KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning"

Tobias Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen, vid havet, i fjällen och även i den direkta närmiljön. För att man skall njuta full ut av aktiviteter under de kalla månaderna måste man kunna hanskas med kylan och hitta kläder som både är varma, vindtäta och praktiska för den aktivitet man vill ägna sig åt. Det är det detta häfte handlar om. Blodcirkulation Kroppen reglerar värmen genom att omfördela cirkulationen av blodet i kroppen. Detta sker både vid värme och kyla. När kroppskärnan, som består av hjärna, ryggmärg, hjärta, lungor och lever, får för hög värme skickas blod ut till kroppsskalet för avkylning. Huden blir då varm och röd. Omvänt sker vid kyla en kärlsammandragning främst i händer och fötter, eftersom de ej är nödvändiga för syresättningen, Detta resulterar i mindre blod till ytterdelarna av kroppsskalet, som därmed får försämrad funktion och förvärrar den situation man befinner sig i. Huden blir blek och kall. Huvudet hålls hela tiden varmt av blodströmmen och man förlorar därmed stora mängder värme när det är oskyddat. Hjärnan behöver syre för att fungera och därför kan kroppen inte stänga av blodtillförseln till hjärnan för att spara värme. Svettning Att svettas är en normal reaktion då kroppen blir för varm och huden behöver nedkylas. Denna reaktion är önskvärd i varmt klimat, när vi går utan kläder för att klara värmebalansen. I kallt klimat då man har mycket kläder på sig kan en okontrollerad svettning vara livshotande. 75 % av värmeförlusten går via huvudet vid 20 grader, om du inte har mössa!

2 Vid hårt arbete kan avdunstningen stiga till flera liter per timme. Här är kunskaperna om klädernas funktion och erfarenhet viktig för att minimera svettningen. Dock skall man veta att det faktiskt är omöjligt att klä sig så lätt i kyla att man undviker att svettas vid aktivitet. Huttring Alla som kommit upp efter ett bad i kallt vatten har säkert någon gång upplevt att man "fryser så man skakar". Dessa ofrivilliga sammandragningar i musklerna för att öka värmen inträffar när kärntemperaturen börjar sjunka. Huttringen börjar långsamt i små muskler och kan kulminera i våldsamma skakningar i hela kroppen. Vid fortsatt nedkylning kan medvetslöshet inträffa. Huttringen är kroppens skydd mot nedkylning och en signal till dig att aktivt göra något för att öka kroppsvärmen, t ex ta på varma kläder, öka den fysiska aktiviteten och dricka varm dryck. Vindens effekt och kylskador Vind ökar kyleffekten på bar hud och därmed risken för nedkylning och kylskador. Vinden för bort den uppvärmda luften från kroppen, som därmed tvingas att föra mer värme till huden. Vid exempelvis minus 10 grader C och en vind på 8 meter/sekund blir kyleffekten densamma som minus 27 grader och vindstilla. Fartvind vid exempelvis snöskoteråkning, utförsåkning och liknande aktiviteter har samma effekt. Värmeförlusten från kroppen sker främst genom att: * luften mellan klädlagren blåser bort * värmen går rakt igenom kläderna och ut i den kalla luften

3 BEHANDLING AV NEDKYLD PERSON Ta den skadade i skydd för väder och vind. Byt till torra kläder. Ge varm vätska med kalorier, exempelvis varm choklad eller soppa om den skadade själv kan hålla i muggen. YTLIGA KYLSKADOR En ytlig kylskada upplevs som en stickande smärta som övergår i känslolöshet och visar sig som en vit fläck på huden. Dessa skador är normala i sträng kyla och vind, när framför allt bar hud exponeras. Näsan och örsnibbarna är utsatta ställen. Men även händer och fötter kan drabbas, speciellt om man har fuktiga strumpor och vantar. Dessa skador sitter i huden och om de behandlas rätt ger de inga fortsatta men. Glasögon, smycken och klockarmband av metall kan också orsaka kylskador. Lämpliga åtgärder vid upptining av ytliga kylskador: ANSIKTE: med varm, kupad hand, OBS: gnugga inte. HAND: i armhålan innanför kläderna. FOT: i kamratens armhåla innanför kläderna.

