de flesta hade egna kängor, som oftast varvades med M-90 kängan som de flesta tycker är helt okej. Några varvade flera M-90 kängor för att minska besvären på fötterna och det fungerade också bra. Vissa hade inte M-90 kängan alls. De tyckte den var kall, blev lätt blöt och höll dåligt i blötväder. Vidare så hade den inte så bra stabilitet och passform. När det gällde vilka gymnastikskor som officerare använder så blev 15

19 svaret; privata gymnastikskor som är individuellt anpassade efter individens fot. Den här informationen fick jag fram genom personlig kontakt med 10 officerare som arbetar på A9 och I19. Skyddsombudet Fredrik Pohjanen på I19 hade påpekat brister på bland annat M-90 kängorna som inte anses tillräckligt bra vid arbete utomhus vid kallt väder. Problemen blir nedkylning och kan också leda till ryggproblem. Det är några av det brister som kan påtalas enligt skyddsombudet. Det som också framgick var att befälen inte får ut tillräckligt med kläder efter väder (8). I tidningen Försvarets forum nr 7 okt 2009 fick två befäl (en tjej och en kille) svara på frågan om vilken persedel i den personliga utrustningen är viktigast för dig?. Tjejen svarade; Det är jätteviktigt med sköna skor, så jag säger kängorna. De är tåliga och bra men kan ändå bli bättre, för när man drar på sig dem efter ett längre uppehåll så känns det i både knän och vrister.killen svarade; kängorna, tycker jag. De används dagligdags och har en avgörande betydelse för ens stridsvärde vid dagens slut (9). Det är 41-år sedan Försvarets materiellverk bildades. Uppdraget har varit väldigt tydligt att skydda egna gränser med rätt materiel. Som nu har över gått till att skydda internationellt i samarbetsprojekt. Genom att materielförsörjningen inom försvarsmakt har fokus på insatser internationellt och nationellt. Idag arbetar 1600 medarbetare på FMV vid start 1968 arbetade 4000 personer. Mycket av arbeten på FMV läggs ut idag på industrin exempel rent konstruktionsarbete. Kvar idag på FMV finns tre huvuduppgifter kravställning på materiel och system utifrån försvarets behov, upphandling med krav på pris, prestanda och leveranssäkerhet och slutligen test och evaluering av den levererade materielen. FMV framtida roll är stabil de är en oberoende myndighet mellan beställaren och industrin. Det har visat sig vara ett mycket bra koncept. Framtidens materiel och system kräver allt mer kunskap och resurser vid upphandling. Kraven ökar också på att bli kostnadseffektiva de i sig kräver en fortsatt utveckling. Några av FMV kunder är Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polisen, Krisberedskapsmyndigheten (10). Slutsats De slutsatser man kan dra av denna undersökning är att det har stor betydelse vad man har på sina fötter. Man bör eftersträva individuellt anpassade skor för att minska fotproblem. Detta leder förhoppningsvis till att man undviker knä och ryggproblem. Mer forskning bör göras på detta område och görs förmodligen på FMV men frågan är om denna alltid leder fram till FMV om hur de värnpliktiga och anställda tycker om sin utrustning. Forskningsresultaten passerar nämligen ett par instanser i försvarsmakten innan de slutgiltigt når fram till FMV. Min personliga fundering är om FMV får veta hur dåliga gymnastiskskorna är? Varför tar det så lång tid att förändra och förbättra vissa artiklar såsom gymnastikskon, som är under all kritik och M-90 kängans platta passform. Specialsulor till M-90 kängan Kostar minst 250 kr/par och mer om den gjuts personligt efter foten, ca 1000 kr/par. Dessutom kan man behöva många sulor under tiden. Det kanske är billigare att låta alla som vill prova ut personliga och anpassade skor som komplement till M- 16

20 90 kängan. Enligt uppgifter från befäl (pers. kommunikation) är det bäst att variera skomodeller för att minska fotproblemen. Man bör också visa hur man ställer in hjälmen för att på så sätt förbättra passformen på den och minska besvären. Om försvarsmakten vill anställa fler tjejer bör utrustningen anpassas efter tjejer i större utsträckning, och särskilt gäller detta kängor, kroppsskydd och stridsväst. 17

21 Referenslista 1. Nyström, B-O., & Skeppstedt, S. (1990). Boden, Fästningen, Organisationen Samhället. Västervik Printed in Sweden by Ekblads AB CO Ekblad & Co. 2. Luleå Kommun. ( 2008 ). Eldsjälar. Luleå Utgivare, tryck GTC. 3.Lilliestierna,R.( 1998). Basic Uniform m/92 Jönköping Bratts tryckeri AB. 4. FMV teknik för Sveriges säkerhet Försvarets materielverk 2009, registrator@fmv.se 5. VÄRNPLIKTSNYTT om uniformen 6. Publicerad Norlin,P. (2006). Rätt utrustning för alla, en säkerhetsfråga. Försvarsmaktens Forum för Insatsorganisation Insats & Försvar 6/2006, s Officerarna saknar långkalsonger. (2009, 16 februari ). Norrbottens Kuriren. 9. Sundström, C. (2009). Ballfaktorn ett av våra stora problem. Försvarets forum nr 7 okt 2009, sid kl:

22 Bilaga 1 (bilder över utrustningen) 1 (2) M 90 känga Gymnastiksko lejon Kroppsskydd Stridssele /stridsväst

23 2 (2) Hjälm Hjälm M 90 Jacka M 90 byxa Tumhandske