Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB"

Transkript

1 1 I del 1 av 2 i guiden "Förberedd för kylan" kan ni läsa om historiska händelser där kylan har varit en avgörande faktor för överlevnad, både fysiskt och mentalt. I guiden kommer de vanligaste orsakerna till kylskador att beskrivas. Historiska exempel Historiskt sett finns det många exempel på hur till synes oövervinneliga arméer har förlorat sin slagkraft, då de inte bemästrat krigföring under vinterförhållanden. Ett sådant exempel är Napoleons styrkor som misslyckande att inta Ryssland huvudstad, Moskva, år När vinterkylan slog till, gav franska läkaren, Larry, order om att soldaterna skulle utnyttja sig av en metod som innebar att de skulle gnida sig med snö vid behandling av kylskador. Detta ledde till att amputationsfrekvensen bland franska soldater uppgick upp till 250 stycken per dygn på grund av kylan och denna ordination. Under finska vinterkriget finns exempel på hur finska styrkor lyckades stoppa och i stort sett förinta två sovjetiska divisioner i Suomosalmi området Finnarnas soldater bemästrade konsten att slåss under sträng kyla och kunde kraftsamla styrkor lokalt mot de sovjetiska styrkorna. De sovjetiska styrkorna som dels hade sämre förmåga i vinterkrigföring och näst intill ingen översnökapacitet, bands till upplogade vägnät och blev i stort sittande mål för finnarnas anfall. Sovjetiska styrkor lyckades under andra världskriget än en gång stoppa tyskarna utanför Moskva. Tyskarnas operation Barbarossa, 1942, stoppades delvis på grund av kylan. De tyska styrkorna hade förvägrats vinterutrustning av Hitler, då de förväntades att inta Moskva innan vinters inträde. Sovjetunionen lyckades försvara Moskva och inledde en offensiv med egna styrkor som bestod av förband från Sibirien med god vana av att slåss under vinterförhållanden. Under november och december 1942 uppgick antalet kylskadade tyska soldater till ca , varav av dessa soldater tvingades amputera kylskadade lemmar. Under Falklandskriget hade brittiska förband med kylskaderelaterade skador. Detta berodde delvis på att kängorna var av dålig kvalité samt att britterna förlorade stor del av sitt förläggningsmateriel då argentinska styrkor lyckades sänka fartyg som fraktade ner tält till styrkorna. Det visade sig dock att de brittiska soldaterna bemästrade klimatförhållandena bättre än de argentinska soldaterna. De brittiska soldaterna hade bättre förmåga att upprätthålla stridsvärde än de argentinska vilket bidrog till segern. Gemensamt för ovanstående är att de soldater och officerare som behärskade att slåss under vinterförhållanden var de som utgick med segern. Det är inte bara bra utrustning som är en förutsättning för att lyckas utan även förmågan att kunna utnyttja egen materiel under vinterförhållanden.

2 2 En kylskadad soldat binder upp stora resurser. På gruppnivå engageras så gott som alla vid omhändertagandet. En allvarligt kylskadad soldat kräver i genomsnitt över 50 dygn av vård. Sedan kommer denna soldat förmodligen aldrig att kunna utnyttjas under vinterförhållanden för år framåt om ens under dennes livstid. Det är helt avgörande att en operatör dels skall ha god utrustning men också ha genomfört utbildning och träning under rätta miljöförhållanden. Viktigt är också att officerare, på alla nivåer, som skall leda dessa operatörer, antingen på fältet eller än mer från staber, också besitter dessa färdigheter. Det är väsentligt att upprätthålla förmågan att verka i olika klimat. Bara för att man en gång genomfört en vinterutbildning, innebär det inte att man behärskar att verka i denna miljö. Det tar minst 2-3 veckor för kroppen att acklimatisera sig till ett vinterklimat. Denna tid bör ges till operatörerna att vänja sig till klimatet innan insats. I framtiden kommer behovet av kunskaper och färdigheter i att verka under vinterförhållanden att vara ännu större. Teknikutvecklingen har ökat hotbilden mot varje enskild soldat. Det blir allt svårare att utnyttja värmekällor för att behålla eget stridsvärde. Den enskilde måste bli bättre på sin förmåga till överlevnad och genomföra en taktisk anpassning som innebär minskad användning av värmekällor. Fysiologi IR-sensorer upptäcker värmekällor på flera kilometers avstånd! För att enklare förstå vår kropps olika inbyggda varningssignaler och olika symptom på olika kylskador är det viktigt att förstå kroppens uppbyggnad samt funktioner. I mycket korta ordalag kan dessa beskrivas på följande sätt: Kroppens normaltemperatur är + 37 Celsius. Vi tål ca +- 0,5 skillnad innan kroppens funktioner avtar. Kroppen består till ca 60 % av vatten. Vätskan fungerar som temperaturregulator och behövs tillsammans med blodet för att näringsämnen skall kunna tas upp av kroppen Värme uppstår i kroppen genom förbränning (metabolism). Vid vila sker störst värme produktion i kroppens centrala delar såsom hjärta, lever, njurar, hjärna etc. Största värmeproduktionen sker vid arbete i musklerna. Fryser du - rör på dig! Värmen transporteras runt i kroppen av blodet. Bränsle är mat (kolhydrater, fett och protein). Hur är vårt yttre skal, huden, uppbyggt? Det är av celler som omgärdas av vatten. Det är dessa vätskor som fryser vid olika typer av kylskador. Huden är uppbyggd av tre lager. Överhuden är ytterst tunn, mindre än 0,2 mm och här bildas nya celler. Här finns även pigmentkornen. Läderhuden består av bindväv och här finns hårsäckar, talgkörtlar svettkörtlar, blodkärl, nerver och elastiska fibertrådar. Det sista lagret är underhuden som innehåller rikligt med fettväv.

3 3 Kunskaper och erfarenheter av hur kroppens värmereglering går till är också av stor betydelse för att kunna överleva under vinterförhållanden. Nedan beskrivs vad som händer i kroppen för att bevara kroppsvärmen samt vad som sker när kroppen måste avge värme för att inte överhettas. Vid kyla så drar muskulaturen runt hudens tunna blodkärl (kapillärer) ihop sig. Detta leder till: Kroppen minskar blodcirkulationen till kroppens yttre vävnader. Blodets volym ökar därmed hos de inre organen. Minskad tillförsel av värme, syre och näring till muskulatur som medför sämre muskeleffekt. Vid ökad nedkylning så uppstår huttringar som kan övergå till skakningar, vilket medför ökad energiomsättning i musklerna (ca 4-5 ggr större än vid vila). Ökad förbränning av upplagrad energi = snabbare tömning av energireserverna. Vid värme ökar blodgenomströmning i de yttre blodkärlen för avkylning av kroppen. Svettning är också kroppens sätta att öka avkylningen. Genom att dunsta bort den vätska som producerats på huden åtgår en mängd värme. Våt hud förlorar värme 25 gånger snabbare än torr hud. Vissa punkter på kroppen har speciellt ytliga blodkärl. Dessa är främst huvudet, halsen, ljumskarna, handlederna och anklarna. Dessa punkter kallas för ventilationsställen eller fryspunkter. Huvudet har ytliga blodkärl som inte kan dras samman som på övriga delar av kroppen. Det beror på att kroppen inte kommer att minska blodcirkulationen till huvudet (hjärnan) och vitala organ som hjärta och lungor. Skulle kapillärerna i ansiktet dra ihop sig så skulle vi inte heller kunna gå utan ansiktsskydd på vintern. Detta innebär att ni förlorar mest värme genom huvudet. Vid - 15 C, utan mössa, så sker ca 75 % av kroppens värmeförlust ut genom huvudet. Helt naturligt sammanfaller även fryspunkterna med ventilationsställena. Förstärker ni dessa platser så behåller ni mer av värmen i kroppen. Exempelvis en tjockare mössa på huvudet, halsduk runt halsen, tjocka vantar händer, Thule byxor över lår och underliv etc. Exempelvis så spelar det ingen roll hur mycket tjocka vantar ni tar på er om inte handleder skyddas. Handleden har mycket ytliga blodådror. I skrevet har ni också stora ådror och det är ett gammalt knep att lägga in varma stenar i byxfickorna när man skall lägga sig. En stor del av kroppens värmeproduktion åtgår till att värma kall inandningsluft. Vid - 18 C är det ca 25 %. Tänk på detta vid extrem kyla och hård fysisk ansträngning. Alkohol och kyla är en dålig kombination. Alkoholen verkar vidgande på blodkärlen, vilket leder till ökade värmeförluster.

4 4 Föda och vatten Energiförbrukningen ökar vintertid p.g.a. kylan samt faktorer som t.ex. snödjupet gör att vi förbrukar mer energi vid marsch och förläggningsarbeten än under barmarksförhållanden. Kolhydrater ger dig högoktanigt bränsle som är bra när ni jobbar. Proteiner bygger och reparerar celler och vävnader efter slitet. Fett har ett högt förbränningsvärde och skall tillföras i syfte att öka Er uthållighet. Tillför fett till frystorkad mat, minst var tredje dag. Ät aldrig frusen mat och se till att alltid värma maten. Vid hård fysisk ansträngning under vinterförhållanden bör ni se till att äta något minst var 4 timme. Behovet av vätska ökar vintertid p.g.a. njurarna koncentrerar urinen sämre. Drick 4-5 liter vätska per dygn. Vid marsch/ansträngning drick lite och ofta. Svälj aldrig snö och drick aldrig kall vätska. (värm åtminstone i munnen) Det kan orsaka diarré, kräkningar eller magbesvär. Gul och illaluktande urin är en varningssignalen för att ni har vätskebrist. Orsaker till kylskador Drick varmt vid raster! Yttre orsaker till kylskador är temperatur, vind, fukt och väta samt varaktighet/exponering för kyla och fukt. Självklart har temperaturen inverkan på risken att få kylskador. Det är dock viktigt att komma ihåg att kylskador kan uppkomma både vid plus- som minusgrader. Ju kallare det blir desto fortare kan kylskador uppkomma. Ju mer det blåser desto kallare blir det. Nedan finner ni en tabell som anger temperatur vid vind. Tänk också på fartvindens påverkan, om ni kör skoter, åker utförsåkning etc. Vind i m/s Lufttemperatur i Celsius Vinden i 2 m/s är lika med 7,2 km/h. Vinden i 11 m/s är lika med 39,6 km/h.

5 5 Hastighet i km/h Lufttemperatur i Celsius Anpassa klädseln efter fysisk aktivitetsnivå Körning i ospårad terräng innebär ofta att klädseln måste anpassas då denna typ av körning ofta innebär hårt fysisk ansträngning. Fuktig luft känns alltid kallare än torr även om temperaturen är den samma. Det beror på att kroppen avger mer värme till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna (25 gånger mer). Till exempel bomull närmast kroppen är ett dåligt alternativ då fukten sitter kvar i plagget och ni blir kall.

6 6 Bidragande orsaker till kylskador Det är inte bara yttre faktorer som leder till kylskador utan de är i kombinationen av dessa och andra orsaker. Nedan har i korthet listat bidragande orsaker som enskilda kan förebygga och förbereda/träna sig för. Bristande kunskaper och färdigheter att verka i kalla miljöer Ingen eller felaktig tolkning av egna eller andras symptom Ingen eller felaktig behandling av kylskador Bristfällig eller felaktig klädsel samt hur dessa används, torkas samt utnyttjas på bästa sätt Bristande hygien För lite mat och dryck Dålig kondition Stress Trötthet och utmattning Skada eller sjukdom Bristande kontroller av egna eller andras symptom Värmeförlust Värmeförlust sker genom konvention, ledning, strålning och avdunstning. Konvention innebär att luften närmast huden värms upp, blir lättare och stiger uppåt. Ny kallare luft strömmar till och värms upp i sin tur. Blåst och drag påskyndar värmeavgivningen. Värmeförlust genom ledning sker ofta genom kontakt med kallare ytor. Se till att isolera mot dessa kallare ytor. Exempelvis skall hantering av termosar, vapen ske med någon form av handskar. Undvik bar hund mot kall metall. Ibland uppstår det kylskador i ansiktet när operatörer legat i anläggning med kind mot metall. Ligg eller sitt inte direkt mot sten, betong eller frostbunden mark utan se till att isolera mot dessa underlag.

7 7 Isolera mot markkyla Värmeavgivning genom strålning från kropp till närbelägna kan ske mot fasta ytor t.ex. träd, större stenar m.m. Undvik att stå för nära större kalla föremål som kalla stridsvagnar, betongblock etc. Avdunstning sker från fuktig hud och från fuktiga kläder. Det åtgår mycket värme för att få bort fukten bort kroppen. I kalla och torra miljöer ökar även avdunstningen via andningsluften. Klädsel Flerskicktsprincipen Bra klädsel skall både kunna bevara kroppsvärmen när de behövs och ventilera när så behövs. Klä er enligt Flerskicktsprincipen, luftigt och undvik att pressa ihop luftlagren. Ett lämpligt sätt är att klä sig med flera luftiga lager för att bygga upp värmande luftlager. Klädseln måste alltid anpassas efter aktiviteten. Det är luftlagren i plaggen som behåller värmen. Målet är att svettas så lite som möjligt. Dessa lager kan delas in i fyra skikt: Inre skiktet - skall leda ut fukten från huden. Exempel på plagg är Hawk boxershorts, Net t-shirt, Net långärmad samt långkalsong. Mellanskiktet - svarar för värmen. Detta skikt kan bestå av Eagle tröja och byxa eller Tröja 90.

8 8 Yttre skiktet - skall skydda mot vind och väta. Detta skikt är tillexempel fältbyxor med snöblusbyxor samt snöblusjacka eller CPA stället från TAIGA. Förstärkningsskikt - används för att förstärka klädseln vid stark kyla, vind eller kraftigt regn. Förstärkningsplagg skall alltid hållas torra, bärs inte vid fysisk aktivitet m.m. Exempel på förstärkningsplagg är Förstärkningsmössa SF, Lovikkavantar, halsduk, Thule tröja och byxa, RF 100/RF 200 fiberjack. Reservplagg för händer och fötter är bra att ha med sig. Dessa skall packas fuktskyddat. Det är inte lämpligt att använda förstärkningsplagg på detta sätt

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Personlig utrustning (vinter)

Personlig utrustning (vinter) 1 Skrivet av Conny Greus Förslaget buret system riktar sig mot operatör som skall bedriva skidmarsch under skandinaviska subartiska förhållanden. Generellt: De förslagen till system (linje 1- Linje 3)

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Personlig utrustning, höst

Personlig utrustning, höst 1 Förslaget buret system riktar sig mot operatör som skall bedriva marsch under Skandinaviskt höstförhållanden. Vårt förslag till buret systemet från Linje 1 till Linje 3, har sats ihop så att operatör

Läs mer

BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE. För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning.

BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE. För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning. BARNENS KLÄDSEL VID UTEVISTELSE För att barn ska må bra i naturen och ha glädje av den, behöver de fungerande kläder och utrustning. 1 Enligt Förskolans Läroplan är förskolans uppdrag bl a att utveckla

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd.

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd. 22 BARN 23 Ruskovillas barnplagg tillverkas i, silke och ekologisk bom. Den mjuka merinoen lämpar sig för kallare årstider som underställ och mellanplagg. Ullen andas och sköter om kroppens värmereglering,

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Vätska, svettning och hudavlagringar

Vätska, svettning och hudavlagringar Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

DET LILLA BARNETS KLÄDSEL Råd och tips hur du ska klä ditt barn

DET LILLA BARNETS KLÄDSEL Råd och tips hur du ska klä ditt barn DET LILLA BARNETS KLÄDSEL Råd och tips hur du ska klä ditt barn Barnets kläder har flera olika funktioner att uppfylla. De ska hålla barnet varmt under kalla dagar och skydda barnet från stark sol under

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna.

386 Stridsvärde. Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. 386 Stridsvärde Se till att prioritera sömnen för fordonsförarna. Vila Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tankeoch reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften. Sömnbrist ökar också

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Så gör vi goda affärer

Så gör vi goda affärer FALCK 2011 Ambulanssjukvårdare har en tuff vardag. De vet aldrig vad som väntar. Är larmet en trafikolycka på en hårt trafikerad motorväg, en hjärtinfarkt i hemmet eller ett knivbråk på stan? Det kräver

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka!

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Succémadrassen nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Så fungerar magnetterapi Läkaren uttalar sig Magnetfälten återupprättar

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

BUSINESS & PROFILE k L ä d S y S t E m F ö R d E t U F F a S t E U t m a N I N g a R N a

BUSINESS & PROFILE k L ä d S y S t E m F ö R d E t U F F a S t E U t m a N I N g a R N a BUSINESS & PROFILE klädsystem för de tuffaste utmaningarna Klädsystem enkla att anpassa utifrån vädret Sedan tre decennier är vi ledande på utvecklingen av klädsystem som kombinerar hög funktionalitet

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Ketokonazol ratiopharm

Ketokonazol ratiopharm Ketokonazol ratiopharm Vid behandling av mjäll Vad är mjäll? Mjäll är en mycket vanlig åkomma. Det finns uppgifter om att så många som var 5:e svensk har problem med mjäll. Besvären brukar börja i tonåren

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Vardagsstöd Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Nedsatt problemlösningsförmåga Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Pass 3 av7: Fortsättning produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. 2013-05-14

Pass 3 av7: Fortsättning produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. 2013-05-14 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo. Behandla huvudsaken

NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo. Behandla huvudsaken NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo Behandla huvudsaken till mjäll ratiopharm ett av världens främsta generikaföretag Som generikaföretag är vår uppgift att ta vid när patenten

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Hälsa alla välkomna. Då startar vi.

Hälsa alla välkomna. Då startar vi. Hudvårdstimme Hudvårdstimme Hälsa alla välkomna Hej och välkomna, presentera dig själv och säg att ni idag bjuder på en örtdryck med koncentrat från kinesiskt grönt te samt örter. Den innehåller mycket

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner

Vätska. Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna. Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Vätska Funktioner hos vätska: Ger struktur och form till kropp och hjärna Medium för olika enzymatiska och kemiska reaktioner Transportör av antikroppar, näringsämnen, syre, hormoner till kroppens vävnader

Läs mer

Få ordning på vätskebalansen

Få ordning på vätskebalansen Få ordning på vätskebalansen Uthållighet och kondition Av: Lene Gilkrog Få ordning på vätskebalansen - av Lene Gilkrog 2 Din kropp behöver vätska för att kunna prestera. En vätskebrist på bara 1 2 % kan

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer