Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB"

Transkript

1 1 I del 1 av 2 i guiden "Förberedd för kylan" kan ni läsa om historiska händelser där kylan har varit en avgörande faktor för överlevnad, både fysiskt och mentalt. I guiden kommer de vanligaste orsakerna till kylskador att beskrivas. Historiska exempel Historiskt sett finns det många exempel på hur till synes oövervinneliga arméer har förlorat sin slagkraft, då de inte bemästrat krigföring under vinterförhållanden. Ett sådant exempel är Napoleons styrkor som misslyckande att inta Ryssland huvudstad, Moskva, år När vinterkylan slog till, gav franska läkaren, Larry, order om att soldaterna skulle utnyttja sig av en metod som innebar att de skulle gnida sig med snö vid behandling av kylskador. Detta ledde till att amputationsfrekvensen bland franska soldater uppgick upp till 250 stycken per dygn på grund av kylan och denna ordination. Under finska vinterkriget finns exempel på hur finska styrkor lyckades stoppa och i stort sett förinta två sovjetiska divisioner i Suomosalmi området Finnarnas soldater bemästrade konsten att slåss under sträng kyla och kunde kraftsamla styrkor lokalt mot de sovjetiska styrkorna. De sovjetiska styrkorna som dels hade sämre förmåga i vinterkrigföring och näst intill ingen översnökapacitet, bands till upplogade vägnät och blev i stort sittande mål för finnarnas anfall. Sovjetiska styrkor lyckades under andra världskriget än en gång stoppa tyskarna utanför Moskva. Tyskarnas operation Barbarossa, 1942, stoppades delvis på grund av kylan. De tyska styrkorna hade förvägrats vinterutrustning av Hitler, då de förväntades att inta Moskva innan vinters inträde. Sovjetunionen lyckades försvara Moskva och inledde en offensiv med egna styrkor som bestod av förband från Sibirien med god vana av att slåss under vinterförhållanden. Under november och december 1942 uppgick antalet kylskadade tyska soldater till ca , varav av dessa soldater tvingades amputera kylskadade lemmar. Under Falklandskriget hade brittiska förband med kylskaderelaterade skador. Detta berodde delvis på att kängorna var av dålig kvalité samt att britterna förlorade stor del av sitt förläggningsmateriel då argentinska styrkor lyckades sänka fartyg som fraktade ner tält till styrkorna. Det visade sig dock att de brittiska soldaterna bemästrade klimatförhållandena bättre än de argentinska soldaterna. De brittiska soldaterna hade bättre förmåga att upprätthålla stridsvärde än de argentinska vilket bidrog till segern. Gemensamt för ovanstående är att de soldater och officerare som behärskade att slåss under vinterförhållanden var de som utgick med segern. Det är inte bara bra utrustning som är en förutsättning för att lyckas utan även förmågan att kunna utnyttja egen materiel under vinterförhållanden.