4 Klädsel I modern forskning om klädsystem anses kläderna endast utgöra 30 % av kroppens skydd, resterande 70% påverkar vi själva genom kunskap, förutseende och omdöme. Detta är vad som brukar kallas erfarenhet. Ett bra sätt att klä sig är att klä sig i flera lager. Varje lager/skikt har en speciell uppgift för att hålla dig varm. 1. Innerskiktet underkläder. 2. Mellanskiktet - skjorta, tröja. 3. Ytterskiktet - jacka och byxor. Innerskiktet Underklädernas uppgift är att hålla huden torr och varm genom att transportera bort eller absorbera svetten i fibrerna. Normalt använder vi bomull i våra underkläder. Bomullen är både hudvänlig och billig, men dess fibrer har enförödande förmåga att svälla när de blir fuktiga och då blir bomullen både tät och blöt. De flesta som varit ute i regnväder i jeans har märkbart fått känna på detta fenomen och då även märkt att bomullsplagg har lång torktid - "som ett våtvarmt omslag". Ett material som absorberar fukten i fibrerna kyler också huden när det torkar, vilket kan upplevas som obehagligt, särskilt när det är kallt ute. Ull kan till skillnad från bomull ta upp fukt upp till en tredjedel av sin egen vikt utan att bli blött. När ullfibrerna tar upp fukt alstras värme. Dessutom torkar ull långsamt, och det gör att kroppen inte kyls av lika snabbt av ull som av andra. Ull är alltså ett idealiskt material för de flesta ute aktiviteter. Många upplever dock ull direkt mot huden som obehagligt och ullen är ej heller lika lättskött som moderna syntetmaterial.

5 Mellanskiktet Mellanskiktets uppgift är att ventilera och isolera kroppens värmeproduktion. Plagget man använder, som kan vara en skjorta, fleecetröja eller ylletröja, skall ha förmågan att transportera {takt utan att bli blött. Man vill också att plagget skall vara lätt och dessutom behålla formen så att isoleringsförmågan inte förändras. I det här skiktet är ventilationen av plagget av stor betydelse. Ytterskiktet Ytterskiktets uppgift är att skynda mot väta och vind, men det skall även kunna samverka med plaggen innanför så att god isolation och ventilation erhålls på ett enkelt och effektivt sätt. Mössan Mössans uppgift är att skydda huvudet mot kyla, värme, solstrålning, vind och regn. Under natten skall man kunna sova med mössan påtagen för att bevara kroppsvärmen. Därför bör man vid all utevistelse oavsett årstid medföra två mössor, så att man alltid har en torr mössa att sova i. Sommartid skall mössan skydda huvudet mot sol, värme, vind och regn. Vintertid skall mössan skydda speciellt öron, panna och nacke mot kyla. Idag används ofta Gore-Tex-membranet i mössor för vind- och vattenavvisning.

6 HANDSKAR För att ett par handskar ska värma optimalt måste dom vara rena, hela och torra. Tumhandskar värmer bättre än fingerhandskar för att fingrarna bibehåller värmen bättre tillsammans än varje finger var för sig. Fingerhandskarna är dock lite lättare att jobba med när du t.ex ska hålla i en klubba, stavar eller något verktyg. STRUMPOR Samma som för handskarna; rena, hela och torra för att ge max värme. En blandning mellan ull och syntetmaterial funkar oftast bäst eftersom ylle värmer även när det blir fuktigt och syntetmaterialet gör att strumporna blir slitstarka. Strumporna bör också vara så långa att dom går en bit uppför vaderna Bomullsstrumpor, typ tubsockar, är sköna och hyggligt varma så länge dom är torra med blir de fuktiga eller blöta tappar dom nästan all värmande förmåga, så bomullssockar är sällan att föredra utomhus på vinter INLÄGGSSULOR Inläggssulor av ull är ett mycket bra sätt att göra sina skor, pjäxor eller skridskor ännu varmare. Yllet suger upp fukt i skorna bra och det är lätt att ha med sig ett extra par inläggssulor och byta om dom blivit för blöta Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder" Gammalt Djungelordspråk

7 INSTUDERINGSFRÅGOR TILL HÄFTET 1. Hur förändras blodcirkulationen när du blir nedkyld? 2. Varför huttrar man? 3. Hur gör du för att hjälpa en som blivit nedkyld och en som fått ytliga kylskador? 4. Vad består de 3 klädskikten av för typ av kläder och vad har varje skikt för funktion? 5. Nämn 3 egenskaper för att handskar och strumpor ska vara riktigt varma 6. Varför är ull mycket bättre än bomull att ha på sig på vintern?

Relevanta dokument

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd.

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd. 22 BARN 23 Ruskovillas barnplagg tillverkas i, silke och ekologisk bom. Den mjuka merinoen lämpar sig för kallare årstider som underställ och mellanplagg. Ullen andas och sköter om kroppens värmereglering,