Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar. Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU)

Transkript

1 Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU) 1

2 Syftet Att beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden Särdrag och huvudsakliga förändringar Mer detaljerad beskrivning av situationen för tre särskilt utsatta grupper: Unga lågutbildade, Äldre arbetslösa, Flykting- och anhöriginvandrade

3 En slutsats på vägen Arbetsmarknaden fungerar väl för de flesta, utmaningen är den ökade tudelningen

4 En slutsats på vägen Arbetsmarknaden fungerar väl för de flesta, utmaningen är den ökade tudelningen Utmaningen: Hur skapar vi en mer inkluderande arbetsmarknad?

5 Svensk arbetsmarknad är exceptionell Högsta arbetskraftsdeltagandet Högsta sysselsättningen Högst andel unga (studenter) bland de arbetslösa Minsta lönespridningen Högsta minimilönerna Lägsta andelen lågkvalificerade jobb Störst sysselsättningsgap mellan infödda och utomeuropeiska invandrade

6 God sysselsättning bland de högkvalificerade

7 men inte bland de lågkvalificerade

8 Incitamenten till arbete har ökat

9 Incitamenten till arbete har ökat konsekvenserna av att misslyckas har ökat

10 Index 1997=100 Ökad inkomstspridning över tid 180 Real disponibel inkomst P10 P50 P

11 Allt fler av de som misslyckas tillhör utsatta grupper 11

12 Vi diskuterar situationen för: 1. Unga lågutbildade (idag) 2. Äldre arbetslösa 3. Flykting- och anhöriginvandrade

13 Unga lågutbildade

14 Problem för unga med svaga studieprestationer Problemfri väg till arbetsmarknaden för de flesta ungdomar 90 procent etablerat sig vid 30 års ålder Unga som inte fullföljt gymnasiet är en riskgrupp Denna grupp består i huvudsak av elever med låga grundskolebetyg

15 Ej fullföljda gymnasiestudier och grundskolebetyg Plats i fördelningen av grundskolebetyg (deciler)

16 Etableringen på arbetsmarknaden Andel Plats i rangordande grundskolebetyg Skillnad i procentenheter Ej slutfört på tid Slutfört på tid Skillnad

17 Varför så låg genomströmning i gymnasieskolan? 90-talets reformering av skolan en bidragande orsak Förlängning av yrkesutbildningen och mer teoretiskt innehåll ökade avhopp bland studiesvaga (Hall, 2012) Målrelaterade kursbetyg ökade avhopp bland studiesvaga (Björklund m.fl., 2010)

18 Vad har hänt sedan dess? 2011 reformerades skolan på nytt (GY 2011): Skärpta inträdeskrav till nationella program Mindre teoretiskt innehåll på yrkesprogrammen Individuellt program 5 introduktionsprogram Skärpta examenskrav (90-procentskravet) Avskaffad automatisk högskolebehörighet i yrkesprogrammen 18

19 2002/ / / / / / / / / / / / / /2016 Rubrik Färre som väljer yrkesprogram Högskoleförberedande program Yrkesprogram 19

20 Kraftig ökning av elever utanför de nationella programmen / / / / / / / / / / / / / / / /2016 individuellt program/ introduktionsprogram språkintroduktion introduktionsprogram exkl. språkintroduktion

21 Kraftig ökning av elever utanför de nationella programmen / / / / / / / / / / / / / / / /2016 individuellt program/ introduktionsprogram språkintroduktion introduktionsprogram exkl. språkintroduktion

22 0 Andel av årskullen Minskad genomströmning Andelen elever som avslutar/inte avslutar ett nationellt program vid 19 års ålder Startår Ej slutfört, 19 år Teoretisk examen, 19 år Yrkesexamen, 19 år - Gäller särskilt elever med svag studiebakgrund

23 Hur kan barriärerna minskas? i. Utbildningssystemets utformning: Sänkta barriärer in i gymnasieskolan Utbildningsval och matchning Gymnasieskolans innehåll ii. Kostnaderna för att anställa unga Sänkta ingångslöner Anställningssubventioner 23

24 Utbildningsval och matchning Styra utbudet av utbildningsplatser till program där det finns en hög efterfrågan på arbetskraft. 24

25 25

26 26

27 Gymnasieskolans innehåll Arbetsmarknadskontakter i utbildningen: Svensk skola tillhandahåller lite kontakter med arbetsgivare relativt andra (nordiska) länder Ofta bristfälligt organiserat

28 Gymnasieskolans innehåll Forskning pekar på att kontakter är mycket viktiga för ungdomars arbetsmarknadsinträde Ungdomar som får jobb via föräldrar gör det ett halvår snabbare än andra ungdomar Ungdomar som sommarjobbat på en viss arbetsplats har betydligt större sannolikhet att påbörja anställning där jämfört med klasskamrater

29 Kontakter är: Troligtvis särskilt viktiga för elever som inte fullföljer gymnasiet Särskilt viktiga i lågkonjunktur Svåra att ersätta med formella meriter Företagens favoritkanal 29

30 Sänkta kostnader för att anställa unga lågutbildade Höga ingångslöner kan missgynna de mest studiesvaga ungdomarna Generellt goda erfarenheter av sysselsättningssubventioner Dessa bör riktas mot de som står längst från arbetsmarknaden Initiativ som YA-anställningar lovande, men bör omfatta fler än idag. 30

31 Slutsatser Ofullständiga gymnasiestudier ett hinder på arbetsmarknaden Gy2011 har ökat trösklarna in och ut ur gymnasiet Som en konsekvens tycks genomströmningen har minskat 31

32 Slutsatser En utbildning som tillhandahåller kontakter med företag kan minska osäkerheten vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft. Effekterna förstärks av kontakterna med tidigare kollegor (spridningseffekter) Effekten är större om kontakterna har relevant yrkesinriktning. 32