PORTFÖLJANALYS AV SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND

Transkript

1 2013 PORTFÖLJANALYS AV SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer Stockholm

2 Innehåll 1. Inledning Sammanfattning Globala humanitära behov, resurser och trender... 7 En föränderlig humanitär kontext... 7 Reform och innovation... 9 Globala finansiella resurser Påverkan och politik Sveriges roll Kanaler för påverkansarbete Svenska prioriteringar och genomslag Svensk humanitär finansiering i ett globalt perspektiv Volym Stöd per finansieringskanal Stöd till multilaterala organisationer Stöd till gemensamma humanitära fonder Stöd till Rödakorsrörelsen Stöd till organisationer i det civila samhället (CSO:er) Stöd genom Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) Stöd per region och land Stöd per typ av kris Stöd per sektor/kluster Svenska resultat Aggregerade svenska resultat Resultat per organisation finansiering och resultatkort Resultat i specifika humanitära kontexter Somalia Sudan Demokratiska Republiken Kongo (DRK) Bistånds- och kostnadseffektivitet Svensk kompetens, resurser och internationella rekryteringar Samverkan och kommunikation Rekommendationer och möjligheter Förkortningar

3 1. Inledning Sveriges humanitära bistånd syftar till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det humanitära biståndet styrs av policyn för humanitärt bistånd och tar sin utgångspunkt i internationell humanitär rätt, de humanitära principerna och principerna om gott humanitärt givarskap. Sverige har en stark ställning inom det humanitära arbetet som grundar sig på aktivt och långvarigt policyengagemang och stora finansiella bidrag. Sverige har tre verktyg till sitt förfogande för att implementera det humanitära biståndet: påverkansarbete/policy, finansiering och operationellt arbete. Syftet med denna rapport är att ge en översikt av Sveriges humanitära bistånd. Rapporten, som är en portföljanalys och inte en fullständig resultatredovisning, har tagits fram av UD, enheten för multilateralt utvecklingssamarbete, och Sidas humanitära enhet med stöd från Sidas helpdesk för fred, säkerhet och humanitärt arbete. Innehållet i rapporten utgår från: - Analys av globala humanitära trender och finansieringsflöden - Analys och sammanställning av utbetalningsstatistik från UD och Sida finansiering och resultatsammanställningar per organisation finansiering och resultatsammanställningar på landnivå - Intervjuer med medarbetare på Sida och UD - Input från FN-representationerna i New York och Genève och ambassaden i Rom Rapporten innehåller en sammanställning av det humanitära biståndet över perioden De resultatredovisningar som finns med avser På basis av redovisningen av framkomna resultat identifierar rapporten några rekommendationer och förslag på framtida agerande för Sveriges humanitära bistånd. Vår förhoppning är att rapporten ska ge den översikt över svenskt humanitärt bistånd som efterfrågats och på så sätt kunna utgöra ett underlag för diskussion om hur en förbättrad resultatrapportering och resultatanalys skulle kunna se ut och hur framtida svenskt humanitärt bistånd kan bli ännu mer effektivt och bidra till att fler liv räddas. Per Örnéus Torbjörn Pettersson Enhetschef Enheten för multilateralt utvecklingssamarbete Utrikesdepartementet Avdelningschef Avdelningen för konflikt och postkonfliktsamarbete Sida 3

4 2. Sammanfattning I. Humanitära behov fortsätter att öka till följd av nya och utdragna komplexa kriser och fler naturkatastrofer. Humanitär finansiering ökar, men inte i takt med behoven. Därmed ökar gapet mellan tillgängliga resurser och humanitära behov. II. III. IV. Det humanitära arbetet har blivit mer komplicerat på grund av begränsningar i humanitärt tillträde, ökat våld mot humanitära biståndsarbetare, behov av nya arbetssätt samt fler och nya aktörer. Stora biståndsflöden, stor tidspress och komplicerade kontexter är faktorer som bidrar till att det humanitära biståndsarbetet genomförs i miljöer med stora säkerhetsrisker, risker för korruption och utmaningar för resultatarbetet. Sveriges humanitära bistånd har som mål att rädda liv och lindra nöd, styrs av regeringens humanitära policy och har tre verktyg till sitt förfogande för att tillämpa det humanitära biståndet: policy/påverkansarbete, finansiering och operationellt arbete. Sveriges starka ställning inom det internationella humanitära biståndet är ett viktigt verktyg för att bidra till politikutvecklingen på ett drivande, innovativt och ansvarsfullt sätt. V. Genomslag för svenska policyprioriteringar inom det internationella humanitära biståndet har skett inom ramen för humanitär reform inklusive samordning/ledarskap, finansieringsformer och jämställdhet. VI. VII. VIII. IX. Det finns möjlighet att mer proaktivt driva viktiga frågor i allianser med likasinnade givare och forum samt använda representationerna i New York, Genève, Rom och Bryssel mer systematiskt för detta arbete och därigenom tydliggöra Sveriges arbete inom viktiga geografiska och tematiska områden såsom internationell humanitär rätt och tillträde. Möjlighet finns även att utveckla policytänkandet kring humanitär biståndseffektivitet. Omvärldsanalysen visar på att de humanitära behoven kommer att överträffa framtida humanitära resurser. Därför kommer behovet av heltäckande, jämförbar och tillgänglig evidens vad gäller risk för kris, humanitära behov och utfall av kollektivt respons vara en av det humanitära systemets viktigaste utmaningar. Trots vissa förbättringar är bristen på gemensamma behovsbedömningar som ger en tillförlitlig, heltäckande och jämförbar bild över humanitära behov fortfarande en central svaghet i det humanitära systemet. Sverige har under de senaste åtta åren ( ) bidragit med totalt 35,8 miljarder kronor för humanitära insatser. Det humanitära biståndet har under denna period ökat från 3,3 till ca 5 miljarder kronor per år. Sveriges humanitära bistånd utgör ca 15 procent av Sveriges totala bistånd och svarar för 6 procent av världens samlade humanitära bistånd (2012). Sverige var den tredje största bilaterala humanitära givaren 2012, efter USA och Storbritannien. 4

5 X. Sveriges humanitära bistånd kanaliseras genom flera olika kanaler och organisationer utifrån deras komparativa fördelar. Under utgick den största delen av det humanitära biståndet till FN (69 procent), Rödakorsrörelsen (16 procent) och CSO:er (12 procent). FN-stödet minskade under perioden med 4 procent och CSO-stödet ökade med 5 procent. Sverige kanaliserade 37 procent av det humanitära biståndet via FN:s konsoliderade appeller, så kallade CAP:ar. Mindre än en procent av biståndet utgick till forskning, metodutveckling och kvalitetssäkring. XI. XII. XIII. De tio organisationer som mottog mest svenska humanitära medel 2012 var UNHCR, WFP, ICRC, CERF, CHF, UNRWA, SRK/IFRC, OCHA, UNICEF och MSF. De fem största FN organisationerna (UNHCR, WFP, UNRWA, UNICEF och OCHA) och gemensamma humanitära fonder utgör 60 procent av den totala humanitära portföljen. Kärnstöd till OCHA:s centrala budget har ökat med 260 procent. Det humanitära land- och regionsbaserade stödet hanteras av Sida. Detta stöd har ökat med 60 procent under och kanaliseras till ett stort antal länder med ca 60 procent till humanitära kriser i Afrika söder om Sahara. De fem humanitära kriser som mottog mest land- och regionsbaserade humanitära medel under perioden inkluderade Sudan, DRK, opt (Palestina), Afghanistan och Somalia. Humanitära fonder, både den globala (CERF) och gemensamma landfonder (CHF och ERF) utgör en allt större kanal för Sverige. XIV. Det land och regionsbaserade stödet till ICRC har ökat med 64 procent under CSO-stödet har mer än fördubblats från 340 till 749 miljoner kronor. XV. XVI. Då det humanitära biståndet är behovsbaserat styrs det inte av något sektorfokus utan kanaliseras till sektorer efter behov. En stor det av den humanitära portföljen kan inte sorteras per sektor eftersom det utgörs av omfattande kärnstöd till organisationens centrala budget och multisektorstöd, såsom stöd till skydd av internflyktingar och flyktingar. Sverige har ofta ett starkare fokus på samordning och hälsa än andra givare, och ett mindre fokus på mat. Portföljanalysen tydliggör en del utmaningar med resultatredovisning i dagsläget och ger en utgångspunkt för en förbättrad resultatredovisning i framtiden och underlag till fortsatt dialog med humanitära organisationer om deras resultatredovisning. Några siffror som för första gången genom denna portföljanalys har räknats fram och presenteras här omfattar en del av det svenska humanitära biståndets kvantitativa resultat på global nivå för Att på ett enkelt och aggregerat sätt visa på de sammantagna resultaten för Sveriges humanitära bistånd är svårt. Utmaningarna består bland annat i att en stor del av det svenska humanitära biståndet utgår i form av ickeöronmärkta kärnstöd till organisationernas centrala budgetar och därmed inte enkelt låter sig redovisas på landnivå. Nedanstående siffror har räknats fram utifrån studier av resultat för varje organisation (se vidare under avsnitt 6, Svenska resultat 2011) och skall ses som illustrativa för vad som är möjligt att redovisas. Redovisningen finns i större detaljgrad på sid 28. 5

6 Kvantitativa svenska resultat på global nivå 2011 Humanitär sektor Indikator Antal mottagare Nutrition Akut undernärda barn som fått nutritionstillskott Vatten Nödlidande människor som fått tillgång till rent vatten Mat Nödlidande människor som mottagit matbistånd Undervisning Skolbarn som fått förbättrade utbildningsmöjligheter, skolmaterial eller annat pedagogiskt stöd Förnödenheter Nödlidande människor som mottagit förnödenheter Hälsa Tidig återhämtning/ livsmedelssäkerhet Myggnät som delats ut till familjer Barn under 15 år som vaccinerats för mässlingen Familjer som mottagit försörjningsstöd (främst jordbruk) XVII. XVIII. Ovanstående förenklade resultatredovisning utgör endast en liten del av de resultat som uppnåtts med svenskt humanitärt bistånd och avspeglar inte alla resultat och effekter av det humanitära biståndet. Viktiga värden som det svenska humanitära biståndet bidrar till fångas inte upp i denna kvantitativa redovisning, såsom systemövergripande resultat, påverkansarbete, flexibilitet, icke-öronmärkning och flerårig finansiering samt ambitionen att finansiera efter behov istället för att fokusera på sektorer. Detta gör svensk humanitär finansiering värdefull för humanitära organisationer som försöker svara upp mot ett brett spektrum av föränderliga humanitära behov. Personalresurser på UD och Sida, inklusive utlandsmyndigheter, motsvarar inte det humanitära biståndets totala andel av biståndet (15 procent), vilket till viss del förklaras av att det humanitära biståndet till stora delar kanaliseras genom multilaterala organisationer. 6

7 3. Globala humanitära behov, resurser och trender En föränderlig humanitär kontext Under de senaste tre åren har internationella organisationer uppskattat att över 100 miljoner människor varit i behov av humanitärt stöd 1. Eftersom det inte finns någon heltäckande och global bild av hur många människor som drabbas av humanitära kriser kan det vara många fler. De FN-ledda konsoliderade appellerna, så kallade CAP:ar, är ett sätt att beräkna humanitära behov för utdragna humanitära kriser. Sedan 2005 har CAP:arna ökat från ca 5 miljarder USD till över 8,9 miljarder USD 2011/ Humanitära behov har ökat till följd av fler och utdragna komplexa kriser och fler naturkatastrofer. Komplexa kriser kännetecknas av väpnad konflikt och våld. Humanitärt tillträde till de drabbade, skydd av behövande och personalsäkerhet är ofta en utmaning i dessa kriser. Exempel inkluderar Syrien, Mali, DR Kongo, Sudan, Somalia, Jemen, Afghanistan, Pakistan och opt (Palestina). Befolkningsfördelning och ökad urbanisering förväntas få konsekvenser för katastrofers inverkan. Befolkningen i Afrika förväntas öka med 47 % mellan och urbana slumområden ökar i Afrika söder om Sahara. Antalet internflyktingar som flytt från väpnad konflikt och våld ökade till 28,8 miljoner under 2012, vilket är den högsta siffran någonsin rapporterad. 3 Ca 2,1 miljoner internflyktingar lyckades flytta hem, medan 6,5 miljoner nya internflyktingar tillkom under året (dubbelt så många som under 2011). 4 Antalet flyktingar under UNHCR:s mandat uppgick till 10,5 miljoner. Under 2012 tillkom 1,1 miljoner nya flyktingar, vilket är den högsta siffran på 10 år 5. Antalet rapporterade klimatrelaterade katastrofer och antalet människor som drabbats av naturkatastrofer har ökat betydligt under senare år. Denna utveckling kan komma att få stora konsekvenser för det humanitära systemet. Naturkatastrofer kan vara jordbävningar, tsunamier, översvämningar, torka, cykloner och epidemier. Naturkatastrofer kan vara plötsliga såsom i Haiti och Pakistan eller långsamt uppkomna såsom livsmedelskrisen i Sahel och torkan på Afrikas Horn I framtiden antas klimatförändringar leda till allt mer frekventa svåra och oförutsägbara risker, inklusive torka, stormar, översvämningar och extrema temperaturer. 1 World humanitarian data and trend 2012, OCHA. 2 OCHA Financial Tracking Survey (FTS). 3 Strengthening of the coordination of emergency humanitarian assistance of the UN, SG Report 2013, s Ibid. 5 Ibid. 7

8 Befolkning, miljoner Antal rapporterade incidenter Bild 1: Antal rapporterade klimatrelaterade katastrofer per katastrof typ Extreme temperature Drought Storm Flood Källa: EM-DAT: The OFDA/CRED International Disaster Database. Data version: v12.07 Den högsta siffran 206 miljoner katastrofdrabbade människor rapporterades under 2011 till följd av jordbävningen i Haiti och översvämningar i Pakistan. Under 2012 rapporterades 310 naturkatastrofer, döda, 106 miljoner drabbade och en kostnad på 138 miljarder USD 6. Global fattigdom har minskat dramatiskt sedan 1990 vilket innebär att motståndskraft mot kriser stärkts globalt. Fattigdomsbekämpningen är dock ojämn och långsam i sviktande stater. Antalet människor som lever i sviktande stater väntas öka med 43 % mellan 2010 och Bild 2: Befolkningsökning Developing countries-other urban Developing countries-slum Developing countries-rural Developed countries Humanitära behov har inte bara ökat under de senare åren, det humanitära arbetet har också blivit mer komplicerat. Humanitärt tillträde är i många fall begränsat, antal 6 Centre for Research on the Epidemology of Disasters (CRED). 8

9 humanitära arbetare som dödats eller utsatts för våld ökar, 7 ökad urbanisering kräver nya arbetssätt, humanitära aktörer är fler och varierande. Samtidigt har drabbade stater, regionala organisationer och grannländer ökat sin kapacitet för att svara upp mot katastrofer. Risker, sårbarheter, tekniska verktyg, resurser och aktörer förändras och det humanitära arbetet måste därför kontinuerligt anpassas för att nå ut till nödlidande människor. Trender pekar tydligt på ökande humanitära behov och att behoven kommer att överträffa humanitära resurser. Samtidigt saknas tillgång till heltäckande, jämförbar evidens när det gäller risk för kriser, humanitära behov och utfall av de operationer som genomförs. Detta är en av det humanitära systemets viktigaste utmaningar och avgörande för systemets legitimitet och styrka. Högkvalitativa behovsbedömningar är avgörande för att kunna göra strategiska prioriteringar och för att fatta beslut om finansiering i en humanitär kris, och det är en förutsättning för god uppföljning och resultatmätning av biståndet. När gapet ökar mellan behov och finansiering ökar nödvändigheten av optimal fördelning och maximerade resultat av de humanitära medel som står till buds. Reform och innovation Under har det humanitära arbetet reformerats och olika innovativa tillämpningssätt utvecklats för att stärka humanitär respons. Det humanitära reformarbetet som inleddes 2005 införde det så kallade klustersystemet. Klustersystemet delade upp det humanitära arbetet i sektorer/kluster, för att förbättra samordning och minska luckor och överlappning i de viktigaste humanitära sektorerna. Humanitära fonder på global och lokal nivå skapades och utvecklades för att svara upp mot humanitära behov i olika typer av kriser. Den senaste vågen av humanitära reformer som påbörjades den så kallade transformativa agendan - fokuserar på de återstående svagheterna i det humanitära systemet såsom ledarskap, samordning och ansvarsutkrävande. För att säkerställa ett effektivt humanitärt bistånd har en fördjupad debatt påbörjats kring kostnadseffektivitet inom det humanitära biståndet. Resiliens-konceptet som introducerats under de senaste åren har skapat nya möjligheter då ökade investeringar för att bygga motståndskraft (resiliens) från utvecklingsorganisationerna och bilaterala aktörer kan komma att minska framtida kostnader för humanitär verksamhet. En studie i Kenya visade att varje dollar som spenderas på resiliens besparas 4,9 dollar i humanitärt bistånd, räddade liv och skyddade utvecklingsvinster. 8 Innovativa tillämpningssätt för en mer effektiv humanitär verksamhet har utvecklats. Kontantstöd, som användes för första gången vid tsunamin i Indiska Oceanen 2004, blir allt vanligare särskilt då man med hjälp av innovativa tekniska lösningar snabbt kan överföra pengar även till de mest avlägsna nödlidande. Utmaningen vad gäller innovationer är inte bara att göra något nytt, utan att lära från tidigare erfarenheter och tillämpa dessa på ett sätt som gör det humanitära biståndet mer effektivt. Detta innebär till exempel att öka during , Strengthening of the coordination of emergency humanitarian assistance of the UN, SG Report

10 US$ miljarder (constant 2010 prices) 3,3 5,3 6,2 6,2 5,8 5,2 5,3 7,1 7,2 6,7 6,5 6,7 7,5 8,0 8,4 9,1 11,0 10,1 11,5 11,3 12,5 12,5 drabbade människors deltagande vilket också inkluderar att acceptera samhällens egna lösningar, samt ett ökat engagemang med andra aktörer. Det innovativa projektet Global Pulse, som en del av FN-sekretariatet i New York och som arbetar med att bearbeta så kallad big data, stora datamängder från till exempel mobiltelefontrafik, för användning i globala utvecklingssammanhang, bör kunna användas i större utsträckning för humanitära ändamål. Globala finansiella resurser Bild 3: Totalt humanitärt bistånd från alla givare, Non-OECD DAC countries OECD DAC countries Multilateral agencies All donors (total) Källa: Development Initiatives based on OECD DAC and UN OCHA Financial Tracking Service (FTS) data Humanitärt bistånd utgör ca 10 % av världens offentliga bistånd (ODA). 9 Under de senaste 10 åren har världens humanitära bistånd ökat från 3,3 till 12,5 miljarder USD (se bild 3). Det är framförallt OECD/DAC länder som stått för ökningen men även så kallade icketraditionella givare. Under denna trend finns dock stora skillnader. USA står för en allt större andel av världens humanitära bistånd (31 %, 2012), samtidigt som flera andra länders andelar minskat. Sveriges andel har legat relativt konstant mellan 5 och 7 % (se bild 4). Bild 4: Procentandel av totala humanitära biståndet av de tretton största givarna USA EU Storbritannien Sverige Japan Norge Kanada Tyskland Nederländerna Källa: OCHA Financial Tracking Survey (FTS) 9 OECD/DAC, 133,5 miljarder US$

11 Gapet mellan uppskattade finansieringsbehov och tillgängliga biståndsmedel i de konsoliderade appellerna har ökat under (se bild 5). Det är en illustration av att trots att världens humanitära biståndsvolymer ökat, räcker det inte för att svara upp mot ökade globala humanitära behov. Bild 5: Behov enligt CAP:ar (miljarder USD) varav finansierat (blått) och icke-finansierat (rött), ,7 1,4 3,9 3,5 3,7 2 5,1 2,7 4,1 7,1 7,2 3,3 3,3 5,6 5, Källa: OCHA Financial Tracking System Ökningen av den globala humanitära finansieringen har inte heller fördelats lika mellan humanitära kriser. Ökningen 2011 (1,2 miljoner USD) var en konsekvens av de stora humanitära kriserna i Haiti och Pakistan. Även finansiering från andra utdragna kriser omdirigerades, vilket resulterade i lägre finansieringsnivåer för CAP:ar i flera utdragna kriser såsom Centralafrikanska republiken och DR Kongo under % Bild 6: Andel av CAP:ar som finansierats, % 80% 70% 60% 50% 40% Afghanistan CAR Chad DRC Kenya Palestine/OPT Somalia Sudan West Africa Zimbabwe 30% Källa: UN OCHA Financial Tracking System Eftersom endast ca 45 % av det totala humanitära biståndet gick genom CAP:arna 2012 är det inte möjligt att avgöra om finansieringsvolymerna var proportionerliga eller om behoven mötts då grundläggande evidens för ett helt behovsbaserat beslutsfattande saknas. 11

12 4. Påverkan och politik Sveriges humanitära bistånd styrs av regeringens policy för humanitärt bistånd och tar sin utgångspunkt i Sveriges starka ställning inom det internationella humanitära biståndet, internationell humanitär rätt och humanitära principer. Det humanitära biståndet vägleds av principerna om gott humanitärt givarskap och skall därför bland annat vara behovsbaserat, snabbt och flexibelt. UD har det övergripande ansvaret för det humanitära påverkansarbetet, och stöds av Sida. Svenskt internationellt agerande handlar dels om viktiga finansiella bidrag men även om samverkan, påverkan och dialog. Vad gäller det ickefinansiella engagemanget finns det stora möjligheter och förväntningar på Sverige som humanitär aktör. Sveriges roll Sveriges särställning på det humanitära området grundar sig i stora finansiella bidrag och långvarigt och aktivt påverkansarbete för att utveckla humanitär politik. Denna särställning är ett viktigt verktyg i sig för att bidra till den internationella politikutvecklingen på ett drivande, innovativt och ansvarsfullt sätt. Sveriges särställning bör värnas och vidareutvecklas. Kanaler för påverkansarbete Det humanitära påverkansarbetet sker på flera nivåer: på landnivå, genom Sveriges representationer i Genève, New York, Bryssel och Rom, och från Stockholm, genom styrelsemöten, givarmöten, metodstöd, utvärderingar, beredningsarbete och genomförandet av den operativa verksamheten. Från Stockholm bedrivs påverkansarbete av den biståndspolitiska ledningen vid besök, möten och resor. Detta arbete är främst relaterat till aktuella humanitära kriser, men även till vissa övergripande humanitära policyfrågor. Därtill kommer påverkansarbete på tjänstemannanivå i relation till bland annat humanitära aktörer, FN-organisationer och andra givarländer. Detta löpande arbete utförs såväl av UD som av utsända främst vid FNrepresentationerna i New York och Genève samt ambassaden i Rom, liksom ibland av andra departement och myndigheter. I New York ligger tyngdpunkten på de mellanstatliga delarna av det humanitära arbetet, med FN:s katastrofsamordnare baserad där liksom hela det mellanstatliga FN-samarbetet, med utgångspunkt i FN:s generalförsamling. I Genève ligger fokus på de humanitära organisationer som har sitt säte i staden, såsom UNHCR och ICRC, samt på humanitär policy och gott humanitärt givarskap (GHD). I Rom fokuserar det humanitära påverkansarbetet på WFP som har sitt säte där. I Bryssel äger humanitära diskussioner rum inom ramen för COHAFA 11. I humanitära kontexter bedriver svenska ambassader visst påverkansarbete, även om den specifikt humanitära bemanningen i fält är mycket begränsad. 10 Regeringsbeslut UF2010/39010/UD/SP 11 Rådsarbetsgruppen Working Party on Humanitarian Aid and Food Aid (COHAFA). 12

13 Svenska prioriteringar och genomslag Viktiga svenska prioriteringar och genomslag inom det internationella humanitära påverkansarbetet inkluderar: Humanitär samordning: Sedan Sverige drev förhandlingen av generalförsamlingsresolutionen 46/ en milstolpe för FN:s samordnande roll inom det internationella humanitära biståndet - har Sverige förvaltat ledarskapet för att facilitera de årliga förhandlingarna av den så kallade omnibusresolutionen. Sverige har framgångsrikt varit en nyckelaktör för att utveckla och bibehålla principiella formuleringar i resolutionen som fortsätter att vara viktigt som uttryck för mellanstatlig konsensus i humanitärpolitiken. FN:s medlemsstater: Sverige är den centrala aktören i det mellanstatliga arbetet i New York i fråga om omnibusresolutionen och uppfattas som en neutral och mycket trovärdig aktör utan egenintresse i de humanitära frågorna. Konsolidering av humanitära reformer: Sverige är också drivande i det humanitära reformarbetet nu senast den så kallade transformativa agendan vilket ökat fokus på samordning, ledarskap och ansvarsutkrävande. Behovsbaserat bistånd: Sverige driver aktivt frågan kring stärkta humanitära behovsbedömningar, vilket bidragit till att stärka det humanitära systemets förmåga att planera och allokera resurser utifrån humanitära behov. Behovsbedömningsdebatten har fokuserats inom det organ som samlar alla humanitära aktörer, den s.k. Inter Agency Standing Committe (IASC), och metoder har utvecklats. Trots förbättringar är bristen på gemensamma behovsbedömningar som ger tillförlitlig, heltäckande och jämförbar data kring humanitära behov är fortfarande en central svaghet i det humanitära systemet och en fråga som kräver ökat engagemang. Stärkta konsoliderade FN-appeller (CAP:ar): Sverige har aktivt drivit behovet av att stärka prioriteringar i CAP:ar och andra handlingsplaner, vilket resulterat i att CAP:arna blivit mer strategiska. Jämställdhetsperspektiv: Sverige driver aktivt frågan kring jämställdhet för att stärka det humanitära samfundets kapacitet att beakta kvinnors, flickors, mäns och pojkars olika behov inom CAP:arna. Detta har resulterat i att antalet CAP insatser som integrerat jämställdhetsperspektivet ökat med 400 % under Effektiva finansieringsformer: Sverige har varit drivande i att utveckla effektiva givargemensamma fonder på land- och global nivå. Som ett resultat finns idag tre typer av fonder (CERF, CHF, ERF). Sverige är aktivt engagerat i att ytterligare förbättra fonderna bland annat vad gäller snabbhet i utbetalningar, uppföljning och rapportering samt ökad CSO-finansiering. Gott humanitärt givarskap: Sverige var initiativtagare till de 23 principerna om gott humanitärt givarskap. Dessa är viktiga för hur många givare utformar sitt humanitära 12 Strategirapport för strategin för humanitärt bistånd, sida, s

14 bistånd, och för biståndseffektivitetsagendan på det humanitära området. Principerna antogs vid en konferens i Stockholm Respekt för internationell humanitär rätt, humanitära principer och humanitärt tillträde: Sverige har ett starkt engagemang inom de principbaserade delarna av det humanitära arbetet och driver detta på olika nivåer bland annat inom de humanitära organisationer som Sverige stödjer och i relation till specifika kriser. Stärka länken mellan humanitärt arbete och utvecklingssamarbete: Sverige har varit drivande vad gäller att stärka det globala systemet för katastrofförebyggande samt utvecklat innovativa lösningar för flexibilitet i återhämtningskontexter. Mer behöver dock göras för att operationalisera detta arbete. Resultatagendan och biståndseffektivitet: Resultatagendan drivs aktivt av Sverige bland annat inom FN-organisationerna och ICRC. Biståndseffektivitet, eller Value for Money, är en central framtidsfråga inom humanitär biståndspolitik. För att påbörja arbetet har Sverige har bland annat varit instrumentell i att en studie utförs kring kostnadseffektivitet inom ICRC. Det finns möjlighet att mer proaktivt driva viktiga frågor i allianser med likasinnade givare och forum samt använda representationerna i New York, Genève, Rom och Bryssel mer systematiskt för detta arbete, tydliggöra Sveriges arbete inom de viktiga tematiska områdena såsom internationell humanitär rätt och tillträde och utveckla policytänkandet kring humanitär biståndseffektivitet. 14

15 5. Svensk humanitär finansiering i ett globalt perspektiv Sverige stödjer finansiellt organisationer för genomförande av humanitära biståndsinsatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. Humanitärt bistånd omfattar även insatser för beredskap mot och förebyggande av skadeverkningar från främst naturkatastrofer, liksom tidiga återuppbyggnadsinsatser efter en humanitär kris. I enlighet med principerna för gott humanitärt givarskap ska bidragen vara snabba, flexibla och förutsägbara. Volym Sveriges samlade humanitära bistånd uppgick 2012 till ca 5 miljarder kronor, vilket utgör ca 14 % av Sveriges totala bistånd och svarar för 6 % av världens samlade humanitära bistånd. Sverige var därmed den tredje största humanitära bilaterala givaren efter USA och Storbritannien. Under de senaste 8 åren har totalt 35,8 miljarder kronor utbetalats för humanitär verksamhet, inklusive stöd till EU (2 miljarder kr). Det humanitära stödet från UD och Sida uppgick till 33,9 miljarder kronor - 18, 9 miljarder kronor (56 %) utgick från Sida och 15 miljarder kronor utgick från UD (44 %). Bild 7: Fördelning UD/Sida av det humanitära biståndet Sida 56 % UD 44 % Sveriges humanitära bistånd har ökat från ca 3,3 till ca 5 miljarder kronor mellan 2005 och Varje svensk medborgare kan därmed beräknas ha bidragit med i genomsnitt 3792 kronor till det humanitära biståndet under åttaårsperioden Bild 8: Sveriges humanitära bistånd (MKR)

16 Tabellen nedan ger en översikt över Sveriges samlade humanitära bistånd utifrån finansieringskanaler. Bild 9: Sveriges samlade humanitära bistånd Multilaterala organisationer Total UD Sida UD Sida UD Sida UD Sida UD Sida UD Sida UD Sida UD Sida UNHCR WFP OCHA/CERF UNRWA UNDP (CHF) UNICEF , OCHA FAO OCHA (ERF) IOM Andra FN org WB WHO UNISDR Rödakorsrörelsen ICRC SRK/IFRC Organisationer i det civila samhället Läkare utan gränser Norska flyktingrådet Diakonia Rädda Barnen Oxfam Danska flyktingrådet Pingstmissionen Action contre la faim Svenska kyrkan IRC Islamic Relief Andra CSO:er* Andra myndigheter MSB Totalt Totalt UD/Sida Totalt ECHO Totalt UD, Sida, ECHO * inkluderar metodstöd 16

17 Stöd per finansieringskanal Sverige kanaliserar det humanitära biståndet genom olika humanitära organisationer baserat på deras komparativa fördelar såsom FN-organ, Internationella Rödakors- och Rödahalvmånerörelsen, organisationer i det civila samhället (CSO:er) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Sverige stödjer också gemensamma humanitära fonder. Sveriges humanitära bistånd utgår dels i form av kärnstöd till organisationers centrala budget och dels land- och regionsbaserat stöd. Icke-öronmärkt kärnstöd, för vilket UD ansvarar, går till humanitära organisationer främst inom FN. Detta stöd ger organisationerna flexibilitet och förutsägbarhet, och stöd för deras viktiga kärnmandat för att till exempel skydda och hjälpa flyktingar (UNHCR) eller att bekämpa hunger (WFP). Kärnstöden är också en viktig del för att hela det humanitära systemet ska fungera och kunna leverera bistånd till människor i nöd. Ett stort icke-öronmärkt bidrag går varje år till FN:s katastroffond CERF som ger snabb finansiering till plötsligt uppkomna eller förvärrade kriser, och till bortglömda eller underfinansierade kriser. Under ökade kärnstödet med 42 %. Land och regionsbaserat stöd administreras av Sida. Detta stöd allokeras i enlighet med humanitära behov identifierade i humanitära appeller och utgår till FN, Rödakorsrörelsen, CSO:er, samt via MSB. För större pågående humanitära kriser stödjer Sida CAP:ar. För mindre plötsligt uppkomna kriser har Sida utvecklat en snabbinsatsmekanism. Det land- och regionsbaserade stödet kräver noggrant övervägande av humanitära behov och kontext samt uppföljning av projekt och resultat. Genom Sida går även mindre stöd till forskning, metodutveckling och kvalitetssäkring inom det humanitära området. Under ökade det land- och regionsbaserade stödet med 60 %. Mindre än 1 % av biståndet gick till stöd för forskning, metod och kvalitetssäkring. Under fördelades den större delen (69 %) av det humanitära biståndet till multilaterala organisationer, inklusive FN, Världsbanken, IOM och gemensamma humanitära fonder, 16 % gick till Rödakorsrörelsen, 12 % till CSO:er och 2 % via MSB. En jämförelse mellan 2005 och 2012 visar en minskning av stöd till FN från 72 % till 68 % samtidigt som stöd till CSO:er ökade från 10 till 15 % och stöd till Rödakorsrörelsen låg kvar på samma nivå, runt 15 %. Organisationer i det civila samhället 12 % Bild 10: Fördelning av svenskt humanitärt stöd per kanal MSB 2 % Rödakors-rörelsen 16 % FN, Världsbanken, IOM 69 % 17

18 Under utgick ca 97 % av kärnstödet till FN och ca 3 % till ICRC. Utav det land- och regionsbaserade stödet utgick 47 % till FN, 27 % till Rödakorsrörelsen, 22 % till CSO:er och 4 % till MSB. Bild 11: Fördelning lands- och regionsbaserat stöd MSB % Om man jämför stödet 2005 med 2012, minskade andelen stöd till FN med 4 %, stöd till Rödakorsrörelsen minskade med 2 % och MSB minskade med 1 %, medan stöd till CSO:er ökade med 7 %. Under kanaliserade Sverige ca 37 % via CAP:ar. 13 CSO 22 % Rödakorsrörelsen 27 % FN 47 % De tio organisationer som mottog mest svenska humanitära medel 2012 inkluderade i storleksordning UNHCR, WFP, ICRC, CERF, CHF, UNRWA, SRK/IFRC, OCHA, UNICEF och MSF. Jämfört med 2005, har CHF och Läkare utan gränser (MSF) tillkommit på listan och FAO och WHO har fallit bort Bild 12: 10 organisationer som mottog mest svenska humanitära medel 2012 (MSEK) UNHCR WFP ICRC CERF CHF UNRWA SRK/IFRC OCHA UNICEF MSF Stöd till multilaterala organisationer Sverige stödjer multilaterala organisationer baserat på deras specifika mandat, roll att leda, samordna och genomföra humanitära insatser och administrera gemensamma humanitära fonder samt katastrofförebyggande mandat. Det humanitära stödet till multilaterala organisationer ökade från 2,3 till 3,3 miljarder kronor mellan 2005 och 2012, uppgick totalt till 23 miljarder kronor och utgjorde därmed 69 % av den totala svenska humanitära portföljen. Av stödet till FN-organisationer under 2012 utgick 62 % från UD i form av kärnstöd och 38 % från Sida i form av land- och regionsbaserat stöd. Under ökade UD:s kärnstöd till FN med 40 % och det land- och regionsbaserade stödet med 46 %. 13 Inkluderar allt stöd genom Sida förutom ICRC, SRK, ERF, GFDRR, UNISDR, MSF, MSB och metodstöd. 18

19 Bild 13: Humanitärt stöd till multilaterala organisationer (MSEK) FN:s flyktingorgan, UNHCR, är den organisation som mottog mest humanitära medel (5,5 miljarder kronor ), under perioden för att ge skydd och stöd till flyktingar. UNHCR leder också klusterarbetet för skydd och lägersamordning. Stödet till UNHCR utgick till 80 % genom kärnstöd och har ökat med 46 % under perioden Det näst största stödet (4,2 miljarder kronor) under perioden gick till FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, som är den del av FN som fokuserar matbistånd och leder logistik-, telekommunikation- och livsmedelssäkerhetsklustren (tillsammans med FAO). Svenskt stöd utgår främst i form av kärnstöd till WFP. Stödet har ökat med 13 % under perioden Det tredje största stödet utgick till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, om 2,7 miljarder kronor. UNRWA är den del av FN som har fått sitt mandat från generalförsamlingen att ge stöd och skydd till palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien samt Gaza och Västbanken. Stödet till UNRWA utgår till största delen genom kärnstöd. Därefter kommer stöd till FN:s barnfond, UNICEF, om 1,8 miljarder kronor som förutom att ge skydd och stöd för barn i katastrofsituationer också leder klustren kring vatten och sanitet, nutrition och utbildning. Sverige gav också ett stort stöd till FN:s kontor för humanitär samordning, OCHA, om 1,5 miljarder kronor under perioden , för sin roll att samordna det humanitära biståndet och vara administratör för FN:s globala katastroffond (CERF), samt de lokala gemensamma humanitära fonderna (Emergency Response Funds, ERF). Det svenska stödet till OCHA utgick både i form av kärnstöd och lands- och regionsbaserat stöd. Kärnstödet till OCHA har ökat från 36 till 130 miljoner kronor (260 %) under

20 Stöd till gemensamma humanitära fonder Inom ramen för FN stödet utgör gemensamma humanitära fonder en viktig kanal för Sverige i syfte att bidra till en behovsbaserad, snabb, flexibel, förutsägbar och samordnad humanitär respons. Fonderna leder också till minskade transaktionskostnader samt en delegering av beslut närmare fältverksamheten. Sedan 2005 har Sverige kanaliserat 5,5 miljarder kronor, eller 16 %, av den globala humanitära portföljen, till dessa fonder. Andelen stöd till gemensamma fonder har ökat från 11 till 19 % mellan Det finns tre typer av fonder: - FN:s katastroffond (CERF) (2,8 miljarder kronor ), administreras av OCHA och utför en viktig global funktion i det humanitära systemet genom att finansiera FN-organ i underfinansierade och större plötsligt uppkomna kriser. Sveriges stöd till CERF har ökat med 48 % sedan Sverige har varit den näst största givaren till CERF sedan Common Humanitarian Funds (CHF) (2,2 miljarder kronor ), bidrar till behovsbaserad, flexibel och förutsägbart och samordnat humanitärt bistånd i fem utdragna kriser. CHF:erna svarar mot CAP:ar och finansierar främst FN, men även internationella och nationella CSO:er. Sveriges stöd till CHF ökade från 28 till 395 miljoner kronor mellan Sverige är den näst största givaren till CHF efter Storbritannien. - Emergency Response Fund (ERF) (449 miljoner kronor ), bidrar till snabb, flexibel och förutsägbar finansiering i mindre kriser. ERF:erna, som finns i 12 länder, finansierar främst internationella och nationella CSO:er. Sverige är den näst största givaren till ERF efter Storbritannien. Bild 14: Fördelning CERF, CHF, ERF ERF 8 % CHF 40 % CERF 52 % Inom ramen för det multilaterala stödet utgick också 441 miljoner kronor till Världsbankens Global Facility for Disaster Risk Reduction and Recovery (GFDRR) och FN:s kontor för katastrof risk reducering (UNISDR) för att stärka det globala systemet för katastrofförebyggande. 20

21 Stöd till Rödakorsrörelsen Sveriges stödjer den Internationella Rödakors- och Rödahalvmånerörelsen med dess unika mandat och roll inom internationell humanitär rätt (Internationella Rödakorskommittén, ICRC), för deras högkvalitativa humanitära insatser i fält med unika möjligheter till humanitärt tillträde, samt för stärkande av lokal kapacitet (till Svenska Röda Korset, SRK, och Internationella Rödakorsfederationen, IFRC). Under kanaliserade Sverige 16 % av det humanitära stödet till Rödakorsrörelsen. Den största delen av detta (66 %) kanaliserades via Internationella rödakorskommittén (ICRC) för att stärka tillämpningen av internationell humanitär rätt och humanitära principer. Den största delen av stödet utgick från Sida och ökade gradvis från 280 till 460 miljoner kronor (64 %) mellan Kärnstödet varierade mellan 20 och 100 miljoner kronor. Sverige var den femte största givaren till ICRC (2011). Av det svenska rödakorsstödet kanaliserades 44 % via IFRC och SRK. Detta stöd utgick från Sida och ökade med 22 % under Sverige är den största givaren till SRK. Stöd till organisationer i det civila samhället (CSO:er) Sveriges stödjer civilsamhälleorganisationer, CSO:er, för deras specifika roll och kompetens samt deras närhet och kunskap om lokal befolkning och lokala förhållanden. CSO-stödet, som utgår från Sida, utgjorde 12 % det totala humanitära biståndet och har mer än fördubblats mellan , från 340 till 749 miljoner kronor. De fem CSO:er som mottog mest medel under rapporteringsperioden var Läkare utan gränser (MSF), Norska flyktingrådet (NRC), Diakonia, Rädda Barnen och Oxfam. 746 Bild 15: CSO:er som mottog mest svenska humanitära medel (MSEK) Stöd till flera internationella CSO:er har mer än tredubblats mellan 2005 och 2012 såsom MSF, NRC, Oxfam, International Rescue Committee (IRC) och Danska flyktingrådet (DRC). 21

22 Nya internationella CSO:er såsom Action contre la faim (ACF) och Islamic relief har gradvis ökat och är idag bland Sveriges tio största mottagare av CSO-stöd. Stödet till Pingstmissionen har minskat, medan stödet till Svenska Kyrkan ligger kvar på samma nivå som Bland de CSO:er som fått mest humanitära medel inkluderas MSF som arbetar specifikt med hälsa, NRC som ger stöd och skydd till flyktingar och internflyktingar, Diakonia som arbetar med skydd, lägersamordning och livsmedelssäkerhet främst i Burma och opt (Palestina), Rädda Barnen som ger stöd och skydd främst till katastrofutsatta barn, samt Oxfam som främst arbetar med vatten och sanitet, hälsa och livsmedelssäkerhet. En mindre andel av CSO-stödet (1-2 %) går till organisationer som arbetar med kvalificerad forskning, metodutveckling, kvalitetssäkring och kapacitetsutveckling inom det humanitära området. Under perioden inkluderar dessa till exempel ett projekt för förstärkta behovsbedömningar, Assessment Capacities (ACAPs), forskningsinstitut såsom Overseas Development Institute (ODI), Tufts University och Harvard University, Humanitarian Accountability Partnership (HAP) och Active Learning Network for Accountability and Performance (ALNAP) för stärkande av ansvarsutkrävande och kvalitetssäkring. Stöd genom Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) Svenskt humanitärt bistånd finansierar operationella FN-insatser FN i fält bland annat genom MSB-insatser. Stödet genom MSB utgår från Sida och utgjorde 2,4 % av den humanitära budgeten Stöd per region och land Det land- och regionsbaserade stödet hanteras av Sida och utgjorde 56 % av det totala humanitära biståndet under En del av det av UD hanterade kärnstödet kanaliseras även direkt till humanitära kriser i fält, men då det rapporteras som kärnstöd kan det inte inkluderas i följande redovisning. Nedan omfattar således enbart svenskt humanitärt bistånd genom Sida. Sverige är den åttonde största givaren vad gäller humanitärt land- och regionsbaserat stöd. Under kanaliserades nästan 60 % till humanitära kriser i Afrika söder om Sahara. Detta mönster följer i stort sett andra givare av de som skrivit under på GHD (gott humanitärt givarskap), så kallade GHD-givare. Sverige kanaliserade en mindre andel av sitt humanitära stöd till Södra Asien (11 %) än andra GHD-givare under samma period. Ca 9 % av Sveriges humanitära bistånd kanaliserades till Afghanistan och Pakistan under perioden, jämfört med snittet för GHD-givare 15 %. 22

23 Bild 16: Regional fördelning av humanitära medel % Caribbean 14% Western Asia 11% Southern Asia 6% Southeast Asia 58% sub- Saharan Africa De humanitära kriser som mottog mest humanitära medel inkluderade i storleksordning Sudan, DRK, opt (Palestina), Afghanistan och Somalia. Tillsammans utgjorde stöd till dessa länder 12,3 miljarder kronor, dvs. 65 % av det lands- och regionsbaserade stödet. Sveriges humanitära bistånd har under varit mindre koncentrerat (75 %) på de 15 största humanitära kriserna än andra GHD-givare (81 %). Detta har dock förändrats sedan Sida 2012 introducerade en ny allokeringsmodell för pågående kriser som har som ambition att fokusera stödet till humanitära kriser med mest behov och högst sårbarhetsnivåer. Som komplement för att stödja mindre plötsligt uppkomna kriser har Sida utvecklat en snabbinsatsmekanism. Under 2012 utfördes 176 snabba insatser genom denna mekanism i 49 länder och fyra regioner. Bild 17: Kriser som mottagit mest humanitära medel (MSEK)

24 Stöd per typ av kris Sverige har fäst större vikt vid komplexa kriser och konflikter än naturkatastrofer i jämförelse med andra GHD-givare. Det är dock svårt att dra slutsatser om huruvida denna differentiering matchas enligt fördelning av de globala humanitära behoven då det ännu inte finns någon global och jämförbar behovsbedömning. Stöd per sektor/kluster Det humanitära arbetet delas in i sektorer som inom det humanitära systemet kallas kluster. Sveriges humanitära bistånd är behovsbaserat och styrs inte av sektorfokus. Den största delen av Sveriges humanitära bistånd rapporteras i OCHA:s Financial Tracking System (FTS) som icke-specificerat/multisektor (63 %) vilket innefattar ickeöronmärkt kärnstöd, stöd till gemensamma landfonder samt multisektor stöd samt skydd till flyktingar och internflyktingar som inte naturligen faller inom ett specifikt kluster. Sverige har därmed ett relativt starkt fokus på skydd, samordning och hälsa och ett mindre fokus på matbistånd jämfört med andra GHD-givare. Sverige är en av få humanitära givare som kan stödja akuta utbildningsinsatser, tidig återhämtning och katastrofförebyggande insatser via det humanitära anslaget. Bild 18: Sektorfinansiering i enlighet med IASC:s sektorer, Sweden GHD All donors Sector not yet specified/core support 57.4 % 34.6 % 23.4 % Coordination and support services 12.1 % 7.8 % 7.6 % Health 8.3 % 7.7 % 9.0 % Multi-sector 5.6 % 7.6 % 8.0 % Food 3.8 % 24.3 % 31.6 % Agriculture 3.1 % 3.5 % 3.7 % Water and Sanitation 2.6 % 3.4 % 3.8 % Protection/Human Rights/Rule of Law 2.2 % 2.7 % 3.0 % Shelter and non-food items 1.9 % 2.7 % 3.7 % Economic recovery and infrastructure 1.4 % 3.1 % 3.0 % Education 1.1 % 1.1 % 1.6 % Mine action 0.5 % 1.5 % 1.3 % Safety and security of staff 0.0 % 0.1 % 0.1 % Källa: UN OCHA FTS. Notera att sector not yet specified inkluderar kärnstöd, stöd till gemensamma fonder och där sektor inte specificerats. 24

25 6. Svenska resultat 2011 Denna rapport är en portföljanalys och inte en fullständig resultatredovisning. Ett försök har gjorts att samla och analysera resultat från såväl humanitärt kärnstöd som land- och regionsbaserat stöd. Detta har gjorts för att rapporten skall kunna fungera som underlag för en diskussion om hur en förbättrad resultatrapportering och resultatanalys skulle kunna se ut. Tanken har varit att se i vilken utsträckning resultat kan rapporteras i form av kvantitativa indikatorer och sedan om dessa kan summeras för att ge en samlad bild av hela portföljens resultat, för att därefter undersöka möjligheten att översätta dessa kvantitativa mått i räddade liv. Utmaningarna innefattar att resultat och landfördelning av kärnstöd är svårt att mäta, svårigheter som finns i att aggregera resultat på global nivå och olikheter mellan organisationernas redovisning av resultat. Aggregerade svenska resultat Med ambitionen att få fram summerade och aggregerade svenska resultat på global nivå inom olika humanitära sektorer, identifierades ett antal indikatorer på basis av de finansierings- och resultatkort som tagits fram för varje organisation (se vidare sid 28). Indikatorerna täckte nutrition, vatten, mat, undervisning, förnödenheter, hälsa, tidig återhämtning/livsmedelssäkerhet. Beräkningarna har gjorts mycket konservativt för att undvika risk för dubbelrapportering. Utmaningar med att räkna ihop de sammantagna resultaten inkluderar att en del organisationer rapporterar resultat på familjenivå och andra på individnivå. För att undvika dubbelrapportering, inkluderades inte CERF/CHF-resultat då det antas att FN-organisationer som mottar stora delar av denna finansiering, rapporterar resultat under respektive organisation. CSO-resultat genom CHF inkluderas inte heller eftersom CSO-rapporter endast presenterar Sida-specifika resultat. Det var heller inte möjligt att räkna specifika CSO-resultat från CHF:er då resultat rapporteras per sektor/ kluster och inte per organisation. Flera ERF:er finansierar nationella och internationella CSO:er istället för FN-organ. Därför har resultat inkluderats för de ERF:er som inte finansierar FN-organisationer. Sammanfattningen av resultaten per organisation visar att svensk humanitär finansiering bidragit till ett brett spektrum av resultat i alla humanitära sektorer. Eftersom resultaten rapporteras på olika sätt, är det dock inte möjligt att slå samman alla resultat för att få en heltäckande bild. Nedan en tabell som för första gången presenterar del av det svenska humanitära biståndets kvantitativa resultat på global nivå. Dessa aggregerade svenska resultat utgör endast en liten del av de resultat som uppnåtts med svenskt humanitärt bistånd. Resultaten visar inte heller den svenska humanitära finansieringens mervärde såsom till exempel flexibilitet, icke-öronmärkt och flerårigt stöd samt finansiering av olika sektorer efter behov istället för fokus på sektorer. Dessa aspekter gör svensk humanitär finansiering värdefull för humanitära organisationer som försöker svara upp mot ett brett spektrum av föränderliga humanitära behov. Där Sida anges i kolumnen % avses stöd som helt finansierats av Sida, dvs. hela det redovisade resultatet är svenska resultat, direkt attribuerade till Sverige. 25