Arbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar

Transkript

1 Arbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar Pernilla Andersson Joona, SOFI 26 mars 2018

2 Bakgrund Arbetsförmedlingen står inför stora utmaningar: - Trots en stark svensk ekonomi och hög efterfrågan på arbetskraft är arbetslösheten bland utrikes födda hög. - Drygt personer är inskrivna inom etableringen. Runt hälften (37 400) har förgymnasial utbildning. - Bland deltagare i etableringsuppdraget har c:a drygt 35 procent övergått till arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutat deltagande /Pernilla Andersson Joona, SOFI

3 Andel(%) i arbete eller utbildning bland kvinnor och män som lämnade etableringsprogrammet under days 180 days 365 days 730 days Women Men Källa: Arbetsförmedlingen

4 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utifrån befintlig forskning diskutera vilken roll Arbetsförmedlingen har spelat för etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och vilken roll Arbetsförmedlingen kan komma att ha i framtiden. Frågeställningar som diskuteras: - Vilken typ av arbetsmarknadspolitiska insatser kan antas fungera effektivt för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden? - Hur ska dessa insatser organiseras? - Hur bör ansvarsfördelningen mellan stat och kommun se ut?

5 Andra faktorer som påverkar Tidiga insatser för asylsökande Språkutbildning Efterfrågan på arbetskraft Ekonomiska incitament till arbete

6 Insatser för nyanlända inom etableringsuppdraget Förberedande och orienterande utbildning En av de insatser som nyanlända tar del av i högst utsträckning. Oklart vad det leder till Arbetsmarknadsutbildning (AMU) Tidigare forskning: effekten har varierat över tid och beroende på uppföljningsperiodens längd. Få studier specifikt av effekter för utrikes födda. En studie finner en något starkare effekt för personer från ett utomnordiskt land. Få inom etableringsuppdraget deltar i AMU.

7 Insatser forts. Subventionerade anställningar Forskning visar generellt att anställningsstöd har en positiv effekt. Undanträngningseffekter kan vara mindre om stöden riktas till de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas efterfrågan har varit förhållandevis låg. Varför? (i) krångliga regler regeringen har gjort förenklingar (ii) enkäter till arbetsgivare indikerar att de önskar att en annan aktör tar arbetsgivaransvaret AF eller extern aktör. Etableringsjobben ett annat sätt att sänka kostnaden för att anställa.

8 Insatser forts. Förmedlingsinsatser: anordnare och intensitet Forskning visar att utrikes födda särskilt kan gynnas av intensifierad handledning oavsett om det sker i offentlig eller privat regi. Utrikes födda är en grupp med sämre tillgång till nätverk och behovet av hjälp och stöd kan vara större. Utbildning Stor del nyanlända har låg utbildning. Vilken effekt kan utbildningsplikten få? Viktigt att validering av både formella och informella kompetenser fungerar effektivt. Egenföretagande Utrikes födda (från vissa regioner) är överrepresenterade bland egenföretagare. Många har erfarenhet från att driva företag i sina hemländer. Viktigt att ta tillvara och kartlägga dessa erfarenheter.

9 Ansvarsfördelning stat och kommun AF övertog huvudansvaret för insatserna genom etableringsreformen 1 december Utvärdering av reformen indikerar att utfallet förbättrats något. En uppföljning från AF (Cheung & Rödin 2018) visar också ett något bättre utfall för de som påbörjade insatser jämfört med dem som påbörjade Reformen innebar flera förändringar och svårt att veta vad förbättringen beror på (allmän konjunkturuppgång, ersättningssystemet, tidig kontakt med AF)

10 Slutsatser Flera typer av insatser för att förbättra nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden behövs. Utbudet av arbetskraft: - förbättra arbetet med validering av både formella och informella meriter - Betydelsen av införandet av utbildningsplikten? - Ökade incitament till språkutbildning?

11 Slutsatser forts. Efterfrågan på arbetskraft: - Ökad efterfrågan på att anställa med stöd. Se över möjligheten att en annan aktör initialt har arbetsgivaransvar - Etableringsjobben Förbättrad matchning - Intensifierad hjälp och stöd. Kan erbjudas interna inom AF eller av extern aktör Egenföretagande - Kartlägga och ta tillvara information om tidigare erfarenhet från att driva företag

12 Slutsatser forts. AF och kommunerna - Stor andel av de nyanlända har inte egen försörjning efter avslutat deltagande i etableringsinsatser och har behov av försörjningsstöd. Kommunerna kan ställa krav på deltagande i kommunala insatser. Viktigt med samverkan och koordinering mellan AF och kommunerna. - Finns behov av ett centralt inrapporteringssystem för att få en sammanhållen bild av vilka kommunala insatser nyanlända deltar i.

13 Slutsatser forts. Andra insatser. Behöver incitamenten stärkas för att: - Övergå till arbete? - Att lära sig svenska? Tidiga insatser för asylsökande