Sänkt bokmoms Undersökning och analys

Transkript

1 Sänkt bokmoms Undersökning och analys Statens kulturråd

2 2000 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2000 ARTIKEL 1054 ISBN

3 Innehåll 5 Bakgrund och syfte 7 Sammanfattning 9 Den svenska bokmarknadens försäljning Argument och fakta 20 Effekter av en bokmomssänkning 33 Bilagor

4 4

5 Bakgrund och syfte Bokutredningen (Boken i tiden. SOU 1997:141) skulle enligt direktiven inte»pröva frågor om mervärdesskatt«. Frågan blev trots detta en av huvudfrågorna i riksdagsbehandlingen av bokpropositionen. I sitt betänkande 1997/98:KRU15 tar inte Kulturutskottet ställning till frågan utan menar»att det uppdrag rörande statistik på litteraturområdet som regeringen avser att ge Kulturrådet kommer att innebära att en tillförlitlig och tydlig bild skall kunna ges av statens inkomster av mervärdesskatt på detta område«. Förläggareföreningen har sedan länge drivit frågan om sänkt bokmoms. Kulturrådet har inte fått något särskilt uppdrag att utreda bokmomsen men bedömde att frågan är så viktig att den bör prioriteras inom ramen för den nya bokstatistiken. Kulturministern har även vid ett flertal tillfällen uttalat att Kulturrådet skall se över bokmomsen. Syftet med undersökningen är att ge underlag för att bedöma konsekvenserna av en bokmomssänkning. En huvuduppgift har varit att beräkna branschens storlek, i synnerhet som bedömningarna skiftar. Ett stort arbete har därför lagts ner på att beräkna omfattningen av den svenska bokmarknaden, inte bara i producentledet, utan också i konsumentledet, genom att kartlägga bokklubbar, direktförsäljning, bokhandel, varuhus och andra försäljningskanaler. Utredningens syfte är däremot inte att göra en djupare nationalekonomisk eller företagsekonomisk analys av effekterna av en sänkning av bokmomsen. Sverige har vid sidan av Danmark den högsta bokmomsen i Europa, medan flera länder har befriat böcker från moms. I Finland har bokmomsen sänkts i etapper, från 22 procent till 8 procent. Dagstidningar har Sveriges lägsta momsnivå, 6 procent, medan böcker ligger inom den allmänna momssatsen på 25 procent. De olika momsnivåerna i Sverige och i Europa presenteras i rappor- 5

6 ten, liksom också branschens bedömningar av en bokmomssänkning. Argumenten för en sänkning av bokmomsen har varit många och skiftande, men ett återkommande argument har varit att det kommer att läsas fler böcker om bokmomsen sänks. I undersökningen analyseras olika scenarier utifrån bokkonsumenternas reaktioner på bokprisändringar. Undersökningen har genomförts inom Kulturrådets avdelning för litteratur och bibliotek av Johan Hagman, projektanställd statistiker. Arbetet har skett i samråd med bland andra Kulturrådets referensgrupp för bok- och kulturtidskriftsstatistik. I gruppen ingår företrädare för Svenska Bokhandlareföreningen, Svenska Förläggareföreningen, Sveriges Författarförbund, Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter samt biblioteken. 6

7 Sammanfattning Bokmarknaden Kulturrådet har beräknat omfattningen av den totala bokmarknaden. Underlaget för beräkningarna har i huvudsak varit Svenska Förläggareföreningens statistik (82 förlag), Föreningen Svenska Läromedelsproducenters statistik (26 förlag) och Kulturrådets förlagsstatistik (105 förlag). För att få en säkrare bild av det samlade försäljningsvärdet till slutkonsumenten har ovanstående undersökningar kompletterats med en kartläggning av bokhandlar och övriga återförsäljare. Den totala försäljningen, exklusive moms, beräknas uppgå till drygt 5,7 miljarder kronor. Den bokkonsumtion som inte ersätts för momsutlägg, dvs. privatkonsumtion och kommunal konsumtion, står för cirka 90 procent, vilket innebär att statens inkomster från bokmomsen beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor. Argument och fakta Böcker ingår i den allmänna momssatsen på 25 procent. I europeiskt perspektiv har Sverige en hög moms på böcker, vid sidan av Danmark den högsta. Storbritannien och Irland har befriat böcker från moms. Ett återkommande argument för sänkning av bokmomsen är att detta leder till väsentligt fler bokköp. I Finland, där bokmomsen har sänkts, säljs det fler böcker, men samtidigt har övrig konsumtion ökat under samma tidsperiod. Kulturrådet har inhämtat synpunkter från bokbranschföreträdarna. Bokhandlareföreningen och Förläggareföreningen anser att en bokmomssänkning kommer att enbart få positiva konsekvenser i alla led. Sveriges Författarförbund är mer reserverat och anser bl.a. att de strukturella problem som kännetecknar bokbranschen inte löses genom en sänkning av bokmomsen 7

8 Effekter Faktorer som påverkar effekterna av en bokmomssänkning är momssatsen, branschens prissättning och efterfrågan. Till grund för resonemangen ligger några olika antaganden om förväntad bokkonsumtion. Om bokmomsen sänks till 6 procent skulle antalet sålda böcker, vid en låg efterfrågeeffekt, öka med 6 procent. Bortfallet från statskassan skulle i detta fall bli 85 0 miljoner kronor. Vid en mycket hög efterfrågeeffekt skulle ökningen kunna bli 35 procent. Bortfallet från statskassan blir då miljoner kronor. Om bokmomsen däremot sänks till 12 procent skulle antalet sålda böcker, vid en låg efterfrågeeffekt, öka med 4 procent. Bortfallet från statskassan skulle i detta fall bli 580 miljoner kronor. Vid en mycket hög efterfrågeeffekt skulle ökningen kunna bli 22 procent. Bortfallet från statskassan blir då 64 0 miljoner kronor. 8

9 Den svenska bokmarknadens försäljning 1998 För att ta reda på hur omfattande den svenska bokmarknaden är har befintlig statistik använts i kombination med insamling av ny statistik. Syftet med denna branschtäckning är att med god säkerhet uppskatta storleken av försäljningen till slutkonsumenten. Den befintliga statistik som nyttjats är Svenska Förläggareföreningens (SVF) statistik 1998, samt försäljningssiffror från Föreningen Svenska Läromedelsproducenters (FSL) statistik gällande Dessa två föreningars förlagsstatistik kombineras bl.a. med en undersökning av övriga allmänlitteraturproducerande förlag, utförd av Kulturrådet under hösten Ett mindre antal förlag har undersökts separat då dessa inte omfattas av ovanstående undersökningar. En ambition i utredningen är att få fram uppgifter om den totala försäljningen till konsument. Av denna anledning har ytterligare en undersökning utförts under hösten 1999; en undersökning som omfattar hela återförsäljarledet. Förlagens direkt- och bokklubbsförsäljning till konsument har sedan slagits samman med återförsäljarnas försäljning. Svenska Förläggareföreningens statistik Förläggareföreningens statistik redovisar medlemsförlagens utgivning och försäljning av litteratur. Förläggareföreningens statistik utkommer årligen sedan 26 år. Statistiken bygger på enkätuppgifter från föreningens medlemsförlag vilka i huvudsak ger ut allmänlitteratur deltog 82 medlemmar i undersökningen. Enligt Förläggareföreningen omfattar dessa 82 förlag 99,9 procent av samtliga medlemsförlags totalt fakturerade försäljning. 9

10 Föreningen Svenska Läromedelsproducenters statistik FSL:s statistik omfattar 26 medlemsförlag. Statistiken redovisar bl.a. försäljning för samtliga medlemmar och en uppdelning av försäljningen på köpare (bl.a. fördelad på skolform). Kulturrådets förlagsstatistik Under hösten 1999 genomförde Kulturrådet en provundersökning av allmänlitteraturutgivande förlag som inte är medlemmar i Svenska Förläggareföreningen. Resultaten redovisas i sin helhet i Förlagsstatistik. Resultat av provundersökning för De förlag som ingår i undersökningen skall ha en regelbunden utgivning av allmänlitteratur, det vill säga förlag vars huvudsyfte är att ge ut litteratur som vänder sig till en större allmänhet och därmed säljs i bokhandel, genom bokklubbar eller andra gängse försäljningskanaler. Med regelbunden utgivning menas här minst två utgivna titlar 1997 och minst två utgivna titlar Förlag som enbart är inriktade på läromedel eller akademisk litteratur finns inte med i undersökningen, inte heller specialförlag som till exempel ger ut handböcker för ett visst varumärke. Enskilda utgivare ingår inte heller i urvalet. Vidare har myndigheter, organisationer med flera till största del exkluderats ur statistiken. Till undantagen hör de myndigheter och organisationer som bildat ett eget förlag med fristående verksamhet. Urvalet har gjorts med hjälp av ett antal källor. De register som använts är Seeligs adressregister, SCB:s företagsregister för förlag, NOFF:s medlemsregister (Nordiska föreningen för mindre förlag), Den Svenska Bokbranschen 1998 (BMI 1998), Förlagsadresser 1998 (Särtryck ur Svensk Bokförteckning 1997) samt bokförlag registrerade hos Patent- och registreringsverket. Kompletterande uppgifter har hämtats från Libris (KB) och från Kulturrådets lista över förlag som har fått litteraturstöd. Dessutom har ett särskilt utdrag gjorts ur Libris över utgivna böcker Undersökningen är en enkätundersökning och enkäten är konstruerad så att den skall ge svar på frågor angående försäljning och produktion. Den försäljning som efterfrågas redovisas även specifikt för olika kunder och kundgrupper. Kulturrådet valde att gå ut till ett stort antal förlag för att få en betydande mångfald i materialet. Ett första utskick till de 200 aktuella förlagen gjordes i september månad 1999 följt av två nya 10

11 utskick med påminnelsebrev i oktober. För att minska bortfallet gjordes även påminnelser via telefon. Telefonkontakt togs även med de förlag som svarat när något var oklart eller när förlagen inte lämnat kompletta uppgifter. Av de 200 förlag som ingick i undersökningen svarade 105. Detta ger en svarsfrekvens på 52,5 procent. Denna svarsfrekvens är låg. Men efter att de inte svarande förlagen undersökts närmare i Patent- och registreringsverkets register visade det sig att dessa förlag i de flesta fall har en mycket liten verksamhet. Uppgifterna rörande totalförsäljning är med andra ord i stort korrekta, en viss underskattning kan dock ha uppstått. Kulturrådets undersökning av återförsäljarledet De tre olika förlagsundersökningarna är tillsammans inte tillräckliga för att ge en säker bild av det samlade försäljningsvärdet till slutkonsumenten. De uppgifter som är säkra med avseende på försäljning till slutkonsument är uppgifter om direktförsäljning och bokklubbsförsäljning. Kulturrådet har valt att endast använda dessa uppgifter från de nämnda undersökningarna. För att ge en säkrare bild av bokmarknaden i konsumentledet har Kulturrådet genomfört en kartläggning som omfattar bokhandlar och övriga återförsäljare hösten I Sverige fanns vid undersökningens genomförande cirka 33 0 företag som bedriver bokhandelsverksamhet (antalet försäljningsställen är betydligt fler) samt ett stort antal andra återförsäljare av böcker. Bokhandlarna Landets bokhandlar har delats in i följande kategorier; läromedels-, special- samt obundna bokhandlar. Läromedelsbokhandlarna säljer i största utsträckning läromedel samt kurslitteratur. Specialbokhandlarna är bokhandlar med mer speciella inriktningar t.ex. sådana som endast säljer litteratur på ett annat språk än svenska. Specialbokhandlarna har även ett relativt stort utbud av övriga produkter. De obundna bokhandlarna är gängse bokhandlar vilka inte tillhör någon form av grupp, dvs. inte tillhör Akademibokhandelsgruppen, Bokia eller JB-gruppen (Wettergrens bokhandel samt övriga JB). 11

12 De uppgifter som har efterfrågats rör endast försäljning av böcker. De kontaktade återförsäljarna har även fått ange hur stora delar av bokförsäljningen som går till; privatpersoner, kommunala skolor, kommunala bibliotek, universitetsbibliotek, forskningsinstitutioner, företag, offentlig myndighet samt annan återförsäljare. Denna uppdelning av försäljningen på kundgrupper har efterfrågats då informationen är nödvändig för att räkna ut hur stora statens intäkter från bokmomsen är. Från de bokhandlar som ingår i Akademibokhandelsgruppen, Bokia, Wettergrens eller övriga JB-gruppen har uppgifter inhämtats centralt via respektive huvudkontor. Av de bokhandlar som inte tillhör någon av ovan nämnda grupper har samtliga fått lämna uppgifter som har en årlig omsättning överskridande 5 miljoner kronor och inte uteslutande säljer böcker. Återstående bokhandlar är: Läromedelsbokhandlar med en årlig omsättning mindre än 5 miljoner kronor. Specialbokhandlar med en årlig omsättning mindre än 5 miljoner kronor. Obundna bokhandlar med en årlig omsättning mindre än 5 miljoner kronor. 12 obundna bokhandlar med en årlig omsättning över 5 miljoner kronor som inte varit nåbara per telefon eller varit villiga att lämna uppgifter. Ett urval av dessa bokhandlar har kontaktats och fått representera övriga bokhandlar. Urvalet ser ut som följer: 1. Med utgångspunkt i den redan befintliga kategoriindelningen gjordes en sortering med avseende på omsättningen. 2. De tre kategorierna bokhandlar delades upp i ytterligare grupper så att det totala antalet nu blev sex; stora och små special-, stora och små obundna-, samt stora och små läromedelsbokhandlar. 3. I de sex grupperna gjordes nu systematiska urval vilket innebär att kontakt tas med exempelvis var fjärde boklåda i en grupp med utgångspunkt i en slumpmässig startpunkt; den boklåda som inleder följden av kontaktade bokhandlar väljs således slumpmässigt. Med utgångspunkt i de erhållna uppgifterna från dessa fyra par- 12

13 ter kunde en jämförelse göras med övriga bokhandlars totala försäljning (böcker samt övriga varor) med hjälp av Patent- och registreringsverkets register där samtliga bokhandlar som drivs i aktiebolagsform finns registrerade. De undersökta bokhandlarna omfattar minst 80 procent av den totala bokförsäljningen i bokhandeln. De bokhandlar som blev kontaktade efter att det systematiska urvalet gjorts fick utgöra grund för den genomsnittliga bokförsäljningen i respektive grupp. De bokhandlar som kontaktades i gruppen små specialbokhandlar fick således representera övriga små specialbokhandlar med avseende på hur stor andel böcker som säljs av den totala försäljningen i dessa bokhandlar osv. Övriga återförsäljare av böcker Bokhandeln står för den i särklass största delen av återförsäljning av böcker. Vid sidan av bokhandeln är varuhusen den därnäst största återförsäljaren. Även kiosker redovisar en betydande bokförsäljning. Dessa olika kategorier av återförsäljare har kontaktats antingen direkt eller via de centrala organ som förmedlar böcker till t.ex. kiosker som inte ingår i någon kedja. Samtliga har fått samma frågor som bokhandlarna. Den svenska bokmarknadens försäljning exklusive moms Total marknad 5,73 Mdkr Bokklubbar 0,83 Mdkr Direktförsäljning 2,26 Mdkr Detaljhandel 2,64 Mdkr Bokhandel 2,13 Mdkr Varuhus 0,39 Mdkr Övrigt 0,12 Mdkr Den totala försäljningen exkl. moms uppgår till lite drygt 5,7 miljarder kronor. Den bokkonsumtion som inte ersätts för momsutlägg, 13

14 nämligen privatkomsumtion och kommunal komsumtion, står för ca 90 procent av de totala bokköpen. Detta innebär att statens inkomster från bokmomsen uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor. 14

15 Argument och fakta Nedan görs en genomgång av huvuddelen av argumenten som förekommit i debatten. Argument mot sänkning handlar naturligen i största utsträckning om hur en bokmomssänkning skall finansieras. Differentierade momssatser på»det tryckta ordet«varför har»det tryckta ordet«olika momssats i olika sammanhang? Olika momssatser i Sverige Momssatser Motsvarar 25 procent 20 procent av priset inkl. moms 12 procent 10,71 procent inkl. moms 6 procent 5,66 procent inkl. moms 25 procents moms är den nivå som kallas för den allmänna momssatsen. I detta block ingår de flesta varor och tjänster, bl.a. böcker och tidskrifter. 12 procents moms omfattar bl.a. livsmedel, däremot representeras inte»det tryckta ordet«i detta block. 6 procents moms, vilket är Sveriges lägsta momsnivå, omfattar allmänna nyhetstidningar, samt motsvarande radio- och kassetttidningar. Den allmänna nyhetstidningen skall vara av dagspresskaraktär och utkomma med minst ett nummer i veckan för att inte bli belagd med 25 procents moms. Olika momssatser på»det tryckta ordet«i Sverige, procent»det tryckta ordet«momssats Böcker 25 Tidskrifter 25 Dagstidningar 6 Söndagsbilagor 6 15

16 I debatten tas ofta upp att gränserna mellan bok och dagstidning är flytande t.ex. när man sommartid kan läsa deckare i kvällstidningarnas bilagor vilka endast är belagda med 6 procents moms. Vidare kan det även vara svårt att se skillnaden mellan vissa tidskrifter med 25 procents moms och»söndagsbilagorna«. Kulturmoms Varför omfattas inte böcker av den momssats som brukar kallas kulturmoms? Böcker ingår inte i 6-procentblocket, där de flesta övriga varor och tjänster som har kulturell anknytning ingår. Detta är en variant på argumentet rörande differentierade momssatser på»det tryckta ordet«. Entréavgifter till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, balett-, operaföreställningar och därmed jämförliga föreställningar ingår i denna grupp. Som tidigare nämnts ingår även allmänna nyhetstidningar i denna grupp men alltså ej böcker och tidskrifter. Bokmomsnivån i övriga EU-länder Varför skall Sverige ha en av världens högsta bokmomssatser? Denna fråga är grunden till ett av de vanligast förekommande argumenten för en bokmomssänkning. Det finns ett EU-direktiv (92/77/EEG, 19 oktober 1992) enligt vilket medlemsländerna får använda sin lägsta momssats på böcker och så görs också i de flesta fall. Momssatser på böcker inom EU, procent EU-medlemmar Fasta bokpriser Allmän moms Bokmoms Belgien Nej 21 6 Danmark Ja Finland Nej 22 8 Frankrike Ja 20,6 5,5 Grekland Ja 18 4 Irland Nej 21 0 Italien Ja 20 4 Luxemburg Nej 15 3 Nederländerna Ja 17,5 6 Portugal Ja 17 5 Spanien Ja 16 4 Storbritannien Nej 17,5 0 Sverige Nej Tyskland Ja 16 7 Österrike Ja

17 Det är endast Danmark och Sverige som inte tillämpar en lägre momssats än den allmänna på böcker. För jämförelse, procent Fasta bokpriser Allmän moms Bokmoms Estland Lettland Litauen Norge Ja 23 0 Polen Ja 22 0 Schweiz Ja 6,5 2 Tjeckien Ungern Generell kulturpolitisk aspekt på en bokmomssänkning Det kommer att läsas fler böcker om bokmomsen sänks! Argumentet förutsätter att priserna på böcker sjunker samt att detta leder till fler bokköp. Vidare framhävs även att litteraturutbudet skulle bli bredare då det för förlag och bokhandel blir lättare att hantera mer svårsåld litteratur om prisnivån är en annan än idag. De kulturpolitiska fördelarna skulle med andra ord vara att läsandet stimuleras och att litteraturutbudet breddas. Det har då och då framskymtat i debatten att en minskad momsintäkt för staten kan ses som en investering i humankapital. Läsvanor Ovanstående argument grundar sig på den allmänna utgångspunkten att det bör läsas fler böcker i Sverige. Läsvanorna i de nordiska och baltiska länderna (böcker) Andel läsare en Genomsnittlig Antal medieutlån/ Nation genomsnittlig dag lästid (min/dag) tusen inv. och år Danmark 12% 14,2 Estland 39% 37 10,6 Finland 34% 26 19,6 Lettland 41% 49 5,6 Litauen 17% 5,9 Norge 18% 10 4,3 Sverige 39% 23 9,1 Källor: Nordic Baltic Media Statistics 1998, LibEcon 2000, Mediabarometern 1998 (Nordicom), Norsk mediebarometer 1998 (Statistisk sentralbyrå), Folkbiblioteken 1998 (Statens kulturråd) 17

18 Antal medieutlån från folkbiblioteken gäller 1998 med undantag för Lettland vars värde gäller När det gäller andel läsare och genomsnittlig lästid är samtliga värden för Finland, Norge och Sverige från 1998 utom genomsnittlig lästid per dag för Sverige som är från Värden för övriga länder gäller Undersökningarna är gjorda enligt olika metoder i de olika länderna varför en strikt jämförelse inte blir rättvisande. Värdena borde ändå kunna ses som en indikation på hur läsvanorna är i de olika länderna. Läsandenivån i Sverige och Finland är hög och ungefär likvärdig. Även Estland och Lettland har höga värden. Antalet medieutlån per invånare är högst i Finland och Danmark. Finland År 1994 sänktes den finska bokmomsen från 22 till 12 procent. Som en följd av att Finland blivit medlem i EU slopades 1998 två momssatser; 12- och 6-procentnivån. Därför flyttades bokmomsen till det kvarvarande 8-procentblocket, vilket motsvarar Sveriges lägsta nivå. Detta skedde utan några egentliga diskussioner. Finlands bokmomssänkning har diskuterats i Sverige. Framförallt har det talats om de positiva effekterna med tanke på att böckerna blivit billigare. Böckerna har sjunkit i pris, oklart hur mycket, men däremot finns det ingenting som visar att den sänkta bokmomsen bidragit till fler sålda böcker. Det har förvisso skett en viss uppgång i antalet sålda böcker efter den finska bokmomssänkningen, men övrig konsumtion har också ökat under samma tidsperiod. I Finland är reaktionerna från de flesta parter positiva vad gäller bokmomssänkningen, men detta innebär inte att reaktionerna skulle bli desamma i Sverige. Den finska bokmarknaden gav finska statskassan ungefär en fjärdedel så stora momsintäkter före momssänkningen, som den svenska bokmarknaden ger den svenska staten i momsintäkter idag. Det bör observeras att det inledande beslutet (1994) i Finland innebar en sänkning med tio procentenheter (22 till 12 procent). Sänkningen till 8 procent; blev en automatisk följd av anpassningen till EU:s momsregler. I Sverige fokuseras debatten på en sänkning från 25 procent till 6 procent (19 procentenheter) vilket är en markant skillnad. De tre aktörerna Svenska Bokhandlareföreningen (SBF), Svenska Förläggare- 18

19 föreningen (SVF) samt Sveriges Författarförbund (SFF) har i huvudsak likartade bedömningar i bokmomsfrågan. SBF och SVF är övertygade om att en bokmomssänkning som enskild insats kommer att ge ett positivt utslag för både konsument och producent. SFF framhåller å sin sida de strukturella problemen i bokbranschen som en lika viktig fråga och anser att en bokmomssänkning inte kommer att lösa dessa. SFF är emellertid även de positiva till en bokmomssänkning i grunden. Svenska Bokhandlareföreningens, Svenska Förläggareföreningens samt Sveriges Författarförbunds ståndpunkter inhämtade under december 1999 återfinns i bilaga 2, 3 och 4. Synpunkter från Kulturrådets förlagsundersökning När Kulturrådet genomförde förlagsundersökningen hösten 1999 ställdes ett par frågor angående bokmomsen i samma utskick. Sammanlagt svarade 94 allmänlitteraturförläggare. På frågan om de ansåg att bokmomsen borde sänkas svarade 75 procent att den bör slopas helt eller sänkas, 5 procent att den inte bör sänkas och 20 procent svarade inte alls. På frågan om hur slopad bokmoms kommer att påverka bokkonsumtionen långsiktigt svarade 72 procent att bokkonsumtionen kommer att öka, 6 procent att bokkonsumtionen inte kommer att förändras och 22 procent svarade inte på frågan. Övrigt I debatten har ibland föreslagits en sänkning av momsen enbart på barn- och ungdomslitteratur. Förutsättningarna för att genomföra en momssänkning av denna karaktär är begränsade då stora avgränsningsproblem kommer att uppstå. En uppdelning av bokutbudet i olika kategorier kopplade till varierande momsnivåer förefaller att vara en osäker och svårhanterlig väg. Detta följer heller inte den allmänna kulturpolitiska inriktningen. Även om det är möjligt att skarpt definiera vad som är barn- och ungdomslitteratur är det ytterst problematiskt att kontrollera att denna definition efterföljs. 19

20 Effekter av en bokmomssänkning Statens intäkter från bokmoms 1998 Intäkterna som redovisas är statens intäkter från bokmoms. De bokköp som genererar pengar till staten i form av momsintäkter är privatkonsumtion samt kommunal konsumtion (kommunala skolor och bibliotek). Statens intäkter från bokmomsen 1998, mkr Försäljning till kons. som inte blir momsersatta 1998 Försäljning exklusive moms Försäljning inklusive moms Momsintäkter från böcker (25 procents bokmoms) Försäljningen till konsumenter vilka inte ersätts för sina momsutlägg beräknas till ca (jämfört med totalmarknaden vilken uppgår till ) mkr exkl. moms. Inkl. moms uppgår denna försäljning till ca mkr. Momsintäkten är således ca mkr. Effektbedömning Kommer antalet bokköp att öka? Vilka förändringar i statens momsintäkter kan en sänkt bokmoms leda till? Detta är huvudfrågorna när en bokmomssänkning diskuteras. Utgångspunkten för att bedöma bortfallet vid en momssänkning är nuvarande bokmomsintäkter. Men man bör även räkna med att en bokmomssänkning påverkar köpintresset. Av betydelse för den fortsatta analysen är därför momssatsen, som direkt påverkar statens inkomster, marginalerna i form av branschpåslag som påverkar konsumentpriset och efterfrågans priselasticitet, vilken styr bokkonsumtionen i relation till prissättningen. Nedan följer en genomgång av de olika begreppen. De avgörande faktorerna vägs samman i en analys med en bedömning av 20

21 statens kostnader för en momssänkning och effekterna när det gäller förändringar i bokinköpsmönstren. PRIS- OCH INKOMSTELASTICITET Priselasticitet är ett mått som används för att beskriva hur efterfrågan på en produkt förändras när priset förändras. Priselasticiteten definieras som den procentuella förändringen av efterfrågad kvantitet av en produkt dividerat med den procentuella förändringen i produktens pris. Om den efterfrågade kvantiteten förändras med 4 procent vid en prissänkning med 2 procent innebär detta att denna specifika produkts priselasticitet är 2 vid detta pris. Priselasticitet uttrycks matematiskt i negativa tal, men vanligtvis talar man om efterfrågans priselasticitet i form av positiva tal. Priselasticiteten visar alltså hur efterfrågan förändras vid prisförändringar eller med andra ord hur känslig efterfrågan är för prisförändringar. Den delas oftast in i oelastisk, enhetselastisk och elastisk efterfrågan och det är dessa tre kategorier som är av intresse i detta sammanhang. Tabellen nedan beskriver följande situationer. Om priset på böcker sjunker och böckers genomsnittliga priselasticitet är oelastisk innebär det att den efterfrågade kvantiteten ökar mindre i relation till prissänkningens storlek och konsumenternas totala utgifter för böcker minskar. Om enhetselasticitet gäller kommer den efterfrågade kvantiteten att öka relativt sett lika mycket som storleken på prissänkningen och konsumenternas utgifter för böcker förblir totalt sett oförändrade. Om slutligen priselasticiteten genomsnittligt sett är elastisk innebär detta att den efterfrågade kvantiteten ökar relativt sett mer än storleken på prissänkningen och att konsumenternas totala utgifter för böcker ökar. Priselasticitetens effekt på såld kvantitet samt försäljning (kr) Effekt på total försäljning Effekt på efterfrågad kvantitet vid (kr) vid en prissänkning Elasticitet (E p ) Beskrivning prissänkning med 1 procent med 1 procent Mellan 0 och 1 Oelastisk Ökar med mindre än 1 % Minskar med mindre än 1 % Lika med 1 Enhetselastisk Ökar med 1 % Oförändrad Större än 1 Elastisk Ökar med mer än 1% Ökar; ju högre priselasticitet desto mer ökar totala försäljningen 21

22 EFTERFRÅGANS INKOMSTELASTICITET Ovanstående förklaring av efterfrågans priselasticitet gäller på motsvarande sätt även efterfrågans inkomstelasticitet. Denna är ett mått på hur känslig efterfrågan av en produkt är vid en inkomstförändring hos konsumenterna. När konsumentens inkomst ökar konsumeras mer i takt med konsumentens inkomstökning. FAKTORER SOM PÅVERKAR MOMSBORTFALLET Om branschens omsättning förblir oförändrad vid en momssänkning är inkomstbortfallet helt enkelt skillnaden mellan dagens intäkt vid 25 procents bokmoms och de intäkter som skulle genereras vid 6 procents bokmoms. Bortfallet blir vid denna beräkning cirka 980 miljoner kronor. Men för att få en mer nyanserad bild av det bortfall en bokmomssänkning skulle leda till, måste sådana faktorer som rör efterfrågan på böcker analyseras. Det är först när resultatet av en sådan analys finns, som det är möjligt att bedöma hur branschens aktörer kommer att agera vid en eventuell momssänkning på böcker. De frågor man kan ställa sig är: Hur stort genomslag får en bokmomssänkning i konsumentpris? Kommer förlag och bokhandel att förändra sina marginaler när möjlighet till detta erbjuds? Kommer konsumenterna att köpa fler böcker om bokmomsen sänks? Dessa är också huvudfrågorna i diskussionen om bokmomsen. En annan fråga är; kommer även de som i dag inte köper böcker att börja köpa, om priset sänks? Tyvärr saknas resultat från undersökningar i Sverige som visar effekterna av prissänkningar på böcker. Frågan kan således inte besvaras, däremot kan man föra allmänna resonemang utifrån antaganden om bokköparnas känslighet för bokpriser. Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen har tillsammans formulerat en avsiktsförklaring (bilaga 4) där parterna bl.a. uttalar:»på en fri marknad med många aktörer går det inte att tillskansa sig sådana marginaler som en momssänkning skulle ge«. I avsiktsförklaringen framhålls dessutom att det inte är ökade intäkter per bok som skulle ge ökad vinst utan ökad försäljningsvolym, vilket innebär att efterfrågan på böcker uppfattas som elastisk eller med andra ord att böcker har en priselasticitet som är större än 1. Efter en eventuell bokmomssänkning kommer det först på lång sikt att visa sig om insatsen leder till fler bokköp eller ej. Det är 22

23 först då som branschaktörerna kan ta ställning till om marginalerna bör förändras eller ej för att öka sina bruttointäkter. Av denna anledning är det viktigt att kombinera ett antal olika situationer med utgångspunkt i ovanstående resonemang. BORTFALLSANALYS Med bortfallsanalys menas här bortfall från statskassan som en följd av en bokmomsnedsättning. Med utgångspunkt i antaganden om momssats, marginal, samt efterfrågans priselasticitet kan man ställa följande frågor: Hur förändras bokbranschens intäkter efter en bokmomssänkning till 6 respektive 12 procent? Hur stort blir bortfallet från statskassan i form av reducerade momsintäkter? MOMSSATSEN Enligt EU-bestämmelser är det endast tillåtet att nyttja två momssatser under den generella momssatsen. I Sverige finns därmed alternativen 6 och 12 procent. Vid en momsnedsättning på böcker öppnas möjligheter för bokbranschen att hålla ett lägre pris, vilket innebär att det finns två alternativ för att öka bruttointäkterna. Det första är att efterfrågan på böcker ökar i så stor utsträckning att en vidgning av marginalerna inte skulle vara positiv i fråga om bruttointäktsökning. Bruttointäktsökningen skulle de facto bli mindre vid en vidgning av marginalerna om priselasticiteten är över 1. Det andra är att marginalerna vidgas av den anledningen att efterfrågan inte var priskänslig (priselasticitet under 1) och branschen vill nu maximera sin bruttointäkt. En sänkning av bokmomsen kommer således att oavsett efterfrågans priskänslighet ge bokbranschen ökade bruttointäkter. I diskussionen om bokmomssänkningen har det ibland förekommit tankar om att den lägre momssatsen skulle ge intäkter som är likvärdiga med dagens. Detta är dessvärre en omöjlighet. För att bokmomsintäkterna skall uppnå samma omfattning efter en bokmomsnedsättning krävs en extremt hög priselasticitet. I runda tal måste bokförsäljningen, inklusive moms, öka med cirka 25 0 procent för att vid 6 procents bokmoms inbringa en likvärdig bokmomsintäkt.. Även om det är teoretiskt möjligt att med en lägre bokmoms nå dagens bokmomsintäkter så är det däremot både teoretiskt och praktiskt omöjligt att undvika en minskad momsintäkt för staten vid en bokmomssänkning. Den konsument 23

24 som köper böcker konsumerar också andra varor och tjänster. Förutom ren konsumtion sparar samt exporterar (import, semesterkonsumtion m.m.) konsumenten även sin inkomst. Över tid antas att den kvot av inkomsten som går till konsumtion är oförändrad. Detta innebär att vid en ökad bokförsäljning flyttas köpkraften från en annan produkt till boken/böcker. Detta ger förlorade intäkter från dessa produkters momssats (vilken med största sannolikhet är högre än 6 procent). Oavsett ökad bokkonsumtion kan ett bortfall av momsintäkter till statskassan inte undvikas. MARGINALER Med förändring av marginalerna menas här en förändring med utgångspunkt i hur mycket av en eventuell bokmomssänkning som kommer konsumenten tillgodo. EXEMPEL 1: En sänkning till 6 procents bokmoms innebär en konsumentprissänkning med cirka 15,2 procent. Om konsumentpriset sjunker med endast 11,4 procent har således endast 75 procent av momssänkningen kommit konsumenten tillgodo. Bokbranschen har i detta fall vidgat sina marginaler med 25 procent av momssänkningen. Man kan förutsätta att marginalerna kommer att förändras, när effekterna av en eventuell momssänkning i form av förändrad efterfrågan kan säkerställas. Det är först när branschen vet hur efterfrågan på böcker är, som det går att bedöma om marginalerna bör ändras för att öka bruttointäkten ytterligare. Som tidigare nämnts kommer en bokmomssänkning bokbranschen tillgodo i form av ökade bruttointäkter, oavsett efterfrågans priskänslighet. Då kan man anta att marginalerna inte kommer att vidgas, eftersom en ökad bruttointäkt redan är säkerställd. Problemet med sådana antaganden åskådliggörs lättast med några exempel. EXEMPEL 2: Efterfrågan på böcker är oelastisk och ligger mellan 0,25 och 0,5 i priselasticitet och bokmomsen har sänkts till 6 procent. Marginalsättning vid oelastiska förhållanden, procent Skillnad i bruttointäktsökning Andel av bokmomssänkningen som Bruttointäktsökning i kronor vid mellan förändrade resp. ej kommer konsumenten tillhanda priselasticitet 0,25 resp. 0,5 förändrade marginaler 100 procent (Avsiktsförklaringen) 4,5 resp procent 11,2 resp. 13,4 +6,7 resp. +4,4 24

25 Om bokbranschen utnyttjar sin möjlighet att vidga marginalerna med 5 0 procent av vad bokmomssänkningen ger i konsumentprissänkning, innebär detta att en ytterligare ökning av bruttointäkterna med 4,4 till 6,7 procent möjliggörs. EXEMPEL 3: Efterfrågan på böcker är elastisk och ligger mellan 1,25 och 1,5 i priselasticitet och bokmomsen har sänkts till 6 procent. Marginalsättning vid elastiska förhållanden,procent Skillnad i bruttointäktsökning Andel av bokmomssänkningen som Bruttointäktsökning i kronor vid mellan förändrade resp. ej kommer konsumenten tillhanda priselasticitet 1,25 resp. 1,5 förändrade marginaler 125 procent 23,5 resp. 29,1 +1,1 resp. 2,2 100 procent (Avsiktsförklaringen) 22,4 resp. 26,9-50 procent 20,2 resp. 22,4-2,2 resp. -4,5 En möjlighet som tas hänsyn till i detta exempel är att bokbranschen sänker priserna mer än vad bokmomssänkningen ger. Om efterfrågan på böcker är elastisk innebär detta att största bruttointäkt fås då priset på böcker sänks ytterligare utöver den prissänkning som bokmomsnedsättningen innebar. Om fullständig kännedom saknas om priskänsligheten på böcker kan man anta att bokbranschen kommer att avvakta en eventuell förändring av sina marginaler. Däremot kan man med utgångsläge i att branschen har en vetskap om elasticitetsförhållandena anta att en förändring av marginalerna kommer att inträffa omgående efter en eventuell bokmomssänkning. Förändringen av marginalerna kommer då att givet branschens tro om elasticitetsförhållandena vara i enlighet med ovanstående exempel. Vid oelastiskt förhållande kommer branschen att vidga sina marginaler. Vid elastiskt förhållande kommer branschen inte att vidga sina marginaler utan snarare sänka priset ytterligare. Uppfattar bokbranschen efterfrågan som elastisk borde en prissänkning redan ha skett, då detta skulle innebära ökade bruttointäkter. Avsiktsförklaringen implicerar som tidigare påpekats elastiska förhållanden, vilket torde innebära en positiv prissättning för konsumenterna, nämligen lägre priser än vad momssänkningen i sig skulle ge. Marginalerna kan användas som ett»redskap«som styr bruttointäkten. De kommer med största sannolikhet att förändras utifrån 25

26 elasticitetsförhållandena för att öka branschens bruttointäkter i största möjliga mån. EFTERFRÅGANS PRISKÄNSLIGHET Efterfrågans priskänslighet spelar in på många plan i bedömningarna av bokbranschens reaktioner samt förväntade ökade bruttointäkter. Elasticiteten kommer också att påverka reduktionen av momsintäkterna i betydande mening. Analys av momsbortfallet tre scenarier Beräkningarna har utförts med utgångspunkt från en genomsnittlig priselasticitet för böcker applicerad på hela svenska folket som konsument. De viktigaste antagandena som ligger till grund för beräkningarna är baserade på tidigare genomgång och är i korthet följande: 1. Konsumtionskvoten är konstant, dvs. svenska folket konsumerar lika stor del av sin inkomst varje år eller över tid. 2. Branschen kommer att reagera så att maximal bruttointäkt erhålles. I beräkningarna tas ingen hänsyn till huruvida branschen växer så att fler arbetstillfällen skapas eller liknande. Strukturella förändringar i branschen och dess konsekvenser framkallade av en ökad såld kvantitet tas med andra ord inte med i dessa beräkningar. Nedan följer en genomgång av tre scenarion vilka alla leder till att momsintäkten reduceras när bokmomsen sänks. Scenarierna bygger alla på en bokmomssänkning till 6 procent eller 12 procent och med olika antaganden om elasticiteten. SCENARIO ETT DET OELASTISKA FÖRHÅLLANDET I detta fall har vi en elasticitet som inte tyder på någon större reaktion hos konsumenterna vid en prissänkning. Eftersom efterfrågeökningen på böcker i relation till prissänkningen inte blir så stor leder detta förhållande troligen till att bokbranschen vidgar sina marginaler. Konsumenternas totala utgift för böcker minskar och det förutsätts i detta scenario att de pengar som blir över konsumeras på annan produkt (belagd med 25 procents moms). 26 SCENARIO TVÅ DET ENHETSELASTISKA FÖRHÅLLANDET I det enhetselastiska förhållandet kommer troligen inte margi-

27 nalerna att förändras. Konsumenternas totala utgift för böcker kommer att vara lika stor som innan bokmomssänkningen. SCENARIO TRE DET ELASTISKA FÖRHÅLLANDET I detta scenario där böcker har en elastisk efterfrågan kan vi förvänta oss en tydlig reaktion hos konsumenterna, när priset förändras. Den procentuella ökningen av bokinköpen kommer att vara större än den procentuella förändringen av priset. Ett sådant förhållande bör leda till att bokbranschen sänker priserna ytterligare, utöver vad en momssänkning i sig ger i konsumentprissänkning. Effekten blir att konsumenternas totala utgift för böcker ökar och det förutsätts att de pengar som överskrider den normala bokkonsumtionen tas från annan produkt (belagd med 25 procents moms). Analys av momsbortfallet en sammanfattning Sammanfattningen bygger på kommande tabell (se sid. 29) gällande en bokmomssänkning till 6 procent, i parenteserna återfinns värdena gällande en sänkning till 12 procent. Om bokmomsen sänks till 6 procent möjliggörs en konsumentprissänkning med 15,2 (10,4) procent. Beroende på priselasticiteten kommer denna konsumentprissänkning att slå igenom i olika stor utsträckning. Förutsatt att branschen uppfattar priserna som oelastiska kommer dess marginaler troligen att vidgas inom bokmomssänkningens ramar. Om å andra sidan uppfattningen är att enhetselasticitet gäller, kommer marginalerna troligtvis inte att förändras. Om ett elastiskt förhållande antas, kommer troligtvis konsumentpriset att sänkas ytterligare, utöver vad bokmomssänkningen ger. Den verkliga konsumentprissänkningen kommer med utgångspunkt från gjorda antaganden att ligga på mellan 11,4 (7,8) procent (scenario ett) och 19 (13) procent (scenario tre) beroende på elasticitetsförhållandena (eller branschens uppfattning om elasticitetsförhållandena). Antalet sålda böcker kommer i alla tre scenarier att öka markant från 6 (4,2) procent (scenario ett) till 35,2 (22,4) procent (scenario tre). Denna kvantitativa försäljningsökning leder till en ökad försäljning, exklusive moms från 11,2 (7,3) procent (scenario ett) till 29,1 (18,9) procent (scenario tre). Även försäljningen, inklu- 27

28 sive moms förändras. Av denna siffra framgår hur mycket pengar som tas från eller ges till annan produkt. Det första scenariot innebär en total försäljning, inklusive moms, som ligger under dagens totala bokförsäljning, vilket möjliggör konsumtion av annan produkt för de överblivna pengarna och följaktligen en förflyttning av köpkraften. Scenario två innebär en bokförsäljning, inklusive moms, motsvarande dagens. Det tredje scenariot följs av en bokförsäljning, inklusive moms, som överskrider dagens, vilket innebär att köpkraften även här flyttas, men i detta fall åt andra hållet. Boken har i detta fall konkurrerat ut en annan produkt. Den nya bokmomsintäkten blir vid 6 procents inom parentes 12 procents bokmoms 347 (669) mkr (scenario ett) till 4 03 (741) mkr (scenario tre). Denna nya bokmomsintäkt måste här, beroende på situation, kompletteras med en extra intäkt från annan produkts normala momsintäkt eller ett bortfall från annan produkts normala momsintäkt. Den totala momsintäkten kommer, beroende på momssatsen, att reduceras med dagens bokmomsintäkt minskad med bokmomsintäkten efter en eventuell bokmomssänkning. Vidare bör man även ta hänsyn till momsintäkter eller momsbortfall från annan produkt. 28

29 Effekten av en sänkning till 6 procents bokmoms Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Priselasticitet (Genomsnittlig) 0,5 1,0 1,5 Momssänkningen ger en kons. prissänkning med 15,2% 15,2% 15,2% Genomslag till kons. (av 15,2% vid 6% bokmoms) 75% 100% 125% Reell konsumentprissänkning 11,4% 15,2% 19% Ökad såld kvantitet (antal böcker) 6% 17,9% 35,2% Ökad försäljning exkl. moms (kronor) 11,2% 17,9% 29,1% Försäljning inkl. moms 6129 mkr 6500 mkr 7116 mkr Ger en momsintäkt på 347 mkr 368 mkr 403 mkr Överskott / underskott gentemot annan produkt 371 mkr 0kr -616 mkr Överföring till / från produkt med 25 procents moms 74,2 mkr 0kr -123,2 mkr Total momsintäkt implicerad av ny bokmomssats 445,2 mkr 368 mkr 279,8 mkr Kostnad för staten (momsbortfall, avrundat till närmsta 10-tal) 850 mkr 930 mkr 1020 mkr Effekten av en sänkning till 12 procents bokmoms Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Priselasticitet (Genomsnittlig) 0,5 1,0 1,5 Momssänkningen ger en kons. prissänkning med 10,4% 10,4% 10,4% Genomslag till kons. (av 15,2% vid 6% bokmoms) 75% 100% 125% Reell konsumentprissänkning 7,8% 10,4% 13% Ökad såld kvantitet (antal böcker) 4,2% 11,6% 22,4% Ökad försäljning exkl. moms (kronor) 7,3% 11,6% 18,9% Försäljning inkl. moms 6249 mkr 6500 mkr 6924,7 mkr Ger en momsintäkt på 668,6 mkr 695,5 mkr 740,9 mkr Överskott / underskott gentemot annan produkt 251 mkr 0kr -424,7 mkr Överföring till / från produkt med 25 procents moms 50,2 mkr 0kr -84,9 mkr Total momsintäkt implicerad av ny bokmomssats 718,8 mkr 695,5 mkr 656 mkr Kostnad för staten (momsbortfall, avrundat till närmsta 10-tal) 580 mkr 600 mkr 640 mkr 29

30 Jämförelse inkomstbortfall för staten vid en sänkning till 6 respektive 12 procents bokmoms Skillnad i inkomstbortfall för staten vid de tre olika scenarierna och vid 6 resp. 12 procents bokmoms vid 6% 2 vid 6% 3 vid 6% 1 vid 12% 2 vid 12% 3 vid 12% Ny momsintäkt Inkomstbortfall Den totala momsintäktsreduktionen kommer vid en bokmomssänkning till 6 procent att leda till ett inkomstbortfall för staten med 85 0 mkr vid förhållanden som liknar de i scenario ett, 93 0 mkr vid scenario två samt mkr vid scenario tre. Den totala momsintäktsreduktionen kommer vid en bokmomssänkning till 12 procent att leda till ett inkomstbortfall för staten med 580 mkr vid förhållanden efterliknande scenario ett, 600 mkr vid scenario två samt 64 0 mkr vid scenario tre. Momsbortfall för staten vid sänkning till 6 resp. 12 procents bokmoms i de tre olika scenarierna, mkr Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Priselasticitet (Genomsnittlig) 0,5 1,0 1,5 Momsbortfall vid sänkning till 6 procent Momsbortfall vid sänkning till 12 procent Differens mellan sänkning till 6 resp. 12 procent

31 Ovanstående resonemang med utgångspunkt i gjorda antaganden visar alltså att bokkonsumtionen kommer att öka mer eller mindre drastiskt i alla scenarier. Priselasticiteten styr hur stor den ökade sålda kvantiteten blir och ju fler böcker vi köper desto större blir bortfallet för staten. Efterfrågans inkomstelasticitet nämndes i ett tidigare avsnitt. Enligt Konjunkturinstitutet står de svenska hushållen inför en stark inkomst- och konsumtionsutveckling. Efter en eventuell bokmomssänkning är det av vikt att ta med denna typ av faktorer i en effektbedömning. Statens momsintäktsbortfall kan bedömas uppgå till mellan 85 0 miljoner och miljoner kronor med en momssänkning till 6 procent och mellan 580 miljoner och 64 0 miljoner kronor vid en sänkning till 12 procent. 31

32

33

34

35

36

37

38

39 Bruttointäktsförändring exkl. moms vid 6 procents bokmoms vid olika elasticitetsförhållanden (0 2) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda. Bruttointäktsförändring exkl. moms vid 12 procents bokmoms vid olika elasticitetsförhållanden (0 2) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda.

40 Skillnad i ökad bruttointäkt exkl. moms vid 6 procents bokmoms vid olika elasticitetsförhållanden (0 2) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda. Skillnad i ökad bruttointäkt exkl. moms vid 12 procents bokmoms vid olika elasticitetsförhållanden (0 2) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda.

41 Total försäljning av böcker inkl. moms vid 6 procents bokmoms vid olika elsaticitetsförhållanden (0 2) Kronor ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda. Total försäljning av böcker inkl. moms vid 12 procents bokmoms vid olika elsaticitetsförhållanden (0 2) Kronor ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda.

42 Andel av dagens bokmomsintäkt som uppbringas vid 6 procents bokmoms (exkl. köpkraftsflytt) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda. Andel av dagens bokmomsintäkt som uppbringas vid 12 procents bokmoms (exkl. köpkraftsflytt) Procent ,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1, procent 75 procent Avsiktsförklaring 125 procent Andel av bokmomssänkningen som kommer bokkonsumenten tillhanda.

43

44