2 2 En kylskadad soldat binder upp stora resurser. På gruppnivå engageras så gott som alla vid omhändertagandet. En allvarligt kylskadad soldat kräver i genomsnitt över 50 dygn av vård. Sedan kommer denna soldat förmodligen aldrig att kunna utnyttjas under vinterförhållanden för år framåt om ens under dennes livstid. Det är helt avgörande att en operatör dels skall ha god utrustning men också ha genomfört utbildning och träning under rätta miljöförhållanden. Viktigt är också att officerare, på alla nivåer, som skall leda dessa operatörer, antingen på fältet eller än mer från staber, också besitter dessa färdigheter. Det är väsentligt att upprätthålla förmågan att verka i olika klimat. Bara för att man en gång genomfört en vinterutbildning, innebär det inte att man behärskar att verka i denna miljö. Det tar minst 2-3 veckor för kroppen att acklimatisera sig till ett vinterklimat. Denna tid bör ges till operatörerna att vänja sig till klimatet innan insats. I framtiden kommer behovet av kunskaper och färdigheter i att verka under vinterförhållanden att vara ännu större. Teknikutvecklingen har ökat hotbilden mot varje enskild soldat. Det blir allt svårare att utnyttja värmekällor för att behålla eget stridsvärde. Den enskilde måste bli bättre på sin förmåga till överlevnad och genomföra en taktisk anpassning som innebär minskad användning av värmekällor. Fysiologi IR-sensorer upptäcker värmekällor på flera kilometers avstånd! För att enklare förstå vår kropps olika inbyggda varningssignaler och olika symptom på olika kylskador är det viktigt att förstå kroppens uppbyggnad samt funktioner. I mycket korta ordalag kan dessa beskrivas på följande sätt: Kroppens normaltemperatur är + 37 Celsius. Vi tål ca +- 0,5 skillnad innan kroppens funktioner avtar. Kroppen består till ca 60 % av vatten. Vätskan fungerar som temperaturregulator och behövs tillsammans med blodet för att näringsämnen skall kunna tas upp av kroppen Värme uppstår i kroppen genom förbränning (metabolism). Vid vila sker störst värme produktion i kroppens centrala delar såsom hjärta, lever, njurar, hjärna etc. Största värmeproduktionen sker vid arbete i musklerna. Fryser du - rör på dig! Värmen transporteras runt i kroppen av blodet. Bränsle är mat (kolhydrater, fett och protein). Hur är vårt yttre skal, huden, uppbyggt? Det är av celler som omgärdas av vatten. Det är dessa vätskor som fryser vid olika typer av kylskador. Huden är uppbyggd av tre lager. Överhuden är ytterst tunn, mindre än 0,2 mm och här bildas nya celler. Här finns även pigmentkornen. Läderhuden består av bindväv och här finns hårsäckar, talgkörtlar svettkörtlar, blodkärl, nerver och elastiska fibertrådar. Det sista lagret är underhuden som innehåller rikligt med fettväv.

3 3 Kunskaper och erfarenheter av hur kroppens värmereglering går till är också av stor betydelse för att kunna överleva under vinterförhållanden. Nedan beskrivs vad som händer i kroppen för att bevara kroppsvärmen samt vad som sker när kroppen måste avge värme för att inte överhettas. Vid kyla så drar muskulaturen runt hudens tunna blodkärl (kapillärer) ihop sig. Detta leder till: Kroppen minskar blodcirkulationen till kroppens yttre vävnader. Blodets volym ökar därmed hos de inre organen. Minskad tillförsel av värme, syre och näring till muskulatur som medför sämre muskeleffekt. Vid ökad nedkylning så uppstår huttringar som kan övergå till skakningar, vilket medför ökad energiomsättning i musklerna (ca 4-5 ggr större än vid vila). Ökad förbränning av upplagrad energi = snabbare tömning av energireserverna. Vid värme ökar blodgenomströmning i de yttre blodkärlen för avkylning av kroppen. Svettning är också kroppens sätta att öka avkylningen. Genom att dunsta bort den vätska som producerats på huden åtgår en mängd värme. Våt hud förlorar värme 25 gånger snabbare än torr hud. Vissa punkter på kroppen har speciellt ytliga blodkärl. Dessa är främst huvudet, halsen, ljumskarna, handlederna och anklarna. Dessa punkter kallas för ventilationsställen eller fryspunkter. Huvudet har ytliga blodkärl som inte kan dras samman som på övriga delar av kroppen. Det beror på att kroppen inte kommer att minska blodcirkulationen till huvudet (hjärnan) och vitala organ som hjärta och lungor. Skulle kapillärerna i ansiktet dra ihop sig så skulle vi inte heller kunna gå utan ansiktsskydd på vintern. Detta innebär att ni förlorar mest värme genom huvudet. Vid - 15 C, utan mössa, så sker ca 75 % av kroppens värmeförlust ut genom huvudet. Helt naturligt sammanfaller även fryspunkterna med ventilationsställena. Förstärker ni dessa platser så behåller ni mer av värmen i kroppen. Exempelvis en tjockare mössa på huvudet, halsduk runt halsen, tjocka vantar händer, Thule byxor över lår och underliv etc. Exempelvis så spelar det ingen roll hur mycket tjocka vantar ni tar på er om inte handleder skyddas. Handleden har mycket ytliga blodådror. I skrevet har ni också stora ådror och det är ett gammalt knep att lägga in varma stenar i byxfickorna när man skall lägga sig. En stor del av kroppens värmeproduktion åtgår till att värma kall inandningsluft. Vid - 18 C är det ca 25 %. Tänk på detta vid extrem kyla och hård fysisk ansträngning. Alkohol och kyla är en dålig kombination. Alkoholen verkar vidgande på blodkärlen, vilket leder till ökade värmeförluster.

4 4 Föda och vatten Energiförbrukningen ökar vintertid p.g.a. kylan samt faktorer som t.ex. snödjupet gör att vi förbrukar mer energi vid marsch och förläggningsarbeten än under barmarksförhållanden. Kolhydrater ger dig högoktanigt bränsle som är bra när ni jobbar. Proteiner bygger och reparerar celler och vävnader efter slitet. Fett har ett högt förbränningsvärde och skall tillföras i syfte att öka Er uthållighet. Tillför fett till frystorkad mat, minst var tredje dag. Ät aldrig frusen mat och se till att alltid värma maten. Vid hård fysisk ansträngning under vinterförhållanden bör ni se till att äta något minst var 4 timme. Behovet av vätska ökar vintertid p.g.a. njurarna koncentrerar urinen sämre. Drick 4-5 liter vätska per dygn. Vid marsch/ansträngning drick lite och ofta. Svälj aldrig snö och drick aldrig kall vätska. (värm åtminstone i munnen) Det kan orsaka diarré, kräkningar eller magbesvär. Gul och illaluktande urin är en varningssignalen för att ni har vätskebrist. Orsaker till kylskador Drick varmt vid raster! Yttre orsaker till kylskador är temperatur, vind, fukt och väta samt varaktighet/exponering för kyla och fukt. Självklart har temperaturen inverkan på risken att få kylskador. Det är dock viktigt att komma ihåg att kylskador kan uppkomma både vid plus- som minusgrader. Ju kallare det blir desto fortare kan kylskador uppkomma. Ju mer det blåser desto kallare blir det. Nedan finner ni en tabell som anger temperatur vid vind. Tänk också på fartvindens påverkan, om ni kör skoter, åker utförsåkning etc. Vind i m/s Lufttemperatur i Celsius Vinden i 2 m/s är lika med 7,2 km/h. Vinden i 11 m/s är lika med 39,6 km/h.

5 5 Hastighet i km/h Lufttemperatur i Celsius Anpassa klädseln efter fysisk aktivitetsnivå Körning i ospårad terräng innebär ofta att klädseln måste anpassas då denna typ av körning ofta innebär hårt fysisk ansträngning. Fuktig luft känns alltid kallare än torr även om temperaturen är den samma. Det beror på att kroppen avger mer värme till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna (25 gånger mer). Till exempel bomull närmast kroppen är ett dåligt alternativ då fukten sitter kvar i plagget och ni blir kall.

6 6 Bidragande orsaker till kylskador Det är inte bara yttre faktorer som leder till kylskador utan de är i kombinationen av dessa och andra orsaker. Nedan har i korthet listat bidragande orsaker som enskilda kan förebygga och förbereda/träna sig för. Bristande kunskaper och färdigheter att verka i kalla miljöer Ingen eller felaktig tolkning av egna eller andras symptom Ingen eller felaktig behandling av kylskador Bristfällig eller felaktig klädsel samt hur dessa används, torkas samt utnyttjas på bästa sätt Bristande hygien För lite mat och dryck Dålig kondition Stress Trötthet och utmattning Skada eller sjukdom Bristande kontroller av egna eller andras symptom Värmeförlust Värmeförlust sker genom konvention, ledning, strålning och avdunstning. Konvention innebär att luften närmast huden värms upp, blir lättare och stiger uppåt. Ny kallare luft strömmar till och värms upp i sin tur. Blåst och drag påskyndar värmeavgivningen. Värmeförlust genom ledning sker ofta genom kontakt med kallare ytor. Se till att isolera mot dessa kallare ytor. Exempelvis skall hantering av termosar, vapen ske med någon form av handskar. Undvik bar hund mot kall metall. Ibland uppstår det kylskador i ansiktet när operatörer legat i anläggning med kind mot metall. Ligg eller sitt inte direkt mot sten, betong eller frostbunden mark utan se till att isolera mot dessa underlag.

