DYNAMO nytt. Mars 2009 Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN

Transkript

1 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN Mars 2009 Vad har hänt sedan sist? Ungdomar utan utbildning Den 4 mars anordnade DYNAMO ett mycket välbesökt seminarium om lågutbildade ungdomars situation. En fråga som ter sig allt viktigare när vi nu är inne i en sysselsättningskris. Seminariet hade titeln Ungdomar utan utbildning och utgångspunkt var rapporter från två projekt som ingår i DYNAMO-programmet, nämligen Utbildningssamhällets underklass? av doc. Göran Sidebäck och fil.lic. Lars Sundbom vid Mälardalens högskola och Ungdomars övergång från skola till arbetsliv aktuella utmaningar och lokala erfarenheter av doc. Jonas Olofsson, fil.dr. Alexandru Panican, doc. Lars Pettersson och fil.dr. Erica Righard vid Lunds universitet. Erling Ribbing var moderator för seminariet och inledde med att ge en kort information om VINNOVAs verksamhet med tyngdpunkt på vad som sker och har skett i DYNAMOprogrammets regi. Han överlämnade sedan ordet till programchefen vid FAS, Kenneth Abrahamsson, som talade under rubriken Ungdomar utan utbildning en förlorad generation? Han gick igenom vad som hänt på skolfronten sedan 70-talet, något som han kallade för det 30-åriga kriget för en ny gymnasieskola. Han ansåg bl.a. att vi i Sverige har en livslång utbildning och att etableringsperioden under senare år dragit ut på tiden. Han ifrågasatte vidare om kunskapskraven verkligen har ökat. Enligt hans uppfattning vill arbetsgivare ha folk som kommer i tid och gör det de ska. Det gamla målet att 50 procent av ungdomarna ska genomgå högskoleutbildning passar kanske inte så bra idag, ansåg han. Efter Kenneths breda exposé var det dags för fil.lic. Lars Sundbom, Mälardalens högskola, att tala om projektet som resulterat i rapporten Utbildningssamhällets underklass? Vid högskolan har man byggt upp en registerdatabas som gör att man kan följa en individ genom livet och se vilken utbildning han/hon skaffar sig och när han/hon får jobb och vilken inkomst han/hon har under olika perioder av livet. Man har i detta projekt särskilt tittat på personer som vid 22 års ålder bara har grundskoleutbildning. Det är i genomsnitt 12 procent varje år som tillhör denna grupp. Hur går det då för dem? Många fortsätter att studera vid komvux, folkhögskola eller AMU. De har en svag förankring på arbetsmarknaden eller saknar totalt denna förankring, 20 procent står helt utanför arbetsmarknaden. Några som tidigt fått in en fot på arbetsmarknaden har dock lycktas riktigt bra och fått en inkomst som överstiger medianen. I projektet har man sett att det finns bostadsområden där 50 procent är lågutbildade. Detta gäller även vissa områden med helsvensk befolkning. Man har funnit att dödligheten är större bland lågutbildade. De lågutbildade riskerar att fara illa. De har kanske ett högre riskbeteende än andra ungdomar. Självmord är tyvärr också en vanlig dödsorsak.

2 Sedan var det doc. Jonas Olofssons och fil.dr. Alexandru Panicans tur att berätta om erfarenheterna från det DYNAMO-projekt de tillsammans med ytterligare några forskare vid Lunds universitet beskrivit i rapporten Ungdomars övergång från skola till arbetsliv aktuella utmaningar och lokala erfarenheter. De framhöll att projektets övergripande syfte var att undersöka villkor och förutsättningar för att stärka resurssvaga ungdomars etableringsmöjligheter. De började med att titta på lärlingsutbildning och gymnasieskolans individuella program. De övergick sedan till att undersöka vilka insatser som gjorts för lågutbildade ungdomar på lokal nivå. För att få veta vad som gjorts för denna grupp har man intervjuat tjänstemän i tio kommuner. Man har också tittat på det regelverk som styr skola och arbetsmarknad och kan konstatera att det har skett en rad förändringar. Ytterligare förändringar väntas då det kommer en prop. under våren om förändringar av gymnasieskolan, troligen av det individuella programmet. Det individuella programmet, där många av dessa ungdomar hamnar, ser olika ut i olika kommuner och bilden av det är motsägelsefull. Programmet innebär en möjlighet för vissa elever, men programmet innebär samtidigt att eleverna blir stämplade som resurssvaga. Kritik kan riktas mot det alltför stora kravet på kunskap i kärnämnena och allmän högskolebehörighet. Varför erbjuda skoltrötta elever mer utbildning? Detta leder ju ofta till ytterligare misslyckanden. Projektet har också tittat på lärlingsutbildning som ett alternativ till det individuella programmet. Denna utbildning innebär att man socialiseras in i en yrkesroll och får kontakt med arbetsgivare men problemet är att näringslivet inte ställer upp med praktikplatser i tillräcklig omfattning. Undantaget tycks vara Göteborg som tillhandahåller många möjligheter till praktik. En av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som gjorts på senare tid är införandet av Jobbgarantin som innebär att Arbetsförmedlingen står för jobbsökeri och matchning för åringar. Risken är dock stor att många ungdomar ändå hamnar mellan stolarna eftersom ansvarsfördelningen mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen är oklar. Efter dessa rapportgenomgångar följde en paneldebatt med följande deltagare: Fredric Skälstad, Utbildningsdepartementet, Kristina Scharp, Sv. Näringsliv, Lars Österlind, Stockholms hantverksförening, Malin Blomgren, Arbetsförmedlingen, Tor Hatlevoll, SKL, Susanne Zander, Ungdomsstyrelsen, Kenneth Abrahamsson, FAS, Jonas Olofsson, Lunds universitet, Göran Sidebäck, Mälardalens högskola och med Erling Ribbing som moderator. Det visade sig att paneldeltagarna var överens med forskarna om hur problemen ser ut. Bättre samarbete mellan skola, arbetsförmedling och arbetsliv efterlystes. Flexiblare lagstiftning kan göra det lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Insatser borde sättas in redan i grundskolan för dessa elever och hänsyn tas till att olika individer lär på olika sätt. Nuvarande system passar inte alla. Det individuella programmet måste ändras så att det inte längre är en förberedelse till det nationella programmet. Prao och praktik är viktiga men företagare vill inte ta emot elever om man inte får betalt. Lärlingsutbildningens förtjänster framhölls och en annan utbildningssyn och möjlighet att göra praktiska intelligenstester efterfrågades. Viktigt att det finns flera vägar till gymnasiekompetens. Avreglering och ökad lönespridning är inte självklart en bra medicin. På frågan om vem som har ansvaret är alla överens om att ansvaret är delat och att samarbete är nödvändigt. Det vore kanske bra med en klarare ansvarfördelning.

3 Seminariet sammanfattades och avslutades av prof. Casten von Otter. Han konstaterade att många intressanta synpunkter framförts och diskuterats. Han ifrågasatte om utbildning idag är ett anställningskrav. Talang är viktig och har förutom med kunskap och kompetens med beteende och lämplighet att göra. Han efterlyste ett utbildningssystem som förmår att ta fram talangerna. Tidiga åtgärder är effektiva, sena är det inte, konstaterade han. Hans slutsats var att vi borde tänka mer på efterfrågesidan. Arbetsgivarna har en nyckelroll. Den offentliga arbetsmarknaden skulle kunna användas mer om dess roll utvecklades. Populärvetenskaplig rapport Seminariet har dokumenterats och kommer att resultera i en populärvetenskaplig skrift från VINNOVA/DYNAMO som utkommer under våren -09. Hör av er per mail till erling.ribbing@vinnova.se eller barbro.buren@vinnova.se så får ni ett eller flera ex. Omställningsförmåga och kompetensförsörjning Syftet med Vinnovas kommande utlysningen Omställningsförmåga och kompetensförsörjning är dels att belysa och utveckla företags och organisationers förmåga att hantera förändring med fokus på omställningsförmåga och kompetensförsörjning, dels att belysa arbetsmarknadens funktionssätt i strukturomvandling. Utlysningen utgörs av en vidareutveckling av Dynamo (3) och kommer att ingå i ett nytt Vinnovaprogram. Målsättningen är förbättrade modeller och metoder för att hantera strukturomvandlingens effekter på ett hållbart sätt, vilket på sikt kan öka innovationsförmågan i näringslivet genom en bättre användning av arbetskraftens kompetens. Utlysningen avser att ge kunskap och utveckling om hur företag kan tillgodose sina behov och sin försörjning av kompetens och personal. Detta bland annat utifrån rörlighet och kompetensförsörjningsstrategier. Utlysningen riktas också till att problematisera och beforska hur den svenska arbetsmarknaden på ett bättre sätt kan organiseras för att hantera kompetensförsörjning, omställning och strukturomvandling. Detta utifrån de modeller som finns för arbetsmarknadens funktionssätt som exempelvis den svenska modellen, nordiska modeller, flexicurity eller andra modeller. Betoningen ligger på att belysa och skapa handlingsrelevant kunskap om förutsättningar för, samt former och resultat av företags och organisationers tillvägagångssätt och arbetsmarknadens funktionssätt för att möta förändring. Utlysningen förväntas finansiera projekt under perioden och öppnar förhoppningsvis för ansökningar under våren Slutgiltigt beslut om utlysningens budget och genomförande är på gång. Mer information om inriktningen kommer så snart som möjligt.

4 Hur ska vi i vår region kunna komma bättre ut ur denna lågkonjunktur än ur tidigare nedgångar sett ur ett arbetsmarknads- och kompetensperspektiv? Den här frågan diskuterar forskarna vid - HELIX VINN Excellence Center - vid Linköpings universitet just nu, med de sjutton deltagarna i deras partnerskap: sju företag, fyra kommuner och ett landsting, tre fackförbund och Försäkringskassan och regionförbundet Östsam. HELIX stöds av VINNOVA med 70 miljoner under en tioårsperiod och 140 miljoner kommer sedan till från externa finansiärer. Forskarna är beredda att medverka i olika utvecklingsinitiativ, både mer offensivt med att utveckla idéer tillsammans och genom interaktiv följeforskning. Redan under sin första verksamhetsperiod genomförde HELIX-forskarna en del studier kring anställdas rörlighet i samband med övertalighet och personalminskningar som de nu har nytta av. Maria Gustavsson följde vad som hände när 350 verkstadsanställda vid SAAB varslades och fick lämna företaget i januari Hon sammanfattar två lärdomar som de anställda drog och som kan verka vara varandras motsatser: Se möjligheterna, våga ta steget, prova nytt sök jobb! Avvakta, ta det lugnt och se vad som händer - det löser sig i slutänden! Bägge vägarna tycks ha fungerat för de anställda för att ta sig vidare, konstaterar hon. Arbetsgivaren vände sig till alla som frivilligt sökte sig bort, och det var nära sex av tio, att använda något av fyra verktyg i en verktygslåda: Starta eget-stöd, jobb på bemanningsföretaget Industrikompetens, omskolning hos Komvux och ett avgångsvederlag. Företaget satsade också på att omskola och flytta hundra anställda till bristyrken inom företaget. Bara fyra av tio av de varslade blev slutligen uppsagda. Alla varslade som ville fick hjälp av Trygghetsrådet eller Resurstorget (bägge företagen ägda av partsorganisationerna), som stället upp med coacher och jobbjägare. Det som aktörerna själva har beskrivit som ett unikt och framgångsrikt arbete började med att arbetsgivare och fack i god tid före varsel bjöd in kommunen, Trygghetsrådet och andra leverantörer av omställningsstöd till diskussioner. Detta gjorde parterna mer samspelta, de lärde känna varann väl och undvek dubbelarbete och kunde istället på ett bra sätt utnyttja den samlade styrkan. Många individer såg krisen som en chans att bryta sig loss för att göra något annat i livet, ofta något man tänkt länge men nu fick man en kick och stöd att göra det, berättar Maria Gustavsson. När människor lämnar en anställning efter lång sjukskrivning - vilka faktorer är då viktiga för individernas arbetsförmåga, anställningsbarhet och möjlighet till återgång till arbetet? Det är huvudfrågan i en enkätstudie som forskarna Kerstin Ekberg, Staffan Nilsson och Anna Persson genomförde i en kommun. Av svaren från 109 personer framgår att en tredjedel lyckades få ett annat jobb, efter att misslyckats med att återgå till det ursprungliga arbetet. Det gick lättare för män än för kvinnor, och äldre hade större svårigheter än yngre, kanske inte så förvånande. Mer förvånande var att utbildning och specialistkompetens inte föreföll att göra det lättare att få nytt jobb. Generalistkompetens var viktigare, och sådant som att man var flexibel och anpassningsbar, hade en god samarbetsförmåga och var initiativrik. De som

5 kommit tillbaka i jobb trodde att deras personliga egenskaper, däribland bättre självförtroende och självkänsla, var viktiga anledningar till att de hade lyckats få ett arbete. Mer bakgrundsfakta om Helix och dess projekt finns på Vad händer härnäst? Nästa programkonferens med DYNAMO blir den 30 sept. 1 okt Plats är inte bestämd. DYNAMOs arbetsgivarringsseminarium på VINNOVA hålls den april 2009