Framtidens flygplats //

Transkript

1 En tidning om Bromma Stockholm Airport Nummer FLYG- PLATSENS HJÄRTA //SID 12 Framtidens flygplats // SID 4 Skanska om vikten av effektiva flygtransporter // SID 9 Forskning kring förnybart bränsle // SID 14 Så kontrolleras luftrummet // SID 16

2 VÄLKOMMEN TILL CITYFLYGPLATSEN MÖJLIGHETERNAS FLYGPLATS VÄLKOMNA TILL ETT NYTT och välfyllt nummer av Cityflygplatse n, tidningen om Bromma Stockholm Airport. Intresset för vår flygplats är fortsatt stort, vilket vi tycker är spännande. Det är till dig som är nyfiken på Bromma och vill följa vår utveckling som tidningen riktar sig. Nu har vi hunnit en bra bit in på det nya året och våren är äntligen här. Det känns förstås extra roligt att blicka framåt mot allt som hände r i år, med det rekordår vi hade 2014 i backspegeln. FÖRT ATT GÖRA EN kort tillbakablick på det gångna årets höjdpunkter, så var 2014 det år då vi satte ett nytt resenärsrekord, med nära 2,4 miljoner resenärer på flygplatsen. Aldrig någonsin tidigare har vi haft så många resenärer hos oss under ett år. Förra året var också året då vi slog ett nytt rekord i kundnöjdhet, med hela 81 procent nöjda resenärer i vår senaste mätning. Det är fantastiskt roligt att vi har så många nöjda resenärer och arbetet med att göra flygplatsen ännu mer välkomnande och trivsa m fortsätter. Flygplatsen engagerar, både inom näringslivet och bland våra resenärer. I vårt avlånga land höjs flertalet röster om betydelsen av en citynära flygplats för hela Sverige. Vi vet att Bromma för många är en nödvändighet i vardagen och avgörande för att få vardagslivet att fungera. Det är också därför vi fortsätter att förbättra och utveckla flygplatsen på en rad områden. Vi ska möta behovet av smidigt och effektivt resande i Sverige och i världen även framöver. Tillgänglighet är oerhört viktigt för att hela Sverige ska leva och utvecklas. Vi välkomnar därför de samtal som just nu förs på olika politiska nivåer och handlar om tillgängligheten till Stockholm och övriga Sverige. Vi ska möta behovet av smidigt och effektivt resande i Sverige och i världen även framöver. DET HÄNDER MYCKET på Bromma redan i vår och i det här numret får du bland mycket annat höra Thomas Lindfors, programchef för vårt utvecklingsprogram, berätta mer om framtidens flygplats på sidan 4. Du får också möta Pierre Olofsson, vd för Skanska Sverige, på sidan 9, som berättar om sin relation till hela Sveriges cityflygplats. Med hopp om en fortsatt fin vår och försommar! 2 Peder Grunditz, flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport

3 SID // SÅ FUNKAR DEN OPERATIVA DRIFTEN Läs om hur avdelningen Bromma Operation Center arbetar för att allt på Bromma Stockholm Airport ska flyta på utan störningar. Att flyga till och från Bromma är ofta den mest tidseffektiva lösningen. PIERRE OLOFSSON, VD SKANSKA SVERIGE Se sid 9 SID // DIALOG Linnéa Franzén och Emma Gille på Bromma Stockholm Airports miljöavdelning svarar på frågor om hur flyget kan minska utsläppen. INNEHÅLL # SID 4 // FRAMTIDENS BROMMA Inom utvecklings programmet för Bromma Stockholm Airport planeras framtidens flygplats. Läs om vad som händer de närmaste åren. SID 18 // 81 PROCENT NÖJDA RESENÄRER Bromma Stockholm Airport har slagit rekord i andel nöjda kunder. KONTAKTA REDAKTIONEN Om du har tips till vår tidnin g eller vill komma i kontakt med oss, kontakt a chefredaktör Ellen Laurin: ellen.laurin@swedavia.se För miljö- och grannfrågor, kontakta David Karlsson: david.p.karlsson@swedavia.se KONTAKTA BROMMA STOCKHOLM AIRPORT info@swedavia.se LÄS MER OM OSS Du kan hålla dig uppdaterad om vad som händer på flygplatsen via våra kanaler: brommaairport.se swedavia.se TIPSA OSS! NYHETSBREV Om du vill veta mer om flygplatsen kan du få vårt nyhetsbrev direkt i din mejl. Anmäl dig till: nyhetsbrev.bromma@swedavia.se FACEBOOK facebook.com/brommaairport PRESS mynewsdesk.com/se/swedavi a Swedavias pressrum, sök på Bromma Stockholm Airport. Cityflygplatsen är en tidning som ges ut av Bromma Stockholm Airport som ägs och drivs av Swedavia. Tidningen Cityflygplatsen delas ut gratis till fler än hushåll och verksamheter i flygplatsens närområde fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Ulrika Fager, ulrika.fager@swedavia.se Produktion: Åkesson & Curry, akessoncurry.com Distribution: SDR Tryck: Hylte Tryck, hyltetryck.se Omslagsfoto: Ola Jacobsen 3

4 TEXT: Mats Janson, Ellen Laurin FOTO: Ola Jacobsen 700 MILJONER KRONOR KOMME R ATT INVESTERAS TILL OCH MED Efter att ha drivit utredningsarbeten, gått igenom bakgrundsmaterial och analyserat det, har vi nu hittat rätt lösningar för att kunna gå in i genomförandefasen inom olika områden, till exempel för vårt nya bansystem. THOMAS LINDFORS, CHEF BROMMAS UTVECKLINGSPROGRAM 4

5 FRAMTIDENS BROMMA Bromma Stockholm Airport ska bli en ännu smidigare och mer attraktiv cityflygplats. Flera av förändringarna som ska leda fram till detta ingår i Brommas utvecklingsprogram som är på väg att realiseras efter ett omfattande analysarbete. Brommas flygplatsdirektör Peder Grunditz och utvecklingsprogrammets chef, Thomas Lindfors, berättar vad som planeras för de närmaste åren. SÄKERHETSFRÅGORNA prioritera s alltid högst på en flygplats. Ut över det behöver flygplatsen bland annat förhålla sig till resenärerna och de närboende liksom till politiska beslut, teknisk utveckling, ekonomiska förutsättningar, påverkan på vår omgivning, trafikleder och övrig infrastruktur. Inför den rad av förbättringar som kommer att genomföras på Bromma Stockholm Airport under de närmaste åren har alla dessa faktorer tagits i beaktning. Anledningen till att vi satsar på att utveckla Bromma inom en rad områden är för att kunna möta våra resenärers behov av smidigt och effektivt resande både kort- och långsiktigt, berättar Peder Grunditz. Vissa arbeten som planeras vid flygplatsen är kopplade till flygplatsens nya certifiering som 3C-flygplats. Den är en grundförutsättning för att fortsatt kunna bedriva såväl dagens som morgondagens trafik utifrån flygplatsens tre huvuduppdrag reguljärtrafiken, statsflyget och Affärsflyget för Stockholm. Arbetet redan igång Thomas Lindfors är chef för Brommas utvecklingsprogram som drivs i nära samarbete med flygplatsdirektören och resten av flygplatsens ledning. Han beskriver programmet som det maskineri som ska driva och realisera de förändringa r som ska genomföras de närmast e åren. En del förändringar har redan påbörjats, både in- och utvändigt. Exempelvis har vi byggt ut och effektiviserat vår bagageanläggning. Efter att ha drivit utredningsarbeten, gått igenom bakgrundsmaterial och analyserat det, har vi nu hittat rätt lösningar för att kunna gå in i genomförandefasen inom olika områden, till exempel för vårt nya bansystem. De förändringar som projekteras nu kommer att 5

6 NORRA OMRÅDET genomföra s under de närmaste åren, i vissa fall fram till 2018, säger han. Sju programområden Utvecklingsarbetet är indelat i sju program områden. Ett av dem är Terminale n, där en anpassning av den nuvarande terminalen ska vara klar under Trots att vi för närvarande har färre antal starter och landningar än de senast e åren, har vi samtidigt fått fler resenärer som använder flygplatsen. För att möta tillströmningen av resenärer behöver vi förbättra vår kapacitet i lokalerna och även säkerställa bättre funktionalitet och flöden för dem, säger Peder Grunditz. För att göra detta möjligt ska bland annat den lägre utbyggnaden på terminalens norra kortsida utnyttjas samtidigt som terminalen byggs ut något mot start- och landningsbanan. Vi kommer att utöka med fler gater än vad vi har idag och en större avgångshall som ska byggas ihop med loungeområdet. Eftersom terminalbyggnaden är byggnadsminnesmärkt får vi hjälp av en antikvariskt sakkunnig för att tillvarata och framhäva de delar av terminalen som har ett historiskt värde. Bansystem Att Brommas landningsbana är byggd på en före detta sjöbotten gör marken rörlig med sättningar som följd. På grund av detta kommer bland annat utjämningar av lutningar på taxibanorna de banor som flygplanen åker på att för att ta sig till och från start- och landningsbanan att genomföras. Planeringen för dessa åtgärder och Bansystem: Ambitionen är att bulleravskärmning mot bostadsområdet Bromma Kyrka ska påbörjas under året. BANSYSTEM arbeten är i full gång, i första hand betyder det att vi analyserar förutsättningarna geotekniskt och produktionsmässigt. En god produktionsplanering bidrar både till att trafiken på flygplatsen ska kunna fungera smärtfritt under arbetsperioden, men också att resenärerna störs i så liten omfattning som möjligt, säger Thomas Lindfors. Målsättningen från flygplatsens sida är att i så god tid som möjligt informera om vilka arbeten som pågår via nyhetsblad, grannmöten och genom att erbjuda möjligheten att prenumerera på information digitalt. Ett annat omfattande arbete här är att byta ut och utöka banljusen med fler ljus och så kallade rullblixtljus i inflygningslinjen. Bara till de nya ljusen kommer det att gå åt 15 mil kabel. I samband med detta ska även en ny banljuskraftstation byggas varifrån de nya banljusen ska styras. Detta projekt håller just nu på att förberedas för att verkställas till sommaren. De mest omfattande asfaltsarbetena kommer att göras under nästa år. 6

7 150 KILOMETER KABEL BEHÖVS TILL DE NYA BANLJUSEN. TERMINALEN VÄSTRA RAMPEN LANDSIDE Landside Landside är flygplatsens område som man har tillgång till utan att passera säkerhetskontrollen. Här kretsar frågorna framförallt kring hur man tar sig till och från flygplatsen. Förbättrade möjligheter för kollektivtrafiken är en kärnfråga. Vi planerar för alla transportslag från att ta sig hit till fots och med cykel till att använda buss, bil, taxi eller den framtida spårväg som planeras hit under de kommande åren. Vi jobbar ÖSTRA RAMPEN stenhårt för att arbetet med spåret ska kunna påbörjas så snart som möjligt. När det gäller bussar behöver vi bredda där det är mest trångt innanför grindarn a, säger Thomas Lindfors. Andra viktiga frågor för programområdet är den bullerisolering som görs i omkringliggande fastigheter. Förutom att vi inom programmet driver bullerisoleringsprojektet är vårt arbete med att minska markbullret för närboende intill flygplatsen, alltid en viktig fråga för oss, även långsiktigt. Även parkeringsfrågan är central på Bromma. Det finns ett behov av fler parkerings platser och tanken är att nya parkerings lösningar ska börja byggas under de kommande åren. Detta är ett bra exempel på områdets komplexitet. Vi har utvärderat elva olika parkeringslösningar utifrån ekonom i, miljö och logistik och flygplatssäkerhet, säger han. Norra området Norra området är förutom Terminal, Bansystem och Landside det sista av de fyra större delprogrammen. En del förändringar här är relaterade till att vi kommer att behöva flytta byggnader för att förbereda för den nya tvärbanans Kistagren. Detta kommer också att innebära att vi måste flytta funktioner på flygplatsen och sanera marken, förklarar Thomas Lindfors. En viktig del i arbetet är att förbättra möjligheterna att omhänderta den glyko l som används vid avisning av flygplanen. På Norra området vill vi även ha ett mer heltäckande operativt center, precis som i dag men med flygplatsens driftoperativa funktioner samlade. Vi ska passa på att skapa bra funktioner och bra arbetsplatser när vi ändå bygger om. Vi har påbörjat en spännande utvecklingsfas och arbetar fokuserat framåt i samarbete med övriga aktörer och samarbetspartners på flygplatsen. Varje del vi förbättrar och moderniserar är viktiga steg mot att göra flygplatsen ännu mer välkomnande, smart och attraktiv för våra resenärer, avslutar Peder Grunditz. 7

8 PÅ GÅNG: VÅREN 2015 ILLUSTRATION: Marc Martínez BANLJUSARBETEN Flygplatsen ska få ett nytt, modernare banljussystem. Projektering pågår och arbetena kommer att genomföras under året. TERMINALEN Nya, modernare och fler self service check-in-maskiner lanseras under våren. INFARTEN Förbättringsarbeten samt mindre arbeten och projekt vid infarten till och utanför flygplatsbyggnaden för att förbättra framkomligheten. Hur terminalens historiska värden ska tillvaratas planeras just nu. Se sidan 6 MARKBULLER- AVSKÄRMNING En markbulleravskärmning ska byggas mot bostadsområdet Bromma Kyrka. Projekteringen fortsätter under våren NY BAGAGEHANTERING Den nya effektiviserade bagagehanteringen är på plats och kommer att invigas under våren. ARBETEN PÅ VÄSTRA RAMPEN Vissa förbättringsarbeten kommer att ske under

9 PERSPEKTIV: NYTTA FOR NÄRINGSLIVET TEXT: Mats Janson FOTO: Ola Jacobsen Som vd för Skanska Sverige AB tillbringar Pierre Olofsson en stor del av sin arbetstid på resande fot, här i loungen på Bromma Stockholm Airport. Skanska: BROMMA ÄR LIVSVIKTIGT Skanska Sverige har över anställda och genomför tusentals projekt i Sverige varje år. Att kunna resa till och från Bromma Stockholm Airport underlättar det dagliga arbetet för många av bolagets anställda och flera andra som indirekt sysselsätts av Skanska i Sverige. 9

10 För Skanska är hållbarhetsaspekten mycket viktig. Och precis som Swedavia klimatkompenserar Skanska varje flygning. För varje resa, oavsett hur kort den är, betalar vi 90 kronor. Det är pengar som vi använder för att utveckla grön teknik och nya hållbara lösningar, berättar Pierre Olofsson. FÖR DEN SOM RESER mycket i jobbet blir resan en del av vardagen och en betydande del av livet. Så är det för Pierre Olofsson som är vd för Skansk a Sverige AB. Han bor i Lund, har sitt huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm och är ute på projektbesök och möten runt om i landet flera gånger i veckan. För honom är flyget en lika självklar del av vardagen som lokalbussen eller tunnelbanan är för de flesta andra. Jag använder ofta de lokala flygplatserna runt om i Sverige, och framförallt är det viktigt för mig att kunna ta mig till och från Stockholm på ett smidigt sätt. Jag reser till och från Bromma flera gånger i veckan och tack vare att det går så smidigt kan jag kombinera karriären med ett privatliv. Jag kan Pierre Olofsson värderar allt som gör resandet smidigt. komma hem på kvällarna och göra läxorna med barnen, säger Pierre Olofsson som uppskattar varje tidsbesparande åtgärd eftersom han så ofta befinner sig på resande fot. Jag värderar allt som gör resandet smidigt. Till synes enkla saker, som ett vänligt leende på morgonen vid säkerhetskontrollen, gör också stor skillnad, menar han resor i månaden Vi har ett stort behov av transport eftersom vi har 180 kontor i hela Sverig e och avslutar flera tusentals projek t från Haparanda till Trelleborg varje år. Bra kommunikationer är avgörande för oss, säger Pierre Olofsson. Inom Skanska flyger man därför varje månad runt enkelresor från Bromma Stockholm Airport för att mötas och träffa kunder. I en komplicerad bransch som byggbranschen, med så stora investeringar, är det mycket som står på spel Genom att flyga från Bromma kan vi erbjuda våra anställda en bättre balans i livet, säger Pierre Olofsson. och det personliga mötet blir extra viktigt, bland annat för att säkra att kunden har samma förväntningar på arbetet som vi har. Och till många av de destinationer som vi måste resa till finns det inga bättre alternativ än med flyget. Rälse n är för outvecklad och för oss, precis som för alla andra, är tid pengar vi måste vara effektiva. Att resa till och från Bromma är ofta den mest tidseffektiva lösningen för mig och många av mina kollegor på Skanska. 10

11 SKANSKA I SIFFROR Medarbetare i Sverige globalt Att resa till och från Bromma är ofta den mest tidseffektiva lösningen för mig och många av mina kollegor på Skanska. PIERRE OLOFSSON Byggverksamhetens intäkter miljarder Sverige 129 miljarder globalt Internationell verksamhet Skanska finns i 11 länder i Europa och Nordamerika. Möjliggör samarbete Med huvudkontoret på västra delen av Kungsholmen i Stockholm är det nära till Bromma. Pierre Olofsson menar att detta bidrar till att göra Skanska till en attraktiv arbetsgivare. Ska man attrahera och behålla personal är det viktigt med bra transporter. Genom att flyga från Bromma kan vi erbjuda våra anställda en bättre balans i livet. Det gäller inte bara för de som jobbar på huvudkontoret. När vi samarbetar med andra Skanskaenheter i till exempel Polen, Tjeckien, Storbritannien och USA är det viktigt att de ska kunna komma hit smidigt. Och en hel del samarbeten blir det. Två av de största just nu är bygget av sjukhuset Nya Karolinska Solna där Skanska Sverige samarbetar med montörer från Tjeckien och tjänstemän från Storbritannien. Och i Lund där Skanska bygger European Spallation Source, ESS, en sameuropeisk forskningsanläggning med det mest avancerade mikro skopet i världen. Där är 17 länder med och investerar. Fokus på lösningar Pierre Olofsson är medveten om att han och Skanska inte är unika i sitt behov av en närbelägen flygplats. För många av de företag som har sina huvudkontor i Stockholm är Bromm a livsviktigt. Om inte logistiken fungerar är risken att de väljer att flytta huvudkontoren till Malmö- och Köpenhamnsregionen, säger Pierre Olofsson och kommer in på debatten om Brommas existens. Jag upplever diskussionerna om att avveckla Bromma som bakvända. Stockholm har redan en eftersatt infrastruktur utan ringlinje och en tunnelbana som behöver byggas ut. Vi måste vända på diskussionen och fokusera på lösningar istället för åtgärder som nedläggning. Kommunerna, landstinget och Stockholm stad måste planera lång- siktigt med en gemensam syn på hur vi önskar infrastrukturen i framtiden. Jag förstår att man kan se marken på Bromma som ett intressant exploateringsområde. Men inte på bekostnad av flygplatsen som ett nav för kommunikation i Sverige. Då finns det alternativ mark att utveckla. Staden har en kapacitet på upp till nya bostäder genom förtätning och minskade restriktioner för byggande, menar Pierre Olofsson. Helhetsgrepp Som samhällsutvecklare ser man på Skanska tydliga kopplingar mellan infrastruktur, bostäder och tillväxt. Vi gillar att ta helhetsgrepp. Gör man det ser man att man måste bygga infrastruktur och bostäder parallellt. Stockholmspaketet med beslutet att bygga nio nya tunnelbanestationer vilket i sin tur skapar nya bo städer är ett föredöme. 11

12 SÅ FUNKAR DET: BROMMA OPERATIONS CENTER TEXT: Sanna Jurelius FOTO: Ola Jacobsen FLYGPLATSENS HJÄRTA De är hjärtat i den operativa driften på Bromma Stockholm Airport, de som ser till att allt flyter på utan störningar. När något oväntat inträffar har de tydliga planer och rutiner för att så snabbt och smidigt som möjligt komma i normal drift igen. De är Bromma Operations Center, BOC och de gör allt och lite till för flygplatsen. BOC HAR ANSVAR för den dagliga driften och att se till att alla flöden på flygplatsen, både för flygplan på marken och för resenärer i terminalen, fungerar. Det sker i samarbete med flera aktörer på flygplatsen, däribland marktjänstbolag, flygbolag, entreprenörer och övriga flygplatsfunktioner. BOC säkerställer exempelvis i den dagliga driften att flygplatsen följer sina bullerkrav och miljökrav. BOC övervakar hela flygplatsen för att alltid ha full kontroll över vad som händer i och på terminalen, ramperna och flygplansparkeringen. En nyckelfunktion på flygplatsen som också är arbetslagsansvarig inom BOC är Airport Duty Officer, förkortat ADO. Marco Lindström är en av dem som har den tjänsten på Bromma. Som ADO är jag operativt ansvarig och vakthavande säkerhetsansvarig på mitt skift. Varje avdelning har en arbetsledare som ska se till att allt flyter på. Om det uppstår något som kan påverka flygtrafiken och säkerheten går det via mig som ADO. Jag har mandat att fatta beslut kring den operativa verksamheten i flygplatsdirektörens ställe, förklarar han och fortsätter: Samarbetet mellan ADO, BOC och alla andra funktioner på flygplatsen är av stor vikt för att allting ska fungera smidigt. Enligt många resenärer är fördelen med Bromma Stockholm Airport just de snabba flödena, menar Marco Lindström. Här kan man parkera, lämna jackan i bilen, gå in på flygplatsen och vara i luften några minuter senare. Vi sätter alltid säkerheten i främsta rummet men vi jobbar hela tiden för att överträffa förväntningarna när det gäller service och tillgänglighet. Det ska vara självklart för resenären att alltid välja Bromma, säger Marco. ORANGE SIGNALERAR LEDNING Den helorange jackan signalerar till samtliga på flygplatsen vem som leder flygplatsarbetet i den dagliga driften eller i en krissituation. Den färgen är det endast nyckelfunktioner som flygplatsdirektör, airport duty officer och airside safety duty officer som bär. 12

13 ADO AIRPORT DUTY OFFICER ÄR EN NYCKELFUNKTION SOM FINNS PÅ DE FLESTA FLYGPLATSER. DAGLIGA AVSTÄMNINGAR Varje morgon har tjänstgörande ADO ett driftavstämings möte, där det stäms av att flygplatsen är redo för att öppnas enligt gällande regler och servicenivåer. Om någon funktion inte håller sin servicenivå är det tjänstgörande ADO och ansvariga inom respektive funktion som tillsammans sätter prioriteringar och åtgärder för att hamn a på normal nivå. Det kan handla om att omfördela resurser från en enhet eller funktion till en annan, förklarar Pia Törnkvist, chef för BOC. SÄTTER GRÄNSER OCH SKAPAR MÖJLIGHETER BOC säkerställer koordineringen och den dagliga operativa driften enligt gällande miljövillkor. Det kan exempelvis gälla att flygplan inte får landa efter att flygplatsen har stängt. Är ett flygplan försenat får jag se till att det omdirigeras till Arlanda, eftersom vi inte låter några flygplan landa en minut efter 22.00, säger Marco. ALLTID KOLL PÅ LÄGET Som ADO måste Marco ha koll på läget och ha ett gott samarbete med alla som driver verksamhet på flygplatsen. Här diskuterar han upplägget för eftermiddagen med representanter från säkerhetskontrollen och Malm ö Aviation. Om det händer något måste man snabbt hitta lösningar och vidta åt gärder. Målet är att trafiken ska flöda utan förseningar och utan att påverka våra resenärer. BROMMA OPERATIONS CENTER Består av tre olika delar: en driftledningscentral, en inpasseringskontrollsposition och en passenger servicefunktio n i terminalen. Driftledningscentralen består av ledningscentral och operations center. I centralgrinden finns inpasseringskontroll och i terminalområdet finns terminal värd och assistansservice. Totalt är det 25 personer som har dessa positioner. Möjliggör och säkerställer att flygplatsen hålle r de krav som finns på flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljötillstånd, service och tillgänglighet. Har det operativa ansvaret för driften av flygplatsen. 13

14 DIALOG: FRÅGA MILJÖAVDELNINGEN TEXT: David Karlsson FOTO: Christian Hagward FLYGET OCH MILJÖN I varje nummer av Cityflygplatsen svarar Bromma Stockholm Airports miljörådgivare, Emma Gille och Linnéa Franzén, på läsarnas miljöfrågor. Många av frågorna som kommer in rör utsläpp från flygplan och hur flygindustrin arbetar med och använder förnybara bränslen. Hur stor andel av Sveriges utsläpp står flyget för? I Sverige står flygtrafiken för fem procen t av de totala utsläppen av fossil koldioxid. Hela transportsektorn står för en dryg tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Om man tittar på inrikesflyget så står det för ungefär en procent av de fossila koldioxidutsläppen årligen. Det är mindre än vad fortkörningen på svenska vägar står för. Globalt står flyge t för två procent av de totala fossila koldioxidutsläppen, men att andelen är högre i Sverige beror bland annat på att vi har en betydligt renare energiförsörjning i övrigt, som till exempel vattenkraft. Flyget har också, som första världsomspännande industri, enats om långsiktiga globala miljömål. Målen innebär att flygets utsläpp av fossil koldioxid ska minska med 1,5 procent per passagerarkilometer och år till Därefter ska utsläppen inte öka även om trafiken ökar, och år 2050 ska de faktiska utsläppe n av fossil koldioxid vara nere på hälften av 2005 års nivå, säger Emma Gille. Kan man flyga med förnybart flygbränsle? Det kan man. Redan idag flyger viss trafik på förnybara bränslen och det pågår en snabb utveckling för den kommersiella flygtrafiken. Högst potential har andra generationens biobränslen som bland annat utgörs av alger. De går att blanda i valfri mängd med fossila bränslen och man räknar med att inblandningen av förnybara bränslen kommer att vara betydande redan Swedavia deltar också i ett nordiskt projekt för att hitta den mest effektiva försörjningen av förnybart bränsle. Samarbetet har som målsättning att katalysera och stödja tre pilotanläggningar för produktion av förnybart bränsle i Norden de närmaste åren. Det finns även ett bransch överskridande nordiskt samarbete som ska samla aktöre r i hela leverantörs kedjan. Därmed involveras också jord- och skogsbruk, teknologiföretag, producenter och beslutsfattare, säger Linnéa Franzén. Vad mer kan man göra för att minska utsläppen från flyget? På 40 år har flyget blivit 70 procent mer bränsleeffektivt. Flygforskning och flygindustri räknar med att år 2020 kunna utveckla flygplan med 50 procent mindre bränsleförbrukning och koldioxid utsläpp, 80 procent lägre utsläpp av kväveoxider och halverat buller jämfört med ett flygplan som producera s idag. Dessutom arbetar man med att effektiviser a och förkorta flygvägar samt för att minska väntetider på marken och i luften. Att använda mindre gaspådrag och konstruera flygplan i lättar e material gör också att mindre bränsle för brukas. Man kan också använda sig av gröna flygningar i den mån det är möjligt. De innefattar grön avgång, rak flygväg och grön inflygning. Gröna inflygningar utvecklades på Stockholm Arlanda Airpor t i ett samarbete mellan Swedavi a, internationella flygledarorgan och SAS och innebär att flygplanet sjunke r kontinuerligt från sin marschhöjd till landningsbanan. Genom att sjunka kontinuerligt behövs nästan inget motorpådrag, vilket sparar bränsle och utsläpp, säger Linnéa Franzén. Har du frågor som rör miljön? Kontakta David Karlsson, kommunikatör med ansvar för miljö- och grannfrågor: david.p.karlsson@swedavia.se 14

15 70 % SÅ MYCKET MER BRÄNSLEEFFEKTIVT HAR FLYGE T BLIVIT UNDER DE SENASTE 40 ÅREN. NY MILJÖCHEF TILL BROMMA DEN 23 FEBRUARI tillträdde Therese Forsström tjänsten som miljöchef på Bromma. Therese, som är civilingenjör i grunden, kommer närmast från rollen som miljöoch kvalitetschef vid ett av Sveriges största företag inom skadedjurskontroll och matsäkerhet. Hon har också arbetat som miljöchef vid ett pappers bruk i Hallstavik. Jag är jättetaggad för att få jobba med dessa viktiga frågor. Swedavia gör redan ett mycket bra miljöarbete och det ska bli spännande att få förvalta och driva det vidare, säger Theres e Forsström. FLYGPLATS GEMENSAMT MILJÖFORUM Flyget har också, som första världsomspännande industri, enats om långsiktiga globala miljömål. EMMA GILLE Linnéa Franzén och Emma Gille. ETT RIKTIGT GOTT miljöarbete kräver samarbete. På Bromma finns därför ett flygplatsgemensamt miljöforum där Swedavia och andra flygplatsaktörer deltar, till exempel flygbolag och städföretag. Syftet är att engagera så många aktörer som möjligt i att utveckla sitt miljöarbete. Genom ökat samarbete, erfarenhetsutbyten och gemensamma förbättringsförslag är målet att skapa ännu bättre förutsättningar för miljö- och hållbarhetsförbättringar. Forumet träffas tre till fyra gånger per år med olika teman vid varje tillfälle. 15

16 FOKUS PÅ: LUFTRUMMET TEXT: Mats Janson FULL KONTROLL Från flygledartornet på Bromma Stockholm Airport kontrolleras luften ovanför Stockholm för att flygtrafiken närmast flygplatsen ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. Eftersom trafiken är tät så länge tornet är öppet tillåts inga obemannade luftfartyg, så kallade drönare, att flyga inom kontrollzonen under den tiden. LUFTFARTSVERKETS flygledare på Bromma har ansvaret för luftrummet från marken och 600 meter upp i luften. Den luften kallas kontrollzon. Ovanför denna finns det ytterligare två luftpaket med kontrol lerad luft. Inflygningskontrollen vid Arlanda ansvarar för en del som sträcker sig upp till meters höjd. Zonen ovanför den täcker hela Sveriges yta och kontrolleras FLYGLEDNINGSENHETER Ca FL460/ m Ca FL95/ m OMRÅDESKONTROLL För enroute-flygningar på marschhöjd Ca FL95/ m 600 m 600 m Marken av områdeskontrollen i Malmö eller Stockholm, förklarar Anders Carlsson, operativ chef för flygtrafikledningen på Bromma. För att få flyga i Brommas kontrollzon krävs det att man får ett färdtillstånd, en så kallad klarering, av flygledaren. Vi gör ingen skillnad på luftfartyg som flyger på 20 eller 120 meters höjd. Vi gör heller ingen skillnad på luftfarkoster samma regler gäller för flyg- INFLYGNINGSKONTROLL För flygningar som startat och stiger till marschhöjd, samt ankommande som sjunker för landning FLYGPLATSKONTROLL För startande och landande, samt trafik på marken Okontrollerad luft plan och helikoptrar som för obemannade luft fartyg, till exempel radiostyrda heli koptrar. Det är en av Transportstyrelsens grundregler. Under tiden som flygledartornet är öppet är det aldrig helt lugnt i flygplatskontrollens kontrollzon. Även om det inte ska starta eller landa något flygplan på några minuter kan det komma en ambulanshelikopter när som helst som flyger lågt. Därför kan vi aldrig ge tillstånd till flygning med obemannade farkoster när tornet är öppet, säger Anders Carlsson. Vi hänvisar istället till de tider då flygplatsen är stängd eller till okontrollerad luft utanför vår kontrollzon. Där gäller Transportstyrelsens regler för obemannade luft fartyg. I början av december förra året stängdes luftrummet och all flygtrafik till och från Bromma Stockholm Airport under en timme på grund av att en drönare flög inom kontrollzonen utan tillstånd. Eftersom ingen hade begärt tillstånd visste vi inte var den skulle ta vägen. Vi kunde inte garantera flyg säkerheten i kontrollzonen och tog då beslutet att stoppa trafiken, avslutar Anders Carlsson. Här kan du se var gränsen går för kontrollzonerna: dronechart/ För regler och tillstånd: sv/luftfart/luftfartyg-och-luftvardighet/obemannade-luftfartyg-uas/ OBEMANNADE LUFTFARTYG Obemannade luftfartyg går under ett antal olika benämningar, som till exempel UAV, UAS, drönare, RPAS, radiostyrt flyg med flera. De flyger av sig själva eller fjärrstyrs av en förare på annan plats. Vilka regler som gäller och om det krävs tillstånd beror främst på var det obemannade luftfartyget används och vad det används till. Oavsett vad syftet med flygningen av det obemannade luftfartyget är så krävs det tillstånd från flygtrafikledningen inom kontrollerat luftrum (exempelvis en kontrollzon vid en flygplats, när trafikledningen är öppen). 16

17 PÅ RADARN: VÅREN 2015 FRÅN BROMMA UT I VÄRLDEN Tallinn, Bryssel och Helsingfors är några av de städer du kan resa till från Bromm a Stockholm Airport, men du når fler utrikesdestinationer än så. Hela listan finns på: swedavia.se/bromma/ flyginformation/destinationer Foto: Nils Hedin FÖRNYBART BRÄNSLE MINSKAR UTSLÄPPEN Under vintern har förnybar grön diesel, så kallad HVO-diesel, testats i snöröjningsfordonen och flera markfordon på Bromma Stockholm Airport. Det förnybara bränslet är både renare och lättare än dagens MK1- diesel. Det är vegetabiliska oljor och slaktavfall som vätgasbehandlats under högt tryck och hög temperatur, vilket ger en avancerad biodiesel. Förutom att dieseln är fossilfri så innehåller den också en mycket lägre halt av aromatiska kolväten, lägre halter av kväveoxider och lägre andel stoft som minskar partikelut släppen med närmare en FLYGBOLAG BYTER NAMN Flygbolagen Sverigeflyg och Malmö Aviatio n, som ingår i Braathens Aviationkoncernen, har bytt namn till det gemensamma namnet BRA. Namnet BRA har flera dimensioner. Dels tredje del. Detta är ett viktigt steg i flygets arbete med att minska utsläppen, säger Peder Grunditz, flygplatsdirektör Bromm a Stockholm Airport. Genom testen ska vi undersöka om bränslet kan vara ett alternativ för våra tio flygplatser. Swedavia har idag ett offensivt progra m för fordonsinvesteringar samt förnybara bränslen. Koncernens inriktning är att ha grön el, biogas och förnybar diesel för att klara Swedavias högt uppställda miljömål med noll fossilt koldioxidutsläpp från egen verksamhet år tar det avstamp i Braathens historia som går så långt tillbaka som 1946, dels är det ett kundlöfte som förpliktigar. Vi har Sveriges nöjdaste kunder 2014 och nu vill vi bli ett ännu bättre alternativ för Sveriges inrikesresenärer, säger Anders Ehrling, VD Malmö Aviation. Det gemensamma bolaget ska knyta ihop tolv svenska städer med Bromma Stockholm Airport som nav. SMIDIGARE BAGAGE HANTERING Med allt fler resenärer på Bromma Stockholm Airport ställs även högre krav på en mer effektiv bagagehantering. Därför har bagagehanteringsanläggningen byggts om och förbättrats med högre kapacitet för att göra det ännu smidigare för resenärer som vill checka in bagage. Den nya anläggningen har en större och mer effektiv bagagehall med fler sorteringsmöjligheter. SWEDAVIAS APP UNDERLÄTTA R DIN RESA Appen Swedavia Swedish Airports har utsetts till bäst a mobila app i Web Service Award, där Sveriges bästa webbplats, app och intranät utses. Appen är gemensam för Swedavias tio flygplatser och ger resenärerna tillgång till information och tjänster som de har nytt a av under sitt resande, till exempel realtidsinformation med ankomst- och avgångstider. Ladda ner appen: swedavia.se/bromma 17

18 81 % ÄR DET NYA REKORDET I KUNDNÖJDHET PÅ BROMMA STOCKHOLM AIRPORT. HET UPPSTICKARE Restips: Vilnius Restid: Cirka 1 timme och 45 minuter från Bromma Stockhol m Airport Läs mer: airlituanica.com, vilnius-tourism.lt RESENÄRER OM FLYGPLATSEN Hur vill du helst att det ska vara på en flygplats? Källa: Swedavia/Resenären 2014 AV DE BALTISKA huvudstäderna är Vilnius i Litauen kanske den minst kända bland svenska turister. Här kan man besöka 40 olika kyrkor och en mix av renässans, barock och gotisk arkitektur. Stadens hjärta är Gamla stan, vars unika arkitektur har hamnat på Unescos världsarvslista. Med sina otaliga kyrkor och synagogor som genomborrar himlen har stadens siluett jämförts med en enorm spikmatta. Idag har de nya skyskraporna ändrat på det och tillfört en modern storstadspuls till de gamla kullerstensgränderna, de majestätiska bergsvyerna och de traditionella konstnärsverkstäderna. Det finns mycket historia att upptäcka, men Vilnius är långt från ett museum. Bakom stadens stora träportar finns livliga pubar och barer, dolda terrasser och romantiska restauranger och äldre byggnader döljer moderna designbutiker och ateljéer. Trots att staden rymmer så mycket är proportionerna hanterbara, vilket gör den till en het uppstickare bland weekendresemålen. EFFEKTIVT BEKVÄMT LUGNT & TYST DET SKA KÄNNAS I VILKET LAND MAN ÄR I INTERNATIONELLT MODERNT INSPIRERANDE ÖVERRASKANDE LYXIGT TRENDIGT TVEKSAM, VET EJ 1 % 1 % 1 % 1 % 11 % 9 % 8 % 6 % 19 % 16 % 27 % REKORDRESULTAT I KUNDNÖJDHET Bromma Stockholm Airport har nått ett nytt rekordresultat i kundnöjdhet, och har gått från 75 procent nöjda resenärer i den förra mätningen till 81 procent nöjda resenärer i den senaste. Kundnöjdhetsmätningen har gjorts på flera olika områden och störst är ökningarna inom områdena atmosfär och renlighet. Det är en extraordinär förflyttning i positiv riktning som har gjorts på kort tid och är ett tydligt kvitto på att våra resenärer uppskattar alla de förbättringar som har gjorts för att göra det ännu enklar e, smidigar e och mer välkomnade att resa från Bromma, säger Peder Grundit z, flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport. STOCKHOLM MÖTER VÅREN MED VÅRLÖKAR Var: Rosendals Trädgård, Prins Eugens Waldemarsudde och Millesgården När: 1 april till 31 maj Vill du mötas av ett hav av blommor i vår? Då ska du bege dig till några av Stockholms mest uppskattade platser där du möts av bland annat narcisser, kejsarkronor, stäppliljor, krokus, iris och pärlhyacinter. Planteringarna är utformade av landskapsarkitekt Ulf Nordfjell och trädgårdsmästare Maja Stjernberg. 18

19 TILLBAKABLICK: TV-INSPELNING FOTO: Michael Sanz 1990 BÖRJADE FÅNGARNA PÅ FORTET SPELAS IN UTANFÖR ROCHEFORT PÅ DEN FRANSKA VÄSTKUSTEN. PÅ VÄG TILL FINKAN Var: Airside När: Sommaren 1993 När den tredje säsongen av tv-serien Fångarna på fortet spelades in på Fort Boyard, mellan öarna Aix och Oleron på den västfranska Atlantkusten, var Gunde Svan och Agneta Sjödin programledare. För att ta sig till det gamla fortet, som byggdes om till fängelse år 1871, chartrade tv-teamet ett eget flygplan som de flög till La Rochelle som är fortets närmaste flygplats. På bilden ses Gunde Svan framför det danska flygbolaget Sun-Airs plan Jetstream 41 med plats för 30 passagerare. 19

20 SVENSK TURBOPROP Svensktillverkade Saab 2000 drivs av två turbopropmotorer, en typ av flygplansmotor där en propeller drivs av en gasturbin som går på flygfotogen vilket ger lägre bränsleförbrukning. Planet är ett av de snabbaste turbopropdrivna trafikflygplanen med en hastighet på över 675 kilometer i timmen. LJUDDÄMPNING Planet är utrustat med ABVR (Aktiv buller- och vibrationsreglering), en ljuddämpningsmetod som sänker ljudnivån inne i flygplanskroppen. Foto: Braathens Regional FLYGPLANSMODELL: Saab TILLVERKARE: Saab AB. MOTORTYP: Två stycken Rolls-Royce Allison AE-2100A turboprops. LÄNGD: 27,28 meter. HÖJD: 7,73 meter. VINGBREDD: 24,76 meter. MAX FLYGHÖJD: meter. MARSCHFART: 675 kilometer i timmen. RÄCKVIDD: Cirka till kilometer beroende på hur flygplanet lastas och var alternativa landningsplatser ligger i förhållande till destinationen. PLATS OMBORD: 50 passagerar e, två piloter och en som arbetar i kabine n. FLYGBOLAG: Sverigeflyg och Malmö Aviation har Saab 2000 i sin trafik genom systerföretaget Braathens Regional. DESTINATIONER: Sverigeflyg trafikerar Bromm a Stockholm Airport med fem flygplan av modell Saab 2000 till destinationerna Sundsvall, Ronneby, Kalmar, Växjö och Trollhätta n. Malmö Aviation trafikera r Bromma med ett flygplan till Östersund.