7 7 Isolera mot markkyla Värmeavgivning genom strålning från kropp till närbelägna kan ske mot fasta ytor t.ex. träd, större stenar m.m. Undvik att stå för nära större kalla föremål som kalla stridsvagnar, betongblock etc. Avdunstning sker från fuktig hud och från fuktiga kläder. Det åtgår mycket värme för att få bort fukten bort kroppen. I kalla och torra miljöer ökar även avdunstningen via andningsluften. Klädsel Flerskicktsprincipen Bra klädsel skall både kunna bevara kroppsvärmen när de behövs och ventilera när så behövs. Klä er enligt Flerskicktsprincipen, luftigt och undvik att pressa ihop luftlagren. Ett lämpligt sätt är att klä sig med flera luftiga lager för att bygga upp värmande luftlager. Klädseln måste alltid anpassas efter aktiviteten. Det är luftlagren i plaggen som behåller värmen. Målet är att svettas så lite som möjligt. Dessa lager kan delas in i fyra skikt: Inre skiktet - skall leda ut fukten från huden. Exempel på plagg är Hawk boxershorts, Net t-shirt, Net långärmad samt långkalsong. Mellanskiktet - svarar för värmen. Detta skikt kan bestå av Eagle tröja och byxa eller Tröja 90.

8 8 Yttre skiktet - skall skydda mot vind och väta. Detta skikt är tillexempel fältbyxor med snöblusbyxor samt snöblusjacka eller CPA stället från TAIGA. Förstärkningsskikt - används för att förstärka klädseln vid stark kyla, vind eller kraftigt regn. Förstärkningsplagg skall alltid hållas torra, bärs inte vid fysisk aktivitet m.m. Exempel på förstärkningsplagg är Förstärkningsmössa SF, Lovikkavantar, halsduk, Thule tröja och byxa, RF 100/RF 200 fiberjack. Reservplagg för händer och fötter är bra att ha med sig. Dessa skall packas fuktskyddat. Det är inte lämpligt att använda förstärkningsplagg på detta sätt

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Personlig utrustning (vinter)

Personlig utrustning (vinter) 1 Skrivet av Conny Greus Förslaget buret system riktar sig mot operatör som skall bedriva skidmarsch under skandinaviska subartiska förhållanden. Generellt: De förslagen till system (linje 1- Linje 3)

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd.

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd. 22 BARN 23 Ruskovillas barnplagg tillverkas i, silke och ekologisk bom. Den mjuka merinoen lämpar sig för kallare årstider som underställ och mellanplagg. Ullen andas och sköter om kroppens värmereglering,

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Personlig utrustning, höst

Personlig utrustning, höst 1 Förslaget buret system riktar sig mot operatör som skall bedriva marsch under Skandinaviskt höstförhållanden. Vårt förslag till buret systemet från Linje 1 till Linje 3, har sats ihop så att operatör

Läs mer

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in.

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in. Grönt friluftsliv Idrott och hälsa 1 Introduktion Allemansrätten är unik i Sverige och i några andra få länder runt om i världen. Ni har kommit i kontakt med allemansrätten vid grundskolan samt andra gånger.

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE. För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning.

BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE. För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning. BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning. 1 Enligt Förskolans Läroplan är förskolans uppdrag bl a att utveckla

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

HUDEN - Instuderingsfrågor

HUDEN - Instuderingsfrågor Huden är kroppens största organ och huden består av tre olika lager, överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den delen som vi ser och den är tjockast på fotsulorna och handflatorna. På ögonlocken

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Varm i alla väder 24

Varm i alla väder 24 22 Barn Ruskovillas barnplagg tillverkas av rena naturfibrer och behandlas inte med onödiga kemikalier. Den mjuka merinoullen lämpar sig som underställ och mellanplagg för kalllare årstider. Ullen andas

Läs mer

Soldatreglemente för vinterförhållanden

Soldatreglemente för vinterförhållanden Soldatreglemente för vinterförhållanden Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd FÖRSVARSMAKTEN 1997-09-01 09833:70609 Högkvarteret Soldatreglemente för vinterförhållanden, Vintersoldat,

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Drick rätt före, under och efter träning!

Drick rätt före, under och efter träning! Drick rätt före, under och efter träning! Vätska har en enorm betydelse för prestationen och för andra funktioner i kroppen. Det råder många myter om hur man skall dricka för att prestera så bra som möjligt.

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Säkerhet i Svensk Segling

Säkerhet i Svensk Segling Säkerhet i Svensk Segling Kunskap Redskap Kultur Kunskap Tävlingsreglementet Flytväst krav, infört sommaren 2011 Säkerhetsplaner, under rev Utbildning Säkerhetsutbildningar, under rev Uppdrag segling,

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:

Läs mer

Kalla fötter? Varma sockor.

Kalla fötter? Varma sockor. Kalla fötter? Varma sockor. Håll fötterna varma. Alla vet vi hur det känns att frysa om fötterna. Man försöker hoppa upp och ner på stället, vicka frenetiskt på tårna eller sparka den ena foten mot den

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är:

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är: 1 Förr eller senare drabbas man av marschrelaterade skador. Vanligtvis är det blåsor, tryckskador på fötter, men även skador som stukningar, knän som svullnar, nerver som kommer i kläm etc. I denna guide

Läs mer

FU Markstridsreglemente 2:3 Vintersoldat

FU Markstridsreglemente 2:3 Vintersoldat FU Markstridsreglemente 2:3 Vintersoldat 2013 Förhandsutgåva Markstridsreglemente 2:3 Vintersoldat Fu MSR 2:3 Vintersoldat Försvarsmakten 2013 Central lagerhållning: Försvarsmaktens Centrallager FBF,

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning

Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning Föreningsträdet Kost och skador Handledning Aktiva 14 år Äta rätt Skador Uppföljning Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa diskussioner

Läs mer

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut? Träff 1: Äta rätt 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut? 3. Vad är kolhydrater? 4. Ge exempel på mat som innehåller mycket kolhydrater. 5. Varför är

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Rekommenderas för cykelvasan 90 km

Rekommenderas för cykelvasan 90 km Rekommenderas för cykelvasan 90 km Alternativ 1 För hård körning och kraftig andning utan raster/vila Cykeltid ca: 3 4 timmar Laddar kroppen med kolhydrater som hjälper till att lagra extra kolhydrater

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna.

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. 386 Stridsvärde Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. Vila Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften. Sömnbrist ökar också

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Värme och kyla vad tål människan? Vår termiska miljö! Vad menar vi med klimat?! - ibland överskrids gränsen för vår tålighet!

Värme och kyla vad tål människan? Vår termiska miljö! Vad menar vi med klimat?! - ibland överskrids gränsen för vår tålighet! - ibland överskrids gränsen för vår tålighet Värme och kyla vad tål människan? Ingvar Holmér Laboratoriet för termisk miljö Ergonomi och aerosolteknologi Designvetenskap Lunds tekniska högskola 1 Thermal

Läs mer

Klimatet i Skandinavien

Klimatet i Skandinavien Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Kostprogrammet Energibalansen

Kostprogrammet Energibalansen Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Ketokonazol ratiopharm

Ketokonazol ratiopharm Ketokonazol ratiopharm Vid behandling av mjäll Vad är mjäll? Mjäll är en mycket vanlig åkomma. Det finns uppgifter om att så många som var 5:e svensk har problem med mjäll. Besvären brukar börja i tonåren

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer