Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/ /2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002"

Transkript

1 Ingerregprojektet: Humaniora Øresund Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, Caja Lennartsdotter Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/ /2002

2 Sammanfattning 6 1. Inledning Projektbeskrivning; Plattform humaniora Bakgrund Syfte Förutsättningar för studien SNI översikt Utvecklingen på universitet och högskolor Examensformer Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Linje-examen Figur 1. Översikt över sysselsättning Förhållande inom branschregistret 17 Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Fördelning inom examensformer 19 Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden Figur 4. Akademikerarbetslöshet Specificering av branschområden 22 Figur 5. O: Andra samhälleliga och personliga 22 Figur 6. M: Utbildning 23 Figur 7. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 23 Figur 8. D: Tillverkning 25 Figur 9. I: Transport, magasinering och 26 Figur 10. J: Finansiell verksamhet Könsfördelning inom kategorierna 27 Figur 11. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 27 Figur 12. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön s Universitet 29 Figur 13. Översikt över sysselsättnings Tillfälliga besökare och mörkertal vid s Universitet 30 Figur 14. Helårsstudenter vid s Universitet Förhållande inom branschregistret 32 Figur 15. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Fördelning inom examensformer 34 Figur 16. Examensfördelning inom näringslivsområden Specificering av branschområden 36 Figur 17. D: Tillverkning 37 Figur 18. I: Transport, magasinering och 38 Figur 19. J: Finansiell verksamhet 38 Figur 20. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 39 Figur 21. M: Utbildning 39 Figur 22.O: Andra samhälleliga och personliga 40 2

3 3.5 Könsfördelning inom Kategorierna 41 Figur 23. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 41 Figur 24. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön Malmö Högskola Avslutande diskussion Ämnesöversikt Examinerade humanister och teologer i Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Hela Hela Ämnesfördelning över humaniora och teologi vid s universitet Ämnesfördjupning Examinerade humanister och teologer inom näringslivet Historisk-filosofisk sektion Antikens kultur och samhällsliv Arkeologi Arkiv- och informationsvetenskap/arkivkunskap m.fl Biblioteks- och infovetenskap Bok- och bibliotekshistoria Datalingvistik Etnologi Estetik Filmvetenskap Filosofi Historia Historisk osteologi Idé och lärdomshistoria/idéhistoria Informatik/informations- och medievetenskap Informationslinjen Informatörlinjen Kommunikationsvetenskap Konst- och bildvetenskap Konstvetenskap Konstvetenskap och visuell Kultur- och mediagestaltning Kulturadministration Kulturantropologi Kulturarbetarlinjen Kulturpedagogik Kulturvetenskap Logik Medeltidsarkeologi Mediatekniklinjen Medie- och svetenskap Medievetenskap Museivetenskaplig linje/museologi Musikvetenskap Praktisk filosofi Pressvetenskap Reklam- och slinjen Teatervetenskap Teoretisk filosofi Vetenskapsjournalistik Vetenskapsteori 98 3

4 Övrig - Humaniora/teologi Teologisk sektion Islamologi Judaistik Religionshistoria Religionsvetenskap/kunskap Religionsvetenskaplig linje, allmän gren Religionsvetenskaplig linje, särskild gren Språkvetenskaplig sektion Allmän språkvetenskap Arabiska Arabvärldslinjen Assyriologi Bulgariska Danska Egyptologi Engelska Estniska Finska Finsk-ugriska språk Fonetik Franska Grekiska Hebreiska Indologi Indonesiska Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden Iranska språk Italienska Japanska Jämförande indoeuropeisk språkforskning Keltiska språk Kinesiska Koreanska Kroatiska och serbiska Latin Latinamerikakunskap Lettiska Lingvistik Lingvistik med barnspråklig inriktning Linjen för språk och information Litteraturvetenskap Barn- och ungdomslitteratur/litteraturvetenskap, barns/ungdoms-läsning Litteraturvetenskap kultur och medier Mellanösternkunskap Nederländska Nordiska språk Nusvenska Nygrekiska Orientalistiklinjen Persiska Polska Portugisiska Praktisk svenska Rumänska Ryska Samiska Sanskrit med jämförande språkforskning Semitiska språk Spanska Språkkonsultlinjen 159 4

5 Svenska Svenska för invandrar undervisare Svenska som andra språk Svenska/Nordiska språk Swahili Teckenspråk Thai Tjeckiska Turkiska språk Tyska Ungerska Öst- och Centraleuropakunskap Öst- och Sydöstasienlinjen Östasienlinjen Övrigt Allmänpraktisk medialinje Arkitektskolan Bebyggelseantikvarisk linje Bibliotekarielinjen Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek Bokhandelslinjen Dokumentalistlinjen Facköversättning Grafisk linje Internationella arbetslivsstudier Journalistik Konservatorslinjen Teologi Tolklinjen (inriktningar: Arabiska m.fl.) TV-journalistik Utbildning i restaureringskonst Översättarlinjen 192 Källförteckning 193 5

6 Sammanfattning Avsikten med studien är att undersöka var humanisterna och teologerna befinner sig på arbetsmarknaden efter avlagd examen, samt att se på om det har skett en förändring av sysselsättningsmönstret mellan de två undersökningsperioderna. Studien baserats på ett material över examinerade från högskolans grundutbildning, humanister och teologers etablering på arbetsmarknaden i hela, respektive s Universitet och Malmö Högskola. Via Statistiska Centralbyrån har det gjorts en beställning av mikrodata som belyser humanisters sysselsättning. Materialet är uppdelat på två tidsperioder och sträcker sig så långt bakåt som register är tillgängliga, alltså perioden från år 1983 och framåt. Den första undersökningsperioden omfattar läsåren från 1983/1984 t o m 1996/1997 samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 1997 (branschklassificering). Den andra undersökningsperioden omfattar läsåren 1997/ /2002, samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 2003 (branschklassificering). Den första undersökningsperioden återfinns uttagna examina för hela inom humaniora och teologi. s Universitets examinerade humanister och teologer, motsvarar under samma period 12,9 %, eller examina. Under den andra undersökningsperioden, finns examinerade inom humaniora/teologi. s Universitet står för motsvarande 15,1 % av dessa, det vill säga examina. Malmö Högskola tillkom under den andra undersökningsperioden och knappt 0,05 % av det samlade antalet uttagna examina kommer från Malmö Högskola. Branschanalyserna visar att de tre största yrkesområdena för humanister/teologer finns inom så kallade traditionella yrkesområden. Av dessa är Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2, 5, 15 och 22) det största området. Konkret inkluderar detta område: verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Allt som allt sysselsätter Andra samhälliga och personliga i 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetarna) under första undersökningsperioden , samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra perioden. Motsvarande siffror för examina vid s Universitet är 28,5 % i första undersökningsperioden samt 21,4 % i andra undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som står för större delen av sysselsättningen, medan det för humanisterna är det biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 11 och 24). Näst största sysselsättningsområdet är Utbildningsväsendet (kategori M, se figur 2, 6, 15 och 21). För hela sysselsätter detta område 11,6 % av de examinerade under perioden och under andra undersökningsperioden 17,5 %. För s Universitet är siffrorna liknande och motsvarar under den första perioden 12,6 % och under den andra perioden 17,4 %. Det tredje största sysselsättningsområdet för de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, se figur 2, 7, 15 och 20). Det markanta i denna kategori är: Forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. 6

7 I hela sysselsätter området 10,7 %, under första undersökningsperioden samt 12,3 % den andra perioden. För examina från s Universitet är det inte Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags som är det tredje största sysselsättningsområdet under den första undersökningsperioden utan istället Tillverkning (Kategori D, se figur 15 och 17), som bland annat inkluderar områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. Detta område står under den första perioden för 6,7 % av den samlade sysselsättningen medan Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags, motsvarar 5,5 %. Under den andra undersökningsperioden, motsvarar detta område 10 % (företags) och är det tredje största sysselsättningsområdet för humanister/teologer, examinerade vid s Universitet. Utifrån ett könsperspektiv är kvinnor tydligt överrepresenterade inom humaniora/teologi. I hela är 66 % av humanister/teologer kvinnor under den första undersökningsperioden. Denna andel ökar till perioden, där kvinnorna motsvarar 70 % av materialet (se figur 11 och 12). Vid s Universitet är andelen något mindre, 62 % under den första undersökningsperioden och 65 % under den andra undersökningsperioden (se figur 23 och 24). 7

8 1. Inledning Föreliggande studie är ett resultat av ett projektarbete kring Öresundsregionens arbetsmarknad. Under tiden projektet tog form, växte ett stort material fram kring de svenska humanisterna och deras etablering på arbetsmarknaden. Grundstudien bygger på ett material om humanister i och Danmark. Av storleksskäl beslutades att låta hela det svenska materialet läggas fram i en självständig rapport, parallellt med rapporten kring den komparativa studien av humanisters kompetens och etablering på arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Studien bygger på kvantitativt material och behandlar både ett makroperspektiv (hela ) och ett mikroperspektiv (s Universitet och Malmö Högskola) samt indelning inom enskilda ämnen i humaniora och teologi. Gränslinjen mellan vilka ämnen som ingår i humaniora kan stundtals vara flytande. För att ge studien tydliga ramar, krävs klara definitioner. s Universitet spelar en central roll i studien och därför har deras uppdelning fått vara vägledande för de klassificeringar som gjorts i denna studie. Exempelvis räknas teologi i Danmark inte fullt ut tillsammans med humaniora. Vid s Universitet, däremot, behandlas teologin tillsammans med humaniora. Som ett direkt resultat av detta behandlas humanister och teologer som en kategori i studien. Syftet med studien är att undersöka var humanisterna/teologerna återfinns på arbetsmarknaden och att undersöka hur utvecklingen har skett under de senare decennierna. Projektledare har varit Ole Krarup Jensen vid Det humanistiske fakultetssekretariat, Københavns Universitet Han har även medverkat skriftligt i några av avsnitten. I arbetet med materialet och informationssökningen bör en del personer lyftas fram för sina bidrag med expertis och vägledning. Följande gäller: Vid Köpenhamns Universitet Dorthe Vejen Hansen samt Laura Louise Sarauw, vid Enhverskontakten vid humanistiska fakulteten Vid Statistiska Centralbyrån Hans-Eric Ohlsson Vid s Universitet Jan Svensson, Dekan for område HT Birgitta Armgard, tidigare studievägledare Litteraturvetenskap Gunilla Boström, Studerandeenheten Gunnel Holm, kanslichef humanistiska fakulteten Sven Eriksson, Arbetslivscentrum Professor Orvar Löfgren, etnologiska institutionen Olof Nelsson, vid Utvärderingsenheten Ingrid Nilsson, studievägledare Litteraturvetenskap Margareta Stigsdotter, studievägledare etnologi Vid Malmö Högskola Ingrid Elam, Områdesperfekt för K3 8

9 1.1 Projektbeskrivning Bakgrund Universiteten utbildar humaniorakandidater/bachelorer, magistrar/kandidater som har utbildning med ett högst varierat innehåll. Vid Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, har det under senare år genomförts branschanalyser och undersökningar av var fakultetens kandidater/bachelorer blir anställda, och i vilket omfattning deras kvalifikationer kommer till användning. Som ett steg i dessa undersökningar skapades idén att det kunde vara spännande att vidareutveckla dessa och göra en komparativ studie inom Öresundsregionen det vill säga att jämföra förhållandena på den svenska och den danska sidan. Hur ser humanisternas situation ut på arbetsmarknaden i och Danmark? Plattform Humaniora som består av de humanistiska fakulteterna vid Roskilde Universitetscenter, Malmö Högskola, s Universitet och Københavns Universitet, ansökte våren 2004 om en Interreg-bevilling (EU-medel till gränsregionen Öresund) för att bland annat genomföra en komparativ studie av humanistiska kandidater/bachelorer, magistrars/kandidaters sysselsättning i Öresundsregionen. Interreg beviljade medel för studien Följande rapport är en del av det samlade projektet som också omfattar en komparativ studie av humanisternas sysselsättning i Danmark och, inom Öresundsregionen samt intervjuer med humanister i näringslivet och i viss utsträckning deras chefer. I Danmark har det humanistiske Fakultet, Københavns Universitet genomfört undersökningar kring sysselsättningsmönster för deras humanister 2000 och Roskilde Universitetscenter har genomfört en större enkättundersökning av deras kandidaters anställningsförhållanden samt hur den kompetens studenterna skaffat sig under utbildningen kommer till bruk. Vid s Universitet återfanns två studier kring humanisters väg ut på arbetsmarknaden; Humanister i Yrkeslivet nr. 86:143 och Humanistiska studier och arbetslivet uppföljning av studenter efter avslutad utbildning nr. 2002:217. Det svenska materialet visade sig inte vara tillräckligt omfattade för en komparativ studie. Därför införskaffades motsvarande data över de svenska humanisterna. Föreliggande rapport är ett resultat av denna studie Syfte Syftet är att få en mer precis kunskap om Öresundsregionens arbetsmarknad. Humanister från både och Danmark skall ges bättre förutsättningar att finna - och kvalificera sig för befattningar på båda sidor om sundet. För detta krävs bättre kunskaper inom vilka branscher det finns arbetsmöjligheter. Vidare förväntas en dialog mellan näringslivsorganisationer, verksamheter, AF, och kandidater/magistrar. En sådan dialog mellan arbetsgivare, företrädare för näringsliv och universitet och studenter, bör kunna medverka till att Öresundsregionen uppfattas som en gemensam arbetsmarknad också för humanisterna. 1.2 Förutsättningar för studien Materialet till den statistiska delen av undersökningen är en beställning från Statistiska Centralbyrån i. Materialet utgår ifrån så kallad mikrodata över uttagna examina i högskolans grundutbildning inom området Humaniora och Teologi, med separat redovisning för s Universitet, Malmö högskola och övriga riket. Detta mikromaterial är i sin tur samkört mot sysselsättningsstatus och arbetsplats, SNI 1997 samt SNI

10 SNI är ett internationellt system inom vilket de olika branschområdena kategoriserar, utifrån att skapa en internationell måttstock att kunna arbeta med, dels i samband med arbetsmarknadsanalyser. Nedan ses en övergripande fördelning av de olika huvudkategorier som de olika branscherna faller inom, merparten är relativt självförklarande i sin benämning kring vad som inkluderas. Däremot sett till humanister/teologer är deras stora arbetsfält något vag vid en snabb överblick och tydliggörs nedan STATISTISKA CENTRALBYRÅN SNI 2002: Struktur Översikt NACE Rev. 1.1 Avdelning A Avdelning B Avdelning C Avdelning D Avdelning E Avdelning F Avdelning G Avdelning H Avdelning I Avdelning J Avdelning K Avdelning L Avdelning M Avdelning N Avdelning O Avdelning P Avdelning Q Benämning Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning (se figur 8 och 17), inkluderar bland annat för humanister/teologer, områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar och personliga artiklar Hotell- och restaurangverksamhet Transport, magasinering och Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (avdelning K, se figur 7och 20)de områden som inkluderas här och är relevanta i avseende till humanister/teologer är; forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning (se figur 6 och 21), vilken omfattar sysselsättning inom grund- och gymnasieskolor, utbildning vid universitet och högskolor samt annan eftergymnasial- och vuxenutbildning. Hälso- och sjukvård, sociala ; veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga (avdelning O, se figur 5 och 22) vilket dels inkluderar; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Hushållens verksamhet Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Sammanfattning av SNI, branschregistret, mottaget från Statistiska Centralbyrån Poängteras bör att det i inte automatiskt utfärdas ett examensbevis när utbildningen är genomförd. Vid avslutad utbildning måste den enskilda individen på egen hand ansöka om examen inom Humaniora och Teologi. Resultatet är att enbart de som tagit ut en examen är 10

11 representerade i detta material. Samma förutsättningar gör sig gällande i de huvudämnen som är representerade i denna studie. Enbart de huvudämnen som det har tagits ut en examen i är representerade i denna studie. Ovannämnda material från Statistiska Centralbyrån mottogs Studien är uppdelad i två tidsperioder, samt. Valet av dessa perioder baseras på en tidigare genomförd dansk studie och ligger till grund för undersökningen (Krarup Jensen 2003). Utgångspunkten för den komparativa studien var att göra materialet från de två länderna så jämförbart som möjligt. Det föreligger dock en del skillnader, exempelvis började Danmark föra standardiserade register över examen och sysselsättning 1975, några år före, som började föra godtagbara register först Första perioden,, omfattar data kring examina uttagna mellan läsåren 1983/ /1997, ställda mot sysselsättningsregistret hösten Andra perioden,, omfattar examina uttagna mellan läsåren 1997/ /2002, gentemot sysselsättningsregistret hösten I de fall en person har tagit ut en examen, men inte återfunnits i sysselsättningsregistret vid tidpunkten för jämförelsen, har dessa personer sökts i register över grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, höstterminen 1997 samt höstterminen Noteras bör att första undersökningsperioden omfattar fjorton år medan den andra enbart spänner över fem år. För studien medför detta att, utslaget per år, det målar en annan bild än om bara procenttalen jämförs mellan de två undersökningsperioderna. En annan skillnad mellan de två perioderna är den tid de examinerade har haft på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden. I den första undersökningsperioden inkluderas uttagna examina till och med våren 1997 och ställs mot sysselsättningsregistret hösten Detta medför att de sent examinerade från den första undersökningsperioden har haft enbart ett halvår på sig för att hinna etablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden,, ställd mot sysselsättningsregistret hösten 2003, fick de sent examinerade motsvarande ett och ett halvt år på sig. I arbetet med materialet har även diskussionen kring lärarutbildning och om huruvida dessa är med i undersökningen uppstått. Ingen examen utifrån lärarutbildningen är representerad i undersökningsmaterialet, däremot utesluter detta inte möjligheten för att personer som först valt en traditionell humaniora/teologi-examen, senare väljer att komplettera denna med ett tillvalsprogram vid lärarutbildningen på 60p, och även erhåller en lärarexamen. Examina, som omtalas, ovan motsvarar de examina som är representerade i studien, vilka är styrda av nationella standarder. I de examina som omtalas är det enbart möjligt att utröna inom vilket huvudämne respektive examen är utfärdad inom humaniora/teologi. Vilka tillvalsämnen som ingår i de olika examina kan det enbart spekuleras kring. De personer som är representerade i studien innehar mellan 1-4 examina. För varje läsårsintervall av examinerade har prioritering skett så att en person endast förekommer en gång. Kriterierna har lyfts fram utifrån följande: 1. Yrkesexamen (motsvarande) prioriteras före generell examen 2. Senaste datum för utfärdande av examensbeviset 3. Högsta poäng i examen 11

12 1.2.2 Utvecklingen vid universitet och högskolor har genomfört två stora högskolereformer, där den senare sammanfaller med andra delen av studiens första undersökningsperiod. Detta medför att förutsättningarna kring de examina som har tagits ut inom Humaniora och Teologi skiljer sig åt, både med avseende på praktiska förutsättningar och med avseende på inställningen för uttagandet av examen hos enskilda individer. För att möta de nya strömningarna och framväxten av nya universitet och högskolor tillkom Högskolereformen Synen på examen och studiegång i första undersökningsperioden,, är en reflektion av dessa. Förslaget där de filosofiska fakulteterna skulle organiseras i 35 olika utbildningslinjer, presenterades 1968, något som gav extra bränsle till elden för studenterna under 68-rörelsen. Ett modifierat förslag genomfördes sedan 1969 med 18 utbildningslinjer och ett ökat lokalt inflyttande över innehållet. Tillkom gjorde även det poängsystem som fortfarande är i bruk, där ett års heltidsstudier motsvarar 40 poäng. Samtidigt tillsattes även en ny undersökning med målet att göra en allsidig utredning. Förslagen från denna undersökning resulterade i 197s proposition och i förlängningen den första stora högskolereformen, Avsikten med reformen var: - att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och befrämja den sociala utjämningen, - att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet, särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelse av arbetslivet, - att demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksamhetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande. I praktiken innebar det att all eftergymnasial utbildning fördes in under det kollektiva begreppet högskola. Fler utbildningar än tidigare kom att omfattas av högskolan, däribland; lärarutbildningen, förskolelärarutbildningen, vårdutbildning, högre konstnärlig utbildning, utbildningarna vid socialhögskolorna och gymnastik- och idrottshögskolornas utbildning samt yrkestekniska utbildningar. Högskoleutbildningarna skulle yrkesinriktas och sättas i relevans till det övriga samhället. Retrospektivt kan det ifrågasättas om den delen av reformen fick något genomslag, utöver ett uppmärksammande kring att, de filosofiska fakulteterna bör förbereda sina studenter för ett liv utanför akademin. Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken Den nya yrkes- och linjeinriktningen satte nytt fokus. Vikten lades, i ett första led, vid att personen studerade, och de erfarenheter som kom ut av dessa studier, samt i nästa led, hur dessa erfarenheter kunde bli gynnsamma för näringslivet och samhället i stort. Förändringen kring synen på akademin, utifrån att vara en del av samhället och inte en fristående enhet, medförde i praktiken, att examen reducerades till en bit papper (Olof Nelson vid Utvärderingsenheten, s Universitet, ). 12

13 delades in i sex högskoleregioner med ett universitet och ett antal högskolor i varje region. De olika regionerna styrdes av regionstyrelser som samordnade den grundläggande högskole-utbildningen; detta system avvecklades Istället eftersträvades en övergång mot mål- och resultatstyrning, vilken fick det föregående planeringssystemet att framstå som komplicerat och otidsenligt. Det nya synsättet ledde till den andra stora reformen, 1993, vilket gör att den senare delen av den första undersökningsperioden ligger mitt i övergången från en struktur till en annan. Med reformen 1993 kom stora förändringar som medförde att statens detaljinflyttande över universitet och högskolor minskade. Ansvaret för kvalitén på utbildningen fördes över på de enskilda läroverken och rektorn, alternativt ett nyinrättat kanslersämbete. Resurstilldelningen till lärosätena blev baserad på per capitaersättning för antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt maximerades genom ett så kallat takbelopp, exempelvis: För ett helår av studier på det tekniska området ges skolan en kompensation på kronor. Denna del får skolan oavsett hur bra studenterna klarar studierna. Skolan får dock också kronor per 40 poäng som studenten tar per år (Emissionen Nr ). Motsvarande siffror för en humanist vid s Universitet är mellan kronor (2005). Universiteten och högskolorna började fungera utifrån ett ekonomiskt tänkande; den nya friheten kom med ett redovisningskrav. Före reformen 1993 hade systemet strukturerats utifrån antalet tilltänkta studieplatser, och det var utifrån dessa som universitetens ekonomiska ersättning beslutades (Olof Nelsson, Utvärderingsenheten s Universitet, ). Fördelningen av resurserna, i vilken humaniora och samhällsvetenskap rankar lägst, är delningen av kakan inte alltid glasklar. Vid K3, Konst, kultur och, Malmö Högskola, varierar ersättningen per student från år till år. Här är det en sammanslagning av design, teknik och humaniora vilket medför att variationen rör sig från kronor ända upp till kronor per student (Ingrid Elam, Områdesprefekt K3, Malmö Högskola ). Högskolereformen skapade en mer decentraliserad högskola som styrdes av studenternas efterfrågan, detta ledde naturligtvis till viss överproduktion och andra barnsjukdomar i systemet (s Förenade Studentkårer, Dnr: U27-1/9900). I och med högskolereformen 1993 avskaffades linjeinriktningarna och lärosätena beslutar själva kring utbildningsutbudet och studieorganisationen. Detta sker inom ramen för en ny högskolelag och en ny högskoleförordning, där varje lärosäte erhåller ett utbildningsuppdrag beslutat av riksdagen, i vilket mål och ramar anges. I denna examensordning har regeringen fastlagt vilka examina som får utfärdas och villkoren för dessa. Idag finns huvudsakligen två typer av examina, generella examina (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesdjup, samt magisterexamen med ämnesbredd) och yrkesexamina (finns inom områdena teknik, vård, juridik och konst) (www.hsv.se ). 13

14 1.2.3 Examensformer Högskoleexamen Minimum 80 poäng motsvarande minimum 2 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. B-kurs, p A-kurs 1-20 p «Huvudämne om minst 40 poäng Praktik kan ej tillgodoses i en högskoleexamen Källa: Högskoleverket, och s universitet, I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier) Kandidatexamen 120 poäng motsvarande 3 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs 1-20 p C-kurs, p 10 p Uppsats «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 60 poäng B-kurs, p A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 80/100 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och s universitet, Magisterexamen 160 poäng motsvarande 4 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs p Tillvalsämne kurs 1-20 p D-kurs, p 10 p Uppsats C-kurs, p 10 p Uppsats B-kurs, p «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 80 poäng A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 100/120 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och s universitet, Möjligheten inom dessa examina är även att kunna läsa två huvudämne och kombinera till en kandidat- eller magisterexamen. 14

15 1.2.7 Linjeexamen En examensform som idag är borttagen men återfinns i studiematerialet är den mer yrkesinriktade linje-examen (till och med ). Generellt omfattar en linje-examen 120 poäng (3 års heltidsstudier). Dock med en del undantag som vissa språkorienterade linjer som omfattades av 80 poäng (2 års heltidsstudier), samt religionsvetenskaplig linje som omfattade antingen 140 poäng eller 160 poäng (3 ½ års alternativt 4 års heltidsstudier). Ett annat undantag är en mindre journalist-linje som omfattade 40 poäng (1 års heltidsstudier). Då dessa linje-examina var yrkesorienterade bestod ofta den sista terminen (20 poäng) av praktik och liknande yrkesorientering (Olof Nelson, Utvärderingsenheten, s universitet, ). Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken 15

16 2. Figur 1. Översikt över sysselsättning Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 20,4 % Aktiva inom branschregistret 72,7 % Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 18,7 % Aktiva inom branschregistret 74,3 % 16

17 2.1 Förhållande inom branschregistret Figur 1 och 2 visar sysselsättningsfördelningen för humaniora/teologi examinerade med examina uttagna, och. De tre stora sysselsättningsområdena är Andra samhälleliga och personliga (kategori O, figur 2,3 och 5), Utbildning (kategori M, figur 2,3 och 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 2,3 och 7). Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Differens % Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,2 40 0,1 11-0,1 D. Tillverkning 9, , ,3 E. El-, gas-, värme-, och 0,2 31 0, vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 40 0,3 31 0,1 G. Parti-, och detaljhandel 2, , ,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 52 0,4 43 0,1 1, , J. Finansiell verksamhet 0, , ,6 10, , ,6 företags L. Offentlig förvaltning och försvar 6, , ,4 M. Utbildning 11, , ,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala 2, , ,9 O. Andra samhälleliga och 25, , personliga Oupplyst 20, , ,7 Aktiva vid grundutbildning 4, , Aktiva vid forskarutbildning 2, , ,7 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 26,2 31,6 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Humanisterna och teologerna i näringslivet befinner sig i första hand inom så kallade traditionella yrkesområden. Det största området Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2,3 och 5), inkluderar områdena; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radiooch TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. I allt sysselsätter andra samhälliga och personliga 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetare) under första undersökningsperioden, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra 17

18 undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som lockar. Medan det för humanisterna är bibliotek-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 5). I andra hand är det Utbildningsväsendet i alla dess former som utgör den näst största sysselsättningskategorin (kategori M, se figur 2,3 och 6). Den tredje största sysselsättningen i avseende av de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags. Vid en första anblick ger denna kategori inte sken av att stå för någon större sysselsättning för humanister/teologer men skenet bedrar, i undergrupperna av denna kategori ingår dels forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet (kategori K, se figur 7). De större utvecklingar som går att utröna mellan de två undersökningsperioderna är hur Tillverknings och Andra samhälliga och personliga får en tillbakagång på -4,3 % och -4 %. Medan det är en mer markant framgång för Utbildning och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags med 5,9 % och 1,6 %. I branschregistret tydliggörs inte vilken position personen har i sin anställning. Detta medför att det inte går att avgöra om det arbete som utförs är kvalificerat eller okvalificerat. Exempelvis förefaller kategori F, Byggverksamhet inte vara en kvalificerad arbetsplats för humanister/teologer, däremot är de flesta företag idag bestående av en administrativ sektor vilken ger utrymme för att rymma kvalificerade arbetsområden för humanister/teologer. I Danska studier, där det även är möjligt att utläsa så kallade ställningskoder, synliggörs hur över 90 % av humanisterna upprätthåller kvalificerade arbeten utifrån sin utbildningsnivå (Krarup Jensen 2003). Motsvarande siffror finns inte tillgängliga i, men de kan följas som en indikator på att motsvarande förhållande troligen är liknande. Det Svenska systemet innebär i teorin att en person kan fortsätta att studera hur länge som helst, och är fri att ta ut och läsa till X antal examina. Somliga väljer att läsa till en eller fler examina, att bygga i en kombination av ämnen från exempelvis samhällsvetenskap och humaniora, juridik och humaniora o.s.v. Möjligheterna är oändliga för att skapa ett eget innehåll i examen, där enbart fantasin sätter gränserna. I praktiken begränsas studiegången av ekonomiska faktorer, där CSN (Centrala Studiestödsnämnden) beviljar studiemedel upp till tolv terminer (6 år). I studien synliggörs konsekvenserna av detta på flera sätt. I studier av humanister och deras fullföljande av utbildningen återfinns ett stort bortfall. Grovt räknat är ungefär % av alla högskolestudenter, aktiva inom humaniora och teologi. Däremot är det enbart 6 % av uttagna examina, inom humaniora och teologi. Detta innebär att över hälften av dem som påbörjar en humanistisk/teologisk utbildning inte fullföljer till examen. Grunden till detta varierar, men en stor del av studenterna väljer säkert att läsa humaniora/teologi som en del av en utbildning och tar sedan ut en examen med huvudämnet utanför humaniora/teologi. I figuren (1 och 2) ovan motsvarar de personer som fortsatt vid grundutbildningen efter fullförd examen, i perioden, 4,7 %, en siffra som håller sig stabil under perioden. Ser vi till det faktiska antalet och fördelar detta på antal år under vardera undersökningsperiod motsvarar, synliggörs en fördubbling av dem som fortsätter att hålla sig aktiva inom grundutbildningen. Detta är en inte helt ovanlig företeelse. En del väljer att först ta ut en kandidatexamen och sedan fortsätta med sina studier vidare till en magisternivå. Dock har 11 % av dem som är fortsatt aktiva i grundutbildningen i perioden redan uppnått magisternivå, och i perioden har detta ökat till att de som redan fullföljt magisternivå motsvarar 27,8 %. En möjlig förklaring är att studenterna använder sig av fortsatta 18

19 studier vid grundnivå som en metod för att undvika arbetslöshet. Detta styrks av att 10,4 % av dem som läser vidare inom grundutbildningen redan har tagit ut två till fyra examina i den första undersökningsperioden. Motsvarande siffra för den andra perioden är 12 %. En annan möjlig förklaring till att det återfinns en så markant ökning inom fortsatt aktiva vid grundutbildning kan vara att en del väljer att komplettera sina studier vid lärarhögskola, för att uppnå lärarkompetens. I studien återfinns en annan grupp utanför sysselsättningsregistret, de aktiva inom forskarutbildningen. Den relativa andelen av personer som fortsätter aktivt vid forskarutbildningen har fallit från 2,3 % till 1,6 %. Sett till de faktiska talen och mätt per år, är det fråga om en stigning från 26,3 examina per år, till 31,6 examina från, - detta kan vara en förklaring till att andelen inom lektorer vid högskolor och universitet ser en ökning från första till andra undersökningsperioden, se Utbildning (kategori M, se figur 6). 2.2 Fördelnings inom examensformer Generellt utgår en högskoleexamen från minimum 80 poäng, men dessa poäng kan mycket väl vara samma poäng som ingår som en del i en magisterexamen. Samma kriterier gör sig gällande för en linjeexamen. För att materialet ska vara hanterbart har dessa förts samman till en grupp, trots de variationer detta kan innebära. De olika examina har ovan delats in i tre grupper: linje- och högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Detta görs för att materialet skall vara hanterbart och överskådligt. Examina på kandidat- och magisternivå är två relativt fasta grupper utifrån kriterierna som ingår i dessa. Mindre skillnader kan återfinnas i examina med språk som huvudämne. Kraven kan där variera något. Exempelvis, kräver en del språk att huvudämnet motsvarar poäng på kandidatnivå, där normen är 60 poäng. På magisternivå ska huvudämnet, inom en del språk, bestå av poäng, där normen är 80 poäng. Några avvikelser kan även förekomma i yrkesexamina. I denna studie ingår dock enbart en yrkesexamen, teologie kandidatexamen. Kategoriseringen när det gäller linje- och högskoleexamen är mer flytande. En linje- eller en högskoleexamen kan variera med avseende på antal poäng som krävs. 19

20 Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden A. Jordbruk, jakt och skogsbruk Linje- Högskole Linje- Högskole Differens Kandidat Kandidat Differens Magister Magister Differens % 0,3 0,3 0 0,1 0,1 0 0,1 0,1 0 D. Tillverkning 12,2 4,9-7, ,5 3,5-1 0,2 0-0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 0,1-0,1 0,3 0,4 0,1 0,1 0,2 0,1 2,1 3,5 1,4 3,1 4,7 1,6 1,8 2,2 0,4 G. Parti-, och detaljhandel H. Hotell- och restaurangverksamhet I. Transport, magasinering och J. Finansiell verksamhet K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags L. Offentlig förvaltning och försvar 0,2 0,2 0 0,5 0,5 0 0,1 0,3 0,2 1,6 1,5-0,1 2 2,1 0,1 1,6 1,1-0,5 0,6 0,7 0,1 1,1 1,5 0,4 0,2 1,1 0,9 10,4 7,1-3,3 11,7 12,5 0,8 8,5 13,3 4,8 6,1 5,9-0,2 7,2 7,4 0,2 6 6,4 0,4 M. Utbildning 9,5 12,9 3,4 13,6 13,7 0,1 20,5 24,9 4,4 2,9 5 2,1 2,6 3,9 1,3 2,5 3,1 0,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala O. Andra samhälleliga och personliga 33,8 31,9-1,9 12,6 21,2 8,6 13,8 18,6 4,8 Oupplyst 16,6 18,8 2, ,9-8,1 20,8 18,1-2,7 Aktiva vid grundut- 2,8 6,6 3,8 7,4 5-2,4 7,8 3,8-4 bildning Aktiva vid forskarutbildning 0,5 0,6 0,1 3,6 0,9-2,7 11,3 3-8,3 I allt Antal % av alla Var period för sig 59,7% 9,1% 33,9% 56,3% 6,3% 34,5% Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. I och med att den andra undersökningsperioden ställs mot den första blir effekterna av reformen 1993 synliggjorda, genom att linje-examen nästan helt har försvunnit från första till andra undersökningsperioden. Det antal examina denna grupp tidigare utgjort, förflyttas över 20

21 till de andra fälten (se figur 3 ovan). Det är kategorin magisterexamina som får den största tillväxten mellan undersökningsperioderna. Istället för linje- och högskoleexamina, blir, i den andra undersökningsperioden, kategorin kandidatexamina den största gruppen, trots att antalet är relativt konstant. Konsekvenserna av reformen och omfördelningen mellan kategorierna spelar ingen avgörande roll för tillväxten eller tillbakagången av sysselsättningen i de olika huvudgrupperna av branschregistret. Oupplysta motsvarar omkring en femtedel av undersökningsmaterialet, mer exakt 18,7 % och inkluderar de som är ej sysselsatta, de där uppgifterna om bransch saknas samt förtidspensionerade och arbetslösa m.m. Enligt SACO:s månadsstatistik kring arbetslösa akademiker är i genomsnitt 4,9 % av humanisterna/teologerna öppet arbetslösa ( ). Därtill är 1,4 % aktiverade genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt deras siffror är i allt 6,3 % av humanisterna/teologerna inom benämningen arbetslösa eller sysselsatta i olika åtgärder. SACO:s uppgifter rörande arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderar personer med minst två års eftergymnasial utbildning och bygger på de uppgifter personerna själva uppgett när de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Detta medför att det här troligen finns personer som läst tvärvetenskapligt och kommit att kategorisera till andra områden än humaniora. Till skillnad från SACO:s kategoriseringskriterier utgår denna undersökning från siffror baserade på uttagna examina. Noteras bör att det i SACO:s uppgifter kan ingå personer med viss högskoleutbildning men utan att ha tagit examen. Figur 4. Akademiker arbetslöshet Juli Öppet Arbetslösa I arbetsmarknadsprogram Totalt % Antal % Antal % Antal Humanister 5,7 % ,1 % 680 6,9 % Alla akademiker 4,3 % ,1 % ,5 % Augusti Humanister 5,2 % ,3 % 761 6,5 % Alla akademiker 4,0 % ,2 % ,3 % September Humanister 4,4 % ,4 % 834 5,9 % Alla akademiker 3,5 % ,3 % ,9 % Oktober Humanister 4,1 % ,6 % 947 5,8 % Alla akademiker 3,3 % ,4 % ,8 % Källa: SACO s akademikers centralorganisation, samt

22 2.3 Specificering av branschområden Det här avsnittet fördjupar sig inom några av de mer framträdande branschområdena inom branschregistret (figur 2). Fokus ligger här på de tre största branschområden som sysselsätter humanister/teologer; Andra samhälliga och personliga (kategori O, figur 6), Utbildning (kategori M, figur 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). Därtill har områdena Tillverkning (kategori D, figur 9) och Transport, magasinering och (kategori I, figur 9) lyfts fram baserat på att de uppfattas som traditionella sysselsättningsområden för humanister/teologer. Finansiell verksamhet (kategori J, figur 10) lyfts fram då den är intressant tack vare en markant tillväxt mellan den första och den andra undersökningsperioden. Kategorin som sysselsätter flest humanister/teologer i båda undersökningsperioderna är Andra samhälliga och personliga (O). Storleksmässigt minskar andelen 4 % av sysselsättningen från första till andra undersökningsperioden (figur 2,3 och 5). I reella tal, fördelat per år är det fråga om en tillväxt. Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet, är under hela undersökningstiden det största området i denna kategori och sysselsätter huvudsakligen humanister. Det är värt att notera att det näst största sysselsättningsområdet i denna kategori är religiösa samfund som nästan uteslutande består av teologer/religionsvetare. I allt är det examina av dessa som återfinns inom religiösa samfund, sträckt över hela undersökningstiden Figur % Antal % Antal Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0,2 6 0,2 5 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer 1,2 48 1,9 40 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 1,7 70 1,7 37 Verksamhet i religiösa samfund 35, ,2 741 Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisationer 4, ,8 102 Film- och videoverksamhet 1,6 65 1,4 30 Radio- och TV-programverksamhet 10, ,6 160 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet 5, ,1 107 Nyhetsservice 1,7 69 2,4 50 Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 35, Sportverksamhet 0,5 22 1,2 26 Annan serviceverksamhet ,4 29 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Utbildning (figur 2,3 och 6) är den näst största kategorin av sysselsättning. Procentuellt sker en ökning på 5,9 % mellan undersökningsperioderna. Sett till reella siffror per år rör det sig om en ökning på ett genomsnitt från 134 anställda till 347 anställda per år. Den höjda sysselsättningen består huvudsakligen av en ökning vid grund- och gymnasieskola. Sett till de

23 reella tal så har antalet magisterexamina haft en god tillväxt inom utbildning för universitet och högskola. Medan kandidatexamina och linje- och högskoleexamina har haft en tillbakagång i samma område. Figur 6. M. Utbildning % Antal % Antal Grundskoleutbildning 18, ,8 465 Gymnasial utbildning 17, ,4 336 Utbildning vid universitet och högskolor 40, Övrig eftergymnasial utbildning 4,6 87 0,7 13 Vuxenutbildning och övrig utbildning 18, ,1 209 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Den tredje största kategorin är Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). I första hand är det forskning och utveckling, som är det största sysselsättningsområdet, och ett traditionellt arbetsområde för humanister/teologer. Mellan undersökningsperioderna sker en markant ökning från ett genomsnitt av 33 till 66 examina per arbetsområde, per år. En liknande ökning sker inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet samt holdingverksamhet. Detta är alltså ett arbetsområde som har fördubblats (i reella tal) från den första undersökningsperioden,, till den andra undersökningsperioden,, även om de procentuella skillnaderna är små. Figur 7. företags % Antal % Antal Fastighetsverksamhet ,9 59 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0,5 8 0,5 6 Databehandlingsverksamhet m.m. 7, ,2 160 Forskning och utveckling 26, ,1 330 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet ,4 175 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 8, ,4 54 Reklamverksamhet ,7 94 Andra företags 18, ,8 338 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. 23

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Page 1 of 8 DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Lokal examensordning för grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan Dalarna Dessa bestämmelser skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången

Läs mer

Examensordning för den grundläggande högskoleutbildningen vid Malmö högskola Fastställd av rektor, 2000-04-13 Reviderad 2002-06-27

Examensordning för den grundläggande högskoleutbildningen vid Malmö högskola Fastställd av rektor, 2000-04-13 Reviderad 2002-06-27 Dnr Mah 15-2000/278 Examensordning för den grundläggande högskoleutbildningen vid Malmö högskola Fastställd av rektor, 2000-04-13 Reviderad 2002-06-27 Innehåll sid. 1. Förord 2 2. Högskoleexamen 2 3. Kandidatexamen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska Högskolestudier i Sverige Lätt svenska HÖGSKOLESTUDIER I SVERIGE utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck FOTON: Erik Lundback (omslag, s. 5, 6, 7, 11, 13, 18) Eva Dalin (s. 8-9, 12,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-537/2005 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG Systems Analysis Master Programme, 40/80 points (60/120 ECTS)

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET

UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET UNDERSÖKNING ANGÅENDE UNDER ÅREN 2005-2006 UTEXAMINERADE HANKEITERS PLACERING I ARBETSLIVET - UTFÖRD SOMMAREN/HÖSTEN 2007 AV REKRYTERINGSASSISTENT NICOLINA ZILLIACUS Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden 2011

Etableringen på arbetsmarknaden 2011 , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 2013:11 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013 Staffan Nilsson, Anders Viberg Universitetskanslersämbetet,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Lokala regler för examen vid KMH

Lokala regler för examen vid KMH Lokala regler för examen vid KMH 1 (9) Lokala regler för examen vid KMH (dnr 11/558) 1 Fastställd av rektor den 15 december 2008 (protokoll C 2008:46). Omtryckt den 1 januari 2012, enligt beslut av rektor

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 17 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk Seminarium 2014-09-16 Annette Nylund, analytiker Amanda Waleh-Åström,

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer