Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB

Transkript

1 1 I del 1 av 2 i guiden "Förberedd för kylan" kan ni läsa om historiska händelser där kylan har varit en avgörande faktor för överlevnad, både fysiskt och mentalt. I guiden kommer de vanligaste orsakerna till kylskador att beskrivas. Historiska exempel Historiskt sett finns det många exempel på hur till synes oövervinneliga arméer har förlorat sin slagkraft, då de inte bemästrat krigföring under vinterförhållanden. Ett sådant exempel är Napoleons styrkor som misslyckande att inta Ryssland huvudstad, Moskva, år När vinterkylan slog till, gav franska läkaren, Larry, order om att soldaterna skulle utnyttja sig av en metod som innebar att de skulle gnida sig med snö vid behandling av kylskador. Detta ledde till att amputationsfrekvensen bland franska soldater uppgick upp till 250 stycken per dygn på grund av kylan och denna ordination. Under finska vinterkriget finns exempel på hur finska styrkor lyckades stoppa och i stort sett förinta två sovjetiska divisioner i Suomosalmi området Finnarnas soldater bemästrade konsten att slåss under sträng kyla och kunde kraftsamla styrkor lokalt mot de sovjetiska styrkorna. De sovjetiska styrkorna som dels hade sämre förmåga i vinterkrigföring och näst intill ingen översnökapacitet, bands till upplogade vägnät och blev i stort sittande mål för finnarnas anfall. Sovjetiska styrkor lyckades under andra världskriget än en gång stoppa tyskarna utanför Moskva. Tyskarnas operation Barbarossa, 1942, stoppades delvis på grund av kylan. De tyska styrkorna hade förvägrats vinterutrustning av Hitler, då de förväntades att inta Moskva innan vinters inträde. Sovjetunionen lyckades försvara Moskva och inledde en offensiv med egna styrkor som bestod av förband från Sibirien med god vana av att slåss under vinterförhållanden. Under november och december 1942 uppgick antalet kylskadade tyska soldater till ca , varav av dessa soldater tvingades amputera kylskadade lemmar. Under Falklandskriget hade brittiska förband med kylskaderelaterade skador. Detta berodde delvis på att kängorna var av dålig kvalité samt att britterna förlorade stor del av sitt förläggningsmateriel då argentinska styrkor lyckades sänka fartyg som fraktade ner tält till styrkorna. Det visade sig dock att de brittiska soldaterna bemästrade klimatförhållandena bättre än de argentinska soldaterna. De brittiska soldaterna hade bättre förmåga att upprätthålla stridsvärde än de argentinska vilket bidrog till segern. Gemensamt för ovanstående är att de soldater och officerare som behärskade att slåss under vinterförhållanden var de som utgick med segern. Det är inte bara bra utrustning som är en förutsättning för att lyckas utan även förmågan att kunna utnyttja egen materiel under vinterförhållanden.

2 2 En kylskadad soldat binder upp stora resurser. På gruppnivå engageras så gott som alla vid omhändertagandet. En allvarligt kylskadad soldat kräver i genomsnitt över 50 dygn av vård. Sedan kommer denna soldat förmodligen aldrig att kunna utnyttjas under vinterförhållanden för år framåt om ens under dennes livstid. Det är helt avgörande att en operatör dels skall ha god utrustning men också ha genomfört utbildning och träning under rätta miljöförhållanden. Viktigt är också att officerare, på alla nivåer, som skall leda dessa operatörer, antingen på fältet eller än mer från staber, också besitter dessa färdigheter. Det är väsentligt att upprätthålla förmågan att verka i olika klimat. Bara för att man en gång genomfört en vinterutbildning, innebär det inte att man behärskar att verka i denna miljö. Det tar minst 2-3 veckor för kroppen att acklimatisera sig till ett vinterklimat. Denna tid bör ges till operatörerna att vänja sig till klimatet innan insats. I framtiden kommer behovet av kunskaper och färdigheter i att verka under vinterförhållanden att vara ännu större. Teknikutvecklingen har ökat hotbilden mot varje enskild soldat. Det blir allt svårare att utnyttja värmekällor för att behålla eget stridsvärde. Den enskilde måste bli bättre på sin förmåga till överlevnad och genomföra en taktisk anpassning som innebär minskad användning av värmekällor. Fysiologi IR-sensorer upptäcker värmekällor på flera kilometers avstånd! För att enklare förstå vår kropps olika inbyggda varningssignaler och olika symptom på olika kylskador är det viktigt att förstå kroppens uppbyggnad samt funktioner. I mycket korta ordalag kan dessa beskrivas på följande sätt: Kroppens normaltemperatur är + 37 Celsius. Vi tål ca +- 0,5 skillnad innan kroppens funktioner avtar. Kroppen består till ca 60 % av vatten. Vätskan fungerar som temperaturregulator och behövs tillsammans med blodet för att näringsämnen skall kunna tas upp av kroppen Värme uppstår i kroppen genom förbränning (metabolism). Vid vila sker störst värme produktion i kroppens centrala delar såsom hjärta, lever, njurar, hjärna etc. Största värmeproduktionen sker vid arbete i musklerna. Fryser du - rör på dig! Värmen transporteras runt i kroppen av blodet. Bränsle är mat (kolhydrater, fett och protein). Hur är vårt yttre skal, huden, uppbyggt? Det är av celler som omgärdas av vatten. Det är dessa vätskor som fryser vid olika typer av kylskador. Huden är uppbyggd av tre lager. Överhuden är ytterst tunn, mindre än 0,2 mm och här bildas nya celler. Här finns även pigmentkornen. Läderhuden består av bindväv och här finns hårsäckar, talgkörtlar svettkörtlar, blodkärl, nerver och elastiska fibertrådar. Det sista lagret är underhuden som innehåller rikligt med fettväv.

3 3 Kunskaper och erfarenheter av hur kroppens värmereglering går till är också av stor betydelse för att kunna överleva under vinterförhållanden. Nedan beskrivs vad som händer i kroppen för att bevara kroppsvärmen samt vad som sker när kroppen måste avge värme för att inte överhettas. Vid kyla så drar muskulaturen runt hudens tunna blodkärl (kapillärer) ihop sig. Detta leder till: Kroppen minskar blodcirkulationen till kroppens yttre vävnader. Blodets volym ökar därmed hos de inre organen. Minskad tillförsel av värme, syre och näring till muskulatur som medför sämre muskeleffekt. Vid ökad nedkylning så uppstår huttringar som kan övergå till skakningar, vilket medför ökad energiomsättning i musklerna (ca 4-5 ggr större än vid vila). Ökad förbränning av upplagrad energi = snabbare tömning av energireserverna. Vid värme ökar blodgenomströmning i de yttre blodkärlen för avkylning av kroppen. Svettning är också kroppens sätta att öka avkylningen. Genom att dunsta bort den vätska som producerats på huden åtgår en mängd värme. Våt hud förlorar värme 25 gånger snabbare än torr hud. Vissa punkter på kroppen har speciellt ytliga blodkärl. Dessa är främst huvudet, halsen, ljumskarna, handlederna och anklarna. Dessa punkter kallas för ventilationsställen eller fryspunkter. Huvudet har ytliga blodkärl som inte kan dras samman som på övriga delar av kroppen. Det beror på att kroppen inte kommer att minska blodcirkulationen till huvudet (hjärnan) och vitala organ som hjärta och lungor. Skulle kapillärerna i ansiktet dra ihop sig så skulle vi inte heller kunna gå utan ansiktsskydd på vintern. Detta innebär att ni förlorar mest värme genom huvudet. Vid - 15 C, utan mössa, så sker ca 75 % av kroppens värmeförlust ut genom huvudet. Helt naturligt sammanfaller även fryspunkterna med ventilationsställena. Förstärker ni dessa platser så behåller ni mer av värmen i kroppen. Exempelvis en tjockare mössa på huvudet, halsduk runt halsen, tjocka vantar händer, Thule byxor över lår och underliv etc. Exempelvis så spelar det ingen roll hur mycket tjocka vantar ni tar på er om inte handleder skyddas. Handleden har mycket ytliga blodådror. I skrevet har ni också stora ådror och det är ett gammalt knep att lägga in varma stenar i byxfickorna när man skall lägga sig. En stor del av kroppens värmeproduktion åtgår till att värma kall inandningsluft. Vid - 18 C är det ca 25 %. Tänk på detta vid extrem kyla och hård fysisk ansträngning. Alkohol och kyla är en dålig kombination. Alkoholen verkar vidgande på blodkärlen, vilket leder till ökade värmeförluster.

4 4 Föda och vatten Energiförbrukningen ökar vintertid p.g.a. kylan samt faktorer som t.ex. snödjupet gör att vi förbrukar mer energi vid marsch och förläggningsarbeten än under barmarksförhållanden. Kolhydrater ger dig högoktanigt bränsle som är bra när ni jobbar. Proteiner bygger och reparerar celler och vävnader efter slitet. Fett har ett högt förbränningsvärde och skall tillföras i syfte att öka Er uthållighet. Tillför fett till frystorkad mat, minst var tredje dag. Ät aldrig frusen mat och se till att alltid värma maten. Vid hård fysisk ansträngning under vinterförhållanden bör ni se till att äta något minst var 4 timme. Behovet av vätska ökar vintertid p.g.a. njurarna koncentrerar urinen sämre. Drick 4-5 liter vätska per dygn. Vid marsch/ansträngning drick lite och ofta. Svälj aldrig snö och drick aldrig kall vätska. (värm åtminstone i munnen) Det kan orsaka diarré, kräkningar eller magbesvär. Gul och illaluktande urin är en varningssignalen för att ni har vätskebrist. Orsaker till kylskador Drick varmt vid raster! Yttre orsaker till kylskador är temperatur, vind, fukt och väta samt varaktighet/exponering för kyla och fukt. Självklart har temperaturen inverkan på risken att få kylskador. Det är dock viktigt att komma ihåg att kylskador kan uppkomma både vid plus- som minusgrader. Ju kallare det blir desto fortare kan kylskador uppkomma. Ju mer det blåser desto kallare blir det. Nedan finner ni en tabell som anger temperatur vid vind. Tänk också på fartvindens påverkan, om ni kör skoter, åker utförsåkning etc. Vind i m/s Lufttemperatur i Celsius Vinden i 2 m/s är lika med 7,2 km/h. Vinden i 11 m/s är lika med 39,6 km/h.

5 5 Hastighet i km/h Lufttemperatur i Celsius Anpassa klädseln efter fysisk aktivitetsnivå Körning i ospårad terräng innebär ofta att klädseln måste anpassas då denna typ av körning ofta innebär hårt fysisk ansträngning. Fuktig luft känns alltid kallare än torr även om temperaturen är den samma. Det beror på att kroppen avger mer värme till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna (25 gånger mer). Till exempel bomull närmast kroppen är ett dåligt alternativ då fukten sitter kvar i plagget och ni blir kall.

6 6 Bidragande orsaker till kylskador Det är inte bara yttre faktorer som leder till kylskador utan de är i kombinationen av dessa och andra orsaker. Nedan har i korthet listat bidragande orsaker som enskilda kan förebygga och förbereda/träna sig för. Bristande kunskaper och färdigheter att verka i kalla miljöer Ingen eller felaktig tolkning av egna eller andras symptom Ingen eller felaktig behandling av kylskador Bristfällig eller felaktig klädsel samt hur dessa används, torkas samt utnyttjas på bästa sätt Bristande hygien För lite mat och dryck Dålig kondition Stress Trötthet och utmattning Skada eller sjukdom Bristande kontroller av egna eller andras symptom Värmeförlust Värmeförlust sker genom konvention, ledning, strålning och avdunstning. Konvention innebär att luften närmast huden värms upp, blir lättare och stiger uppåt. Ny kallare luft strömmar till och värms upp i sin tur. Blåst och drag påskyndar värmeavgivningen. Värmeförlust genom ledning sker ofta genom kontakt med kallare ytor. Se till att isolera mot dessa kallare ytor. Exempelvis skall hantering av termosar, vapen ske med någon form av handskar. Undvik bar hund mot kall metall. Ibland uppstår det kylskador i ansiktet när operatörer legat i anläggning med kind mot metall. Ligg eller sitt inte direkt mot sten, betong eller frostbunden mark utan se till att isolera mot dessa underlag.

7 7 Isolera mot markkyla Värmeavgivning genom strålning från kropp till närbelägna kan ske mot fasta ytor t.ex. träd, större stenar m.m. Undvik att stå för nära större kalla föremål som kalla stridsvagnar, betongblock etc. Avdunstning sker från fuktig hud och från fuktiga kläder. Det åtgår mycket värme för att få bort fukten bort kroppen. I kalla och torra miljöer ökar även avdunstningen via andningsluften. Klädsel Flerskicktsprincipen Bra klädsel skall både kunna bevara kroppsvärmen när de behövs och ventilera när så behövs. Klä er enligt Flerskicktsprincipen, luftigt och undvik att pressa ihop luftlagren. Ett lämpligt sätt är att klä sig med flera luftiga lager för att bygga upp värmande luftlager. Klädseln måste alltid anpassas efter aktiviteten. Det är luftlagren i plaggen som behåller värmen. Målet är att svettas så lite som möjligt. Dessa lager kan delas in i fyra skikt: Inre skiktet - skall leda ut fukten från huden. Exempel på plagg är Hawk boxershorts, Net t-shirt, Net långärmad samt långkalsong. Mellanskiktet - svarar för värmen. Detta skikt kan bestå av Eagle tröja och byxa eller Tröja 90.

8 8 Yttre skiktet - skall skydda mot vind och väta. Detta skikt är tillexempel fältbyxor med snöblusbyxor samt snöblusjacka eller CPA stället från TAIGA. Förstärkningsskikt - används för att förstärka klädseln vid stark kyla, vind eller kraftigt regn. Förstärkningsplagg skall alltid hållas torra, bärs inte vid fysisk aktivitet m.m. Exempel på förstärkningsplagg är Förstärkningsmössa SF, Lovikkavantar, halsduk, Thule tröja och byxa, RF 100/RF 200 fiberjack. Reservplagg för händer och fötter är bra att ha med sig. Dessa skall packas fuktskyddat. Det är inte lämpligt att använda förstärkningsplagg på detta sätt