Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, Hur upplever de vårdpersonalens bemötande? En litteraturstudie.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, Hur upplever de vårdpersonalens bemötande? En litteraturstudie."

Transkript

1 Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete i omvårdnad 15 hp Hösttermin 2013 Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, Hur upplever de vårdpersonalens bemötande? En litteraturstudie. Women exposed to violence in relationships, How do they experience treatment by the healthcare personnel? A literature review. Författare: Handledare: Mathilde Hedlund-Lindberg, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Examinator: Professor Ann Langius-Eklöf, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

2 Sammanfattning Bakgrund: Våld gentemot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem som ses i alla samhällsskikt. En av de huvudinstanser dit dessa kvinnor vänder sig för att söka hjälp är hälso- och sjukvården. Vid omhändertagandet av dessa patienter så bör vårdpersonalen se personen i sin helhet, med kunskap om vilka olika aspekter som kan framträda i patientens upplevelse av sig själv och dess omvärld. Detta för att personalen på ett bättre sätt ska kunna möta patienten i dennes egen uppfattning av sin situation. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med våld i nära relationer. Metod: Genom en litteraturstudie har kvinnors upplevelse av vårdens bemötande studerats. Tio artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl granskades. Resultat: Resultatet påvisar upplevelser av bristande stöd, en känsla av skam och skulden att det är kvinnans eget fel. Samtidigt påvisas att om tillit kan byggas upp så kan en öppenhet och en god vårdande relation etableras mellan kvinnan och sjukvårdspersonal. Slutsats: Viktigast för kvinnorna är att få sin upplevelse bekräftad samt få stöd. Vikten av en god vårdande relation skall framhävas och konsekvenserna av bristerna i de stödjande insatserna bör synliggöras. Nyckelord: Våld i nära relationer, Patienters upplevelse, vårdens bemötande Abstract Background: Domestic violence against women is a global health problem in all groups of society, the main facility these women turn to for help is the healthcare system. To care for these patients the healthcare personnel should see the person as a whole, with knowledge of the different aspects that may be emerging in the patient's perception of herself and her environment. This is so that the personnel will be capable to meet the patient at her own level. Aim: To clarify women's experience of the treatment from healthcare personnel in relation to domestic violence. Method: Through a literature review women's experience of the healthcare treatment were studied. Ten articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. Result: The result demonstrate senses of lacking support, feelings of shame and blame being directed towards the woman. It was also found that trust helps to build openness and a good nursing relationship between the woman and the healthcare personnel. Conclusion: The most important thing for women is to have their experience confirmed and find support. A good healthcare relationship should be emphasized and consequences of deficiencies in the supportive efforts should be illuminated. Keywords: Domestic violence, patient experience, care treatment.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Bakgrund Våld mot kvinnor Sjukvårdens omhändertagande Förståelse för patienten Upplevelse av bemötande 6 3. Problemformulering 6 4. Syfte 6 5. Metod Datainsamling 7 Tabell 1 Inklusion- och exklusionskriterier 7 Tabell 2 Matris över genomförda sökningar 8 Tabell 3 Samanställning av använda artiklar för Resultat Dataanalys Etiska överväganden Resultat 10 Tabell 4 Studiernas samband med teman Att inte bli hörd och förstådd Rädsla och otillräckligt stöd Känsla av skuld Förminskning En önskan att bli sedd som individ Att bygga en relation Bekräftelse och öppenhet Stödjande åtgärder från sjukvårdspersonalen Diskussion Metoddiskussion Datainsamling Urval Dataanalys Resultatdiskussion Förslag till fortsatt forskning Relevans för omvårdnad Slutsats Självständighetsdeklaration Referenslista Bilagor Bilaga - Matris av innehåll i artiklar bidragande till resultat

4 1. Inledning Många kvinnor i Sverige lever i eller kommer att uppleva en relation där våld förekommer, så mycket som 46 procent av alla kvinnor har blivit utsatta för våld av en man efter sin femtonde födelsedag. De kvinnor som vågar ta steget att söka hjälp vänder sig oftast till hälso och sjukvården. Men polisanmälan är ovanligt och enbart en tredjedel av de drabbade kvinnorna söker hjälp (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski, 2001). Detta är ett ständigt aktuellt problem som ofta lyfts upp i såväl samhällsdebatter som i media, det är även ett aktuellt ämne att lyfta för personal inom hälso- och sjukvården. Att fånga upp kvinnors upplevelser av bemötande i sin kontakt med hälso- och sjukvården så att fler kan ta lärdom och ny evidens kan tas fram utifrån den levda erfarenheten hos dessa kvinnor kan ge en säkrare personal. Denna litteraturstudie inriktar sig på mäns våld mot kvinnor i nära relationer och kvinnornas upplevelse av att söka hjälp hos hälso- och sjukvården, för att öka förståelsen av hur förhållandet ser ut i denna tabubelagda värld. 2. Bakgrund 2.1 Våld mot kvinnor I Sverige anmäldes år 2012, fall av misshandel av kvinnor över 18 år och 25 procent av dessa skall ha begåtts i en nära relation (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2013). Andra studier påvisar resultat där var tredje kvinna har blivit utsatt för våld i en nära relation och 64 procent av de som blivit utsatta för våld har upplevt detta vid mer än ett tillfälle (Lundgren et al. 2001). Global statistik uppskattar att 30 procent av världens kvinnor har blivit utsatta för våld i en nära relation (Garcia-Moreno & Palitto, 2013). Våldet kan uttrycka sig på flera olika sätt; dels kan det röra sig om fysiskt våld, där allt från slag, knuffar och stryptag till användning av olika vapen kan förekomma. Det kan även röra sig om sexuellt våld där ofta våldtäkt eller annan sexuell handling utförs mot kvinnans vilja. Psykiskt våld är även förekommande där hot om våld, verbala kränkningar, isolering, skuldbeläggande samt utnyttjande av barnen ofta är förekommande för att ge ett psykiskt övertag (Nationellt Centrum för Kvinnofrid [NCK], 2013). Våldet ger inte bara psykiska men såsom PTSD (posttraumatiskt- stressyndrom), ångest och depression, utan även skador i vävnader, muskel- skelettdelar och genitalia. Rädsla för partnern, dennes kontrollbehov och våldets eventuella utveckling kan även leda till en rädsla för att söka hjälp och sjukvård även då detta är att föredra. Faktorer som våld kan även leda till missbruk av alkohol, kronisk smärta och kardiovaskulära sjukdomar hos dessa kvinnor, som i värsta fall kan leda till ett livslångt funktionshinder och även död i förtid genom till exempel självmord (Garcia-Moreno & Palitto, 2013). Självmord och tankar om självmord återkommer även i en global studie där resultat påvisar att kvinnor som blivit utsatta för våld redan som barn, uppvisar en större benägenhet för självmordsförsök än de som endast blivit utsatta som vuxna, samt att i de länder som har en hög förekomst av våld i nära relationer som Peru, Thailand och Brasilien är självmordstankar och självmordsförsök vanligare bland de kvinnor som varit i ett förhållande med en våldsam man än de som endast blivit utsatta för våld av en man de inte haft ett förhållande med. Det påvisades även att de kvinnor vars mödrar blivit utsatta för våld i nära relationer hade en högre benägenhet till självmord än de vars mödrar inte upplevt detta (Devries, Watts, Yoshihsma, Kiss, Schraiber, Deyessa & Garcia-Moreno, 2011). 4

5 2.2 Sjukvårdens omhändertagande Av de kvinnor som lever i relationer där våld förekommer väljer störst andel att vända sig just till hälso- och sjukvården för att söka hjälp. Dock är det långt ifrån alla som söker hjälp till följd av sin situation, ungefär en tredjedel av de som lever i en relation där våld förekommer söker hjälp vid något tillfälle. Av de som söker hjälp är det 13 procent som vänder sig till psykiatrin och 9 procent till den övriga hälso-och sjukvården (Lundgren et al, 2001). Samtidigt visar en brittisk studie att var sjätte besökare på en akutmottagning har blivit utsatt för våld i en nära relation (Olive, 2007). Det är av stor vikt att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner till denna patientgrupp för att kunna ge en god vård och ett korrekt bemötande. Fördomar att det är kvinnans eget fel att hon blir utsatt för våld återfinns i rättsväsendet och inom hälso- och sjukvården. Detta leder till att sjukvårdspersonal kan ha svårt att diskutera detta ämne då de påverkas av vad samhället och media tar upp, och deras egna fördomar påverkar deras omdöme. Genom att ta del av evidens kan denna teori förminskas bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskestudenter upplever ett behov av att känna igen denna patientgrupp och uttrycker en önskan om att få in mer undervisning om våldsutsatta patienter i utbildningen, då de menar att upplevelser från en våldsutsatt kvinna i samband med teoretiska modeller ger dem en bättre kunskaper (Amar, 2008). 2.3 Förståelsen för patienten Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner ser omvårdnad som en moralisk handling där etik och ansvar är av stor betydelse. Den som utför omvårdnadshandlingar skall ha förståelse för hälsa, sjukdom och ohälsa och vilket samband som finns mellan dessa olika ting för att ge en god vård. Benner menar även att god omvårdnad av patienter inte är något som på ett bra sätt kan beskrivas i böcker och texter utan något som måste komma från andra med praktisk erfarenhet. För att förstå och kunna ge en god vård till en patient med en god etisk grund så bör en sjuksköterska känna patienten. Genom att se patienten i dennes egen livssituation blir denna individ jämnställd med sjuksköterskan själv. Att lära känna patienten leder till ett förkroppsligande som underlättar för sjuksköterskan att förstå och känna medkänsla med patienten (Benner, Tanner & Chesla, 2009). Benner definierar även en person som en analyserande individ med en icke fördefinierad livsvärld som påverkas av händelser som sker i dennes liv. I teorin så definieras omvårdnad som en förståelse mellan vård och de levda erfarenheterna av hälsa, ohälsa och sjukdom och dessa tre delars relation till varandra. En person beskrivs utifrån fyra olika aspekter av förståelse, dessa aspekter definierar personen i dennes omständigheter, aspekterna är situationens roll, kroppens roll, rollen av personliga bekymmer och rollen av temporalitet (Benner & Wurbel, 1989). I detta arbete så har dessa aspekter tolkats så som att situationens roll är just den individuella situationen som individen befinner sig i, kroppens roll definieras av Benner som ett förkroppsligande som individen genomgår från den levda kroppen hos ett foster eller nyfött barn genom utvecklingen av kroppspråk och sociala koder som uttrycks via kroppen och vidare i utvecklingen tills dess den når det ultimata stadiet där ett medvetande upplevs genom kroppen (Benner & Wurbel, 1989). Rollen av personliga bekymmer har valts att tolkats som individens egen upplevelse av situationen. Personliga värderingar influerar upplevelser och alla individer bär på sina egna bekymmer som inte alltid har samma självklara roll för andra. Rollen av temporalitet har tolkats med hänsyn till översättningen av originalordet, Temporality, vilket leder till en definition där hänsyn tas till personens existentiella tid. Samantaget så bör enperson ses som en helhet och för att få en förståelse för individen så måste den ses i sin kontext. Som vårdpersonal i mötet med våldsutsatta patienter kan det vara att föredra att ha dessa aspekter i beaktande för att ge ett gott möte och en god 5

6 omvårdnad, och ha förståelse för vad dessa aspekter betyder för tolkningen av individen. Vidare så strävar Benner efter att en sjuksköterska skall ha kunskap om vardagliga behov hos individen. Detta för att utveckla omvårdnaden, för att varje individ har olika behov och alla befinner sig i olika livssituationer (Benner, Tanner & Chesla, 2009). 2.4 Upplevelse av bemötande Bemötande inom vården ska ske med öppenhet och följsamhet, det ska ske med en respekt och försök till förståelse för patientens livsvärld. Vårdpersonalen ska försöka ta del av patientens livsvärld för att vården ska kunna ske på patientens villkor och med följsamhet för dennes erfarenheter. Detta innebär att vårdaren så förutsättningslöst som möjligt ska möta varje individ. Att möta någon helt förutsättningslöst är näst intill omöjligt då alla individer, vårdare såväl som patienter, bär på egna erfarenheter som kommer att bidra till tolkningen av vad de möter. Om denna öppenhet och följsamhet i vårdandet uteblir finns en risk för att delar av patientens erfarenheter ej uppmärksammas då de istället för att ses i sin kontext anpassas utefter vårdarens erfarenheter vilket kan leda till att patienten får fel vård (Dahlberg & Segersten, 2010). 3. Problemformulering Oavsett patientgrupp är det av stor vikt att sjukvårdspersonal har ett professionellt förhållningssätt gentemot alla patienter. När det kommer till vården av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer så finns en osäkerhet hos hälso- och sjukvårdspersonalen om på vilket sätt de bör gå tillväga för att på bästa sätt ge dessa kvinnor den vård de behöver. För att förbättra omhändertagandet av dessa kvinnor så är det viktigt att ha mer kunskap om hur de själva upplever att de blir bemötta vid sina kontakter med vården. Denna litteraturstudie skall beskriva dessa kvinnors upplevelser för att hjälpa personal inom sjukvården. För att de ska kunna ta del av evidens som är relevant för omvårdnad samt hjälpa dem att fylla ut de kunskapsluckor som upplevs finnas. 4. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med uppsökande av vård till följd av våld i nära relationer. 5. Metod Vald metod för denna studie är en allmän litteraturöversikt, detta då dessa lämpar sig i fall där syftet är att kartlägga det gällande forskningsläget inom det valda problemområdet (Segersten, 2012a). Litteraturöversikter har stor betydelse inom omvårdnadsforskning och spelar en stor roll i att ta fram ny evidensbaserad kunskap för sjuksköterskor (Polit & Beck, 2010). Vald litteraturtyp för detta arbete är vetenskapliga artiklar, dessa fungerar som en bra källa för att finna aktuell forskning inom valt ämne (Segersten, 2012b). Genom sammanställning av vetenskapliga artiklar kartläggs kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid tillfällen då vård uppsökts till följd av våld i en nära relation. 6

7 5.1 Datainsamling Litteraturen till denna studie har hämtats ifrån databaserna CINAHL och PUBMED. Dessa valdes för att ge en god vidd i sökningarna. När de ovan nämnda sökmotorerna valts ut så sammanställdes de sökord och MESH-termer som kunde användas för att svara på studiens syfte. Sökorden som togs fram för sökning databaserna var Patient experience, Intimate partner violence, Domestic violence, Experience of seeking help och Profession Patient Relation, alla sökningar finns att tillgå i Tabell 2. Dessa sökord har i olika kombinationer används i de två valda databaserna. De har då gett upphov till de funna artiklarna som används i resultatet av detta arbete. För att kombinera de olika sökorden användes en boolesk sökteknik och operatorn AND användes för att kunna koppla samman flera av sökorden i samma sökning (Östlundh, 2012). Enbart originalstudier har använts i arbetet, detta för att höja tillförlitligheten då primärkällan anses ha högre evidensgrad. Sekundärkällor, exempelvis litteraturöversikter kan inte alltid redovisa detaljerade beskrivningar av de studier som ligger till grund för dem, samt att de inte kan anses vara helt objektiva i sin framställning av originaldata (Polit & Beck, 2010). De övergripande avgränsningar som använts vid sökningar presenteras i Tabell 1. De övriga avgränsningar som använts som inklusions- och exklusionskriterier i respektive sökning finns presenterade i Tabell 2. Tabell 1. Inklusion- och exklusionskriterier Inklusionskriterier Språk: Engelska och Svenska Källa: Vetenskaplig Originalstudie Publiceringsår: Tillgänglighet: Karolinska universitetsbibliotekets fulltext online. Tillgängliga i databaserna: Cinahl, PubMed Exklusionskriterier Icke överensstämmande med studiens syfte Sekundärkälla eller litteraturstudie Urvalsprocessen följde sedan genom att de funna artiklarnas titlar lästes och ett första urval ägde rum i det som i Tabell 2 valts att kallas Första urval. I denna grupp lästes Abstract till de artiklar vars titel ansågs vara relevant för studien. De som efter detta fortfarande upplevdes som aktuella för studien lades till ett andraurval där hela artikeln lästes och kvalitetsgranskades utefter ett urval av den mall som presenterats av Friberg (2012). De tio artiklar som sedan valdes ut att användas till resultatet redovisas nedan i Tabell 3. De har även numrerats för att kunna återkopplas till respektive sökning och i Tabell 4 kan även ses sambanden mellan de olika artiklarna och deras förekomst under respektive tema i resultatdelen. 7

8 Tabell 2. Matris över genomförda sökningar. Databas Sökord Avgränsningar Antal träffar Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl Cinahl PubMed PubMed Patient experience Domestic violence Patient experience AND domestic violence Intimate partner violence Patient experience AND Intimate partner violence Professiona l-patient Relations Professiona l-patient Relations AND domestic violence Experience of seeking help AND Domestic violence Patient's experience AND Intimate partner violence , Peer reviewed, research article , Peer reviewed, research article , Peer reviewed, research article , Peer reviewed , Peer reviewed , Peer reviewed, research article , Peer reviewed, research article Fösta urval lästa abstract/ Dubblett Andra urval lästa artiklar Tredje urval använda i resultat 28 4/ /0 7 4 (A3,A5,A8,A10) /1 6 4 (A2,A4,A6,A9) 42 2/0 2 1 (A1) /0 1 1 (A7) 8

9 Tabell 3 - Sammanställning av använda artiklar för Resultat Bacchus L., Mezey, G. & Bewley, S. (2003) Experiences of seeking A1 help from health professionals in a sample of women who experienced domestic violence. A2 Bradbury-Jones, C., Duncan, F., Kroll, T., Moy, M. & Taylor, J. (2011) Improving the health care of women living with domestic abuse. A3 Catallo, Jack, Ciliska & McMillan. (2013) Minimizing the risk of intrusion: a grounded theory of intimate partner violence disclosure in emergency departments. Dienemann, J., Glass, N. & Hyman, R. (2005) Survivor Preferences for A4 Response to IPV Disclosure. Djikanovic, B.,Lo Fo Wong, S., Stevanovic, S., Celik, H., & Lagro A5 Janssen, A. (2011). Women's Expectations of Healthcare Professionals in Case of Intimate Partner Violence in Serbia Gerbert, B., Abercrombie, P., Love C. & Bronstone A (1999) How A6 Health Care Providers Help Battered Women: The Survivor's Perspective Nicolaidis,C., Gregg, J., Galian, H., McFarland, B, Curry, M., & A7 Gerrity., M. (2008). You Always End up Feeling Like You re Some Hypochondriac :Intimate Partner Violence Survivors Experiences Addressing Depression and Pain. Petersen, R., Moracco, K., Goldstein, K., & Clark, K. (2004). Moving A8 beyond disclosure: women's perspectives on barriers and motivators to seeking assistance for intimate partner violence. Tower, M., McMurrey, A., Rowe, J. & Walus, M. (2006) Domestic A9 violence, health and health care: Women s accounts of their experiences. Yam, M. (2000). Seen but not heard: Battered women s perceptions of A10 the ED experience. 5.2Dataanalys Fokus för den första delen av analysen är att finna och sammanställa gemensamma koncept och teman för de artiklar som inkluderats i litteraturstudien (Polit och Beck, 2010). På samma sätt påbörjades analys av data i detta arbete. Artiklarna granskades under en ständigt pågående diskussion av uppmärksammade fynd. För data som funnits relevant valdes att skapa två övergripande koncept för upplevelser av bemötandes som uppmärksammats, Att inte bli hörd och förstådd och En önskan att bli sedd som individ, dessa koncept valdes med stöd av Benners teori där ett förkroppsligande av patienten leder till en djupare förståelse och därigenom ett bättre bemötande. Från dessa kunde 6 olika teman tas fram för att vidare dela upp de funna data, Rädsla och otillräckligt stöd, Känsla av skuld, Förminskning under Att inte bli hörd och förstådd och Stödjande åtgärder från sjukvårdspersonalen, Att bygga en relation och Bekräftelse och öppenhet under Att bli sedd son individ. Artiklarna granskades på nytt med fokus på de olika teman som uppmärksammats. Utdrag från de olika studierna sammanställdes sedan under vart och ett av de angivna temana för att ge en tydligare bild av upplevelser i respektive tema. 9

10 5.3Etiska överväganden I alla studier som behandlar människor eller djur måste ett etiskt ställningstagande och övervägande finnas med (Polit & Beck, 2010). I de artiklar som har ingått i denna litteraturstudie så har sju av dem redovisat ett de genomgått en granskning av en etisk kommitté. En har tagit upp etiska överväganden i en diskussion utöver den redovisade granskningen. Tre av artiklarna tog inte upp någon egen etisk diskussion eller granskning men genom undersökning av tidskriften där artikeln publicerats så uppmärksamdes krav om att alla artiklar ska ha blivit granskade innan publicering i vald tidsskrift. Så i de fall då det ej framkommit i studien om denna har genomgått någon granskning eller några etiska överväganden ej belyses i texten så har istället undersökts om tidskriften som publicerat artikeln har några krav på etiskt godkännande. De flesta tidsskrifterna som publicerar vetenskapliga studier är medlemmar i COPE, en kommitté för publikationsetiska frågor. Tidsskrifter som är medlemmar i COPE granskar alla sina inkomna artiklar innan de publiceras (Committe of Publication Ethics, 2013). Detta leder till att artiklarna som finns med i en tidsskrift som är medlem i COPE uppfyller etiska krav och är noggrant kontrollerade. Vidare så har även en ständigt pågående etisk diskussion bedrivits i detta arbete för att inte färga, förvränga eller lägga in egna meningar i de texter som används. 6 Resultat För att ge en överskådlighet av resultatet visas samband mellan studierna som ingår i resultatet och respektive tema i Tabell 4. Sedan övergår resultatdelen i att ta upp de fynd som har hittats. Fynden presenteras i två kategorier, Att inte bli hörd och förstådd och En önskan att bli sedd som individ. I dessa kategorier har sedan 6 olika teman tagits upp. Under kategorin Att inte bli hörd och förstådd presenteras de fynd som påvisar negativa upplevelser av bemötande från sjukvårdens personal, och under En önskan att bli sedd som individ presenteras de fynd som påvisar en mer positiv bild av sådant som kvinnorna har upplevt och vad de önskar av sjukvårdspersonalen för att få en god upplevelse av bemötandet från hälsooch sjukvårdens personal. Tabell 4 Studiernas samband med teman Studie / Tema Att inte bli hörd och förstådd Rädsla och Känsla Förminskning otillräckligt stöd av Skuld En önskan att bli sedd som individ God Bekräftelse Vårdande och relation Öppenhet Stödjande Upplevelse av sjukvårds personalen A1 X X X A2 X X X X A3 X X X A4 X X X X A5 X X X A6 X X X A7 X X A8 X X X A9 X X X A10 X X X X X 10

11 6.1 Att inte bli hörd och förstådd Rädsla och otillräckligt stöd Resultat påvisar att många av de kvinnor som uppsökte en akutmottagning till följd av våld i nära relationer upplevde en känsla av rädsla och genans (Yam, 2000). Även en upplevelse av genans för att berätta om övergreppen, samt en känsla av skam i de fall sjukvårdspersonalen fick reda på övergreppen (Catallo, Jack, Ciliska & McMillan, 2013). Rädsla tas också upp som ett hinder för att kvinnorna skall söka hjälp då de är oroliga och rädda för vad maken/sambon kan göra mot dem eller barnen om hon skulle vända sig till sjukvården, vilket leder till att kvinnan ej söker nödvändig hjälp (Petersen, Moracco, Goldstein & Clark, 2004). Ytterligare en aspekt av rädsla beskrivs när kvinnor blivit tillfrågade om vad som inträffat inför sina partners och känt sig tvingade att undanhålla sanningen för att skydda sig själva. Även situationer där mannen fört kvinnans talan inför sjukvårdspersonalen utan att detta ifrågasatts har tagits upp (Dienemann, Glass & Hyman, 2005). Otillräckligt stöd presenterades som ett problem i flera av de granskade studierna, upplevelser där deltagarna uppger att de ej fått hjälp och stöd ej eller hänvisning till andra stödjande grupper från sina läkare. Efter utskrivning vet kvinnorna inte vart de ska vända sig när hemsituationen är ohållbar (Baccus Mezey & Bewly, 2003; Dienmann, Glass & Hyman, 2005). En kvinna hänvisas till lokala härbergen men får ej hjälp med att ta kontakt med dessa eller insatser för att underlätta hennes situation (Dienmann, Glass & Hyman, 2005). I en studie med utgångspunkt i Serbien svarade 10 av 120 tillfrågade kvinnor att de hade tankar om att sjukvården ej kunde vara till hjälp och detta på grund av att de upplevde en ovilja hos läkare att hjälpa dem (Djikanovic, Lo Fo Wong, Stevanovic, Celik & Lagro-Janssen, 2011). Det finns även resultat som visar att psykisk ohälsa är starkt sammankopplad med en historia av att leva i en våldsam relation, och kvinnorna i denna studie uppgav en känsla av frustration av att deras behandlande läkare inte förstod sammanhanget mellan deras nuvarande sjukdom och våldet de blivit utsatta för tidigare i livet, och därmed upplevde kvinnorna att de inte fick tillräckligt stöd (Nicolaidis, Gregg, Galian, McFarland, Curry & Gerrity, 2008). Det framkommer även att i många fall så vill inte kvinnan ta upp sina problem för de anser att den bristande kontinuiteten vid just allmän-praktiserande läkare gör det svårt. Att de får träffa så många olika läkare leder till att en relation ej kan byggas upp mellan vårdgivare och patient, även att kvinnan ständigt behöver återberätta sin historia för ny personal då de upplever att det inte finns en fullgod kommunikation dem emellan (Baccus et al, 2003; Bradbury-Jones, Duncan, Kroll, Moy & Taylor, 2011) Känsla av Skuld Kvinnor känner sig utsatta i sin kontakt med vården, de upplever att personalen skuldbelägger dem för övergreppen. Deltagarna upplever också att personalen vill få bort dem därifrån fortast möjligt, vilket gjorde besöken till en negativ och kränkande upplevelse (Yam, 2000; Tower, McMurrey, Rowe & Walus, 2006; Bradbury-Jones, et al, 2011). En kvinna uppger att hennes undersökande läkare på akutmottagningen frågade henne vad hon hade gjort, eftersom hon blivit slagen med en flaska i huvudet (Yam, 2000). Flera kvinnor uppger även att i takt med att misshandeln fortsätter så blir deras hälsa allt sämre och de tvingas söka vård oftare, i dessa situationer så upplever de vårdpersonalens attityd gentemot dem som skuldbeläggande och de känner sig avhumaniserade och ej värdiga den vård de söker och även i vissa fall upplevde de att de straffades för att de sökt vård (Tower et al, 2006; och Bradbury-Jones et al, 2011). De upplevde också att om de ej svarade som de bör på en given behandling så blev de även då bestraffade av personalen. De uppger att de vid tillfällen kände sig så kränkta av hur personalen ser på och bemöter dem att de lovade sig själva att aldrig återkomma (Tower et al, 2006). Då många av kvinnorna kände att sjukvårdspersonalen utstrålade att övergreppen var kvinnornas eget fel, bidrog det till en minskad självkänsla hos dessa kvinnor (Yam, 2000). En annan upplevelse av skuld som tas upp är när kvinnor med låg självkänsla undviker att söka hjälp när de blivit utsatta för våld i nära relationer och detta för att de skuldbelägger sig själva för sitt dysfunktionella 11

12 förhållande och tror att det är deras eget fel att de blir misshandlade, kvinnorna tror sig inte ha rätt till hjälp (Petersen et al, 2004) Förminskning Flera exempel lyfts fram i hur kvinnor upplever att de förminskas när de står inför hälso- och sjukvården, det förekommer att de tilltalas nedlåtande, inte blir trodda i sin historia, att de mött personal som framstått som okänslosam, stressad, arg, drar sig undan eller bara är kallt inställd till kvinnan (Dienemann, Glass & Hyman, 2005). Att få sina upplevelser hånade och förminskade är ett problem. Kvinnor som söker vård för hälsoproblem som orsakats av våld i en nära relation upplever att i dessa fall har upplevelsen av hälso- och sjukvården en lika negativ inverkan på hennes hälsa som misshandeln i sig. Ofta så misslyckades vårdpersonalen att utreda kvinnans hälsoproblem, utan behandlade enbart vad de kunde se, och den psykiska skadan förbisågs. Detta leder till att kvinnans hälsa blir allt sämre. Flera av de kvinnor som deltog uppgav att de kände att deras upplevelser blev förminskade då dessa förbisågs av vårdpersonalen som hellre ville se till de behandlingsbara diagnoserna (Tower et al, 2006; Yam, 2000). Kvinnorna anser sig även tappa kontrollen över sitt eget liv när sjukvårdspersonalen lägger sig i och talar om för dem vad de skall göra (Yam, 2000). Kvinnor från ytterligare en studie talar om en utpräglad rädsla för intrång i privatlivet och uppger att detta kan leda till mer kaos för dem, och de upplever en känsla av förminskning av sjukvårdspersonal då tidigare negativa erfarenheter av personalens attityd gör att de ogärna söker vård då de vill försöka upprätthålla en normal familjefasad fastän det egentligen fanns allvarliga skador (Catallo et al, 2013). 6.2 En önskan att bli sedd som individ Att bygga en relation Goda relationer till personalen och positiva erfarenheter av hälso- och sjukvården kan leda till att kvinnor vågar tala om övergreppen (Catallo et al, 2013). Många kvinnor upplevde att de fick en bättre vårdande relation till de Health Visitors som utförde hembesök. Denna relation innebar för kvinnorna att de upplevde det lättare att delge denna personal sina upplevelser. Detta då de kände sig sedda i högre grad, att denna personal var med inkännande till kringliggande faktorer i kvinnans livsmiljö. De tycktes ha mer tid och vara mer empatiska för kvinnornas situation. Hos dessa har kvinnorna i större utsträckning känt sig säkra nog att berätta om sin situation i hemmet. De uppger att det har funnits just den lilla extra tiden som har gjort att de har lyckats känna tillit nog att tala om sina upplevelser. De påtalar även att det är en fördel att dessa erbjuder besök i hemmet där kvinnan inte känner sig fullt så utlämnad (Baccus et al, 2003; Bradbury-Jones et al, 2011). För att bygga en god relation så påvisade kvinnorna även vikten att lyssnandets roll, utan att färgas av några förutfattade meningar och utan att lägga skuld, det förutsättningslösa lyssnandet är detta av stor betydelse. Att i denna situation behandlas som en vuxen individ utan att känna sig nedvärderad var betydande för dessa kvinnor (Dienemann, Glass & Hyman, 2005). En god relation mellan en våldsutsatt kvinna och en hälso- och sjukvårdspersonal kan hjälpa och stärka kvinnan att kunna ta sig ur sin situation (Gerbert, Abercrombie, Love & Bronstone, 1999). 12

13 6.2.2 Bekräftelse och öppenhet. Bekräftelse är av stor vikt för kvinnor som befinner sig i våldsamma relationer. Kvinnor upplevde att bekräftelse av sin situation, att de levde i ett förhållande där våld var förekommande, samt att de blev bekräftade i att mannens beteende var fel, att de alla förtjänade att bli behandlade på ett bättre sätt i sina förhållanden var av stor vikt och denna bekräftelse hade en positiv effekt för dem. Att bli bekräftad i sin situation gav en chans att finna tröst och lättnad även om sättet sjukvårdspersonalen bekräftade dem på varierade. En del av kvinnorna var inte redo att tala öppet med sjukvårdspersonalen än, och då kunde ett vänligt kroppsspråk räcka som bekräftelse. De som ej uppgav något för sina vårdgivare, de som fabricerade situationer för hur deras skador uppkommit hoppades ändå att deras vårdgivare skulle se genom deras lögner och bekräfta dem i den aktuella situationen (Gerbert et al, 1999). En god kommunikativ förmåga bidrar till en öppenhet. Hur en vårdgivare kommunicerar med kvinnor som upplevt våld i en nära relation är viktigt för att kvinnan ska känna sig sedd, det är även viktigt att få henne att känna sig som andra vårdtagare genom att inte låta eventuella förutfattade meningar och attityder påverka hur bemötandet av henne sker. (Tower et al, 2006). Att känna sig förstådd och lyssnad till, att finna stöd i en vårdpersonal som har tid och kan bekräfta att kvinnan inte är ensam i sin situation och framför allt att bli tagen på allvar är väldigt betydelsefullt för en kvinna som lever i en våldsam situation (Yam, 2000). Öppenhet i vården är av betydelse då patienten känner tillit till vårdpersonalen ger det en öppen och förtroendefull relation som skapar utrymme att ta upp dessa svåra men nödvändiga frågor beträffande våld (Djikanovic et al, 2011). Psykisk ohälsa är något som ofta kommer i samband med våld i nära relationer. Kvinnorna ansåg att öppenhet och tillit i förhållandet mellan patient och vårdpersonal efterfrågades av patienterna för att vården skulle bli bättre (Nicolaidis et al, 2008). Vad som får kvinnor att söka vård har även undersökts och resultatet påvisar att om kvinnorna får mer information om vad som innefattar våld i nära relationer så leder det till att de skulle uppsöka vård och hjälp. Genom öppenhet från personal inom hälso och sjukvården och en bekräftelse på att förhållandet som dessa kvinnor lever i är en hälsorisk, leder till att kvinnorna söker hjälp (Petersen et al, 2004) Stödjande åtgärder från sjukvårdspersonalen Flera deltagare som ansåg sig få ett bra stöd både från personalen och genom att de fick hjälp att ta kontakt med andra organisationer som kunde bidraga till ytterligare stöd och hjälp (Baccus et al, 2003; Yam, 2000). En annan aspekt av stödjande upplevelse är att ge kvinnorna kontroll över så stor del som möjligt i sin situation, kvinnorna påtalade situationer där de istället för att få sagt till sig vad de ska göra, träffat hälso- och sjukvårdspersonal som lyssnar till dem och sedan ger förslag på vad de kan göra samt vilka alternativ till stödjande insatser och åtgärder som finns att tillgå. Detta har upplevts positivt då det inte tar ifrån dem kontrollen över sina beslut utan istället lyfter fram självbestämmandet i en situation då kvinnorna själva upplevde sig ha ytterst lite kontroll. De menade också att då personalen kom med förslag upplevde de att de även bekräftade deras situation (Dienemann et al, 2005). Flera av deltagarna lyfter även fram att de känner stöd i vetskapen om att deras vårdtillfällen blir dokumenterade och det efterfrågades även att få sina skador fotograferade (Dienemann et al, 2005; Gerbert et al, 1999). De kvinnor som hade en positiv inställning till sjukvården svarade mer än gärna på frågor från vårdpersonal angående våld i nära relationer, om det var personal de hade tillit för. Vidare så förväntade sig majoriteten av de tillfrågade kvinnorna att de skulle få stöd av vårdpersonal och de förväntade sig även att få hjälp med att ta kontakt med andra instanser för att få hjälp med vidare åtgärder i sin situation. De förväntade sig även åtgärder så som 13

14 läkarundersökning och en del kvinnor förväntade sig även hjälp med poliskontakt ifall detta skulle vara att föredra (Djikanovic et al, 2011). Viktigt är också att kvinnorna upplever en känsla av stöd från sjukvården i sin situation, en av deltagarna i deras studie påtalar att bara fem minuter hos en vårdgivare kan göra skillnaden mellan att gå tillbaka till partnern och må betydligt sämre än tidigare eller att gå vidare med ett leende på läpparna och ta sig an sin situation (Bradbury-Jones et al, 2011). 7 Diskussion 7.1 Metoddiskussion Datainsamling Genom att använda sig av familjära databaser som Cinahl och PubMed bidrog detta till att datainsamlingen förenklades och sökning av data blev mer effektiv. Cinahl är en betydande databas för sjuksköterskor då den samlar en stor mängd data inom omvårdnad från engelskspråkiga tidskrifter från 1982 fram till idag, med variationer i sökordskombinationer och flertal avgränsningar i sökningen är möjliga. PubMed är tillgänglig för alla med Internet även om vissa delar är avgiftsbelagda (Polit & Beck, 2010). Sökord inför litteratursökningen framkom genom diskussion, dock kom det på ett tidigt stadium fram att ett fullgott ord för bemötande och upplevelse av bemötande ej finns att tillgå på engelska. Termer som patient experience och patient-profession relationship tros ha täckt denna lucka, dock kan detta med säkerhet ej fastställas. Om andra termer valts istället kan eventuellt en bättre teckning av detta område ha uppdagats. Dock valdes dessa termer att används då de i sökresultaten tycktes återspegla studiens syfte. Primärkällor har använts för datainsamling i denna litteraturstudie. Detta är att föredra då primärkällor är beskrivningar av studier som är skrivna av de som genomfört studie. I en litteraturstudie skall författarna även ha en öppen och kreativ inställning då nya informationskällor kan dyka upp (Polit & Beck, 2010) Urval Urvalet av studier gjordes i tre steg, först lästes titlarna till samtliga artiklar som uppkom vid respektive sökning, utav dessa lästes de sammanfattande abstrakten som upplevdes relevanta utifrån studiens syfte. Sammanfattningar av artiklarna är vanligt förekommande i de flesta databaser och ger en bra överblick av artiklarnas innehåll (Östlundh, 2012). Utav de som fortfarande tycktes relevanta lästes och kvalitetsgranskades hela artikeln. Samtliga studier som tagits med till arbetets resultat har härstammat från länder i Europa, Nordamerika och Australien då dessa länder har ansetts ha en liknande sociala och kulturella ståndpunkter som det som återfinns i Sverige med avseende i liknande kultur och samhällsstruktur. Även kulturella skillnader har med andledning till studiens storlek ej lyfts fram då det skulle medföra alltför stor mängd data. Detta kan ses som en svaghet i studien då det ej ger studien en global bredd. Ytterligare svagheter i studien är att den enbart inkluderar artiklar som rör mäns våld mot kvinnor och därmed inte våld i relationer där det råder omvända förhållanden och även våld i homosexuella förhållanden har i och med det exkluderats. Studier som exkluderats är de som inte har någon relevans för syftet och därmed är forskningen som ligger till grund för litteraturstudien väl avvägd och granskad för att svara på syfte och frågeställning. Vidare så kan det ses som en svaghet att enbart kvalitativa studier har inkluderats i detta arbete, detta var dock inget som var planerat sedan tidigare utan föll sig så under arbetets gång. Det bör dock lyftas att detta kan verka negativt för studiens generaliserbarhet, då antalet deltagare inte är lika högt i de kvalitativa studierna som i de kvantitativa och därmed är också mängden data lägre. 14

15 7.1.3 Dataanalys En svaghet i studien är även att det är en svårighet att definiera exakta upplevelser som kvinnorna beträffande bemötande och upplevelse av vården då detta är en litteraturstudie och författarna ej själva genomfört intervjuer med våldsutsatta kvinnor, utan förlitar sig till funnen data i valt område. En styrka med en litteraturstudie som baserats på tidigare forskning är att studien får ett bredare perspektiv vad gäller det nuvarande forskningsläget inom ämnet (Friberg, 2012). Det går att fånga in fler kvinnor för att kunna besvara studiens syfte, jämförelsevis med om en egenutförd klinisk studie konstruerats, där intervjuer bedrivits och då endast kunna rikta in sig på en liten ort och därmed få ett smalt perspektiv på studien som då endast speglar en liten del av ett samhälle. Detta skulle då kunna leda till en svårighet att spegla fler kvinnors upplevelser. En styrka som framträder under analysdelen av detta arbete är att de kategorier som författarna sammanställt data under lyfts fram under arbetet med den valda litteraturen. Vid en litteraturstudie är en betydande faktor att identifiera viktiga teman i de data som analyseras (Polit & Beck, 2010). Dessa teman har ej utformats i förhand utan är återkommande teman som setts i flera av studierna, vilket har lett till reflektion under arbetet med texterna. Detta tros ha bidragit till att hålla data neutralt och ej orsakat tolkningar för att få data att falla under sedan tidigare utvalda teman och kategorier. 7.2 Resultatdiskussion Att humanisera sina patienter är en central del för sjuksköterskans förmåga att ge en god omvårdnad (Benner, Tanner & Chesla, 2009). För att lättare se en individ i dennes egna omständigheter så presenterade Benner sin teori om de fyra olika aspekterna av människan (Benner & Wrubel, 1989). Vidare så beskrives även Benners fyra aspekter som ett sätt för människan att uppleva harmoni, om dessa aspekter uppfylls så kommer människan i högre utsträckning att kunna uppleva harmoni i sin tillvaro. Som sjuksköterska i mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer kan man hjälpa kvinnan att hantera dessa aspekter som Benner tar upp, och därmed sätta sig in i patientens upplevelse av situationen (Brykczynski, 2009). För att visa på hur Benners teori har betydelse i arbetet med denna patientgrupp så har resultatet indelats utefter om patienten upplever sig humaniserad inför mötet med vårdpersonal. Att inte se eller förstå patienten gör det omöjligt för sjuksköterskan att ta till sig patienten och kunna känna medkänsla med denna, vilket är något som Benner menar är centralt i omvårdnaden av en patient (Benner, Tanner & Chesla, 2009). Därför valdes kategorierna Att inte bli hörd eller förstådd samt En önskan att bli sedd som individ för att få just denna känsla för patienten som Benner talade om i sin teori. Vidare så kan paralleller dras med de sex underliggande teman, och brister i de fyra aspekterna av hur en person ska förstås. Exempelvis så kan under Förminskning och Känsla av skuld ses att det ej finns tillräcklig kunskap om situationens roll. I rädsla och otillräckligt stöd kan en missuppfattning av rollen av personliga bekymmer förekomma. Det samma gäller även under Känsla av skuld då vårdpersonalen ej förstår rollen i de personliga bekymmer såväl som för situationens roll i de utsatta kvinnornas situation, finns ej en vetskap som dessa aspekter så är det inte möjligt för sjuksköterskan att känna patienten och därigenom inte heller få en djupare förståelse. Stigmatisering och känsla av skuld hänvisas även kunna leda till bristande kommunikation då kvinnorna ej vill eller vågar ta upp sina problem med utomstående. Dessa data bekräftas även i krosskulturella studier (Davidhizar, Dowd & Giger, 15

16 1998) vilket säger att detta inte enbart är ett problem som framkommer i denna studie. Sammantaget tyder det på att en större öppenhet skulle kunna leda till att underlätta för kvinnor att söka hjälp. Under de positiva aspekterna kan ses mönster av att en förståelse och en respekt finns för de olika aspekterna i kvinnans tillvaro. Exempelvis så påtalas bekräftelse som ett sätt att belysa rollen av personliga bekymren och situationens roll för att kunna arbeta vidare med dessa. Bekräftelse upplevs i detta arbete även som ett resultat av att sjuksköterskan ser individen i dennes livssituation, och på så vis jämnställer sig själv med henne för att vården ska ske på ett gott sätt (Benner, Tanner & Chesla, 2009). När frågor som situationens roll och rollen av personliga bekymmer lyfts så bör även skillnaden i dessa mellan kulturella grupper nämnas. Krosskulturella studier har visat på vissa skillnader i hur kvinnor som lever i våldsamma relationer behandlas i litteraturen, med fokus på hur våldet upplevs, förstås och uppmärksammas. I västliga länder presenteras oftare olika exempel på hur en kvinna kan ta sig ur situationen medan det i icke-västliga länder oftare handlar om de risker som finns såväl socialt som ekonomiskt, med att lämna sin make. Det läggs då större vikt vid att hantera och genomleva sin situation än att ta sig ur den (Childress, 2013). Detta visar dels på att de resultat som hittats i denna studie stämmer överens med de normer som anses vara gällande för västvärldens sätt att se på våld i nära relationer men även på de stora skillnader som finns i hur situationens roll upplevs beroende på individuella och kulturella skillnader. Att ha med situationens roll i beaktande i mötet med patienten för att inte förminska eller döma patienten har stor betydelse, att förståelsen för det inträffade finns närvarande i sjuksköterskans tanke. Även i dessa situationer ses vikten av att sjuksköterskan kan ge vård på en god etisk grund där en relation kan byggas och en djupare förståelse för individen kan grundas (Benner, Tanner & Chesla, 2009). Detta märks tydligt då det är just detta som berövats kvinnorna i de fall då upplevelsen av bemötande inte är fullgod då kvinnor känner att de ej blir sedda i sin situation, att situationens roll ej sätts i perspektiv utifrån kvinnans upplevelser. På samma sätt så återspeglas detta i när upplevelsen av bemötande är god, då lyfts saker som förståelse av situationens roll fram. Då kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt mött vårdpersonal som givit god vård och uppvisat medkänsla har dessa kvinnor funnit stöd att gå vidare och ett humant bemötande var till stor hjälp för den känslomässiga återhämtningen efter övergreppen, och då de mötte sjuksköterskor som gav information om kommande undersökningar och varför, skapade en komfortabel miljö och upplevelsen av att inte tappa kontrollen över sin kropp betydde mycket för kvinnorna. Vidare så påvisades det att kvinnorna uppskattade information om synliga skador som bekräftelse på att övergreppet faktiskt ägt rum, samt att de blev behandlade på ett värdigt sätt (Fehler-Cabral, Campbell & Patterson, 2011). När en kvinna upplever att hennes situation möts av förståelse så upplever hon sitt totala bemötande som bättre och mer positivt. Benners aspekt om kroppens roll i samklang med situationens roll är även av betydelse i detta sammanhang, då kvinnan oftast efter till exempel ett sexuellt övergrepp ser på sin kropp annorlunda än tidigare, och här är även rollen av personliga bekymmer av betydelse då kvinnan måste ha förståelse och insikt i alla aspekter för att uppleva hälsa och välmående. Hur dessa kvinnor blir bemötta av sjukvården och med dessa aspekter i beaktande gör oerhört mycket för dessa kvinnors upplevelse. Det är även av betydelse att sjuksköterskan bygger sitt vårdande med den etiska grund där sjuksköterskan jämställer sig själv med sin patient för att få en djupare förståelse för denna och kunna se individen i sin livssituation (Benner, Tanner & Chesla, 2009). 16

17 7.3 Förslag till fortsatt forskning Mer forskning i ämnet är att föredra då vårdpersonal inte har tillräcklig kunskap om våld i nära relationer, och brister kunskapen brister därmed även omvårdnaden av dessa patienter. Finns mer forskning tillgänglig för sjukvårdspersonal leder evidensen till en bättre upplevelse av bemötande och omvårdnad för dessa kvinnor. Kvalitativa studier har som syfte att skapa en ökad förståelse och därmed bidra till evidensbaserad omvårdnad. Vidare så kan, genom forskning, sjukvårdspersonal få en ökad förståelse för olika typer av lidande och faktorer som bidrar till försämrad hälsa (Dahlborg- Lyckhage, 2012a). Då all data som samlats till denna studie har varit kvalitativ så eftersökes här fler kvantitativa studier inom ämnet. För att få mer generaliserbar data på större populationer så behövs kvantitativ data i en högre utsträckning. Vidare så skulle det vara intressant med en kulturell aspekt på bemötande och behandling av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Särskilt när nu påvisats av Childress (2013) att det finns stora skillnader i hur dessa frågor behandlas i olika kulturella synvinklar. Hur upplever exempelvis kvinnor med utländskhärkomst sättet som vi lyfter frågorna på inom vården här i Sverige. Finns forskningsmaterial som har god evidens och betydelse för omvårdnad skall denna tas tillvara och användas (Dahlborg-Lyckhage, 2012b). Genom forskning får sjukvårdspersonal mer kunskap i ämnet och det är viktigt för att kunna fånga upp dessa kvinnor i ett tidigt skede. Mer forskning i klinisk verksamhet är att också att föredra, för att klargöra hur vårdpersonal går tillväga i omhändertagande och bemötande av dessa patienter, för att på så sätt kunna påtala brister och belysa faktorer som leder till god omvårdnad. 8 Relevans för omvårdnad och samhälle Studien anses ha hög relevans för omvårdnad då detta rör arbetet med en utsatt patientgrupp samt hur denna patientgrupp själva upplever den vård som de får vid sökta vårdtillfällen. För att omvårdnaden av dessa patienter inte ska upplevas som negativ eller få negativa konsekvenser så krävs att en förståelse för upplevelser vid tidigare vårdtillfällen, som dessa kvinnor bär med sig. För att omvårdnaden av dessa kvinnor ska bli så bra som möjligt så måste patientens egen upplevelse belysas. Okunskap och fördomar grundade på samhällets bild av våld ger en felaktig inställning hos personalen och bemötandet åsidosätts. Fördomar och förutfattade meningar om varför dessa kvinnor blivit utsatta för våld leder till en brist i kvalitén för omvårdnaden. Att på detta sätt lyfta patientgruppers egen upplevelse av den vård som de får är av stor vikt för att vårdgivare ska kunna se hur de kan förbättra sitt arbete gentemot sagda patientgrupp. Resultaten som framkommer i detta arbete pekar på brister i hur dessa kvinnor bemöts av vårdpersonal. Detta kan göras bättre genom att utbilda sjuksköterskor inom våld redan i grundutbildningen, detta för att våga lyfta frågan om misstanke om våld finns samt att veta vad som är centralt i bemötandet av dessa kvinnor, att bekräfta individen i hennes livssituation samt att vara lyhörd för hennes önskemål, att försöka bygga en relation och försöka uppmana till att kvinnan ska vara delaktig när det kommer till beslut om åtgärder. Att upplysa samhället om dessa kvinnors situation och att ge en förståelse för vad kvinnorna går igenom kan på längre sikt få bort en stor del av de förutfattade meningarna om vad som händer när det begås våld i en nära relation. 17

18 9 Slutsats Kvinnor som lever med våld i en nära relation upplever vårdens bemötande både negativt och positivt men den slutsats som kommit fram i detta arbete är att viktigast för kvinnorna är att få sin upplevelse bekräftad, att få stöd i sin situation samt att kunna tala med en vårdgivare om vad hon upplever utan att bli förminskad och kränkt. Vikten av en god relation till personalen bör lyftas och vad konsekvenserna blir när det brister i de stödjande insatserna. För att en våldsutsatt kvinna ska uppleva bemötande på ett gott sätt så bör hon ses i sin situation och i sin helhet för att vårdpersonal och däribland sjuksköterskor skall kunna ge en god omvårdnad så att kvinnan upplever stöd och bekräftelse och inte behöver känna skuld eller mötas av en dömande personal. Att sjuksköterskestudenter lär sig vikten av bemötande till utsatta patientgrupper gör att kunskapen sprider sig vidare och fler kunskapsluckor hos andra professioner stängs igen. 10 Självständighetsdeklaration Emma Juhlin och Sandra Rosvall har i lika stor omfattning bidragit till samtliga delar av denna uppsats. Vissa delar av arbetet har fördelats mellan författarna men den slutgiltiga produkten har framställts tillsammans. 18

19 11 Referenser Amar, A. (2008). Violence education in nursing: critical reflection on victims' stories. Journal Of Forensic Nursing, 4(1), Bacchus L., Mezey, G. & Bewley, S. (2003) Experiences of seeking help from health professionals in a sample of women who experienced domestic violence. Health and Social Care in the Community 11(1), doi: /j x Benner, P.E., Tanner, C.A. & Chesla, C.A. (2009). Expertise in nursing practice: caring, clinical judgment & ethics. (2. ed.) New York: Springer. Benner, P.E. & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring: stress and coping in health and illness. Menlo Park, Calif.: Addison-Wesley. Bradbury-Jones, C., Duncan, F., Kroll, T., Moy, M. & Taylor, J. (2011) Improving the health care of women living with domestic abuse. Nursing Standard. 25 (43) sid doi: /ns c8594 Brykczynski, K. A. (2009). Patricia Benner: Caring, Clinical Wisdom, and Ethics in Nursing Practice. I Alligood, M.R. & Marriner-Tomey, A. (Ed.), Nursing theorists and their work. (p ) (7. ed.) Maryland Heights, Mo.: Mosby. Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2013) Misshandel mot kvinnor. Hämtad 22 september 2013 från brottsförebyggande rådet. Catallo, C., Jack, S. M., Ciliska, D., & MacMillan, H. L. (2013). Minimizing the risk of intrusion: a grounded theory of intimate partner violence disclosure in emergency departments. Journal Of Advanced Nursing, 69(6), doi: /j x Childress, S. (2013). A Meta-Summary of Qualitative Findings on the Lived Experience among Culturally Diverse Domestic Violence Survivors, Issuses in Mental Health Nursing. 34 (9 ), doi: / Committee on Publication Ethics: COPE (2013). Hämtad September 19, 2013, från Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Dahlborg-Lyckhage, E (2012a). Att analysera berättelser (Narrativier). I F. Friberg (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) s Lund: Studentlitteratur. Dahlborg-Lyckhage, E. (2012b) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) s Lund: Studentlitteratur. Davidhizar, R., Dowd, S. & Giger, JN. (1998). Recognizing abuse in culturally diverse clients. Health Care Supervisor 17 (2) s Hämtad från databasen Cinahl med Full text. Devries, K., Watts, C., Yoshihama, M., Kiss, L., Schraiber, L., Deyessa, N., & Garcia- Moreno, C. (2011). Violence against women is strongly associated with suicide attempts: 19

20 Evidence from the WHO multi-country study on women s health and domestic violence against women. Social Science & Medicine, 73(1), doi: /j.socscimed Dienemann, J., Glass, N. & Hyman, R. (2005) Survivor Preferences for Response to IPV Disclosure. Clinical Nursing Research 14 (3) s doi: / Djikanovic, B., Lo Fo Wong, S., Stevanovic, S., Celik, H., & Lagro Janssen, A. (2011). Women's Expectations of Healthcare Professionals in Case of Intimate Partner Violence in Serbia. Women & Health, 51(7), doi: / Fehler-Cabral, G., Campbell, R., & Patterson, D. (2011). Adult Sexual Assault Survivors Experiences With Sexual Assault Nurse Examiners (SANEs). Journal Of Interpersonal Violence, 26(18), doi: / Friberg, F. (2012)Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) s Lund: Studentlitteratur. Garcia-Moreno, C & Pallitto, C. (2013). WHO- Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and nonpartner sexual violence. ISBN Gerbert, B., Abercrombie, P., Love C. & Bronstone A (1999) How Health Care Providers Help Battered Women: The Survivor's Perspective Women & Health, 21 (3) s doi: /j013v29n03_08 Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski, (2001). Slagen dam: mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: en omfångsundersökning. Umeå: Brottsoffermyndigheten Uppsala Universitet Nationellt cenrtum för kvinnorfrid [NCK] (2013). Våld i nära relationer. Hämtad 18 Oktober 2013 från Nationellt centrum för kvinnnofrid. ra_relationer_amnesguide/ Nicolaidis,C., Gregg, J., Galian, H., McFarland, B, Curry, M., & Gerrity., M. (2008). You Always End up Feeling Like You re Some Hypochondriac :Intimate Partner Violence Survivors Experiences Addressing Depression and Pain. Journal of General Internal Medicine. 23(8): doi /s Olive, P. (2007).Care for emergency department patients who have experienced domestic violence: a review of the evidence base. Journal of clinical Nursing 16 (9): doi: /j x Petersen, R., Moracco, K., Goldstein, K., & Clark, K. (2004). Moving beyond disclosure: women's perspectives on barriers and motivators to seeking assistance for intimate partner violence. Women & Health, 40(3), Hämtad från databasen Cinahl med fulltext. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 20

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Jag föll i trappan Våldsutsatta kvinnors uppfattning om sjukvårdspersonalens bemötande och stödjande omvårdnad

Jag föll i trappan Våldsutsatta kvinnors uppfattning om sjukvårdspersonalens bemötande och stödjande omvårdnad X1pi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Huvudämne: Omvårdnad Examensarbete C- nivå, 15 hp Höstterminen 2008 Jag föll i trappan Våldsutsatta kvinnors

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Författare: Eleonor Dahlberg och Linnea Ernebro Handledare: Kristina Svantesson Examensarbete, 15

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan? Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen SKL konferens 14 sept 2017 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET.

SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. SJUKSKÖTERSKAN OCH DEN VÅLDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MÖTA VARANDRA UNDER VÅRDFÖRLOPPET. EN LITTERATURSTUDIE SOM BELYSER UPPLEVELSER UR BÅDAS PERSPEKTIV. ZENA DAHI LAURA MARIA MOISIN Examensarbete

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

"Jag gick in i dörren"

Jag gick in i dörren Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa "Jag gick in i dörren" Våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med vården FÖRFATTARE Erika Hansson Åsa Börjesson PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet, Examnesarbete

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV Övergiven eller stöttad ttad? En intervjustudie från - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Eva Wendt och Viveka Enander Våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Våld i nära relation

Våld i nära relation Våld i nära relation Vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att identifiera och bemöta den utsatta kvinnan En litteraturstudie Johanna Bergelin & Cim Sjölander Mars 2013 Examensarbete, Grundnivå, 15

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION KVINNOR UTSATTA FÖR VÅLD I NÄRA RELATION UPPLEVELSEN AV BEMÖTANDET INOM VÅRDEN - EN LITTERATURSTUDIE ANNA SJÖLUND FELICIA JENSEN Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Juni 2017 Malmö

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars

RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET. Kerstin Kristensen 8 mars RÄTTEN ATT FÅ VARA SOM ALLA ANDRA OM DUBBEL UTSATTHET Kerstin Kristensen 8 mars 2017 www.kvinnofrid.nu 1 Länsstyrelsen 2 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (q) erkänner att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED FYSISKT MISSHANDLA- A- DE KVINNOR NOR EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT

SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED FYSISKT MISSHANDLA- A- DE KVINNOR NOR EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED FYSISKT MISSHANDLA- A- DE KVINNOR NOR EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT CAROLINE RYDÉN MARIE WESSMAN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

ATT KÄNNA HOPP OM FÖRÄNDRING

ATT KÄNNA HOPP OM FÖRÄNDRING SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA ATT KÄNNA HOPP OM FÖRÄNDRING Vårdrelationens betydelse för kvinnor utsatta för våld i nära relationer Klara Nilsson och Hanna Rutström Examensarbete:

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Tabeller och figurer

Tabeller och figurer Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2008 Innehåll Inledning 3 Tioårshistorik barnkontakter 5 Kön & ålder 5 Boende 6 Kontaktområden 6 Förövare, fysisk

Läs mer