Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/ /2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002"

Transkript

1 Ingerregprojektet: Humaniora Øresund Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, Caja Lennartsdotter Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/ /2002

2 Sammanfattning 6 1. Inledning Projektbeskrivning; Plattform humaniora Bakgrund Syfte Förutsättningar för studien SNI översikt Utvecklingen på universitet och högskolor Examensformer Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Linje-examen Figur 1. Översikt över sysselsättning Förhållande inom branschregistret 17 Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Fördelning inom examensformer 19 Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden Figur 4. Akademikerarbetslöshet Specificering av branschområden 22 Figur 5. O: Andra samhälleliga och personliga 22 Figur 6. M: Utbildning 23 Figur 7. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 23 Figur 8. D: Tillverkning 25 Figur 9. I: Transport, magasinering och 26 Figur 10. J: Finansiell verksamhet Könsfördelning inom kategorierna 27 Figur 11. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 27 Figur 12. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön s Universitet 29 Figur 13. Översikt över sysselsättnings Tillfälliga besökare och mörkertal vid s Universitet 30 Figur 14. Helårsstudenter vid s Universitet Förhållande inom branschregistret 32 Figur 15. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Fördelning inom examensformer 34 Figur 16. Examensfördelning inom näringslivsområden Specificering av branschområden 36 Figur 17. D: Tillverkning 37 Figur 18. I: Transport, magasinering och 38 Figur 19. J: Finansiell verksamhet 38 Figur 20. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 39 Figur 21. M: Utbildning 39 Figur 22.O: Andra samhälleliga och personliga 40 2

3 3.5 Könsfördelning inom Kategorierna 41 Figur 23. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 41 Figur 24. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön Malmö Högskola Avslutande diskussion Ämnesöversikt Examinerade humanister och teologer i Ämnesfördelning över humaniora och teologi i Hela Hela Ämnesfördelning över humaniora och teologi vid s universitet Ämnesfördjupning Examinerade humanister och teologer inom näringslivet Historisk-filosofisk sektion Antikens kultur och samhällsliv Arkeologi Arkiv- och informationsvetenskap/arkivkunskap m.fl Biblioteks- och infovetenskap Bok- och bibliotekshistoria Datalingvistik Etnologi Estetik Filmvetenskap Filosofi Historia Historisk osteologi Idé och lärdomshistoria/idéhistoria Informatik/informations- och medievetenskap Informationslinjen Informatörlinjen Kommunikationsvetenskap Konst- och bildvetenskap Konstvetenskap Konstvetenskap och visuell Kultur- och mediagestaltning Kulturadministration Kulturantropologi Kulturarbetarlinjen Kulturpedagogik Kulturvetenskap Logik Medeltidsarkeologi Mediatekniklinjen Medie- och svetenskap Medievetenskap Museivetenskaplig linje/museologi Musikvetenskap Praktisk filosofi Pressvetenskap Reklam- och slinjen Teatervetenskap Teoretisk filosofi Vetenskapsjournalistik Vetenskapsteori 98 3

4 Övrig - Humaniora/teologi Teologisk sektion Islamologi Judaistik Religionshistoria Religionsvetenskap/kunskap Religionsvetenskaplig linje, allmän gren Religionsvetenskaplig linje, särskild gren Språkvetenskaplig sektion Allmän språkvetenskap Arabiska Arabvärldslinjen Assyriologi Bulgariska Danska Egyptologi Engelska Estniska Finska Finsk-ugriska språk Fonetik Franska Grekiska Hebreiska Indologi Indonesiska Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden Iranska språk Italienska Japanska Jämförande indoeuropeisk språkforskning Keltiska språk Kinesiska Koreanska Kroatiska och serbiska Latin Latinamerikakunskap Lettiska Lingvistik Lingvistik med barnspråklig inriktning Linjen för språk och information Litteraturvetenskap Barn- och ungdomslitteratur/litteraturvetenskap, barns/ungdoms-läsning Litteraturvetenskap kultur och medier Mellanösternkunskap Nederländska Nordiska språk Nusvenska Nygrekiska Orientalistiklinjen Persiska Polska Portugisiska Praktisk svenska Rumänska Ryska Samiska Sanskrit med jämförande språkforskning Semitiska språk Spanska Språkkonsultlinjen 159 4

5 Svenska Svenska för invandrar undervisare Svenska som andra språk Svenska/Nordiska språk Swahili Teckenspråk Thai Tjeckiska Turkiska språk Tyska Ungerska Öst- och Centraleuropakunskap Öst- och Sydöstasienlinjen Östasienlinjen Övrigt Allmänpraktisk medialinje Arkitektskolan Bebyggelseantikvarisk linje Bibliotekarielinjen Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek Bokhandelslinjen Dokumentalistlinjen Facköversättning Grafisk linje Internationella arbetslivsstudier Journalistik Konservatorslinjen Teologi Tolklinjen (inriktningar: Arabiska m.fl.) TV-journalistik Utbildning i restaureringskonst Översättarlinjen 192 Källförteckning 193 5

6 Sammanfattning Avsikten med studien är att undersöka var humanisterna och teologerna befinner sig på arbetsmarknaden efter avlagd examen, samt att se på om det har skett en förändring av sysselsättningsmönstret mellan de två undersökningsperioderna. Studien baserats på ett material över examinerade från högskolans grundutbildning, humanister och teologers etablering på arbetsmarknaden i hela, respektive s Universitet och Malmö Högskola. Via Statistiska Centralbyrån har det gjorts en beställning av mikrodata som belyser humanisters sysselsättning. Materialet är uppdelat på två tidsperioder och sträcker sig så långt bakåt som register är tillgängliga, alltså perioden från år 1983 och framåt. Den första undersökningsperioden omfattar läsåren från 1983/1984 t o m 1996/1997 samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 1997 (branschklassificering). Den andra undersökningsperioden omfattar läsåren 1997/ /2002, samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 2003 (branschklassificering). Den första undersökningsperioden återfinns uttagna examina för hela inom humaniora och teologi. s Universitets examinerade humanister och teologer, motsvarar under samma period 12,9 %, eller examina. Under den andra undersökningsperioden, finns examinerade inom humaniora/teologi. s Universitet står för motsvarande 15,1 % av dessa, det vill säga examina. Malmö Högskola tillkom under den andra undersökningsperioden och knappt 0,05 % av det samlade antalet uttagna examina kommer från Malmö Högskola. Branschanalyserna visar att de tre största yrkesområdena för humanister/teologer finns inom så kallade traditionella yrkesområden. Av dessa är Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2, 5, 15 och 22) det största området. Konkret inkluderar detta område: verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Allt som allt sysselsätter Andra samhälliga och personliga i 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetarna) under första undersökningsperioden , samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra perioden. Motsvarande siffror för examina vid s Universitet är 28,5 % i första undersökningsperioden samt 21,4 % i andra undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som står för större delen av sysselsättningen, medan det för humanisterna är det biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 11 och 24). Näst största sysselsättningsområdet är Utbildningsväsendet (kategori M, se figur 2, 6, 15 och 21). För hela sysselsätter detta område 11,6 % av de examinerade under perioden och under andra undersökningsperioden 17,5 %. För s Universitet är siffrorna liknande och motsvarar under den första perioden 12,6 % och under den andra perioden 17,4 %. Det tredje största sysselsättningsområdet för de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, se figur 2, 7, 15 och 20). Det markanta i denna kategori är: Forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. 6

7 I hela sysselsätter området 10,7 %, under första undersökningsperioden samt 12,3 % den andra perioden. För examina från s Universitet är det inte Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags som är det tredje största sysselsättningsområdet under den första undersökningsperioden utan istället Tillverkning (Kategori D, se figur 15 och 17), som bland annat inkluderar områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. Detta område står under den första perioden för 6,7 % av den samlade sysselsättningen medan Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags, motsvarar 5,5 %. Under den andra undersökningsperioden, motsvarar detta område 10 % (företags) och är det tredje största sysselsättningsområdet för humanister/teologer, examinerade vid s Universitet. Utifrån ett könsperspektiv är kvinnor tydligt överrepresenterade inom humaniora/teologi. I hela är 66 % av humanister/teologer kvinnor under den första undersökningsperioden. Denna andel ökar till perioden, där kvinnorna motsvarar 70 % av materialet (se figur 11 och 12). Vid s Universitet är andelen något mindre, 62 % under den första undersökningsperioden och 65 % under den andra undersökningsperioden (se figur 23 och 24). 7

8 1. Inledning Föreliggande studie är ett resultat av ett projektarbete kring Öresundsregionens arbetsmarknad. Under tiden projektet tog form, växte ett stort material fram kring de svenska humanisterna och deras etablering på arbetsmarknaden. Grundstudien bygger på ett material om humanister i och Danmark. Av storleksskäl beslutades att låta hela det svenska materialet läggas fram i en självständig rapport, parallellt med rapporten kring den komparativa studien av humanisters kompetens och etablering på arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Studien bygger på kvantitativt material och behandlar både ett makroperspektiv (hela ) och ett mikroperspektiv (s Universitet och Malmö Högskola) samt indelning inom enskilda ämnen i humaniora och teologi. Gränslinjen mellan vilka ämnen som ingår i humaniora kan stundtals vara flytande. För att ge studien tydliga ramar, krävs klara definitioner. s Universitet spelar en central roll i studien och därför har deras uppdelning fått vara vägledande för de klassificeringar som gjorts i denna studie. Exempelvis räknas teologi i Danmark inte fullt ut tillsammans med humaniora. Vid s Universitet, däremot, behandlas teologin tillsammans med humaniora. Som ett direkt resultat av detta behandlas humanister och teologer som en kategori i studien. Syftet med studien är att undersöka var humanisterna/teologerna återfinns på arbetsmarknaden och att undersöka hur utvecklingen har skett under de senare decennierna. Projektledare har varit Ole Krarup Jensen vid Det humanistiske fakultetssekretariat, Københavns Universitet Han har även medverkat skriftligt i några av avsnitten. I arbetet med materialet och informationssökningen bör en del personer lyftas fram för sina bidrag med expertis och vägledning. Följande gäller: Vid Köpenhamns Universitet Dorthe Vejen Hansen samt Laura Louise Sarauw, vid Enhverskontakten vid humanistiska fakulteten Vid Statistiska Centralbyrån Hans-Eric Ohlsson Vid s Universitet Jan Svensson, Dekan for område HT Birgitta Armgard, tidigare studievägledare Litteraturvetenskap Gunilla Boström, Studerandeenheten Gunnel Holm, kanslichef humanistiska fakulteten Sven Eriksson, Arbetslivscentrum Professor Orvar Löfgren, etnologiska institutionen Olof Nelsson, vid Utvärderingsenheten Ingrid Nilsson, studievägledare Litteraturvetenskap Margareta Stigsdotter, studievägledare etnologi Vid Malmö Högskola Ingrid Elam, Områdesperfekt för K3 8

9 1.1 Projektbeskrivning Bakgrund Universiteten utbildar humaniorakandidater/bachelorer, magistrar/kandidater som har utbildning med ett högst varierat innehåll. Vid Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, har det under senare år genomförts branschanalyser och undersökningar av var fakultetens kandidater/bachelorer blir anställda, och i vilket omfattning deras kvalifikationer kommer till användning. Som ett steg i dessa undersökningar skapades idén att det kunde vara spännande att vidareutveckla dessa och göra en komparativ studie inom Öresundsregionen det vill säga att jämföra förhållandena på den svenska och den danska sidan. Hur ser humanisternas situation ut på arbetsmarknaden i och Danmark? Plattform Humaniora som består av de humanistiska fakulteterna vid Roskilde Universitetscenter, Malmö Högskola, s Universitet och Københavns Universitet, ansökte våren 2004 om en Interreg-bevilling (EU-medel till gränsregionen Öresund) för att bland annat genomföra en komparativ studie av humanistiska kandidater/bachelorer, magistrars/kandidaters sysselsättning i Öresundsregionen. Interreg beviljade medel för studien Följande rapport är en del av det samlade projektet som också omfattar en komparativ studie av humanisternas sysselsättning i Danmark och, inom Öresundsregionen samt intervjuer med humanister i näringslivet och i viss utsträckning deras chefer. I Danmark har det humanistiske Fakultet, Københavns Universitet genomfört undersökningar kring sysselsättningsmönster för deras humanister 2000 och Roskilde Universitetscenter har genomfört en större enkättundersökning av deras kandidaters anställningsförhållanden samt hur den kompetens studenterna skaffat sig under utbildningen kommer till bruk. Vid s Universitet återfanns två studier kring humanisters väg ut på arbetsmarknaden; Humanister i Yrkeslivet nr. 86:143 och Humanistiska studier och arbetslivet uppföljning av studenter efter avslutad utbildning nr. 2002:217. Det svenska materialet visade sig inte vara tillräckligt omfattade för en komparativ studie. Därför införskaffades motsvarande data över de svenska humanisterna. Föreliggande rapport är ett resultat av denna studie Syfte Syftet är att få en mer precis kunskap om Öresundsregionens arbetsmarknad. Humanister från både och Danmark skall ges bättre förutsättningar att finna - och kvalificera sig för befattningar på båda sidor om sundet. För detta krävs bättre kunskaper inom vilka branscher det finns arbetsmöjligheter. Vidare förväntas en dialog mellan näringslivsorganisationer, verksamheter, AF, och kandidater/magistrar. En sådan dialog mellan arbetsgivare, företrädare för näringsliv och universitet och studenter, bör kunna medverka till att Öresundsregionen uppfattas som en gemensam arbetsmarknad också för humanisterna. 1.2 Förutsättningar för studien Materialet till den statistiska delen av undersökningen är en beställning från Statistiska Centralbyrån i. Materialet utgår ifrån så kallad mikrodata över uttagna examina i högskolans grundutbildning inom området Humaniora och Teologi, med separat redovisning för s Universitet, Malmö högskola och övriga riket. Detta mikromaterial är i sin tur samkört mot sysselsättningsstatus och arbetsplats, SNI 1997 samt SNI

10 SNI är ett internationellt system inom vilket de olika branschområdena kategoriserar, utifrån att skapa en internationell måttstock att kunna arbeta med, dels i samband med arbetsmarknadsanalyser. Nedan ses en övergripande fördelning av de olika huvudkategorier som de olika branscherna faller inom, merparten är relativt självförklarande i sin benämning kring vad som inkluderas. Däremot sett till humanister/teologer är deras stora arbetsfält något vag vid en snabb överblick och tydliggörs nedan STATISTISKA CENTRALBYRÅN SNI 2002: Struktur Översikt NACE Rev. 1.1 Avdelning A Avdelning B Avdelning C Avdelning D Avdelning E Avdelning F Avdelning G Avdelning H Avdelning I Avdelning J Avdelning K Avdelning L Avdelning M Avdelning N Avdelning O Avdelning P Avdelning Q Benämning Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning (se figur 8 och 17), inkluderar bland annat för humanister/teologer, områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar och personliga artiklar Hotell- och restaurangverksamhet Transport, magasinering och Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (avdelning K, se figur 7och 20)de områden som inkluderas här och är relevanta i avseende till humanister/teologer är; forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning (se figur 6 och 21), vilken omfattar sysselsättning inom grund- och gymnasieskolor, utbildning vid universitet och högskolor samt annan eftergymnasial- och vuxenutbildning. Hälso- och sjukvård, sociala ; veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga (avdelning O, se figur 5 och 22) vilket dels inkluderar; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Hushållens verksamhet Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Sammanfattning av SNI, branschregistret, mottaget från Statistiska Centralbyrån Poängteras bör att det i inte automatiskt utfärdas ett examensbevis när utbildningen är genomförd. Vid avslutad utbildning måste den enskilda individen på egen hand ansöka om examen inom Humaniora och Teologi. Resultatet är att enbart de som tagit ut en examen är 10

11 representerade i detta material. Samma förutsättningar gör sig gällande i de huvudämnen som är representerade i denna studie. Enbart de huvudämnen som det har tagits ut en examen i är representerade i denna studie. Ovannämnda material från Statistiska Centralbyrån mottogs Studien är uppdelad i två tidsperioder, samt. Valet av dessa perioder baseras på en tidigare genomförd dansk studie och ligger till grund för undersökningen (Krarup Jensen 2003). Utgångspunkten för den komparativa studien var att göra materialet från de två länderna så jämförbart som möjligt. Det föreligger dock en del skillnader, exempelvis började Danmark föra standardiserade register över examen och sysselsättning 1975, några år före, som började föra godtagbara register först Första perioden,, omfattar data kring examina uttagna mellan läsåren 1983/ /1997, ställda mot sysselsättningsregistret hösten Andra perioden,, omfattar examina uttagna mellan läsåren 1997/ /2002, gentemot sysselsättningsregistret hösten I de fall en person har tagit ut en examen, men inte återfunnits i sysselsättningsregistret vid tidpunkten för jämförelsen, har dessa personer sökts i register över grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, höstterminen 1997 samt höstterminen Noteras bör att första undersökningsperioden omfattar fjorton år medan den andra enbart spänner över fem år. För studien medför detta att, utslaget per år, det målar en annan bild än om bara procenttalen jämförs mellan de två undersökningsperioderna. En annan skillnad mellan de två perioderna är den tid de examinerade har haft på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden. I den första undersökningsperioden inkluderas uttagna examina till och med våren 1997 och ställs mot sysselsättningsregistret hösten Detta medför att de sent examinerade från den första undersökningsperioden har haft enbart ett halvår på sig för att hinna etablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden,, ställd mot sysselsättningsregistret hösten 2003, fick de sent examinerade motsvarande ett och ett halvt år på sig. I arbetet med materialet har även diskussionen kring lärarutbildning och om huruvida dessa är med i undersökningen uppstått. Ingen examen utifrån lärarutbildningen är representerad i undersökningsmaterialet, däremot utesluter detta inte möjligheten för att personer som först valt en traditionell humaniora/teologi-examen, senare väljer att komplettera denna med ett tillvalsprogram vid lärarutbildningen på 60p, och även erhåller en lärarexamen. Examina, som omtalas, ovan motsvarar de examina som är representerade i studien, vilka är styrda av nationella standarder. I de examina som omtalas är det enbart möjligt att utröna inom vilket huvudämne respektive examen är utfärdad inom humaniora/teologi. Vilka tillvalsämnen som ingår i de olika examina kan det enbart spekuleras kring. De personer som är representerade i studien innehar mellan 1-4 examina. För varje läsårsintervall av examinerade har prioritering skett så att en person endast förekommer en gång. Kriterierna har lyfts fram utifrån följande: 1. Yrkesexamen (motsvarande) prioriteras före generell examen 2. Senaste datum för utfärdande av examensbeviset 3. Högsta poäng i examen 11

12 1.2.2 Utvecklingen vid universitet och högskolor har genomfört två stora högskolereformer, där den senare sammanfaller med andra delen av studiens första undersökningsperiod. Detta medför att förutsättningarna kring de examina som har tagits ut inom Humaniora och Teologi skiljer sig åt, både med avseende på praktiska förutsättningar och med avseende på inställningen för uttagandet av examen hos enskilda individer. För att möta de nya strömningarna och framväxten av nya universitet och högskolor tillkom Högskolereformen Synen på examen och studiegång i första undersökningsperioden,, är en reflektion av dessa. Förslaget där de filosofiska fakulteterna skulle organiseras i 35 olika utbildningslinjer, presenterades 1968, något som gav extra bränsle till elden för studenterna under 68-rörelsen. Ett modifierat förslag genomfördes sedan 1969 med 18 utbildningslinjer och ett ökat lokalt inflyttande över innehållet. Tillkom gjorde även det poängsystem som fortfarande är i bruk, där ett års heltidsstudier motsvarar 40 poäng. Samtidigt tillsattes även en ny undersökning med målet att göra en allsidig utredning. Förslagen från denna undersökning resulterade i 197s proposition och i förlängningen den första stora högskolereformen, Avsikten med reformen var: - att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och befrämja den sociala utjämningen, - att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet, särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelse av arbetslivet, - att demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksamhetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande. I praktiken innebar det att all eftergymnasial utbildning fördes in under det kollektiva begreppet högskola. Fler utbildningar än tidigare kom att omfattas av högskolan, däribland; lärarutbildningen, förskolelärarutbildningen, vårdutbildning, högre konstnärlig utbildning, utbildningarna vid socialhögskolorna och gymnastik- och idrottshögskolornas utbildning samt yrkestekniska utbildningar. Högskoleutbildningarna skulle yrkesinriktas och sättas i relevans till det övriga samhället. Retrospektivt kan det ifrågasättas om den delen av reformen fick något genomslag, utöver ett uppmärksammande kring att, de filosofiska fakulteterna bör förbereda sina studenter för ett liv utanför akademin. Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken Den nya yrkes- och linjeinriktningen satte nytt fokus. Vikten lades, i ett första led, vid att personen studerade, och de erfarenheter som kom ut av dessa studier, samt i nästa led, hur dessa erfarenheter kunde bli gynnsamma för näringslivet och samhället i stort. Förändringen kring synen på akademin, utifrån att vara en del av samhället och inte en fristående enhet, medförde i praktiken, att examen reducerades till en bit papper (Olof Nelson vid Utvärderingsenheten, s Universitet, ). 12

13 delades in i sex högskoleregioner med ett universitet och ett antal högskolor i varje region. De olika regionerna styrdes av regionstyrelser som samordnade den grundläggande högskole-utbildningen; detta system avvecklades Istället eftersträvades en övergång mot mål- och resultatstyrning, vilken fick det föregående planeringssystemet att framstå som komplicerat och otidsenligt. Det nya synsättet ledde till den andra stora reformen, 1993, vilket gör att den senare delen av den första undersökningsperioden ligger mitt i övergången från en struktur till en annan. Med reformen 1993 kom stora förändringar som medförde att statens detaljinflyttande över universitet och högskolor minskade. Ansvaret för kvalitén på utbildningen fördes över på de enskilda läroverken och rektorn, alternativt ett nyinrättat kanslersämbete. Resurstilldelningen till lärosätena blev baserad på per capitaersättning för antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt maximerades genom ett så kallat takbelopp, exempelvis: För ett helår av studier på det tekniska området ges skolan en kompensation på kronor. Denna del får skolan oavsett hur bra studenterna klarar studierna. Skolan får dock också kronor per 40 poäng som studenten tar per år (Emissionen Nr ). Motsvarande siffror för en humanist vid s Universitet är mellan kronor (2005). Universiteten och högskolorna började fungera utifrån ett ekonomiskt tänkande; den nya friheten kom med ett redovisningskrav. Före reformen 1993 hade systemet strukturerats utifrån antalet tilltänkta studieplatser, och det var utifrån dessa som universitetens ekonomiska ersättning beslutades (Olof Nelsson, Utvärderingsenheten s Universitet, ). Fördelningen av resurserna, i vilken humaniora och samhällsvetenskap rankar lägst, är delningen av kakan inte alltid glasklar. Vid K3, Konst, kultur och, Malmö Högskola, varierar ersättningen per student från år till år. Här är det en sammanslagning av design, teknik och humaniora vilket medför att variationen rör sig från kronor ända upp till kronor per student (Ingrid Elam, Områdesprefekt K3, Malmö Högskola ). Högskolereformen skapade en mer decentraliserad högskola som styrdes av studenternas efterfrågan, detta ledde naturligtvis till viss överproduktion och andra barnsjukdomar i systemet (s Förenade Studentkårer, Dnr: U27-1/9900). I och med högskolereformen 1993 avskaffades linjeinriktningarna och lärosätena beslutar själva kring utbildningsutbudet och studieorganisationen. Detta sker inom ramen för en ny högskolelag och en ny högskoleförordning, där varje lärosäte erhåller ett utbildningsuppdrag beslutat av riksdagen, i vilket mål och ramar anges. I denna examensordning har regeringen fastlagt vilka examina som får utfärdas och villkoren för dessa. Idag finns huvudsakligen två typer av examina, generella examina (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesdjup, samt magisterexamen med ämnesbredd) och yrkesexamina (finns inom områdena teknik, vård, juridik och konst) (www.hsv.se ). 13

14 1.2.3 Examensformer Högskoleexamen Minimum 80 poäng motsvarande minimum 2 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. B-kurs, p A-kurs 1-20 p «Huvudämne om minst 40 poäng Praktik kan ej tillgodoses i en högskoleexamen Källa: Högskoleverket, och s universitet, I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier) Kandidatexamen 120 poäng motsvarande 3 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs 1-20 p C-kurs, p 10 p Uppsats «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 60 poäng B-kurs, p A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 80/100 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och s universitet, Magisterexamen 160 poäng motsvarande 4 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs p Tillvalsämne kurs 1-20 p D-kurs, p 10 p Uppsats C-kurs, p 10 p Uppsats B-kurs, p «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 80 poäng A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 100/120 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, och s universitet, Möjligheten inom dessa examina är även att kunna läsa två huvudämne och kombinera till en kandidat- eller magisterexamen. 14

15 1.2.7 Linjeexamen En examensform som idag är borttagen men återfinns i studiematerialet är den mer yrkesinriktade linje-examen (till och med ). Generellt omfattar en linje-examen 120 poäng (3 års heltidsstudier). Dock med en del undantag som vissa språkorienterade linjer som omfattades av 80 poäng (2 års heltidsstudier), samt religionsvetenskaplig linje som omfattade antingen 140 poäng eller 160 poäng (3 ½ års alternativt 4 års heltidsstudier). Ett annat undantag är en mindre journalist-linje som omfattade 40 poäng (1 års heltidsstudier). Då dessa linje-examina var yrkesorienterade bestod ofta den sista terminen (20 poäng) av praktik och liknande yrkesorientering (Olof Nelson, Utvärderingsenheten, s universitet, ). Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken 15

16 2. Figur 1. Översikt över sysselsättning Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 20,4 % Aktiva inom branschregistret 72,7 % Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 18,7 % Aktiva inom branschregistret 74,3 % 16

17 2.1 Förhållande inom branschregistret Figur 1 och 2 visar sysselsättningsfördelningen för humaniora/teologi examinerade med examina uttagna, och. De tre stora sysselsättningsområdena är Andra samhälleliga och personliga (kategori O, figur 2,3 och 5), Utbildning (kategori M, figur 2,3 och 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 2,3 och 7). Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena Differens % Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,2 40 0,1 11-0,1 D. Tillverkning 9, , ,3 E. El-, gas-, värme-, och 0,2 31 0, vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 40 0,3 31 0,1 G. Parti-, och detaljhandel 2, , ,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 52 0,4 43 0,1 1, , J. Finansiell verksamhet 0, , ,6 10, , ,6 företags L. Offentlig förvaltning och försvar 6, , ,4 M. Utbildning 11, , ,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala 2, , ,9 O. Andra samhälleliga och 25, , personliga Oupplyst 20, , ,7 Aktiva vid grundutbildning 4, , Aktiva vid forskarutbildning 2, , ,7 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 26,2 31,6 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Humanisterna och teologerna i näringslivet befinner sig i första hand inom så kallade traditionella yrkesområden. Det största området Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2,3 och 5), inkluderar områdena; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radiooch TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. I allt sysselsätter andra samhälliga och personliga 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetare) under första undersökningsperioden, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra 17

18 undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som lockar. Medan det för humanisterna är bibliotek-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 5). I andra hand är det Utbildningsväsendet i alla dess former som utgör den näst största sysselsättningskategorin (kategori M, se figur 2,3 och 6). Den tredje största sysselsättningen i avseende av de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags. Vid en första anblick ger denna kategori inte sken av att stå för någon större sysselsättning för humanister/teologer men skenet bedrar, i undergrupperna av denna kategori ingår dels forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet (kategori K, se figur 7). De större utvecklingar som går att utröna mellan de två undersökningsperioderna är hur Tillverknings och Andra samhälliga och personliga får en tillbakagång på -4,3 % och -4 %. Medan det är en mer markant framgång för Utbildning och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags med 5,9 % och 1,6 %. I branschregistret tydliggörs inte vilken position personen har i sin anställning. Detta medför att det inte går att avgöra om det arbete som utförs är kvalificerat eller okvalificerat. Exempelvis förefaller kategori F, Byggverksamhet inte vara en kvalificerad arbetsplats för humanister/teologer, däremot är de flesta företag idag bestående av en administrativ sektor vilken ger utrymme för att rymma kvalificerade arbetsområden för humanister/teologer. I Danska studier, där det även är möjligt att utläsa så kallade ställningskoder, synliggörs hur över 90 % av humanisterna upprätthåller kvalificerade arbeten utifrån sin utbildningsnivå (Krarup Jensen 2003). Motsvarande siffror finns inte tillgängliga i, men de kan följas som en indikator på att motsvarande förhållande troligen är liknande. Det Svenska systemet innebär i teorin att en person kan fortsätta att studera hur länge som helst, och är fri att ta ut och läsa till X antal examina. Somliga väljer att läsa till en eller fler examina, att bygga i en kombination av ämnen från exempelvis samhällsvetenskap och humaniora, juridik och humaniora o.s.v. Möjligheterna är oändliga för att skapa ett eget innehåll i examen, där enbart fantasin sätter gränserna. I praktiken begränsas studiegången av ekonomiska faktorer, där CSN (Centrala Studiestödsnämnden) beviljar studiemedel upp till tolv terminer (6 år). I studien synliggörs konsekvenserna av detta på flera sätt. I studier av humanister och deras fullföljande av utbildningen återfinns ett stort bortfall. Grovt räknat är ungefär % av alla högskolestudenter, aktiva inom humaniora och teologi. Däremot är det enbart 6 % av uttagna examina, inom humaniora och teologi. Detta innebär att över hälften av dem som påbörjar en humanistisk/teologisk utbildning inte fullföljer till examen. Grunden till detta varierar, men en stor del av studenterna väljer säkert att läsa humaniora/teologi som en del av en utbildning och tar sedan ut en examen med huvudämnet utanför humaniora/teologi. I figuren (1 och 2) ovan motsvarar de personer som fortsatt vid grundutbildningen efter fullförd examen, i perioden, 4,7 %, en siffra som håller sig stabil under perioden. Ser vi till det faktiska antalet och fördelar detta på antal år under vardera undersökningsperiod motsvarar, synliggörs en fördubbling av dem som fortsätter att hålla sig aktiva inom grundutbildningen. Detta är en inte helt ovanlig företeelse. En del väljer att först ta ut en kandidatexamen och sedan fortsätta med sina studier vidare till en magisternivå. Dock har 11 % av dem som är fortsatt aktiva i grundutbildningen i perioden redan uppnått magisternivå, och i perioden har detta ökat till att de som redan fullföljt magisternivå motsvarar 27,8 %. En möjlig förklaring är att studenterna använder sig av fortsatta 18

19 studier vid grundnivå som en metod för att undvika arbetslöshet. Detta styrks av att 10,4 % av dem som läser vidare inom grundutbildningen redan har tagit ut två till fyra examina i den första undersökningsperioden. Motsvarande siffra för den andra perioden är 12 %. En annan möjlig förklaring till att det återfinns en så markant ökning inom fortsatt aktiva vid grundutbildning kan vara att en del väljer att komplettera sina studier vid lärarhögskola, för att uppnå lärarkompetens. I studien återfinns en annan grupp utanför sysselsättningsregistret, de aktiva inom forskarutbildningen. Den relativa andelen av personer som fortsätter aktivt vid forskarutbildningen har fallit från 2,3 % till 1,6 %. Sett till de faktiska talen och mätt per år, är det fråga om en stigning från 26,3 examina per år, till 31,6 examina från, - detta kan vara en förklaring till att andelen inom lektorer vid högskolor och universitet ser en ökning från första till andra undersökningsperioden, se Utbildning (kategori M, se figur 6). 2.2 Fördelnings inom examensformer Generellt utgår en högskoleexamen från minimum 80 poäng, men dessa poäng kan mycket väl vara samma poäng som ingår som en del i en magisterexamen. Samma kriterier gör sig gällande för en linjeexamen. För att materialet ska vara hanterbart har dessa förts samman till en grupp, trots de variationer detta kan innebära. De olika examina har ovan delats in i tre grupper: linje- och högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Detta görs för att materialet skall vara hanterbart och överskådligt. Examina på kandidat- och magisternivå är två relativt fasta grupper utifrån kriterierna som ingår i dessa. Mindre skillnader kan återfinnas i examina med språk som huvudämne. Kraven kan där variera något. Exempelvis, kräver en del språk att huvudämnet motsvarar poäng på kandidatnivå, där normen är 60 poäng. På magisternivå ska huvudämnet, inom en del språk, bestå av poäng, där normen är 80 poäng. Några avvikelser kan även förekomma i yrkesexamina. I denna studie ingår dock enbart en yrkesexamen, teologie kandidatexamen. Kategoriseringen när det gäller linje- och högskoleexamen är mer flytande. En linje- eller en högskoleexamen kan variera med avseende på antal poäng som krävs. 19

20 Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden A. Jordbruk, jakt och skogsbruk Linje- Högskole Linje- Högskole Differens Kandidat Kandidat Differens Magister Magister Differens % 0,3 0,3 0 0,1 0,1 0 0,1 0,1 0 D. Tillverkning 12,2 4,9-7, ,5 3,5-1 0,2 0-0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 0,1-0,1 0,3 0,4 0,1 0,1 0,2 0,1 2,1 3,5 1,4 3,1 4,7 1,6 1,8 2,2 0,4 G. Parti-, och detaljhandel H. Hotell- och restaurangverksamhet I. Transport, magasinering och J. Finansiell verksamhet K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags L. Offentlig förvaltning och försvar 0,2 0,2 0 0,5 0,5 0 0,1 0,3 0,2 1,6 1,5-0,1 2 2,1 0,1 1,6 1,1-0,5 0,6 0,7 0,1 1,1 1,5 0,4 0,2 1,1 0,9 10,4 7,1-3,3 11,7 12,5 0,8 8,5 13,3 4,8 6,1 5,9-0,2 7,2 7,4 0,2 6 6,4 0,4 M. Utbildning 9,5 12,9 3,4 13,6 13,7 0,1 20,5 24,9 4,4 2,9 5 2,1 2,6 3,9 1,3 2,5 3,1 0,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala O. Andra samhälleliga och personliga 33,8 31,9-1,9 12,6 21,2 8,6 13,8 18,6 4,8 Oupplyst 16,6 18,8 2, ,9-8,1 20,8 18,1-2,7 Aktiva vid grundut- 2,8 6,6 3,8 7,4 5-2,4 7,8 3,8-4 bildning Aktiva vid forskarutbildning 0,5 0,6 0,1 3,6 0,9-2,7 11,3 3-8,3 I allt Antal % av alla Var period för sig 59,7% 9,1% 33,9% 56,3% 6,3% 34,5% Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. I och med att den andra undersökningsperioden ställs mot den första blir effekterna av reformen 1993 synliggjorda, genom att linje-examen nästan helt har försvunnit från första till andra undersökningsperioden. Det antal examina denna grupp tidigare utgjort, förflyttas över 20

21 till de andra fälten (se figur 3 ovan). Det är kategorin magisterexamina som får den största tillväxten mellan undersökningsperioderna. Istället för linje- och högskoleexamina, blir, i den andra undersökningsperioden, kategorin kandidatexamina den största gruppen, trots att antalet är relativt konstant. Konsekvenserna av reformen och omfördelningen mellan kategorierna spelar ingen avgörande roll för tillväxten eller tillbakagången av sysselsättningen i de olika huvudgrupperna av branschregistret. Oupplysta motsvarar omkring en femtedel av undersökningsmaterialet, mer exakt 18,7 % och inkluderar de som är ej sysselsatta, de där uppgifterna om bransch saknas samt förtidspensionerade och arbetslösa m.m. Enligt SACO:s månadsstatistik kring arbetslösa akademiker är i genomsnitt 4,9 % av humanisterna/teologerna öppet arbetslösa ( ). Därtill är 1,4 % aktiverade genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt deras siffror är i allt 6,3 % av humanisterna/teologerna inom benämningen arbetslösa eller sysselsatta i olika åtgärder. SACO:s uppgifter rörande arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderar personer med minst två års eftergymnasial utbildning och bygger på de uppgifter personerna själva uppgett när de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Detta medför att det här troligen finns personer som läst tvärvetenskapligt och kommit att kategorisera till andra områden än humaniora. Till skillnad från SACO:s kategoriseringskriterier utgår denna undersökning från siffror baserade på uttagna examina. Noteras bör att det i SACO:s uppgifter kan ingå personer med viss högskoleutbildning men utan att ha tagit examen. Figur 4. Akademiker arbetslöshet Juli Öppet Arbetslösa I arbetsmarknadsprogram Totalt % Antal % Antal % Antal Humanister 5,7 % ,1 % 680 6,9 % Alla akademiker 4,3 % ,1 % ,5 % Augusti Humanister 5,2 % ,3 % 761 6,5 % Alla akademiker 4,0 % ,2 % ,3 % September Humanister 4,4 % ,4 % 834 5,9 % Alla akademiker 3,5 % ,3 % ,9 % Oktober Humanister 4,1 % ,6 % 947 5,8 % Alla akademiker 3,3 % ,4 % ,8 % Källa: SACO s akademikers centralorganisation, samt

22 2.3 Specificering av branschområden Det här avsnittet fördjupar sig inom några av de mer framträdande branschområdena inom branschregistret (figur 2). Fokus ligger här på de tre största branschområden som sysselsätter humanister/teologer; Andra samhälliga och personliga (kategori O, figur 6), Utbildning (kategori M, figur 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). Därtill har områdena Tillverkning (kategori D, figur 9) och Transport, magasinering och (kategori I, figur 9) lyfts fram baserat på att de uppfattas som traditionella sysselsättningsområden för humanister/teologer. Finansiell verksamhet (kategori J, figur 10) lyfts fram då den är intressant tack vare en markant tillväxt mellan den första och den andra undersökningsperioden. Kategorin som sysselsätter flest humanister/teologer i båda undersökningsperioderna är Andra samhälliga och personliga (O). Storleksmässigt minskar andelen 4 % av sysselsättningen från första till andra undersökningsperioden (figur 2,3 och 5). I reella tal, fördelat per år är det fråga om en tillväxt. Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet, är under hela undersökningstiden det största området i denna kategori och sysselsätter huvudsakligen humanister. Det är värt att notera att det näst största sysselsättningsområdet i denna kategori är religiösa samfund som nästan uteslutande består av teologer/religionsvetare. I allt är det examina av dessa som återfinns inom religiösa samfund, sträckt över hela undersökningstiden Figur % Antal % Antal Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0,2 6 0,2 5 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer 1,2 48 1,9 40 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 1,7 70 1,7 37 Verksamhet i religiösa samfund 35, ,2 741 Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisationer 4, ,8 102 Film- och videoverksamhet 1,6 65 1,4 30 Radio- och TV-programverksamhet 10, ,6 160 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet 5, ,1 107 Nyhetsservice 1,7 69 2,4 50 Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 35, Sportverksamhet 0,5 22 1,2 26 Annan serviceverksamhet ,4 29 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Utbildning (figur 2,3 och 6) är den näst största kategorin av sysselsättning. Procentuellt sker en ökning på 5,9 % mellan undersökningsperioderna. Sett till reella siffror per år rör det sig om en ökning på ett genomsnitt från 134 anställda till 347 anställda per år. Den höjda sysselsättningen består huvudsakligen av en ökning vid grund- och gymnasieskola. Sett till de

23 reella tal så har antalet magisterexamina haft en god tillväxt inom utbildning för universitet och högskola. Medan kandidatexamina och linje- och högskoleexamina har haft en tillbakagång i samma område. Figur 6. M. Utbildning % Antal % Antal Grundskoleutbildning 18, ,8 465 Gymnasial utbildning 17, ,4 336 Utbildning vid universitet och högskolor 40, Övrig eftergymnasial utbildning 4,6 87 0,7 13 Vuxenutbildning och övrig utbildning 18, ,1 209 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Den tredje största kategorin är Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). I första hand är det forskning och utveckling, som är det största sysselsättningsområdet, och ett traditionellt arbetsområde för humanister/teologer. Mellan undersökningsperioderna sker en markant ökning från ett genomsnitt av 33 till 66 examina per arbetsområde, per år. En liknande ökning sker inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet samt holdingverksamhet. Detta är alltså ett arbetsområde som har fördubblats (i reella tal) från den första undersökningsperioden,, till den andra undersökningsperioden,, även om de procentuella skillnaderna är små. Figur 7. företags % Antal % Antal Fastighetsverksamhet ,9 59 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0,5 8 0,5 6 Databehandlingsverksamhet m.m. 7, ,2 160 Forskning och utveckling 26, ,1 330 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet ,4 175 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 8, ,4 54 Reklamverksamhet ,7 94 Andra företags 18, ,8 338 I allt Genomsnitt i allt per år (avrundat) Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. 23

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Huvudområde: Huvudområde är lika med eller större än det gamla begreppet huvudämne. Inom huvudområdet, eller någon del av det, sker fördjupning.

Huvudområde: Huvudområde är lika med eller större än det gamla begreppet huvudämne. Inom huvudområdet, eller någon del av det, sker fördjupning. Områd e t för h uman i o r a o c h t e o l o g i Styrelsen BESLUT (reviderat 2009-03-09) Dnr HT 2007/302 Huvudområden och ingående ämnen på grundnivå I och med Bolognaanpassningen och införandet av begreppet

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN En registerstudie. Ansvarig utredare: Magnus MacHale Gunnarsson Analys & utvärdering RAPPORT 2014:04 Diarienummer: V 2015/104 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Utbildningar i Humaniora. vid Stockholms universitet

Utbildningar i Humaniora. vid Stockholms universitet Utbildningar i Humaniora vid Stockholms universitet I den här broschyren ser du vilka utbildningar Stockholms universitet erbjuder inom humaniora och språk. Du kan välja mellan omkring trettio olika språk.

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet BESLUT Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet 2010-09-29 Dnr HT 2010/68 Med senare tillägg Dnr HT 2010/447 Dnr HT 2011/395 Dnr HT 2011/423 Dnr HT 2011/298 Dnr HT 2011/632 Dnr HT 2011/60 Dnr

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015)

Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och språkvetenskap (2015) 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Huvudområde Inriktningar Nivå Omfattning i Programkod Beslutsuppgifter

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Ämne Lärosäte Nivå Kvalificerat jobb

Ämne Lärosäte Nivå Kvalificerat jobb Ämne Lärosäte Nivå Kvalificerat jobb Biblioteks- och informationsvetenskap Umeå universitet A 31% Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås A 67% Biblioteks- och informationsvetenskap Uppsala

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 21 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 214 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1654-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om och färdigheter i det tyska

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.

Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp. Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll.

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll. Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi och litteraturvetenskap 28.8.2012 Studiechef Sanna Westerlund Ämnen vid fakulteten Språk - engelska - finska - franska - ryska - svenska - tyska HF Kultur

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24. Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 28 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda

Läs mer

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1637-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens,

Läs mer

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för Kandidatprogram i moderna språk Bachelor's Programme in Modern Languages 180.0 Högskolepoäng 180.0 ECTS credits Programkod: HMOLK Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2015-03-05 Värdinstitution:

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1655-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Tyska Engelsk benämning: German Studierna inom huvudområdet tyska ger kunskaper om färdigheter i det tyska språket,

Läs mer

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens. 2009-12-07 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Mättillfällen... 4 2 Examinerade

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303

Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 1 Nordisk rektormøde: Akademikernes rolle i framtidens Norden Högskolans roll och utbildningsuppdrag 150303 Utredningen om Högskolans utbildningsutbud Lars Haikola 2 Utredning om högskolans utbildningsutbud;

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013 FAKTA I KORTHET Nr. 11 216 GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 213 Norge är Sveriges viktigaste grannland. För Sverige, som är ett av världens mest exportberoende länder, är Norge den största exportmarknaden.

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning I det följande dokumentet redovisas en uppföljning av sysselsättning och annan aktivitet bland elever som avslutade sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen år 2011. Totalt fanns under år 2011

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Programmets namn

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1638-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens, Rysslands

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr Umeå universitet Examensrådet 1 BESLUT 2005-06-21 Dnr 540-1241-93 Examensordning vid Umeå universitet Examensordningens uppläggning 2 Avsnitt Sidan 1. Vad är Umeå universitets examensordning? 3 2. Nationella

Läs mer

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Statistisk analys Anders Wiberg Analysavdelningen 08-5630 8836 anders.wiberg@hsv.se www.hsv.se 2010-05-18 Analys nr 2010/6 Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Antalet inresande studenter har ökat

Läs mer

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Arbetsmarknaden för unga akademiker PM Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson 2012-04-03 Arbetsmarknaden för unga akademiker Denna PM redovisar fakta om unga akademikers arbetslöshet och några policypunkter. Högre arbetslöshet bland yngre akademiker

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 12633 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Lokala föreskrifter- Examensordning

Lokala föreskrifter- Examensordning Lokala föreskrifter- Examensordning Fastställt av högskolestyrelsen 2015-06-04 HIG-STYR 2015/63 Innehåll INLEDNING... 3 Examensrätt vid Högskolan i Gävle... 3 SÄRSILDA BESTÄMMELSER... 4 1. Huvudområde...

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1603-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Klassiska språk Inriktning: Grekiska Inriktning: Latin Engelsk benämning: Classical Languages Specialization:

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer

Remissvar angående Förslag till särskilda åtaganden

Remissvar angående Förslag till särskilda åtaganden Utbildnings- och kulturdepartementet Anna Ahlm YTTRANDE 2006-06-13 Reg.nr 13-1697-06 Remissvar angående Förslag till särskilda åtaganden Högskoleverket har anmodats yttra sig över remissen Förslag till

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2011

Lönestrukturstatistik 2011 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Lönestrukturstatistik 2011 Medellönen för personer med lägre högskoleexamen har minskat i förhållande till övriga utbildningsnivåer under 2000-talet Enligt Statistikcentralens

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

HSV1K, Språkvetarprogrammet, 180 hp

HSV1K, Språkvetarprogrammet, 180 hp HSV1K, Språkvetarprogrammet, 180 hp HSV1K, Bachelor Programme in Languages, 180 hp Anmälningskod: P5210 Starttermin: H17 Programtakt: 100% Studieort: Uppsala Undervisningsform: Normal Studietid: Dagtid

Läs mer

Huvudområden och specialiseringar på grundnivå och avancerad nivå (svenska och engelska benämningar)

Huvudområden och specialiseringar på grundnivå och avancerad nivå (svenska och engelska benämningar) BESLUT 1 2013-03-13 Dnr HT 2013/68 Därefter reviderad av fakultetsstyrelsen och dess arbetsutskott vid följande tillfällen: Fakultetsstyrelsen Arbetsutskottet AU 2013-10-23, 330 AU 2014-02-12, 386 FS 2014-02-26,

Läs mer

Lokal examensordning

Lokal examensordning Sidan 1 av 10 Dnr 2016-114-579 (Ersätter dnr 2015-114-449) Fastställd av högskolestyrelsen 2016-12-12 Lokal examensordning Högskolan Kristianstad Gäller from 1 jan 2017 och tillsvidare Sidan 2 av 10 Dnr

Läs mer

Förslag på huvudområdesgruppering i den officiella examensstatistiken

Förslag på huvudområdesgruppering i den officiella examensstatistiken Datum Beteckning 1(3) 2010-03-02 SCB Dnr 2010/0407 HSV 63-6649-10 Universitet och högskolor Förslag på huvudområdesgruppering i den officiella examensstatistiken Bakgrund I den nya examensordningen från

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola Studentcentrum Dnr CF10-506/06 Beslutad 2006-10-30 Reviderad 2011--11-08 Dnr MDH 2.1-262/10 LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola för högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) Dnr SU-FV-3.2.5-1635-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Romanska språk Engelsk benämning: Romance languages Romanska språk är en samlande benämning för de språk som har

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Läsa engelska läsa engelska b. Läsa franska. Läsa fonetik. Läsa arabiska

Läsa engelska läsa engelska b. Läsa franska. Läsa fonetik. Läsa arabiska Humfak "Språkvetenskap" Slipa dina språkkunskaper Läs ett program eller en fristående kurs vid Umeå universitet. www.humfak.umu.se/utbildning Allmän språkvetenskap Läsa arabiska läsa distans Läsa engelska

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Beslut av GruF Text om dubblett utgår Ändrad förordningstext i HF 6 och 12 kap.

Beslut av GruF Text om dubblett utgår Ändrad förordningstext i HF 6 och 12 kap. 1(5) Lokal examensordning vid Högskolan Väst Versioner av lokal examensordning, del A Fastställd av UN 2011-05-20, reviderad senast 2016-12-15 Dnr 2016/429 A 21 Datum Version Beskrivning Status 2007-06-29

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Innehållsförteckning Arbetsmarknaden för Juseks utbildningsgrupper... 2 Juseks medlemsgrupper

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Struktur för statistik över generella och konstnärliga examina. Kodförteckning

Struktur för statistik över generella och konstnärliga examina. Kodförteckning Struktur för statistik över generella och konstnärliga examina. Kodförteckning SUN-inriktning Huvudområdesgrupp 1-siffernivå 2-sifffernivå 3-siffernivå Kod Benämning 1 Pedagogik och lärarutbildning 14

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina I Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2008/02614 Rektor 2008-06-10 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för

Läs mer

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH FÖRESKRIFT Gäller från och med 2005-04-22 1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH Intern föreskrift nr 23/2005 Gäller fr o m 2005-04-22 Ändrad

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2015

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2015 BESLUT 1(2) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Datum Reg.nr 2014-10-28 511-319-14 Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer