Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7"

Transkript

1 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1

2 Ledaren Hoppas våra myndigheter väljer rätt väg för att rädda Östersjön! I detta nummer tar vi bland annat upp de högt ställda mål för Sverige, som undertecknats i Baltic Sea Action Plan (se sidan 6). Kväve- och fosforutlakningen ska minskas med 17 3 respektive 26 ton. Eftersom en stor del av det kväve som läcker ut i Östersjön kommer från åkerareal, läggs stort ansvar på jordbruket att minska sina utsläpp. Redan i sommar ska ett åtgärdsförslag presenteras. Ett intressant och viktigt arbete pågår därför hos våra myndigheter med att finna lösningar som ska minska utsläppen. Många möjliga åtgärder har redan definierats. Flera av åtgärderna kan kombineras och effekterna adderas. Det är dock inte alla förslag som drar åt samma håll. En del är direkt motsägelsefulla och myndigheterna måste göra ett vägval. Åtgärder som generella minskningar, kraftigt höjda skatter på gödselmedel och gödselräkenskaper, kan få positiva effekter på utlakningen, men slår fullständigt undan benen för en bärkraftig inhemsk livsmedelsproduktion. Som beskrivs i artikeln på sidan 8 kan en anpassning av kvävegödslingen inom och mellan fält samt mellan år vara en annan väg som leder till minskad kväveutlakning. Att gödsla med precision kräver en arbetsinsats och i vissa fall en investering för lantbrukaren. Men detta ska jämföras med de nackdelar en mer defensiv linje, som en generell nerdragning, skulle innebära. En generell nerdragning av kvävegödslingen med hjälp av höga skatter eller gödselräkenskaper får till följd att lönsamheten för lantbrukaren minskar, vilket kräver stora insatser från staten i form av ökade bidrag. Om man istället väljer vägen med optimal gödsling inom och mellan fälten, bibehålls eller ökar lönsamheten för lantbrukaren genom en högre skörd, bättre kvalitet och ofta något minskad gödsling. Denna väg kan därför lättare bära sig själv. Ett statligt stöd skulle kunna vara betydligt lägre och temporärt till skillnad från de årliga stora stöd en generell minskning skulle kräva. Låt oss hoppas att myndigheterna väljer en väg som ger fortsatt lönsamhet i lantbruket, men som ändå tar största möjliga miljöhänsyn. Gunilla Frostgård Chefsagronom Växtpressen nr 1 Mars 29 Årgång 38 Ledaren... 2 När är det lönsamt att gödsla med NPK?... 3 Boka in Borgeby Fältdagar juni... 5 God ekonomi att ställa in spridaren korrekt... 5 Grödspecifika bladgödselmedel på frammarsch... 5 Kalium säkrar vallåterväxten... 5 Baltic Sea Action Plan klarar Sverige uppsatta mål?... 6 Innehåll Behovsanpassad kvävegödsling minskar utlakningsrisken... 8 Högt kvävepris, dela kvävegivan till höstvetet... 1 Yaras Handsensor spännande teknikutveckling En turbulent marknad Räcker produktionskapacitet och råvaror? Yara AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: Internet: Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius, Carl-Magnus Olsson Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: JMS, Helsingborg Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 141. ISSN Omslagsfoto: Anders Roland 2 Yara

3 När är det lönsamt att gödsla med NPK? Lönsamheten för att gödsla med P och K kan ses både på lång och kort sikt. Men när den ekonomiska situationen är pressad, är det den årliga lönsamheten för insatserna som är viktigast. Det innebär att värdet av skördeökningen måste vara högre än merkostnaden för att använda NPK istället för NS. Instabila spannmålspriser och höjda priser på P och K gör det svårare att planera gödslingen för bästa lönsamhet. Man bör värdera den skörde- och kvalitetsökning, som kan förväntas för tillförsel av NPK jämfört med bara NS. För detta krävs god kunskap om vilka markvärden för P och K som finns på de olika skiftena. Dessutom gäller det att följa med i prisoch kostnadsutvecklingen för avsalugröda och gödsel. Rekommendationerna för fosfortillförsel 29 Den försämrade lönsamheten för gödsling med fosfor och kalium är anledningen till att rekommendationerna ändrats. Efter nedgång i spannmålspris och kraftigt höjda priser på fosfor bör fosforgivan sänkas i flera grödor och i vissa grödor uteslutas vid P-AL tal över 8. Enighet råder i branschen och i stort sett samma ändringar har gjorts av Jordbruksverket, Lantmännen och Yara. Utförliga gödslingsrekommendationer finns på vår hemsida www. yara.se samt i vår broschyr Gödslingsråd som kan beställas från oss. Gödslingsråden för fosfor är uppbyggda så att man gödslar efter bortförsel (ersättningsprincipen) vid en viss P-AL-nivå. Vilken nivå som är eftersträvansvärd beror på gröda, eftersom grödornas förmåga att ta upp fosfor varierar. Fosfor är tämligen orörligt i marken, så det krävs att växternas rötter når fram till näringsämnet. Därför behöver långsamväxande grödor och grödor med grunda rotsystem förhållandevis mer fosfor än grödor med djupa rotsystem. Stråsäd Tidigare var den fosfornivå som eftersträvades för stråsäd klass III. Men med dagens kostnadsläge är det för stråsäden lönsamt att gödsla i balans i klass II. Vid högre P-AL kan man bygga ner fosforförrådet genom att använda mer fosforsvaga NPK-produkter. Det finns just nu, med dagens prisnivå, ingen anledning att gödsla stråsäden med fosfor om man ligger i klass IVa eller högre. Se hur de ändrade rekommendationerna påverkar produktvalet i bild 1 och 2. Det är också skillnad mellan höst- och vårsäd. Vårsäden svarar mycket bra för fosfortillförsel och rejäla skördeökningar har uppnåtts även i klass III. Höstsäden däremot klarar lägre P-AL nivåer utan att tappa så mycket i skörd, men vid P-AL tal under ca 5 svarar även höstsäden på fosforgödslingar med lönsamma skördeökningar. Dock är det vid så låga fosfornivåer mest lönsamt att gödsla höstsäden på hösten med P eller PK. Vall En god vallgröda har ett bra rotsystem som väl penetrerar markprofilen. Rötterna kommer därför lätt åt det fosfor som finns. Behovet av extra fosfor är därför mindre än för stråsäd. Försöksunder- laget för fosfor i vall är dock sämre än i stråsäd. Oljeväxter Oljeväxterna är mer fosforkrävande än stråsäden och för dessa grödor rekommenderas fortfarande att P-AL-nivån i marken ska ligga i klass III. Här är gödsling med NPK lönsam upp i klass IVa. Sockerbetor Betorna med sin långsamma tillväxtstart på våren svarar tacksamt positivt på NPK. Fosfor rekommenderas i hela klass IV. Potatis Potatis svarar bra för fosfortillförsel och fortfarande rekommenderas gödsling även i klass V. Framförallt påverkas kvaliteten positivt. Dock ifrågasätts nivåerna i de högsta klasserna av miljöskäl och det pågår studier och diskussioner för att undersöka om fosforgödslingen kan minskas ytterligare i potatis. Majs Majs är en annan gröda som lätt drabbas av fosforbrist och svarar bra på tidig gödsling med NP. Majsens rotsystem, som under den långsamma första tillväxtperioden är mycket grunt, kan inte utnyttja den fosfor som finns i marken. För majsen ligger rekommendationerna högt, men den fosfor som läggs anses räcka även till efterföljande gröda. forts. nästa sida Bild 1. Gödslingsmatris för stråsäd 28. Gödsling i balans (tillförsel = bortförsel) rekommenderades förra året i P-AL klass III, se den mörkare rutan i mitten. Prisförhållande mellan fosfor och spannmål var då ca 1:1. Bild 2. Gödslingsmatris för stråsäd 29. Gödsling i balans är i år lönsam i P-AL klass II (se den mörkare rutan i mitten). I klass III byggs förrådet ner och ingen fosforgödsling rekommenderas alls i klass IVa och högre. Prisförhållande mellan fosfor och spannmål har här beräknats till 25:1. Yara 3

4 Gödslingseffektivitet Rekommendationerna idag innebär snålgödsling med låga givor. Då är det ännu viktigare än tidigare att den fosfor och det kalium som behövs används så effektivt som möjligt. Årlig tillförsel och kombisådd NPK på våren är det absolut mest effektiva sättet att tillföra gödseln. Markkarteringen en nödvändig grund Att dra ner på fosforgödslingen kräver verkligen att man har koll på markvärdena. Markkarteringen måste följas upp ofta och noga. Det tar tid att sänka fosforstatusen om man har höga värden. Men om man redan ligger relativt lågt, når man snabbt en kritisk nivå, där man börjar tappa i skörd. Om man drar ner måste man vara säker på vilken fosforstatus marken har. Det är långt ifrån säkert att P-AL fortfarande ligger i klass III om markkarteringen gjordes för några år sedan. Det är också viktigt att veta att P-ALtalet inte är en exakt nivå. Talet varierar över åren och det finns osäkerhet i både provtagning och analys. I figur 1 visas utvecklingen i P-AL över 5 år i några av de svenska bördighetsförsöken. Vi kan se att nivåerna varierar över åren. De långliggande bördighetsförsöken har gett oss en god baskunskap om vad som händer om vi drar ner på fosfortillförseln eller helt slutar att gödsla. Bland annat har vi lärt oss att det tar tid att bygga ner markens fosforinnehåll. Systemet buffrar. Om man ligger i klass IV eller däröver, kan man utan större risker tära på sitt fosforkapital under några år. Men det gäller att man följer sina markvärden noga. Efter några år med snålgödsling eller ingen gödsling alls riskerar man rejäla skördesänkningar. Stora delar av den svenska arealen behöver fortfarande fosfor Innehållet i tabell 1 är hämtat från åkermarksdatabasen. Vi ser att så stor andel som 19 % av den svenska åkerarealen ligger i klass I och II. Grödor på dessa jordar behöver alltid fosforgödslas. Klass III är den klass som är störst med 36 %. Här rekommenderas fosfor till alla grödor utom betesvall. I klass IVa, ca 2% Figur 1. Att bygga ner markens fosforstatus kan ta tid. Marken har ofta en stor buffrande förmåga. Det är dock stor skillnad mellan olika jordar. Analysvärdena varierar också över åren, en variation som beror på årsmån och osäkerhet i själva analysen. I Bördighetsförsöken finns led som inte fosforgödslats alls sedan 5-talet. Diagrammet visar hur fosforstatusen i jorden förändrats på fyra av försöksplatserna. P-AL-tal Örja Ugglarp av arealen, är det med gällande priser inte lönsamt att gödsla stråsäd med NPK. På de sista 25 procenten med P-AL tal över 12 gödslas bara de mest fosforkrävande grödorna med NP eller NPK. Gödsla inte i onödan, men Vi vill och bör spara pengar där det går. Men vi bör också komma ihåg att fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena och när fosfor verkligen behövs, blir skördeökningarna stora om vi tillför NPK. En annan viktig aspekt är att NPKgödsling ofta höjer kvaliteten, bland annat i stråsäd. Fosfor inverkar positivt på antal kärnor och deras storlek samt på rotutvecklingen. Därför ger kombisådd NPK ofta en tidigare mognad, lägre vattenhalt och högre tusenkornvikt än rent kväve. Flexibilitet i gödslingen! Nuvarande gödslingsråd gäller under de prisförhållanden som är aktuella på 1976 Bjertorp Vreta Kloster marknaden just nu (inför vårbruk 29). Rekommendationerna behöver ändras om marknadssituationen ändras. Om spannmålspriserna återigen skulle närma sig 2 kr per kg, ökar lönsamheten för NPK-tillförsel i såväl höst- som vårsäd. Skulle spannmålspriserna nå de höga nivåer på 2:5 som gällde för ett år sedan, ökar nettot för NPK så mycket att det blir aktuellt att gödsla vårsäden i klass IV. Även ett lägre fosforpris gör naturligtvis NPK-gödslingen mer lönsam. Gunilla Frostgård P-AL-klass IVa P-AL-klass III P-AL-klass II P-AL-klass I Tabell 1. Andel av Sveriges åkermark i olika P-AL-klasser. P-AL: Klass I Klass II Klass III Klass IVa Klass IVb-V Andel av Sveriges åkermark 3 % 16 % 36 % 2 % 24 % 4 Yara

5 Boka in Borgeby Fältdagar juni I fjol firade mässan 1-årsjubileum med rekordpublik; 11 4 besökare och 192 utställare. Nu ser vi fram emot Nordens största lantbruksmässa i fält 29! Liksom tidigare år är Yara medarrangör till hela arrangemanget. Vi på Yara hälsar dig särkilt välkommen till Gropen, våra demonstrationsförsök och vårt tält. Information om utställningen hittar du på Hjärtligt välkommen! God ekonomi att ställa in spridaren korrekt När priset på gödseln är högt är det extra viktigt att säkerställa att gödselgivan blir korrekt och att gödseln sprids jämnt över fältet. Kontrollera därför spridaren noga innan du gödslar. En annan viktig anledning att kontrollera inställningen är att gödselmedlet kan ha tillverkats på annan ort jämfört med tidigare år. Tillverkningsorten kan ha mycket stor betydelse för spridningsegenskaper- na. I anslutning till datummärkningen på säcken står alltid var produkten har tillverkats. Har du en rampspridare bör du göra ett utmatningsprov. Har du en Bogballe eller Amazone kan du hitta en inställningsrekommendation på Boballes och Amazones hemsida. Läs och följ alltid maskintillverkarens anvisningar över hur du själv testar utmatningen. Kontrollera spridningsresultatet kontinuerligt. Grödspecifika bladgödselmedel på frammarsch Sedan ett par år tillbaka har de grödspecifika bladgödselmedlen gått starkt framåt. Olika grödor har olika behov av näringstillskott under tillväxten. Därför är s.k. grödspecifika produkter sammansatta för att passa en viss grödas behov. Bristsituationer kan få stora konsekvenser. Även för ögat osynliga brister kan begränsa både skörd och kvalitet och därmed det ekonomiska utbytet. De grödspecifika produkterna används innan några brister uppstår, det vill säga förebyggande. Under normala förhållanden försäkrar man sig då mot att grödan inte hamnar i en bristsituation. Grödspecifika produkter i YaraVita-sortimentet finns till följande grödor: Oljeväxter: Photrel (S, Mg, B, Mn, Mo) Spannmål: Gramitrel (N, Mg, Cu, Mn, Zn) Potatis: Solatrel (P, K, Mg, Ca, Mn, Zn) Gramitrel ökar odlingssäkerheten i spannmål. Kalium säkrar vallåterväxten Vallen tar upp stora mängder kalium, ibland t.o.m. mer än vad den behöver. Det betyder att det ofta finns för lite kalium till återväxten, vilket kan ge stora skördeförluster. Så mycket som 1/3-del av alla vallskördar i Sverige får för lite kalium. Du kan lätt se i dina foderanalyser om förra årets vallskördar fick tillräckligt med kalium. Har vallfodret mindre än 2 g K/kg ts har du tappat skörd på grund av kaliumbrist. Då ska du överväga att använda en NK (YaraMila 2--15) till återväxten i år. Bäst är förstås om du kan grunda din gödsling på en färsk jordanalys. Eftersom vallen tar upp mer kalium än den behöver, måste kaliumgivan delas upp mellan de olika delskördarna. En tumregel säger att om vallen har behov av upp till 6 kg kalium, läggs allt kalium till återväxten. Är behovet större, fördelas kaliumgivan mellan skördarna. För höga kaliumhalter är heller inte bra. Ett vallfoder med över 3 g K/kg ts kan ge negativ inverkan på djurhälsan. Läs mer om kaliumgödsling till vall på vår hemsida Vallfodrets kaliumhalt bör ligga mellan 2 och 3 g K/kg ts. Yara 5

6 Foto: Johnér Baltic Sea Action Plan klarar Sverige uppsatta mål? Östersjön i god ekologisk balans till år 221. Det är något vi alla önskar och det är målet med Baltic Sea Action Plan. För att vi ska nå dit måste alla Östersjöländer ta fram förslag till åtgärder i år. Men det ser svårt ut för Sverige att klara den kvävereducering vi lovat. Inte ens om vi lägger ner all öppen växtodling söder om Mälaren klarar vi vårt mål. Östersjön - ett unikt hav Östersjön är ett hav med mycket speciella förutsättningar. Det är litet, grunt och geologiskt relativt ungt. Det tar så mycket som 3 år att byta ut allt vatten i havet eftersom förbindelserna med Nordsjön och Atlanten är väldigt trånga. Dessutom kan vattnet inte cirkulera fritt inom Östersjön eftersom havet är uppdelad i tre del-bassänger åtskilda av grunda trösklar. I det bräckta vattnet i Östersjön har det utvecklats unika växt- och djurarter som inte kan överleva på andra platser. Tillflödet av sötvatten till Östersjön, som förutom det Egentliga Östersjön även inkluderar Öresund och Kattegatt, sker från en yta som är fyra gånger så stor som Östersjön. I detta avrinningsområde bor 85 miljoner människor som utan tvekan satt sina spår i havet. Utfiskning, övergödning och utsläpp av farliga ämnen är exempel på problemområden. God ekologisk status år 221 Miljöministrarna i länderna runt Östersjön och representanter från EU-kommissionen undertecknade år 27 en gemensam plan för att nå en långsiktig hållbar utveckling i Östersjön, den så kallade Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen kallas också HEL- COM-uppgörelsen eftersom den gjorts upp inom ramen för Helsingforskommissionen. Målet för Baltic Sea Action Plan är en god ekologisk status i Östersjön till år 221. I planen finns åtgärder som berör: 1. Övergödning av kväve och fosfor 2. Farliga ämnen 3. Biologisk mångfald inkl. fiske 4. Maritima aktiviteter (sjöfart, olyckor etc) I denna artikel koncentrerar vi oss på de delar som berör utsläpp av kväve och fosfor. Hälften från jordbruket Knappt hälften av kvävet och fosforn som belastar Östersjön kommer från jordbruket. Andra stora utsläppskällor är reningsverk, skogsbruk, enskilda avlopp (fosfor) och luftburet nedfall (kväve). I all odling strävar vi efter att utnyttja tillförd stallgödsel och mineralgödsel så effektivt som möjligt. Men i figur 1 och 2 ser vi att vi i genomsnitt tillför mer näring än vad vi för bort med skörden. Vi får ett växtnäringsöverskott. En del av detta överskott belastar så småningom Östersjön. Länder med höga överskott av kväve, räknat per hektar, har Tabell 1.Reduktionsbehov för olika områden enligt BSAP. (Källa: 3) Fosfor (ton) Kväve (ton) Bottenviken Bottenhavet Finska viken 2 6 Egentliga Östersjön Rigabukten 75 Öresund 15 Kattegatt 2 Summa reduktion också för det mesta ett högt medelläckage, se diagrammen. Detta samband finns dock inte för fosfor. Exempelvis har Danmark inte så stort fosforläckage som man skulle kunna förvänta med tanke på fosforöverskottet. De största problemen med näringsläckage finns i djurtäta områden. På rena växtodlingsgårdar gödslar man normalt med något mindre fosfor än vad som förs bort med skörden, medan kvävegödslingen är något högre än bortförseln. Minskning av utsläppen Tabell 1 visar hur mycket växtnäringsutsläppen behöver minska för att vi ska nå målsättningen att Östersjön ska bli opå- Figur 1 och 2. Diagrammen visar växtnäringsbalanserna för kväve och fosfor i olika länder, dvs skillnaden mellan tillförd mängd växtnäring och växtnäring bortförd med skörden. Dessutom visas hur mycket av detta överskott som förmodas läcka ut i Östersjön. Siffrorna baseras på delvis olika rapporter och därför finns en viss osäkerhet i jämförelserna mellan talen. (Källa: 1) kg N/ha Kväveöverskott samt läckage till vatten (kg N/ha) Kväveöverskott Förmodat läckage till vatten kg P/ha Fosforöverskott samt läckage till vatten (kg P/ha) Fosforöverskott Förmodat läckage till vatten 2 2 Sverige Finland Estland Lettland Litauen Polen Tyskland* Danmark Sverige Finland Estland Lettland Litauen Polen Tyskland* Danmark *) Överskottet inom avrinningsområdet till Östersjön, ej hela Tyskland 6 Yara

7 Figur 3 och 4. Olika länders åtagande för att minska näringsbelastningen i Östersjön. På grund av redan genomförda aktiviteter i Sverige är vårt beting sänkt till 17 3 ton N och 26 ton P. (Källa: 1) Ton kväve Sverige Danmark Minskning av kväve 5 62 Tyskland 62 4 Polen Litauen Lettland Estland 6 97 Ryssland 1 2 Finland 3 78 Gemensamt Gemensamt Ton fosfor Sverige Danmark Minskning av fosfor Tyskland 8 76 Polen 88 Litauen 3 22 Lettland Estland 2 5 Ryssland 15 Finland 1 16 verkad av övergödning till år 221. Siffrorna i tabellen kan jämföras med den totala årliga tillförseln av kväve på ton och av fosfor på ton. I figur 3 och 4 ser vi att Polen med sin stora jordbruksareal, har åtagit sig att minska sina utsläpp mest. Men vi i Sverige har också ett mycket högt beting för kväve, 2 78 ton. Eftersom Sverige redan gjort mycket för att minska utsläppen under senare år, bland annat med hjälp av Greppa Näringen, har vårt utsläppsbeting reducerats till 17 3 ton kväve och 26 ton fosfor. Ett omfattande åtgärdsprogram För att vi ska lyckas med utsläppsreduceringen har Jordbruksverket i Åtgärdsplan del 1 föreslagit omfattande åtgärder inom fyra huvudområden: 1. Lagstiftning (t ex kring stallgödselspridning) 2. Information och rådgivning (Greppa Näringen) 3. Ekonomiska styrmedel (miljöersättningar, skatt) 4. Forskning och utveckling (tillämpad forskning) Åtgärdsplan del 1 innebär att vi kommer knappt halvvägs när det gäller kväveutsläppen, se tabell 2. Nu ska Åtgärdsplan del 2 tas fram. Vad kan vi göra mer? Tidplanen är kärv: 29: Jordbruksverkets åtgärdsplan del 2 klar 21: de nationella planerna lämnas till HELCOM 213: utvärdering av ministrarna 216: alla åtgärder ska vara genomförda 221: ska vi ha en god ekologisk status i Östersjön Åtgärder Ytterligare åtgärder måste sättas in För att nå de uppsatta målen för kväve och fosfor behöver förhållandevis drastiska åtgärder vidtas. Jordbruksverket har skissat på mer eller mindre realistiska möjligheter: Ökad skatt på mineralgödsel. Exempel: +1-2 kr/kg N ger ca 3 % lägre N-giva. Om 6 ha ansluts ger det en utlakningsreduktion på 2 4 ton N. Gödselräkenskaper enligt dansk modell. Miljöstöd för underoptimal gödsling, dvs sänkta gödselgivor. Minskad areal med öppen odling. Tre exempel där arealer i olika omfattning läggs i bevuxen träda: ha kustnära marker i Skåne och Halland. Ger minskad utlakning med 3 ton N. Tabell 2. Jordbruksverkets åtgärdsplan del 1. Av tabellen framgår att åtgärderna täcker mindre än hälften av reduceringsmålet för kväve och bara en bråkdel av fosformålet. (Källa 3) Utsläppsreduktion ton N Greppa Näringen 39 Fånggröda + vårbearbetning 45 Reglerbar dränering 22 Reducerad jordbearbetning 25 Stallgödsel, spridningsrestriktioner 175 ton P Skyddszoner 6 Fosfordammar 2 12 Våtmarker Summa jordbruk Summa övriga åtgärder (ej jordbruk) Summa Mål Saknas ha. Arealerna i scenario 1 plus Blekinges och Smålands kustområden plus Öland och Gotland. Ger minskad utlakning med 5 ton N ha. Arealerna i scenario 2 plus Götalands norra slättbygder och hälften av arealerna i mellersta Sveriges skogsbygder. Ger minskad utlakning med 8 5 ton N. Inte ens om vi genomför det mest drastiska räkneexemplet ovan, där i princip ingen öppen växtodling söder om Mälaren tillåts, kommer vi att klara utsläppsmålet för kväve. Just nu diskuterar Jordbruksverket med det svenska jordbrukets olika aktörer kring vad vi kan göra och vad som är realistiskt. Bland annat har Yara tillsammans med andra aktörer (se artikel sidan 8) försökt räkna ut hur mycket noggrann styrning av gödslingen kan bidra till en minskad utlakning av kväve. Inger Hyltén-Cavallius Källor: 1. Andersson, H. 28. Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen. Seminarier och examensarbeten Nr 62, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. 2. Jordbruksverket. 64 åtgärder inom jordbruket för en god vattenstatus. Rapport 28: Naturvårdsverket. 28. Rapport 583. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan. Inklusive Bilaga 3 och 6. Notera: Med benämningen Östersjön i artikeln avses Egentliga Östersjön samt Öresund och Kattegatt. Yara 7

8 Behovsanpassad kvävegödsling minskar utlakningsrisken Genom att styra kvävegödslingen så noggrant som möjligt, kan vi minska utlakningsrisken till våra vattendrag väsentligt. Denna artikel baseras på ett material framtaget för att bidra till diskussionen om effektiva åtgärder i arbetet med att uppfylla miljömålen i Baltic Sea Action Plan. Yara, Lantmännen, HS Skaraborg, SLU samt Greengard har varit delaktiga i arbetet med faktaunderlaget. Figur 1. Uppmätta restkvävemängder i senare års försök. Restkvävemängden i marken ökar om man gödslar med för mycket kväve jämfört med ekonomiskt optimum. (27 försök i vete, 22-27) Restkvävemängd, kg/ha Figur 2. Exempel på hur olika kvävegivor påverkar utlakningen då den optimala givan satts till 1 kg N/ha. (Källa: Aronsson, H, Torstensson G. Beräkningar av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen. Ekohydrologi 78, 24. SLU) Utlakning kg/ha Figur 3. Diagrammet visar att restkvävemängden inte har något samband med hur stor den optimala kvävegivan är. (3 försök i höstvete i Mellansverige 22-27) Restkvävemängd, kg N/ha Restkvävemängd -6 cm efter skörd i förhållande till restkvävemängden vid optimal gödsling N-nivå i förhållande till optimum, kg/ha N-optimum N-giva, kg N/ha Restkvävemängd efter skörd vid optimal N-gödsling N-giva, kg N/ha Variationen i kvävegödslingsoptimum mellan fält och år är mycket stor. Detta beskrivs bland annat i artikeln på sidan 1. Att finna exakt rätt optimum är omöjligt, men man måste försöka komma så nära som möjligt. Genom att använda erfarenhet och kunskap samt en strategi som inkluderar delade givor och årsmånsanpassning, kan man komma långt. Om man dessutom varierar gödslingen över fältet med hjälp av en sensor, hamnar man så rätt det går med dagens kunskap och teknik. Överoptimal gödsling = ökad utlakningsrisk I figur 1 visas hur restkvävemängden i marken efter skörd varierar beroende på hur nära ekonomiskt optimal giva man gödslar. En uppbyggnad av restkväve i rotzonen medför en risk för kväveläckage. Detta är ett samband som visats i flera olika studier. I samtliga studier är utlakningen betydligt högre om man befinner sig över än under optimum. I figur 2 ser vi att vid gödsling över ekonomiskt optimum stiger restkvävemängden ganska brant, men under optimum är linjen nästan vågrät. Detta betyder att överoptimal gödsling bör förhindras, medan en underoptimal giva bara ger en marginell effekt i form av minskad utlakning. Att sänka kvävegivorna under ekonomiskt optimum är således ingen effektiv metod för att minska kvävet i Östersjön. I det program som används av Jordbruksverket och Greppa Näringen, STANK in MIND, används sambandet i figur 2 vid utlakningsberäkningar. En bra gröda utnyttjar kvävet bättre En vanlig missuppfattning är att en gröda som avkastar mycket och som därför kräver mycket kväve skulle lämna mer restkväve efter skörd än en gröda som avkastar mindre och gödslas mindre. Verkligheten är ofta den motsatta. En riktigt bra gröda har ett välutvecklat rotsystem och möjlighet att tömma markprofilen på såväl mineraliserat som tillfört kväve. Figur 3 visar att det inte finns något samband mellan nivån på gödslingsoptimum och restkvävemängden efter skörd. Om vi bara finner ekonomiskt optimal giva. När det nu är så väl att den gödsling som är ekonomiskt optimal överensstämmer med brytpunkten för utlakningskurvan enligt figur 2, behöver vi ju bara försöka finna optimum. Men det är detta som är så svårt. Vi har för det första en stor variation i fältens kvävelevererande förmåga bl a beroende på odlingshistoria, stallgödseltillförsel, mullhalt, läge osv. För det andra ska till denna grundmineralisering adderas variationen i årsmån (temperatur- och nederbördsförhållanden). Ett sätt att tänka och planera för att komma så nära optimum som möjligt presenteras i artikel på sidan 1. Den strategi som 8 Yara

9 beskrivs där kan sammanfattas i 4 steg: 1. Uppskattning av genomsnittligt kvävebehov för fältet (erfarenhet av tidigare utlagda nollrutor, historiska proteinhalter och skördenivåer utgör underlag.) 2. Delade givor, där man från början planerar för en komplettering, skapar utrymme för årsmånsanpassning. 3. Med hjälp av Kalksalpetermätare eller nitratstickor Precisionsgödslingen kan minska näringsutlakningen till Östersjön. bestäms genomsnittligt kompletteringsbehov. Precisionsgödslingens effekter 4. Kompletteringsgivan varieras över fäl- på utlakningen tet med hjälp av Yara N-Sensor. Behovsanpassning utifrån årsmånsvariation samt skillnader i kvävebehov mellan och inom fält kan minska utlakningen från ca 3 kg N/ha på en växtodlingsgård på lerjord och upp till 8 kg/ha på djurgård på lättjord. Anpassning kan på olika sätt minska kväveläckaget: Styrning med Yara N-Sensor ger högre skörd och lägre restkvävemängder Vid sensorstyrd gödsling delas alltid kvävegivan och man tar under växtsäsong ställning till kompletteringsbehovet. Dessutom varieras givan över fältet. Erfarenheter från fältförsök med Yara N-Sensor under 199-talet visar genomsnittliga skördeökningar på ca 25 kg/ ha samt utjämning av proteinhalten. I genomsnitt för 82 fältförsök har i sensorgödslade led skördats 4,4 kg N mer än om motsvarande mängd kväve som spridits jämnt över fältet. Enligt SLF-projektet Samband mellan inomfältsvariation och lönsamhet vid precisionsodling ger platsspecifik kvävegödsling ca 3,25 % högre skörd än motsvarande jämn kvävegiva. Tabell 1 visar en sammanställning över den variation i kvävebehov som normalt finns inom ett fält vid kompletteringsgödslingstillfället. Siffrorna visar hur mycket kvävebehovet avviker utifrån fältets medelgiva. Bara 25 % av arealen har behov av medelgivan. Resten av arealen behöver antingen mer eller mindre gödsel. Tabell 1. Genomsnittlig variation av kompletteringsbehovet som uppmätts vid praktisk användning av Yara N-Sensor. Avvikelse från Andel av medelgivan, arealen, % kg N/ha 4 2, (medelgiva) ,5 1. Genom att en årlig behovsanpassning görs i varje fält med hjälp av Kalksalpetermätare eller nitratstickor, blir den genomsnittliga gödslingsnivån betydligt mer optimal. Vissa år behöver man gödsla mer, andra mindre. På en växtodlingsgård bör genomsnittliga givan kunna sänkas med ca 5 kg N/ha. Detta motsvarar en utlakningsminskning på 1 kg N/ha. På en djurgård bör nivån kunna sänkas med ca 2 kg N/ha med en utlakningsreduktion på 4 kg N/ha. 2. En optimal fördelning av kvävet inom fältet med hjälp av Yara N-Sensor har som genomsnitt för ett stort antal försök inneburit en merskörd på 4,4 kg N/ ha. Detta bör kunna minska läckaget med 1 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet ger ett betydligt jämnare restkväveinnehåll. Det bör kunna minska läckaget med ca 1 kg N/ ha på spannmålsgårdar på lerjord och 3 kg N/ha på djurgårdar med lätta och varierande jordar. Om man antar att tekniken att an- 3. vända Kalksalpetermätare och Yara N- Sensor skulle användas på Sveriges hela höstsädesareal blir effekten relativt stor jämfört med flera av de åtgärder som föreslås av Jordbruksverket. Summan av de tre punkterna ovan har räknats fram i tabell 2. Några få kilo per hektar ser kanske inte ser så mycket ut, men sammantaget blir effekten stor. Tekniken att variera och optimera gödslingen inom och mellan fält samt mellan år kan naturligtvis användas också i andra grödor såsom vårsäd och oljeväxter. Summan av den minskade rotzonsutlakningen blir då ännu större. Tillämpning av sensortekniken idag Under 29 kommer det att finnas ca 7 stycken Yara N-Sensor som i medeltal precisionsgödslar ca 8 ha. Totalt kommer således ca 56 ha att precisionsgödslas. I dagsläget är det ekonomiskt motiverat att ha en egen utrustning på gårdar med mer än 2 ha spannmåls- och oljeväxtodling. På mindre gårdar och på gårdar där man inte vill investera i egen utrustning kan entreprenörer göra arbetet, vilket redan idag görs i betydande utsträckning. Ett positivt sätt att kombinera minskad miljöpåverkan med hög produktion Det finns, som beskrivs i artikeln på sidan 6, många åtgärder definierade som kan påverka kväveutlakningen till Östersjön och Västerhavet. Att använda bästa möjliga kunskap och känd teknik för att finna ekonomiskt optimal gödsling är ett av de mer positiva åtgärdsförslagen, eftersom det inte innebär minskad skörd eller försämrad ekonomi för lantbrukaren. En odling med precisionsgödsling är självbärande och kräver inte stora statliga stöd, vilket behövs för genomförande av många andra föreslagna åtgärder, som till exempel kraftigt höjd kväveskatt eller gödselräkenskaper à la Danmark. Däremot borde kanske en behjärtansvärd investering i precisionsredskap kunna berättiga till investeringsstöd. Gunilla Frostgård Tabell 2. Precisionsgödslingens beräknade effekter på kväveutlakningen. Se de tre åtgärdspunkterna i texten. Minskad utlakning Minskad utlakning kg N/ha Areal, ha ton N Växtodlingsgård lerjord Växtodlingsgård lättjord Djurgård lerjord Djurgård lättjord Summa Yara 9

10 Dela kvävegivan till höstvetet I dyrtider är det extra viktigt att höstvetet utnyttjar så mycket som möjligt av det kväve vi tillför. Genom att dela kvävegivan kan vi lättare anpassa givans storlek till fältets kväveleverans och förväntad skörd och kvalitet. Kunskap och anpassning till det enskilda fältets kväveleveransförmåga är avgörande för både skördens storlek och att vi klarar kvalitetskraven. Total N-giva De generella skörderelaterade gödslingsråden, där olika kvävegivor rekommenderas för olika skördenivåer och kvaliteter, bör bara användas som riktvärden. Dessa råd bygger på ett genomsnitt av ett mycket stort antal försök. För att hitta rätt totalgiva är det nödvändigt att se varje fält som en individuell odlingsplats. Figur 1 visar en medeltalskurva liknande den som används för att ta fram de generella kväverekommendationerna för höstvete. Varje liten prick i diagrammet visar skördeutbytet vid en viss kvävegiva för en individuell försöksplats. Dessa prickar ger oss mycket information. Till att börja med kan vi utläsa hur mineraliseringen varierar mellan olika fält genom att titta närmare på skörden där man inte gett något kväve alls, den s.k. Noll-rutan. Variationen i skörd för kg N pendlar mellan 1 8 kg/ha och 7 kg/ha. Markens kväveleverans har alltså varierat kraftigt mellan olika fält och olika år. Detta kan främst förklaras med skillnader i jordart, andel organiskt material och odlingsplats. Vi fortsätter i diagrammet och tittar på genomsnittskurvan. Som exempel kan vi se att 16 kg N/ha i genomsnitt ger en skörd på 82 kg. Samtidigt ser vi att variationen är stor. 16 kg N/ha kan också resultera i skördar på 5 eller 11 ton (se de lodräta prickarna över 16 kg N). Vi kan vända på exemplet också. Om man som odlare tror sig få en skörd på drygt 8 ton, behöver man i genomsnitt gödsla med 16 kg N. Men om vi tittar vågrätt vid 8 ton, ser vi att denna skörd kan uppnås med kvävegivor alltifrån 8 kg till 24 kg! Variationen mellan fälten och åren är således påfallande. Att slaviskt följa de generella gödslingsråden kan därför resultera i att för höga eller låga kvävegivor sprids. Ett misslyckande för både ekonomi och miljö. Planera gödselstrategin i förväg Hur går man bäst tillväga för att gödsla så lönsamt som möjligt? Gödslingsstrategin kan sammanfattas i fyra steg: Figur 1. Sambandet mellan skörd och kvävegiva. 85 försök Den heldragna linjen är en medeltalskurva för alla försöken. De gröna prickarna visar resultaten av de enskilda försöken. Skörd kg/ha Genom att hålla nere huvudgivan kan man årsmånsanpassa gödslingen med hjälp av komplettering Kg N/ha 1. Uppskatta det totala kvävebehovet för fältet. 2. Skapa utrymme för årsmånsanpassning genom delade givor och planering för komplettering. 3. Inför kompletteringsgödslingen bedöms fältets genomsnittliga behov av ytterligare kväve med hjälp av Kalksalpetermätare eller nitratstickor. 4. Om man har tillgång till Yara N-Sensor, varieras kompletteringsgivan inom fältet. 5. Nedan beskrivs de olika stegen mer i detalj. 1. Uppskatta totala kvävebehovet De generella gödslingsråden ger ett riktvärde för fältet. Erfarenheter från tidigare års odling av höstvete på fältet ger oftast en god vägledning. Hur stor var kvävegivan? Hur blev skörd och proteinhalt? Uppfylldes kvalitetskraven? Ett annat bra sätt att lära känna fältets kvävelevererande förmåga är att anlägga Noll-rutor (se nedan). 2. Dela kvävegivan och planera för komplettering En delning av kvävegivan är enda sättet att anpassa gödslingen till årsmånen! Genom att minska den beräknade totalgivan med ca 4-6 kg N, skapar man en möjlighet att årsmånsanpassa gödslingen med hjälp av en senare komplettering. Huvudgivan läggs så att kvävet är tillgängligt under stråskjutningen. Är givan stor, kan man med fördel dela den i två givor. Om man har tillgång till Yara N-Sensor 1 Yara

11 kan den andra delen av huvudgivan spridas varierat. Då utnyttjas grödans tillväxtpotential över fältet bättre. Det bör i så fall gå minst tre veckor mellan de båda spridningstillfällena för att sensorn ska ha en möjlighet att registrera effekterna av den föregående gödslingen. 3. Kompletteringsgödsla vid behov I slutet av stråskjutningen är det dags att bedöma om huvudgivan varit tillräcklig eller om ett kvävetillskott behövs. En promenad över fältet ger god information om hur årsmånen påverkat beståndet. Grödans utveckling, beståndstäthet m.m. ger vägledning till om mer kväve behövs eller ej. Använd om möjligt hjälpmedel som Kalksalpetermätare eller nitratstickor för att uppskatta kvävebehovet. Om vetet har behov av mer kväve kan en kompletterande kvävegiva ge stora skörde- och proteinhaltshöjningar. Läggs kvävet tidigt påverkas främst skördens storlek. Ju senare givan läggs, desto mer påverkas proteinhalten. 4. Använd Yara N-Sensor Eftersom alla fält är mer eller mindre ojämna, varierar kvävebehovet över fältet. Genom att gödsla varierat utnyttjar man grödans hela potential (se tabell 1, sidan 9). Skörden blir högre och proteinhalten jämnare. Skörden mognar dessutom jämnare, vilket gör tröskningen betydligt effektivare. Hur får man grepp om markens kväveleverans? Det bästa sättet att mäta hur mycket kväve fältet själv kan leverera är att anlägga så kallade Noll-rutor. I dessa ogödslade rutor kan man på olika sätt mäta hur mycket kväve grödan tagit upp. Verktyg för detta kan vara Yaras Handsensor (se artikel nedan) eller strålängdsmätning. På Yaras och Greppa Näringens hemsidor finns instruktioner för hur strålängdsmätningen går till. Här finns även en lathund där man kan mata in sina mätvärden och få tillbaka en ungefärlig uppskattning av hur mycket kväve fältet levererat. Morgondagens gödsling är platsspecifik och årsmånsanpassad Genom att använda ovan beskrivna gödslingsstrategi kan man komma betydligt närmare gödslingsoptimum än vad man gör om man endast gödslar en gång. Det kostar tid och engagemang att börja använda de tekniska redskap som finns på marknaden idag (t ex Yara N-Sensor), men incitamenten bättre ekonomi och större miljöhänsyn driver utvecklingen mot en ökad anpassning av kvävegödslingen. Det utvecklas ständigt nya, spännande hjälpmedel. Som exempel kan nämnas Yara CropImage. Läs mer om detta nedan. Carl-Magnus Olsson Yaras Handsensor spännande teknikutveckling Yara Handsensor är ett smidigt hjälpmedel för rådgivning och försöksverksamhet då man vill mäta markens kvävemineralisering. Tekniken har utvecklats i försök under flera år och handsensorn används praktiskt redan idag. CropImage är en annan ny och spännande teknik, men som tar några år till att utveckla. Yara Handsensor Handsensorn togs ursprungligen fram för att vara en hjälp vid utvecklingen av Yara N-Sensor. Principen är densamma, en uppåtriktad sensor för att kunna ta hänsyn till infallande ljus och en riktad snett neråt mot grödan. Den senare mäter återspeglat ljus av en viss våglängd och kan härigenom visa, starkt förenklat, hur grön grödan är och därmed hur mycket kväve den innehåller. Med sensorns hjälp kan man tyda den växlande kvävetillgången i marken som kan bero på exempelvis varierande mullhalt, förfrukts- och stallgödseleffekter. Sambandet mellan sensorvärde och erhållen kväveskörd har visat sig stämma väl överens. Handsensorn kan användas i rådgivningen Överensstämmelsen mellan optimal kvävegiva och kväveskörd är dålig, variationen är stor. Lägger man däremot samman den mängd kväve som tillförts via mineralgödsel med den mängd kväve marken levererar till växten genom mineralisering blir det en Rikard Frostgård mäter kvävemineraliseringen i försöksparceller. väsentlig förbättring av sambandet. Efter ett par års mätningar i försöken har det alltså visat sig att sensorn ger en mycket bra bild av markens kväveleveransförmåga. Sensorn har med tiden utvecklats till ett redskap inom försöksverksamheten. Den kommer också att bli ett värdefullt redskap för många rådgivare när de ska bedöma en grödas gödslingsbehov. Mätning i Noll-rutor Från och med 28 mäts Noll-rutor (ogödslade rutor) med handsensorn i praktisk odling. Genom att följa samma gårdar och skiften över flera år räknar vi med att få veta hur konstant mineraliseringen är på ett och samma skifte. Denna kunskap om mineraliseringspotentialen kan ge god vägledning vid gödslingsplaneringen. Yara CropImage nyhet under utveckling Yara utvecklar ett nytt verktyg som gör det möjligt att bestämma kvävebehovet utifrån bildanalys. Fotografering av grödan kan antigen göras med mobiltelefon eller digitalkamera. Syftet med tekniken är att snabbt kunna bestämma behovet av en gödsling och hur stor den i så fall ska vara. Tekniken är enkel. Först fotograferas grödan med t ex en mobiltelefon och därefter skickas bilderna med mobilt Internet till en centralserver för analys. Efter bildanalys och beräkning skickas ett SMS tillbaka till användaren med en rekommenderad kvävegiva. Tekniken kommer att testas ute hos lantbrukare under våren 21. Carl-Magnus Olsson Yara 11

12 En turbulent marknad Marknadsrallyt på spannmål och mineralgödsel tvärstannade efter att ha varit uppe på rekordhöga nivåer. Men efter regn kommer sol. Världen i ekonomisk kris Under hösten 28 kom finanskrisen smygande för att under november träffa oss med full kraft. En kris som drabbar alla samhällssektorer, även lantbruk och handel med insatsvaror som mineralgödsel. Världsmarknadspriset på urea toppade under augusti/september med priser på cirka 8 USD/ton (fritt ombord Svarta havet). Sedan gick botten ur marknaden och priserna bottnade i december på cirka 2 USD/ton. Globala trender Men de långsiktiga globala trenderna är de samma idag, mitt i en ekonomisk kris, som de var för ett år sedan då allt såg ljust ut. Men det blir naturligtvis ganska stora hack i många utvecklingskurvor. År 23 kommer vi att vara 8,3 miljarder människor i världen, jämfört med dagens 6 miljarder. Alla dessa människor vill naturligtvis äta sig mätta och må bra. FAO har räknat fram att behovet av spannmål kommer att öka med 57 % under perioden , se figur 1. Världens jordbruksareal kan öka med kanske 7 %, framförallt i Sydamerika och Afrika. Men det finns många prognoser som säger att ökningspotentialen är betydligt mindre eftersom öknar breder ut sig, klimatet förändras och så vidare. Oavsett vilken prognos som visar sig vara korrekt, kommer vi att få allt mindre jordbruksareal per person hade vi cirka 28 m 2 per person. År 23 kommer arealen att sjunka till cirka 21 m 2. Detta innebär att vi måste skörda mer på varje kvadratmeter. Vi måste alltså öka intensiteten i odlingen. Figur 2. Världsproduktionen av spannmål har hållit jämna steg med konsumtionsökningen. Men takten på konsumtionsökningen blir allt större. (Källa: USDA, januari 29) Miljoner ton En mycket viktig faktor för att klara denna produktionsökning är en ökad användning av mineralgödsel. Enligt FAO kommer gödselanvändningen att öka med 36 % under perioden För att klara detta måste det byggas nya gödselfabriker, nya fosforgruvor och nya kaliumgruvor, mer om detta lite längre fram i tidningen. Världsmarknaden för spannmål Under 28 producerade och konsumerade vi cirka 2.2 miljarder ton spannmål runt om i världen. Ett produktionsrekord med 1 miljoner ton jämfört med 27. Världens konsumtion av spannmål har under perioden ökat med 1,7 % per år, jämfört med,8 % under de 5 föregående åren, se figur 2. Under de närmaste åren förväntas konsumtionsökningen vara ännu högre, bortåt 3 % per år, men ökningen kan naturligtvis bromsas lite av lågkonjunkturen. Världens spannmålslager ökade något efter 28 års rekordskörd, men lagren Konsumtion 21-28: 1,7 % ökning/år Produktion :,8 % ökning/år F är fortfarande på en mycket låg nivå. De räcker bara till 69 dagars konsumtion. Det finns följaktligen ingen buffert som kan dämpa effekterna om 29 års skörd blir sämre än förväntat. Just nu är många av världens spannmålsodlare pressade och försiktiga på grund av den ekonomiska krisen, det är t ex svårt att låna pengar. Användningen av mineralgödsel kommer därför att minska jämfört med 28. Just nu är det svårt att inte förvänta sig en lägre spannmålsproduktion i år jämfört med 28, speciellt som vädret var ovanligt gynnsamt under 28. Behöver vi mindre mat när det är kris? Under var det ekonomisk kris i Asien. Efter att ha haft en årlig BNP tillväxt på cirka 9 % under många år, var BNP minus 1 % under Samtidigt var livsmedelskonsumtionen stabil. Vi äter förmodligen lite billigare, men vi behöver lika många kalorier hela tiden, även då det är finanskris (figur 3). Figur 1. Utveckling av spannmålsproduktion,världsbefolkning, gödselanvändning och jordbruksareal Diagrammet visar att vi behöver producera mer mat på den jordbruksareal vi har. (Källa: FAO; Towards 215/3; Technical report 4/2) Relativ ökning % År spannmålsproduktion (+57 %) befolkning (+41 %) gödselanvändning (+36 %) jordbruksareal (+7 %) Hösten 28 Priserna på mineralgödsel toppade i augusti/september. Detta gällde alla de stora näringsämnena kväve, fosfor, kalium och svavel. I augusti/september var de allra flesta bedömare överens om att priserna skulle fortsätta uppåt, inte så mycket mer, men priserna förväntades absolut inte sjunka under vintern. När våra svenska återförsäljare i mitten av september började sälja gödsel, tog det bara ett par dagar innan kvävegödseln var slutsåld. Lantbrukarna stod i kö för att få köpa och våra återförsäljare ville köpa 12 Yara

13 Figur 3. Livsmedelskonsumtionen var stabil under Asienkrisen (Källa: World Bank, FAO) Relativ ökning, % mer av oss. Det fick de också, men det tog några veckor innan priserna var klara och handeln på nytt kunde börja. Samtidigt så kan vi väl erkänna att vi inte hade särskilt bråttom, vi trodde att priserna skulle fortsätta uppåt. Men så blev det inte Finanskrisen tog fart, banker som tidigare jagat nya utlåningsmöjligheter stramade in krediterna, spannmålspriserna sjönk, ingen vågade handla och många hade helt enkelt inte pengar att handla för. I Sverige hade vi dessutom problem med att en stor skörd blivit förstörd av dåligt skördeväder. Det blev dessvärre mycket fodervete i stället för kvarnvete och foderkorn i stället för maltkorn. Finanskrisen var naturligtvis en central faktor när marknaden vände nedåt. Kinesiska exporttullar är en annan förstärkande faktor. Kina är väldens absolut största marknad för urea och Kina har en betydande export av urea, cirka 6 miljoner ton/år. Under 27 var deras exporttull på urea 15 3 %. I maj 28 höjdes tullen till 135 % och i september höjdes tullen på nytt, nu till 185 %. Detta innebar att minimipriset på urea från Kina var uppe i bortåt 8 USD/ton. I en marknad där efterfrågan är större är tillgången så blir det detta som är marknadens minimipris. Sedan kom finanskrisen, även i Kina, och de kinesiska myndigheterna sänkte exporttullen till 1 %. Priset på urea sjönk som en sten, handeln stannade helt. Trots ett lågt pris, var handeln väldigt liten. Det saknades pengar i världen. Produktionsstopp Världens gödseltillverkare drog under slutet av 28 ned sin produktion kraftigt. I Årlig BNP-tillväxt, % Konsumtionen av livsmedel (kcal/person/dag), % svenska tidningar kan man få intrycket att det bara var Yara som stoppade fabriker, men alla producenter gjorde det samma, se figur 5 på nästa sida. Vid årsskiftet stod minst 1 % av den globala ureakapaciteten stilla. Konsumtionen av urea utanför Kina är cirka 95 miljoner ton per år och minst 12 miljoner ton produktionskapacitet är stängd (1 miljon ton per månad). Även produktionen av andra kväveprodukter (AN, N27, NS) och NPK har minskats kraftigt. Pris på ammoniumnitrat (AN) jämfört med urea (AN står för ammoniumnitrat, d v s det kväve som ingår i t ex Axan, N27, N34, NPK etc.) I figur 4 kan vi se priset på AN (den röda linjen) jämfört med urea (den gula linjen). Den blå linjen visar merpriset för AN-kväve jämfört med urea-kväve. Ett merpris på upp till 2 % är allmänt accepterat och kan motiveras med bättre effektivitet, mindre förluster, bättre spridbarhet, m.m. I september var priset för AN-kväve det samma som för urea-kväve, det vill säga det var inget merpris (se röd ring). ANkväve var alltså billigt och priset borde gå upp. Om vi flyttar oss fram till slutet av november i diagrammet, se vi att AN-priset är ganska oförändrat medan ureapriset minskat kraftigt. Nu är det ett högt merpris för AN-kväve kontra ureakväve. Ett merpris som inte går att agronomiskt motivera. Denna prisobalans kommer över tid att jämna ut sig, antingen genom att ureapriset stiger eller att AN-priset sjunker eller, vilket är det mest troliga, en kombination av dessa faktorer. Men detta sker inte över en natt. Det finns en stor tröghet i marknaden, tillverkarna sitter på lager tillverkade av dyra råvaror, återförsäljarna har lager inköpta till höga priser, osv. En viktig skillnad mellan växtodling och annan produktion är att man arbetar med ettårscykler. All gödsel skall användas under en kort tidsperiod, mars maj, men produktionen skall gå varje dag året runt. Detta innebär att när marknaden i november/december går i botten, finns det minst ett halvt års produktion i lager hos tillverkare, återförsäljare och lantbrukare. Dessutom finns det kontrakt på råvaror och färdig produkt som går framåt i tiden. Detta skapar en stor forts. nästa sida Figur 4. Priset på urea respektive AN-kväve under 27 och 28 (AN står för ammoniumnitrat, d v s det kväve som ingår i t ex Axan, N27, N34, NPK etc). N-priset var detsamma för urea och AN-produkter under september (röd ring) medan merpriset för AN-kväve var högt under november (gröna ringar). (Källa: Internationella publikationer) EUR/ton kväve jan -7 1 mar apr jun aug okt -7 6 dec -7 AN (del France) UREA (fot France) Merpris för AN % 31 jan mar maj jul sep -8 6 nov -8 % Yara 13

14 Figur 5. Minst 1 % av den globala tillverkningskapaciteten för urea stod stilla vid årsskiftet. Yara är långt ifrån den enda producenten som stängt ner ureaproduktion, se listan på europeiska producenter och produktionsorter. Achema (Litauen) Acron Novgorod (Ryssland) Acron (Dorogobuzh (Ryssland) Amonil (Rumänien) Azomures (Rumänien) AMI (Österrike) BASF (Tyskland) Cherkassy Azot (Ukraina) Dolj-Chim (Rumänien) Dniepro Azot (Ukraina) Duslo (Slovakien) Neochim (Bulgarien) Nitrogenmuvek/Nitrokémia (Ungern) Nitrofert (Estland) OPZ (Ukraina) Police (Polen) Pulawy (Polen) Sibur Mineral Fertilizer/Kemerovo Azol SKW Piesteritz (Tyskland) Sofert (Rumänien) Togliatti Azot (Ryssland) Turnu Magurele (Rumänien) Uralchem (Ryssland) Yara (Ferrara, Italien) Yara (Sluiskil, Nederländerna) Yara (Le Havre, Frankrike) tröghet i marknaden, en tröghet som verkar både när priserna stiger och när de går ned. Men över tid återställs balansen. Spannmålspris kontra gödselpris Just nu (månadsskiftet januari/februari) är det obalans mellan gödselpris och spannmålspris. Priset på spannmål är alltför lågt, jämfört med gödselpriset. Detta kommer att resultera i minskade kvävegivor och att man sparar in på fosfor och kalium. Även denna obalans kommer att rätta till sig över tid. Men det är viktigt att gödsla efter det spannmålspris man kan förvänta för årets skörd eller senare under vintern. Beslutet om detta behöver man dessbättre inte fatta förrän det är dags att gödsla, och hamnar man för lågt, finns det möjligheter att kompletteringsgödsla.. Hur ser det ut framåt? Spannmålspriset är den absolut viktigaste faktorn för ekonomin i växtodlingen. Just nu kommer det in rapporter om minskad areal i Europa. EU-prognosen säger 2-4 % mindre areal, medan det för Ukraina och Ryssland förekommer uppgifter om en minskning på 2-4 %. Det är torka i Argentina, osv. Samtidigt så kommer det att användas mindre gödsel under 29 eftersom de kvantiteter som försvunnit i produktionsneddragningarna inte kommer tillbaka. Just nu har ureapriset börjat stiga och är i slutet av januari uppe i 3 USD/ton i Svarta havet. Efterfrågan stiger när solen kommer fram och det blir vår och dags för att gödsla grödan. Det är inte särskilt djärvt att tro att 29 års spannmålsskörd blir mindre än skörden 28. Och har vi bara en bra kvalitet, bör priserna bli bättre än vad de varit hösten 28. Men det är svårt att förutse hur länge finanskrisen skall bromsa vår vardag. Mogens Erlingson Räcker produktionskapacitet och råvaror? Världen behöver investera i nya fosfor- och kaliumgruvor och planerade ammoniak- och ureaprojekt behöver genomföras. Men allt riskerar nu att försenas som en följd av finanskrisen. Efterfrågan större än utbudet Från sommaren 27 fram till oktober 28 har priserna på fosfor, kalium och kväve stigit kraftigt. Därefter har priserna på fosfor och kväve vänt nedåt, medan kalium planat ut på en hög prisnivå. Under denna period hade vi en mycket stark spannmålsmarknad och efterfrågan på mineralgödsel var större än utbudet. Tillgången på mineralgödsel var faktiskt begränsande för världens livsmedelsproduktion. Detta faktum manar onekligen till eftertanke. Hur kan det bli så? Hur ser framtiden ut? Fosfor och kalium är ändliga resurser. Hur länge varar de? Fosfor Råfosfatpriset har under 3 år, från 7-talet fram till 26, legat stabilt runt 4 USD/ton (fritt ombord Marocko), se figur 1. Om man tar hänsyn till inflationen innebär detta att priset sjunkit. Under 27 tog priset ett försiktigt skutt till 7 USD. Och under 28 fortsatte det uppåt som en raket till 35 USD. Vid årsskiftet 28-9 började priset vända nedåt, Figur 1. Fosfor, världsmarknadspriset på råfosfat USD/ton råfosfat men det är fortfarande långt över tidigare nivåer. Prisexplosionen berodde på att efterfrågan på fosfor var större än utbudet. Alla världens gruvor gick för fullt. Det fob Marocko 7 BPL jan-98 jan-99 jan- jan-1 jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 14 Yara

15 finns ingen som håller igen när priserna är på topp. När priserna låg på 4 USD per ton för råfosfaten var det lönsamt att driva befintliga anläggningar, men priset var för lågt för att locka till nya stora investeringar. Priserna under 27-8 gjorde det intressant att bygga nya gruvor. Men detta tar tid. Projekttiden för att öppna en ny gruva är 8-1 år och investeringen ligger på minst 1 miljarder svenska kronor. I debatten har det ofta hävdats att världens fosforreserver är på väg att ta slut, om inte i morgon så i varje fall om 1-15 år. Av tabell 1 framgår det att med dagens produktion på 17 miljoner ton så räcker världens kända fosforreserver i mer än 7 år. Fosforfyndigheter som kan utvinnas till en kostnad på under 4 USD/ton räcker i 26 år med dagens brytningstakt. Världens fosforreserver är alltså ingen begränsning inom överskådlig tid. Tabell 1. Världens kända fosforreserver som bedöms möjliga att utvinna. Nuvarande produktion är 17 miljoner ton per år. (Källa: British Sulphur) Miljoner ton råfosfat Brytningskostnad, US dollar/ton < 4 > 4 Summa Västeuropa F.d. Sovjetunionen Afrika Nordamerika Centralamerika Sydamerika Mellanöstern Södra Asien Sydöstra Asien Östra Asien Oceanien Hela världen, summa Räcker antal år* 26 år 47 år 73 år *) räknat på nuvarande produktion 17 milj. ton per år. Kalium Prisutvecklingen för kalisalt påminner mycket om prisutvecklingen för råfosfat. Priset var under många år stabilt, strax över 1 USD/ton. Under 24 började priset stiga för att passera 2 USD under 27. Under 28 exploderade priset och klättrade upp till 9 USD/ton, där det fortfarande klamrar sig kvar, se figur 2. All produktion i världen har gått för fullt och lagren har förbrukats, men efterfrågan var trots detta större än utbudet. Det behöver öppnas nya gruvor. Kalisalt bryts ofta på stora djup och att investera i en ny gruva kostar minst 15 miljarder kronor. Projekttiden kan vara 8-1 år. Kalium bryts idag framförallt i Kanada/ USA och Ryssland/Vitryssland. Dessa står vardera för cirka 1/3 av världsproduktionen. Den resterande tredjedelen är spridd i resten av världen och det finns kalireserver som räcker i hundratals år. Kväve Urea är världens största kväveprodukt. Cirka 5 % av allt kväve som säljs i världen säljs som urea. Urea har därför en stark påverkan på världsmarknadspriset för alla kvävegödselmedel. Ureakonsumtionen utanför Kina är cirka 95 miljoner ton per år och i världens största ureamarknad Kina konsumeras cirka 6 miljoner ton per år. Förbrukningen av urea förväntas öka med cirka 3,5 % per år under de närmaste åren (exkl Kina). Man förutspår att ny produktionskapacitet i världen sätts in, men kapaciteten blir troligen inte tillräcklig för att svara upp mot hela konsumtionsökningen. Att starta en ny fabrik för produktion av urea eller ammoniak tar 5-7 år och kostar i storleksordningen 8 miljarder kronor. Finanskrisen Idag är det brist på pengar och den ekonomiska krisen gör alla försiktiga. Många investeringar i nya gruvor, fabriker etc, kommer säkert att fördröjas minst 1-2 år. Så det finns risk för att den bristsituation vi upplevt på mineralgödsel under det senaste året upprepas. Mogens Erlingson Figur 2. Kalium, världsmarknadspriset på kaliumklorid (kalisalt) USD/mt 1 MOP fob Vancouver jan-98 jan-99 jan- jan-1 jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 Yara 15

16 Garanterat istället för N27 och N34 Axan omfattas av Yara 4-punktsgaranti. Din gröda får alltså svavelhalt till 3,7 % och kvävehalt 27 %, varav 5 % nitratkväve. Och du får trygghet vad gäller spridning, innehåll, miljö och säkerhet.

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Kraftig ökning av spannmålspriserna 1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003 Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...

Läs mer

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Inledning Uppgifter avseende förbrukningen av handelsgödselmedel sammanställs årligen vid Statens jordbruksverk, liksom beräkningar av jordbrukets och trädgårdsnäringens

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42 Växtpressen Nr 1 januari 213 Årgång 42 Tema: N-effektivitet sid 3 16 Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19 Ledaren Ett grönare lantbruk för en blåare Östersjö Runt

Läs mer

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling En förstudie av hur mycket gödselgivorna i praktiken skiljer sig från beräknat optimala

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Gödselmarknad En inomhussport

Gödselmarknad En inomhussport Gödselmarknad En inomhussport Uddevalla 2014-01-09 Mogens Erlingson Växtnäringspris Lantbrukarpris, kronor per kg Högsta 2008 Juli 2010 Juli 2011 Juli 2012 Juli 2013 Jan 2014 N** 18* 8 11:00 10:35 9:25

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer