Humanister på tværs af Øresund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Humanister på tværs af Øresund"

Transkript

1 Humanister på tværs af Øresund Sammenligning af arbejdsmarkedet for humaniorakandidater/examinerade i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen Ole Krarup Jensen og Caja Lennartsdotter Den 1. maj 2006

2 Indholdsfortegnelse 2 Side 0. Dansk-svensk 4 1. Indledning 4 Materiale 4 Rapporter 5 2. OECD-sammenstilling af Danmark og Sverige 6 3. Sammenligning af arbejdsmarkedet for humanister 7 Metodiske overvejelser 7 Procenter og absolutte tal 7 Sammenligning af Danmark og Sverige 8 Øresundsregionen 8 Ikke så forskellig fra de nationale forhold 9 Sammenligning af de 3 universiteter som helhed 10 Sammenligning branche for branche 11 Malmö Högskola Arbejdsmarkedet for humanister i Sverige 16 Svenske examensformer vi universitet och högskolar 16 Linjeexamen 17 Förutsättningar för studien 17 Sverige som helhed 17 Specificering af de enkelte brancher 20 Lunds Universitet 25 Branchefordeling 26 Specificering af de enkelte brancher Arbejdsmarkedet for humanister i Danmark 33 Uddannelsesstrukturen for humanister ved Københavns. Univ. 33 Uddannelsesstrukturen ved Roskilde Universitetscenter 33 Særkørslerne 34 Beskæftigelsesfordelingen 35 Arbejdsfunktioner 37 Udspecificering af de enkelte brancher 39 De enkelte fag Interviews med humanister og arbejdsgivere 43 Humaniora som yrke 43 Förutsättningar för studien 44 Præsentation av informanterna 45 Carlberg, Nicolai 45 Jensen, Sara 47 Kåreby, Kristina 47 Lillelund Aggebo, Helle 48 Malmqvist, Henrik 50 Markussen, Lars 51 Husum, Kristian 52 Pedersen, Sanya 53 Stjernfeldt, Daniel 54 Freij, Gunilla 55 Sørensen, Hanne Dorthe 57

3 3 Informantarnas bild af Humaniora 57 Humaniora på arbetsmarknaden Humanisternes Färdigheter och kompetencer 62 Konkreta råd 68 Under studietiden 69 Efter studierna 71 Bilag Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Sverige 74 Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Lund 80 I den danske undersøgelse indgår følgende kategorier af kandidater 84 I den danske undersøgelse indgår følgende kategorier af bachelorer 86 Noter til den danske arbejdsmarkedsundersøgelse 87 Källförteckning 88 Intervjuguide, humanist 89 Intervjuguide, arbetsgivare 90

4 0. Dansk-svensk 4 Da der er tale om et dansk-svensk Øresundsprojekt er rapporten skrevet i begge sprog. De svensksprogede dele er skrevet af Caja Lennartsdotter og de dansksprogede af Ole Krarup Jensen. Caja har lavet diagrammerne for de svenske forhold og Ole har kommenteret disse. 1. Indledning Den foreliggende sammenlignende analyse af arbejdsmarkedet for humanistiske examinerade/kandidater i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen er et delresultat af interregprojektet Humaniora Øresund som har fået støtte fra Interreg i perioden fra 1/ til 31/ Interreg fordeler EU-midler til grænseregionen Øresund. Universiteterne uddanner mange forskellige typer af humaniorakandidater/bachelorer. På fakulteterne foretager vi brancheanalyser og undersøgelser af hvor vores kandidater bliver ansat, og af i hvilket omfang deres kvalifikationer kan bruges. Ideen med denne rapport er at lave komparative studier på tværs af Øresund dvs. sammenligne danske beskæftigelsesundersøgelser samt forhold og kombinere det med tilsvarende undersøgelser af de svenske humanisters forhold på arbejdsmarkedet. Målet er at få en mere præcis viden om Øresundregionens arbejdsmarked for humanistiske kandidater, herunder udviklingen i dette. Hermed søges opnået en viden der gør at humanister fra såvel Danmark som Sverige får en bedre chance for at kvalificere sig på tværs af Øresund, og dertil får en viden om inden for hvilke brancher der er jobchancer hinsidan og vice versa. Resultaterne forventes bl.a. at kunne indgå i studievejledningsmateriale der kan give humanistiske dimittender værdifuld viden om hvor de kan finde beskæftigelse på Øresundregionens arbejdsmarked. Materialet vil også blive stillet til rådighed for AF på begge sider af Sundet. Endvidere forventes undersøgelserne at medvirke til at Øresundsregionen opfattes som et fælles arbejdsmarked også for humanister. Materiale Baggrunden for projektet er særkørsler som Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, har fået foretaget fra Danmarks statistik i hhv og 2003 der viser langvarigt uddannede humanisters placering på arbejdsmarkedet. Dette materiale er udarbejdet af Ole Krarup Jensen. Til Interregprojektet er der (for projektet) foretaget særkørsler for at skaffe et tilsvarende materiale for Sverige af Statistiska Centralbyrån (pr. 14. juli 2005). Dernæst er der foretaget en ny særkørsel af Danmarks Statistik for det danske materiale i Denne viser udviklingen på humaniora-arbejdsmarkedet set i 5-års-intervaller fra , herunder giver statistisk materiale for Roskilde Universitetscenter. Den svenske statistik er bearbejdet af interreg-projektmedarbejder Caja Lennartsdotter og er præsenteret i afsnittet Arbejdsmarkedet for humanister i Sverige. Dernæst er materialet præsenteret i en selvstændig rapport (Examinerede humanisters etablering på arbetsmarknaden) hvor der tillige er statistik for hvert enkelt fag. Sammenstillingen af tallene og kommentarerne i den nærværende rapport står Ole Krarup Jensen for.

5 5 Caja Lennartsdotter har derudover foretaget interviews med 12 humaniorauddannede samt deres ledere/ansættere om deres placering på arbejdsmarkedet, og om hvilken nytte de har af de kompetencer de har erhvervet i deres uddannelse. Endelig er der tilslut en kort redegørelse for kompetencearbejdet ved Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet og Lunds Universitet, Utvärderingsenheten. Rapporter Udover nærværende rapport er der i forbindelse med projektet i alt udarbejdet: Om det svenske arbejdsmarked for humanister: Examinerade humanisters etablering på arbetsmarknaden, Caja Lennartsdotter, 30. december 2005 (193 sider). Her er der også en statistik for hvert enkelt humanistisk fag om deres examinanters placering på arbejdsmarkedet og udviklingen af dette. Om det danske arbejdsmarked for humanister: Notat om Udviklingen i humanisternes beskæftigelse, oprindelig fra 2003 revideret 28. november 2005, Ole Krarup Jensen, Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet. Der er for hvert enkelt humanistisk fag fra Københavns Universitet udarbejdet beskrivelser af de enkelte fags beskæftigelsesmønster og udviklingen i dette. Materialet er udarbejdet af Det Humanistiske Fakultetssekretariat. Om udviklingen i det danske arbejdsmarked for humanister set i 5-årsintervaller: Historie-speciale af Marianne Horsebøg, Humanister i det private erhvervsliv , 31. januar 2006 (88 sider). De statistiske specialkørsler er finansieret af interreg-bevillingen. Man kan dels rekvirere hele specialet eller nøjes med et uddrag der viser udviklingen i 5-årsintervaller (17 sider) i dette materiale indgår også en opdeling i mænd og kvinder og deres ansættelsers fordeling på brancher. Materialet kan bestilles hos eller tlf

6 2. OECD-sammenstilling af Danmark og Sverige 6 OECD s årlige publikation Education at a Glance giver et godt overblik over situationen inden for uddannelse og forskning i OECD-landene, herunder Danmark og Sverige. I 2003 og udgaverne kan bl.a. ses følgende. Andelen af befolkningen som har en længerevarende videregående uddannelse (på universitetsniveau) på 3 år og derover i 2003 (Tertiary-type A and advanced research programmes) Tabel årige årige årige Sverige 24 % 17 % 18 % Danmark 27 % 26 % 25 % OECD-gennemsnit 20 % 17 % 16 % Kilde: OECD s Education at a Glance, 2005 Tabel 1 viser at både Danmark og Sverige i OECD-sammenhæng er højt placeret mht. andelen af befolkningen der har en videregående uddannelse på 3 år og derover, og at Danmark har en noget højere andel end Sverige. Andelen af årgangen som gennemfører en forskeruddannelse ph.d. ol. i 2003 advanced research programmes) Tabel Sverige 2,8 % Danmark 1,1 % OECD-gennemsnit 1,3 % Kilde: OECD s Education at a Glance, 2005 DK-procenten på 1,1 er fra 2002 Til gengæld viser tabel 2 at Sverige har en langt højere andel af befolkningen der tager en forskeruddannelse 2,8% mod Danmarks 1,1%. Og Danmark ligger endda under OECDgennemsnittet på 1,3%. Andelen af de der gennemfører en længerevarende videregående uddannelse (på universitetsniveau) på 3 år og derover som har en humaniorauddannelse (Tertiary-type A and advanced research programmes) Tabel Sverige 5,7% Danmark 14,4 % OECD-gennemsnit 12,0 % Kilde: OECD s Education at a Glance, 2003 Tabel 3 illustrerer at humaniora har en langt større andel i Danmark af de der gennemfører en videregående uddannelse - 14,4% i Danmark mod i Sverige 5,7%, og OECD-gennemsnittet er på 12%. Det skal dog tilføjes at i Sverige er knap 14% af de studerende aktive inden for humaniora men det er kun knap 6% der ender med en humaniora-eksamen. Undersøgelser ved Lund Universitet viser dog at ca. 30% flere kunne rekvirere et humanioraeksamensbevis (Kilde: Examinerade humanister side 30). Årsagen til det lavere niveau i Sverige på trods af at startniveauet ligner det danske har flere forklaringer. Dels falder nogle studerende fra, dels tager nogle kun nogle humaniorakurser og ender med at tage et hovedemne uden for humaniora og endelig er det som sagt ikke alle der får udskrevet deres eksamensbevis (Kilde:Examinerade humanisters etablering på arbetsmarknaden side 18). Indbyggertallet var i 2002 i Sverige på 8,925 mio. og i Danmark på 5,376 mio.

7 3. Sammenligning af arbejdsmarkedet for humanister Branchekoder 7 Branchekodeinddelingen er ens i både Danmark og Sverige hvilket er resultatet af et mangeårigt internationalt harmoniseringsarbejde først i FN-regi og fra 1990 i EU-regi. Hovedbranche Vigtigste underbrancher A. Landbrug, jagt og skovbrug D. Fremstillingsvirksomhed Alle former for industri, aviser, forlag, trykkerier, medicinalvirksomheder E. El-, gas-, varme-, og vandforsyning Alle typer forsyningsvirksomhed F. Bygge og anlæg Byggeri, entrepenører mv. G. Handel og reparation Engros, detail, autoreparation mv. H. Hotel- og restaurantvirksomh. Hoteller og restauranter I. Transportvirksomhed Jernbaner, rejsebureauer, post- og telekommun. J. Pengeinstitutter Banker og forsikringsselskaber K. Fast ejendom, udlejning, forretningsservice Ejendomsmæglere, databehandlingsvirksomheder, forskning og udvikling, konsulenter, markedsføring/pr, tolkning og oversættelse, arrangering af konferencer mv. Offentlig administration i staten, amter og kommuner, forsvar mv. L. Offentlig administration, forsvar og socialforsikring M. Undervisning Folkeskolen, gymnasier, universiteter ol. samt aftenskoler N. Sundhed og velfærd Hospitaler, pædagogiske institutioner O. Organisationer, forlystelser, kultur mv. Interesseorganisationer, video- og filmproduktion, teatre, biografer, arkiver, museer, biblioteker Uoplyst Metodiske overvejelser Arbejdsløse, aktiverede, barselsorlov, og manglende oplysn. I denne komparative analyse sammenlignes forskellige uddannelser hvor der også er forskelle i den uddannelsesmæssige længde. Typisk er de svenske uddannelser kandidat- og magisterexamen på 3-4 år der er imidlertid ikke begrænsninger for hvor mange eksamener man kan tage i Sverige. Derfor læser mange flere år end hvad minimumskravene til en eksamen kræver. De svenske humanister analyseres mod danske kandidatuddannelser der er på 5 år. Endvidere er de målte perioder også lidt uens. Men grundlæggende er det humaniorauddannelser i bred forstand der sammenlignes, og de perioder der sammenlignes vurderes også at kunne sammenlignes på en meningsmæssig måde. Procenter og absolutte tal Når man sammenligner de forskellige perioder og fordelingen på brancher skal man huske på at i løbet af den samlede periode fra 1975 til 2002 er der sket en betydelig vækst i antal uddannede examinanter/kandidater. Dette kan ses af antal uddannede pr. år. Det betyder at nogle sektorer måske nok har en procentiel tilbagegang men i absolutte tal vil beskæftigelsen måske være uændret. Vækstsektorer er ikke blot steget i andel men er også steget endnu mere markant målt i absolutte tal.

8 8 KU s produktion af humaniora-kandidater er fordoblet fra 1993 til i dag fra ca. 300 til 600 kandidater pr. år. Det ses også at den svenske produktion af examinerede humanister er fordoblet pr. år når man sammenligner den primære med den sekundære periode. Sammenligning af Danmark og Sverige Tabel 4 (på næste side) illustrerer at der oprindelig var en markant forskel mellem de danske og svenske humanisters beskæftigelsesfordeling. S-1983/97- sammenlignet med DK-1975/97-fordelingen viser at man i Sverige langt tidligere end i Danmark havde en beskæftigelse som lå uden for det store beskæftigelsesområde i Danmark uddannelsessektoren - og at man havde en beskæftigelse som var mere jævnt fordelt til andre brancheområder som forretningsservice, organisationer, forlystelser, kultur mv. samt fremstillingsvirksomhed. Udviklingen har været sådan at den danske humaniora-beskæftigelse begynder at nærme sig den svenske fordeling. Ser vi på de større beskæftigelsesområder viser der sig følgende billede når man sammenligner i S-1997/02 med DK-1997/01 og udviklingen fra de første perioder til de nyeste perioder (fra S-1983/97 og DK-1975/97). Fremstillingsvirksomhed har i Sverige en andel på 5,3% og i Danmark 4,3%.Udviklingen har været en nedgang i Sverige med -2,7% og fremgang i Danmark med 1%. Det humanister typisk arbejder med her er information, personaleadministration, markedsføring, efteruddannelse og administration i øvrigt af forskellig art. Forretningsservice har i Sverige en andel på 13,2% og i Danmark er den 11,3% - stadig en lidt mindre andel end i Sverige men på vej mod at få samme andel. Udviklingen fra de tidligere perioder har i Sverige været en mindre fremgang på 1,8% og en markant fremgang i Danmark på 6,8%. Forretningsservice rummer Databehandlingsvirksomheder, konsulent- og markedsføringsfirmaer, privat forskning og udvikling mv. Og det er i Danmark et typisk vækstområde for humanister. Organisationer, forlystelser, kultur mv. fylder i Sverige 17% mod Danmarks 9,6%, og i Sverige har der været et fald på 5,6% og stort set status quo i Danmark (-0,1%). Hovedgruppen rummer organisationer og foreninger, TV-, film- og videoproduktion, forlystelser, sport og kultur. Kultur dækker over det traditionelle humanistområde: arkiver, museer og biblioteker. Når området er så stort i Sverige hænger det sammen med et særligt fænomen, og det er at beskæftigelsen er meget stor inden for religiøse samfund. For perioden 1983/97 er examinanter ansat inden for religiøse samfund og for perioden 1997/02 er det 266 personer (se tabel 18). Undervisningssektoren er et relativt faldende beskæftigelsesområde i Danmark. Det skyldes den stigende produktion af humaniorakandidater som medfører at man må finde nye beskæftigelsesområder. I absolutte tal har undervisningssektoren stort set ansat samme antal kandidater pr. år i den nye periode i forhold til den første periode.

9 Humanistiske examiner/kandidater fordelt på hovedbrancher i Sverige og Danmark. Tabel 4 Sverige Danmark Sverige Danmark Sverige Ændr. 14 år 22 år 5 år 4 år 9 Danmark Ændr. % % % % % % A. Landbrug, jagt og skovbrug 0,3 0,1 0,1 0,1-0,2 0,0 D. Fremstillingsvirksomhed 8 3,3 5,3 4,3-2,7 1,0 E. El-, gas-, varme-, og vandfors. 0,2 0,2 0,2 0,1 0-0,1 F. Bygge og anlæg 0,3 0,1 0,3 0,1 0 0,0 G. Handel og reparation 2,9 2,2 4 2,7 1,1 0,5 H. Hotel- og restaurantvirksomh. 0,4 0,2 0,5 0,4 0,1 0,2 I. Transportvirksomhed 2 1,3 1,8 2,4-0,2 1,1 J. Pengeinstitutter 0,9 0,8 1,4 1,5 0,5 0,7 K. Fast ejendom, udlejning, forretningsservice 11,4 4,5 13,2 11,3 1,8 6,8 L. Offentlig administration, 6,6 3,5 7,3 3,7 0,7 0,2 forsvar og socialforsikring M. Undervisning 11,4 49,5 18,7 32,0 7,3-17,5 N. Sundhed og velfærd 2,6 8,0 3,9 5,4 1,3-2,6 O. Organisationer, forlystelser, 22,6 9,7 17 9,6-5,6-0,1 kultur mv. Uoplyst 21,8 13,7 19,7 26,5-2,1 12,8 Aktiva vid grundutbildning 5, ,5 - Aktiva vid forskarutbildning 2,9-1,7 - -1,2 - I alt Antal Antal pr. år (afrundet) Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003. Hovedgrupperne B (Fiskeri) og P (husholdninger med ansat medhjælp) er ikke med da der ikke var nogle udslag i kørslerne. Hovedgruppe C (råstofudvinding) har fået et enkelt udslag og er derfor heller ikke med. Kategorien Q (Internationale organisationer mv.) fik i de danske kørsler ingen udslag. I de svenske kørsler var der nogle få for ansatte i Sverige. Imidlertid kommer de personer der arbejder og betaler skat i udlandet ikke med. Uoplyste omfatter dels arbejdsløse og personer i aktivering ol. samt personer der af forskellig årsag ikke er med i brancheregistret. De svenske kørsler omfatter også personer der har en linje-, kand.fil.- eller mag. fil-eksamen, men som er aktive enten i grund- eller forskeruddannelsen. Øresundsregionen Ikke så forskellig fra de nationale forhold Vi ved fra de efterfølgende selvstændige kapitler om hhv. Sverige og Danmarks beskæftigelsesfordeling for humanister at hhv. Lunds Universitet og Københavns Universitet/Roskilde Universitetscenter i store træk har en fordeling som ikke grundlæggende adskiller sig fra den der gælder for de nationale fordelinger. Da analysen har fokus på Øresundsregionen er der valgt at gøre mest ud af denne. Lund Universitets examinerede humanister har på nogle områder et markant anderledes beskæftigelsesmønster og udvikling i dette i forhold til Sverige som helhed. Inden for forretningsservice havde man her i 1983 til ,5% beskæftiget mod Sveriges 11,4%. Dette harmoniseres i perioden hvor LU har 11,3% mod 13,2% for hele Sverige. RUC s fordeling ser noget anderledes ud for den første periode ( ) men man skal huske på at det først er i den senere del af perioden at der kommer mange kandidater og derfor har det

10 10 mere mening at sammenligne de 2 sene perioder for RUC mod Danmark som helhed. Inden for forretningsservice har RUC ,8% beskæftiget hvor procenten for hele Danmark er 11,3% ( ). Endvidere har RUC en langt højere andel i offentlig administration (9,2% mod 3,7%) samt sundhed og velfærd (12,7% mod 5,4%). Sammenligninger af de 3 universiteter som helhed I tabel 5 sammenlignes ansættelser fordelt på brancher af humanistiske examinanter/kandidater uddannet fra hhv. Lunds Universitet (LU), Københavns Universitet (KU) og Roskilde Universitetscenter (RUC). De tre universiteter er stillet op over for hinanden i sammenlignelige perioder. Ser man på det samlede interval er der ligheder og forskelle. Lund s Universitet har en meget stor andel beskæftigede ved organisationer, forlystelser, kultur mv. med 28,6% mod KU s 11,5% og RUC s 12,7%. Til gengæld har KU og RUC en meget stor andel inden for uddannelse med hhv. 50,3/41,9% mod LU s 12,6%. Som nævnt i det indledende afsnit har Sverige tidligere haft en mindre traditionel branchefordeling for humanister før 1980 var 75% af de humanistiske kandidater i Danmark beskæftiget inden for uddannelse og forskning (hovedgruppen undervisning) (kilde: DM s beskæftigelsesstatistik). Det blev omtalt under den nationale analyse at den høje andel under organisationer mv. skyldes at man i Sverige/Lund har mange af sine examinanter beskæftiget ved religiøse samfund. RUC markerer sig med en særlig høj andel kandidater inden for offentlig administration med 11,1% mod KU s 4,4% og LU s 4,1%. Dette skyldes måske de særlige uddannelser som RUC tilbyder og at RUC s kandidater især er talrige mod periodens slutning. Betragter man den nye samlede periode så er der sket en udvikling. Uddannelsessektoren er faldet betragteligt for både KU og RUC til hhv. 30,6/24,9% - en ændring på minus 19,7/17%. LU har til gengæld fra et langt lavere udgangspunkt på 12,6% haft en fremgang på 6,1%. Forretningsservice er et fremgangsområde for alle 3 universiteter og et område som den generelle udvikling i økonomien betinger - hvor landbrug og industri s andel af beskæftigelsen er faldende til fordel for den tertiære servicesektor hvor man også finder de kreative brancher. Hvor LU/KU/RUC-andelene i den tidlige periode er 5,5/8,0/15,2 er den i den nye periode 11,3/11,6/ 22,8 alle 3 universiter har fremgang inden for hovedgruppen med RUC med den største fremgang og andel. Betragter man den nye samlede periode så er der sket en udvikling. Uddannelsessektoren er faldet betragteligt for både KU og RUC til hhv. 30,6/24,9% - en ændring på minus 19,7/17%. LU har til gengæld fra et langt lavere udgangspunkt 12,6% haft en fremgang på 6,1%. Inden for offentlig administration har RUC også i den nye periode en markant højere andel end de gamle universiter med 9,2% mod KU s 4,1% og LU s 5,6%. Uoplyst er særlig høj for LU, og det betyder formentlig at arbejdsløsheden var ekstra høj i den betragtede periode da det især er denne faktor der præger uoplyst. Som nævnt under tabellen indeholder kørslerne for RUC ikke arbejdsløse mv. hvilket er årsagen til RUC s lave niveau på arbejdsløsheden

11 Humanistiske examiner/kandidater uddannet fra Øresundsuniversiteter fordelt på hovedbrancher. Tabel 5 LU år KU år RUC år LU år KU år 11 RUC år % % % % % % A. Landbrug, jagt og skovbrug 0,5 0,1 0 0,2 0,1 0,0 D. Fremstillingsvirksomhed 6,7 3,5 5,3 6,7 4,7 5,0 E. El-, gas-, varme-, og vandfors. 0,2 0,2 0,6 0,3 0,1 0,4 F. Bygge og anlæg 0,2 0,1 0,1 0,4 0,0 0,3 G. Handel og reparation 2,1 1,7 2,3 4,1 2,8 3,3 H. Hotel- og restaurantvirksomh. 0,3 0,2 0,8 0,5 0,2 0,6 I. Transportvirksomhed 1,5 1,3 2,0 1,7 1,5 2,8 J. Pengeinstitutter 0,7 1,1 1,8 1,4 1,7 2,1 K. Fast ejendom, udlejning, forretningsservice 5,5 8,0 15,2 11,3 11,6 22,8 L. Offentlig administration, 4,1 4,4 11,1 5,6 4,1 9,2 forsvar og socialforsikring M. Undervisning 12,6 50,3 41,9 18,7 30,6 24,9 N. Sundhed og velfærd 2 3,2 5,3 2,6 4,6 12,7 O. Organisationer, forlystelser, 28,6 11,5 12,7 14,8 12,4 11,5 kultur mv. Uoplyst 24,8 14,1 0, ,6 4,7 Aktiva vid grundutbildning ,6 - - Aktiva vid forskarutbildning 4, ,3 - - I alt Antal Antal pr. år (afrundet) , ,8 213,3 Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003. Hovedgrupperne B (Fiskeri) og P (husholdninger med ansat medhjælp) er ikke med da der ikke var nogle udslag i kørslerne. Hovedgruppe C (råstofudvinding) har fået et enkelt udslag og er derfor heller ikke med. Kategorien Q (Internationale organisationer mv.) fik i de danske kørsler ingen udslag. I de svenske kørsler var der nogle få for ansatte i Sverige. Imidlertid kommer de personer der arbejder og betaler skat i udlandet ikke med. Uoplyste omfatter dels arbejdsløse og personer i aktivering ol. samt personer der af forskellig årsag ikke er med i brancheregistret. De svenske kørsler omfatter også personer der har en linje-, kand.fil.- eller mag. fil-eksamen, men som er aktive enten i grund- eller forskeruddannelsen. For RUC indeholder uoplyst ikke arbejdsløse og personer i aktivering mv. hvilket er årsagen til det lave niveau. Sammenligninger branche for branche I det følgende sammenlignes de 3 universiteter branche for branche. Kommenteringen er ikke så omfattende da tabellerne i høj grad taler for sig selv. Humanistiske examiner/kandidater uddannet fra Øresundsuniversiteter fordelt på fremstilling Tabel 6. Fremstillingsvirksomhed LU år KU år RUC år LU år KU år RUC år % % % % % % Udgivelse af dagblade Udgiver- og forlagsvirksomhed (ekskl. dagblade) Trykkerier mv Medicinalindustri/fremstill. Af , medicinsk udstyr og instrument. Diverse fremstillingsvirksomhed* I alt Antal Antal pr. år (afrundet) 10 9,3 2,1 17, ,6

12 12 Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003. *) Her er sammenlagt underbrancherne slagterier, mejerier/isfabr., bagere, andet, drikkevarer, tobak, tekstil, beklædning, læder/fodtøj, træ, papir, mineralolie, kemiske råstoffer, maling mv., gummi- og plast, glas og keramisk, tegl/cement/beton, metal, byggematerialer af metal, håndværk mv. skibsmotorer mv., maskiner, husholdn.apparater landbrugsmaskiner, maskiner til industri, edb-udstyr/elmotorer, telemateriel, skibsværfter mv., transportmidler (ekskl. skibe), møbler, legetøj, guld- og sølvvarer. Tabel 6 viser fremstillingsvirksomhed (industri) opdelt på 4 underbrancher. I det samlede interval ses at LU har en meget høj andel af deres uddannede humanister ansat inden for dagbladsverdenen (31%). KU har mange ansat inden for udgiver- og forlagsvirksomhed, og RUC har en særlig høj andel inden for medicinalindustrien (13% - der er dog tale om små tal). I den nye periode markerer RUC sig med en stor andel kandidater beskæftigede inden for dagblade (24%) en fremgang på 12% og LU holder også for de nyeste uddannede en høj andel med 29,2%. KU er på lignende vis fortsat markant inden for udgiver- og forlagsvirksomhed med 63% ansat her en fremgang i andel på 5%. I tabel 7 er vækstområdet forretningsservice udspecificeret. I den tidlige periode ses at der er stor forskel mellem LU og KU/RUC mht. ansættelser inden for databehandling med hhv. 5% og 22/21% ansat her. En forklaring kan være at i 70 erne og 80 erne var der en høj ledighed for humanister i Danmark, og en del af disse blev omskolet/søgte job inden for edb-branchen. Til gengæld er LU og KU stærke inden for privat forskning og udvikling med 17/19% mod RUC s 9%. LU har en høj andel inden for advokat, revision mv. samt reklame og markedsføring med 18/20% mod KU s og RUC s hhv. 3/8% og 1/15% - hvor RUC ligger pænt inden for markedsføring med sine 15% perioden viser nogle ændringer i forhold til de der er uddannet indtil LU har en markant fremgang inden for databehandlingsvirksomhed fra 5% til 14% beskæftiget her og således at KU og RUC har en fremgang til hhv. 28/21%. Især inden for markedsføring er der sket en ændring i fordelingen af de nyere uddannedes beskæftigelse. For LU er der et fald ned til 11%, og KU og RUC er steget til hhv. 15/18%. Anden forretningsservice i øvrigt omfatter fotografer, pakkerier, adresseringsbureauer, tolkning og oversættelse, anden kontorservice, indretningsarkitekter, design, kongresaktiviteter oa. Denne sektor ligger højt med ca. 1/3 af beskæftigelsen.

13 Humanistiske examiner/kandidater uddannet fra Øresundsuniversiteter fordelt på forretningsservice Tabel 7. Fast ejendom, udlejning, LU KU RUC LU KU RUC forretningsservice mv år 22 år 20 år 5 år 4 år 8 år % % % % % % Udlejn. af fast ejendom, - uden ,7 2 4 fast ejend. og rengøringsvirks.* Ejendomsmæglervirksomhed Databehandlingsvirksomhed Forskning og udvikling Advokatvirksomhed, herunder revision Rådgivende ingeniører, arkitekter mv. Reklame- og markedsføring Anden forretningsservice i øvrigt I alt procent Antal Antal pr. år (afrundet) 8,2 28,5 6, ,6 Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003. * Sammenlægning af 3 underbrancher. Anden forretningsservice i øvrigt der omfatter fotografer, pakkerier, adresseringsbureauer, tolkning og oversættelse, anden kontorservice, indretningsarkitekter, design, kongresaktiviteter oa. 13 Tabel 8 angiver fordelingen og udviklingen inden for organisationer, forlystelser, kultur mv. Arkiver, museer og biblioteker ligger inden for denne branche og er et af de traditionelle beskæftigelsesområder for humanister. Oplevelsesindustrien er også en stor del af denne hovedbranche og det er en sektor der er store forventninger til beskæftigelses- og udviklingsmæssigt i de kommende år. I perioden ses at LU inden for organisationer og foreninger har en meget høj andel beskæftigede 73% - som tidligere fortalt hænger dette sammen med at man i Sverige har mange humanister ansat inden for religiøse foreninger. RUC markerer sig også inden for denne underbranche med 50% beskæftiget her måske inden for fagforeninger og interesseorganisationer. Til gengæld har LU en lav andel beskæftigede inden for forlystelser, kultur og sport med 26,3% Humanistiske examiner/kandidater uddannet fra Øresundsuniversiteter fordelt på organisationer mv. Tabel 8. Organisationer, forlystelser, kultur mv. LU KU RUC LU KU RUC år 14 år 22 år 20 år 5 år 4 år % % % % % % Renovationsvæsen Organisationer og foreninger Forlystelser, kultur og sport Anden servicevirksomhed I alt procent Antal Antal pr. år (afrundet) 42,6 35,1 5,1 39, ,5 Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003.

14 mod KU/RUC s 64/48%. Underbrancen rummer områder som film- og videoproduktion, biografer, radio- og tv-virksomhed, teater- og koncertvirksomhed og som nævnt arkiver, biblioteker og museer. 14 I den nyeste periode er der sket et markant fald - især for LU - inden for organisationer og foreninger med et fald i beskæftigelsesandelen til 30% samt et mindre fald for KU/RUC til hhv. 27/40%. Til gengæld er beskæftigelsen for LU s vedkommende øget til det danske niveau inden for forlystelser, kultur og sport til 67% af ansættelserne i den nye periode. I tabel 9 ses sluttelig en opgørelse af - det især i Danmark traditionelle område - undervisning. For både LU, KU og RUC er der sket en øget beskæftigelse inden for folkeskoler med LU som førende med 23% i den nyeste periode. KU/RUC ligger noget lavere med hhv. 11 og 14% - men en markant udvikling fra de 2% begge havde beskæftiget i perioden I Sverige sker uddannelsen af folkeskolelærere også i tilknytning til universiteterne, og har man fx taget en fil. Kandidat/magister-humanioraeksamen på 3-4 år så vil nogle efterfølgende tage den pædagogiske del af folkeskolelærereksamen og søge ansættelse som folkeskolelærer. Man kan også læse til folkeskolelærer direkte, og det tager 3-4 år. Gymnasiesektoren mv. er en markant større sektor i Danmark med ca. halvdelen beskæftiget her i første periode mod kun 9% fra LU. I den nyeste periode fordobles LU s andel beskæftigede her (til 17%) og KU s og RUC s andele halveres næsten til hhv. 27/26%. Inden for videregående uddannelser er LU markant større mht. beskæftigelse end KU og RUC. På den anden side er udviklingen således at LU har et fald fra den ældste til nye periode på ca.10% mens KU og RUC stiger med 12/15%. Humanistiske examiner/kandidater uddannet fra Øresundsuniversiteter fordelt på undervisning Tabel 9. Undervisning LU år KU år RUC år LU år KU år RUC år % % % % % % Folkeskoler mv Gymnasier og erhvervs faglige skoler Videregående uddannelsesinstitutioner Voksenundervisning mv I alt procent Antal Antal pr. år (afrundet) 8,2 153,1 16,7 49,8 129,8 52,6 Kilde: Statistiska Centralbyrån , samt særkørsler over humanisters ansættelsessteder fra Danmarks Statistik, 2000/2003. Voksenundervisning viser også et forskelligt mønster. LU s beskæftigelsesandel falder markant fra første til anden periode, KU har en fremgang og RUC et mindre fald, og således at de nye danske årgange har mere end dobbelt så høj en beskæftigelsesfordeling inden for voksenundervisning i forhold til lundenserne.

15 15 Malmö Högskola Malmö Högskola inrättades först 1998 och är en ung tillkomst i Öresundsregionen. Då den andra delen av undersökningen sträcker sig från perioden (uttagna examen , med en samkörning mot sysselsättningsregistret hösten 2003), är det på en hårsmån att några av de studenter som studerat humaniora har hunnit komma med i statistiken. Dessa studenter utgör en så pass liten grupp att de egentligen inte är statistiskt mätbara. Däremot kan nämnas att studenterna med en kandidatexamen inom medie- och kommunikationsvetenskap uppnått en hundraprocentig sysselsättning. I näringslivsregistret syns en väl fördelad sysselsättningsfördelning, där en befinner sig inom Tillverkning (Kategori D), en annan inom Parti- och detaljhandel (kategori G), en tredje återfinns inom Finansiell verksamhet (kategori J). De resterande två återfinns i kategori K (Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster) och den femte och sista inom, kategori O (Andra samhälliga och personliga tjänster). Den manliga närvaron uppgår till 40 % och den kvinnliga till 60 %. Även om denna representation knappast ger en talande bild för humanister vid Malmö Högskola, visar den i det minsta ett bra grund för framtiden att bygga på.

16 16 4. Arbejdsmarkedet for humanister i Sverige Af hensyn til danske læsere indledes med en kort beskrivelse af den svenske uddannelsesstruktur inden for de videregående uddannelser. Svenska examensformer vid universitet och högskolor Högskoleexamen Minimum 80 poäng motsvarande minimum 2 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. B-kurs, p «Huvudämne om minst 40 poäng A-kurs 1-20 p Praktik kan ej tillgodoses i en högskoleexamen Källa: Högskoleverket, och Lunds universitet, I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier). Kandidatexamen 120 poäng motsvarande 3 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs 1-20 p C-kurs, p 10 p Uppsats B-kurs, p «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 60 poäng A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 80/100 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och Lunds universitet, Magisterexamen 160 poäng motsvarande 4 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs p Tillvalsämne kurs 1-20 p D-kurs, p 10 p Uppsats C-kurs, p 10 p Uppsats «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 80 poäng B-kurs, p A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 100/120 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och Lunds universitet,

17 Möjligheten inom dessa examina är även att kunna läsa två huvudämne och kombinera till en kandidat- eller magisterexamen. Linjeexamen 17 En examensform som idag är borttagen men återfinns i studiematerialet är den mer yrkesinriktade linje-examen (till och med ). Generellt omfattar en linje-examen 120 poäng (3 års heltidsstudier). Dock med en del undantag som vissa språkorienterade linjer som omfattades av 80 poäng (2 års heltidsstudier), samt religionsvetenskaplig linje som omfattade antingen 140 poäng eller 160 poäng (3 ½ års alternativt 4 års heltidsstudier). Ett annat undantag är en mindre journalist-linje som omfattade 40 poäng (1 års heltidsstudier). Då dessa linje-examina var yrkesorienterade bestod ofta den sista terminen (20 poäng) av praktik och liknande yrkesorientering (Olof Nelson, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, ). Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier). Förutsättningar för studien I den första undersökningsperioden, , är arkitekturskolan, bibliotekarielinjen, journalistik och teologie kandidat, borttagna från undersökningen för att bättre matcha det danska materialet. I antal är det personer som är borttagna från det svenska materialet utifrån ämnena ovan. I första undersökningsperioden ingår det nu personer med humanistisk examen. I den andra undersökningsperioden, , är bibliotekarielinjen, journalistik och teologi kandidatexamen, borttaget från undersökningen. I allt är det 881 personer som har tagits ur materialet, vilket ger att det i den andra undersökningsperioden ingår personer med humanistisk examen. Sverige som helhed I de følgende afsnit vil humanisternes beskæftigelsesmønster i Sverige, herunder examinerede fra Lunds Universitet og Malmø Høgskola blive nærmere gennemgået. Kommentarerne vil forsøgt blive holdt på et minimum da denne rapports hovedsigte er den sammenlignende analyse mellem Danmark og Sverige og forholdene i Øresundsregionen. Hvis man vil fordybe sig yderligere i de svenske forhold henvises til rapporten Examinerade humanisters og teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/ /2002, Caja Lennartsdotter 31. december Tabel 10 viser at humanisterne i Sverige i perioden som det største beskæftigelsesområde er inden for andra samhälleliga och personliga tjänster/organisationer mv. (21,8%), det

18 18 næststørste område er utbildning (11,4%) og det tredjestørste område er företagstjänster (11,4%). Endelig er det fjerdestørste område tillverkning (8%). Udviklingen for de der er uddannet fra har svækket tillverkning til 5,3% (-2,7%), øget förtagstjänster til 13,2% (+1,8%), øget utbildning til 18,7% (+7,3%) og mindsket andra samhälleliga och personliga tjänster/organisationer til 17% (-5,6%). Dermed er utbildning for den nye generation blevet det største område med andra samhälleliga och personliga tjänster som nr. 2. Uoplyst udgør ca. 1/5 del af populationen og består især af arbejdsløse, personer i aktivering, førtidspensionerede, pensionerede mv. samt personer der ikke er brancheoplysninger om. Tabel 10. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Sverige år år Differens % Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,3 35 0,1 10-0,2 D. Tillverkning , ,7 E. El-, gas-, värme-, 0,2 27 0, och vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,3 33 0, G. Parti-, och detaljhandel 2, ,1 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,4 50 0,5 42 0,1 I. Transport, magasinering , ,2 och kommunikation J. Finansiell verksamhet 0, , ,5 K. Fastighets- och 11, , ,8 uthyrningsverksamhet, företagstjänster L. Offentlig förvaltning och försvar 6, , ,7 M. Utbildning 11, , ,3 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2, , ,3 O. Andra samhälleliga och person- 22, ,6 liga tjänster Oupplyst 21, , ,1 Aktiva vid grundutbildning 5, ,5 Aktiva vid forskarutbildning 2, , ,2 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 25,9 30,4 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Källa: Statistiska Centralbyrån Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är ansatta inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Den efterfølgende tabel 11 demonstrerer de eksamensformer der indgår i kørslerne. Udviklingen har været således at linje-högskole igennem de målte perioder gradvist er blevet afløst af kandidat- og magisterexamen, og man kan se at linjeexamen næsten helt forsvinder i den anden periode

19 19 Examensfördelning inom näringslivsområden Tabel 11. Hele Linje- Linje- Differens Kandidat Kandidat Sverige Högskole Högskole Differens Magister Magister Differens % % % % % % % % % 0,5 0,4-0,1 0,1 0,1 0 0,1 0,1 0 A. Jordbruk, jakt och skogsbruk D. Tillverkning 9,7 3,9-5,8 6,8 6,9 0,1 4,5 3,5-1 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning 0,3 0-0,3 0,2 0,2 0 0,2 0,2 0 F. Byggverksamhet 0,3 0,1-0,2 0,3 0,5 0,2 0,1 0,2 0,1 G. Parti-, och detaljhandel H. Hotell- och restaurangverksamhet I. Transport, magasinering och kommunikation J. Finansiell verksamhet K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 2,9 3,7 0,8 3,1 5,3 2,2 1,8 2,2 0,4 0,4 0,2-0,2 0,5 0,6 0,1 0,1 0,3 0,2 2,2 1,7-0,5 2 2,3 0,3 1,6 1,1-0,5 0,9 0,6-0,3 1,1 1,8 0,7 0,2 1,1 0,9 11,5 7,3-4,2 11,8 14,2 2,4 8,5 13,3 4,8 L. Offentlig 6,1 5,5-0,6 7,3 8, ,4 0,4 förvaltning och försvar M. Utbildning 7,8 13,4 5,6 13,7 15,1 1,4 20,5 24,9 4,4 N. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster O. Andra samhälleliga och personliga tjänster 2,5 5,2 2,7 2,7 4,1 1,4 2,5 3,1 0,6 33,8 31,6-2,2 12,2 13,2 1 13,8 18,6 4,8 Oupplyst 17,1 19,2 2,1 27,1 20,8-6,3 20,8 18,1-2,7 Aktiva vid grundutbildning 3,3 6,7 3,4 7,4 5,6-1,8 7,8 3,8-4 Aktiva vid forskarutbildning 0,8 0,6-0,2 3,6 0,9-2,7 11,3 3-8,3 I allt Antal % av alla var period för sig 47,6 % 9,4 % 44 % 52,7 % 8,4 % 37,9% Källa: Statistiska Centralbyrån Observera att Oupplysta innefattar dels arbetslösa men även personer som faller utanför branschregistret. Huvudgrupperna B (Fiske) och P (Hushållens verksamhet) är inte med då dessa inte fick några träffas. Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är ansatta inom Sverige, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort.

20 20 Tabel 12. Akademiker arbetslöshet Öppet Arbetslösa I arbetsmarknadsprogram Totalt 2005 % Antal % Antal % Antal Juli Humanister 5,7 % ,1 % 680 6,9 % Alla akademiker 4,3 % ,1 % ,5 % Augusti Humanister 5,2 % ,3 % 761 6,5 % Alla akademiker 4,0 % ,2 % ,3 % September Humanister 4,4 % ,4 % 834 5,9 % Alla akademiker 3,5 % ,3 % ,9 % Oktober Humanister 4,1 % ,6 % 947 5,8 % Alla akademiker 3,3 % ,4 % ,8 % Källa: SACO Sveriges akademikers centralorganisation, samt Statistikken omfatter personer med mindst 2 års eftergymnasial uddannelse. Tabel 12 viser at arbejdsløsheden i oktober 2005 for humanister er nede på 4,1% - hvor den i Danmark var 8,9%. Derudover kommer personer i aktivering som betyder at i alt 5,9% af humanisterne i Sverige er arbejdsløse/i aktivering. Den relativt mindre produktion af humanister kan være forklaringen på en lavere arbejdsløshed for humanister i Sverige i forhold til Danmark. Specificering af de enkelte brancher På næste side ses fordelingen af de uddannede humanister på tillverkning/industri (tabel 13). For de 2 målte perioder gælder at udgivelse af dagblade (især journalistik) er et stort beskæftigelsesområde (23,5/26,4%) og et andet stort område er bokutgivning (23,5/26,4%). Tryckning av böcker och övriga trycksaker har haft en meget markant nedgang fra 11,1 til 0,4% for ansættelserne i den nyeste periode.

Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002

Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002 Ingerregprojektet: Humaniora Øresund Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, Caja Lennartsdotter 2005-12-31 Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

MEDIA RESEARCH Øresund

MEDIA RESEARCH Øresund MEDIA RESEARCH Øresund 12 december 2012 BILLEDET AF ØRESUNDSREGIONEN I DANSKE OG SVENSKE MEDIER Forskningsrapport vedrørende svenske og danske mediers rapportering om Øresundsregionen BILDEN AV ÖRESUNDSREGIONEN

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET - UTFÖRD SOMMAREN/HÖSTEN 2007 AV REKRYTERINGSASSISTENT NICOLINA ZILLIACUS Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion Nr 8 november 21 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 3 november, kl 16 De Studerendes Råd, Danmarks Farmaceutiske Universitet Närvarande Copenhagen Business School (CBS) Stefan K. Madsen Danmarks Farmaceutiske Universitet

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

Producentprisindex för tjänster

Producentprisindex för tjänster Priser och kostnader 2015 Producentprisindex för tjänster 2015, 3:e kvartalet Producentpriserna för tjänster var i genomsnitt oförändrade i juli-september jämfört med året innan Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2012

Statistik över arbetskonflikter 2012 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 förekom det arbetskonflikter Enligt Statistikcentralen förekom det arbetskonflikter i Finland år 0. Antalet arbetskonflikter nästan halverades från

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Producentprisindex för tjänster

Producentprisindex för tjänster Priser och kostnader 2014 Producentprisindex för tjänster 2013, 4:e kvartalet Producentpriserna för tjänster steg med procent i oktober-december Enligt Statistikcentralen steg producentpriserna för tjänster

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark

Nr 12 november 2005 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Det nya Danmark Nr 12 november 2 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Det nya Danmark INNEHÅLL Sammanfattning Öresundsregionen 1 Konjunkturbetraktelser 3 Öresundsregionen en översikt 4 Näringslivskonjunkturen Tillverkningsindustri

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Miljöskatter 2011, efter näringsgren Miljö och naturresurser 0 Miljöskatter 0, efter näringsgren Hushållen betalar mer än en tredjedel av alla miljöskatter År 0 betalade hushållen nästan, miljarder euro i miljöskatter Industrins miljöskatter

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2006-2010 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København maj 2012 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013 & Utbildning Lärande education & learning 1/2013 TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING EN TIDSKRIFT SOM UTGES AV AVDELNINGEN BARNS, UNGAS OCH VUXNAS LÄRANDE VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Utbildning &

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:14) om rapportering av kvartals-

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 17 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder

Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder Et grænseregionalt arbejdsmarked resultater og muligheder Slutrapport for projektsamarbejde mellem Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd og Öresundskomiteen 2002-2004 Oktober, 2004 Udgiver: ØAR

Läs mer

Förprojekteringsansökan ESF

Förprojekteringsansökan ESF si Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Förprojekteringsansökan ESF Kompetens och delaktighet Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand. 1 Uppgifter om sökande

Läs mer

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand)

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Del A A 1 Projektansökan ESF Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Uppgifter om sökande

Läs mer

INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN

INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN INTEGRATION OCH ETNISK DISKRIMINERING I ARBETSLIVET - EN UTMANING FÖR FACKFÖRENINGSRÖRELSEN I NORDEN Rapport från NFS integrationsarbetsgrupp 28:e augusti 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag ökade avsevärt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 9,1 procent under tredje kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Øresundskompass. Slutrapport. Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER

Øresundskompass. Slutrapport. Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER Øresundskompass Slutrapport Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V. Tel. +45 3322 0011 Fax +45 3322 0023 www.oresundskomiteen.dk Øresund Network AB Stortorget 3

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Nordisk statistik for kriminalforsorgen i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige 2006-2010 Susanne Hildebrandt (red.) Direktoratet for Kriminalforsorgen København maj 2012 Udgivet af: Direktoratet

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer