SOMMAR DESIGN KONTORET. Gammplatsen - ett levande kulturområde Sommardesignkontoret Lycksele 2009

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET - ett levande kulturområde

2

3 Innehåll 01 Om 4 02 Uppdraget 5 03 Arbetsprocessen 6 Etapp 1 6 Etapp Analys 8 Platsanalys 8 Områdesuppdelning 12 Exempelbesökare Konceptförslag 15 - ett levande kulturområde 15 Berättelser 15 Aktiviteter 24 Gestaltning Rekommendationer Projektteam 37

4 01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Lycksele har arbetat med sex uppdrag från olika företag, där varje student varit ansvarig för ett uppdrag. Uppdragen har handlat om bl.a. att göra om hemsidor, utemiljö, möbelkoncept m.m Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. 4

5 02 Uppdraget Bakgrund s mål är ett stort frilufts- och kulturområde som ligger där Lyckseles tidigaste bosättningar låg. Området drivs av tre aktörer: Hembygdsgillet (som flyttat dit äldre byggnader och skapat en tidstypisk miljö), Sameföreningen (som återskapat ett av de tidigaste samevisten på dess ursprungliga plats) samt Skogsmuseet som är öppet året runt med utställningar från både huggare- och maskin-epoken. Hela området är öppet juni-augusti samt under vissa högtider och större evenemang. På platsen finns scen för evenemang, café, bagarstuga för uthyrning med mera. Längst in på den halvö där ligger finns ett naturskydds- och fornlämningsområde med urskog. Projektarbetet syftar till att skapa en intressant och inbjudande entré till området och motivera både till spontana och planerade besök. När man väl har bestämt sig för att stanna ska det finnas ett naturligt flöde från parkeringsplatsen in till område. Besökarna till fornlämning/naturskydds området ska inte behöva gå igenom kulturområdet. Det finns tre problemformuleringar att arbeta med, skrivna i prioriteringsordning: Besökarna går in på området utan att betala entré Hur ska man tydligöra området från E12? Hur ska besökarna kunna komma till naturskyddsområdet utan att smita in på hembygdsområdet? Det mål som kommit fram till är att vi vill göra till en upplevelse för områdets besökare samt öka intresset för området hos lokalbefolkningen. Att helt enkelt utnyttja s unika historia och göra området mer levande. De värden vi anser ska förmedla är levande historia och levande kultur. 5

6 03 Arbetsprocessen Etapp 1 Projektet startade med ett möte med arbetsgivarna, projektledare och övrig personal som ansvarar för ARRAGAMM-projektet (EU-projektet Arrangemang på i Lycksele). Där förklarades bakgrunden till projektet samt vad arbetsgivarna ansåg de behövde hjälp med. Efter detta besöktes för att vi på skulle kunna få en bild av området. Fotografier togs och senare genomfördes en brainstorming, där det diskuterades vad området har idag, vad som är unikt med det, vad som saknas och vilka problem som finns. Arbetet påbörjades med att skriva en bakgrund, problemformuleringar mål och syfte med projektet samt planering och prioritering. Diskussioner i gruppen ledde till ett förslag på ett koncept. Två till studiebesök gjordes på med olika guider för att få olika perspektiv på området. Vi fick titta i olika byggnader och fotograferade det som vi sett som problemområden. Samtidigt som detta undersöktes andra liknande område för inspiration, som exempelvis Naturum. Områdeskartorna studerades för att kunna se om det fanns någon särskild gångslinga för att kunna göra en sammanhängande berättelse (exempelvis i en kronologisk ordning). När detta inte lyckades gjordes istället en gruppering av området för att lättare kunna se de olika områdenas karaktär och därmed lättare kunna arbeta med konceptet. Efter detta påbörjades arbetet med den delpresentation som skulle presenteras för ARRAGAMM. Denna innehöll bl.a. förslagsskisser på området skulle kunna förändras för att fungera bättre. Detta presenterades sedan för arbetsgivarna, som gav sina synpunkter. 6

7 Etapp 2 Arbetet efter semestern började med en planering av hur arbetet skulle fortgå de fyra sista veckorna, vad som ska hinnas med. Denna presentation påbörjades, för att kunna strukturera upp vad som behöver färdigstställas och vad som ska visas till presentationen. Enkla skisser över förslag till entré och planändringar gjordes och diskuterades sedan för att komma fram till ett förslag på lösning. Ett antal olika exempelbesökare skapades, med andra ord ett par tänkbara besökare på, för att kunna se vad olika typer av människor har för behov. Dessa användes sedan för att komma på förslag till aktiviteter de olika områdena. En brainstorming gjordes om ett visst antal platser för att komma på hur området kan göras mer levande, genom ljud, ljus, lukt och olika aktiviteter. Skisser gjordes över entréområdet, både planmässigt och visualiserat genom illustrationer på fotografier. En delpresentation gjordes inför representanter från de olika föreningarna och slutligen gjordes en presentation för arbetsgivarna där detta häfte lämnades till dem. 7

8 04 Analys Platsanalys Under analysdelen gjordes ett flertal besök hos för att analysera vilka problem som finns och vad kan göra åt dessa. 1. Området drivs av tre aktörer med ganska olika viljor och styrelserna har bytts ut relativt ofta - vilket innebär att olika personer haft olika visioner och därmed finns inget övergripande koncept eller idé om hur området ska utvecklas. 2. Entrén från vägen är otydlig och kurvan är skarp vilket gör att bussar har svårt att ta sig upp för den. Otydlig entré, skarp kurva 3. Det är otydligt vart entrén till området är och att man ska betala entré. Entrén är samma för både personal och besökare. Liten, anonym skylt Skog döljer området

9 Lätt att ta sig in till området utan att betala entré Framgår ej att entréavgift ska betalas Brist på människor och livlighet 4. Området är helt öppet och har ingen avgränsning - besökare kan gå in vart som helst och det framgår inte vart man ej får gå. Sporadisk och inkonsekvent skyltning 5. Området är ostrukturerat och otydligt, byggnader är placerade utan vision eller målbild och hänger inte ihop sinsemellan. Det finns inget fokus för området eller tydlig identitet. 6. Byggnader med praktiska funktioner (exempelvis snickeri) är helt synliga och det framgår inte att de inte är en del av de historiska bygnaderna. 7. Skyltningen är bristfällig, man vet inte riktigt vad som finns och hur man ska gå för att hitta till olika delar. Det finns inte heller några kartor så man vet vart man befinner sig. Praktiska funktioner helt synliga och blandade med historiska byggnader 8. Området är okoncentrerat, det är ibland långa avstånd mellan de olika områdena så det framgår inte riktigt att det finns ytterligare saker att titta på. 9

10 Byggnader utplacerade utan målvision, oanvända byggnader 9. Det saknas möjligheter för att äta annat än fika. 10. Resurserna som finns (lokaler o.s.v.) används inte i den usträckning den skulle kunna göras. 11. Lokalbefolkningen är inte intresserade av området, det räcker för dem att gå dit en gång och inte mer, eftersom det sällan händer någonting nytt på området. 12. Området saknar interaktioner och aktiviteter vid de olika områdena, det finns bara skyltar.

11 Vid en närmare analys av entréplatsen upptäcktes även följande: Personalentrén är idag det första man ser när man kör in på område och är placerad på ett sådant sätt att det känns naturligt för besökare att köra in där. Det saknas gångväg från övergångsstället vid vägen. Som fotgängare känner man sig lätt vilsen och platsen känns inte välkomnande för en promenerande besökare. Entrévägen löper direkt ut i parkeringen vilket kan kännas avhugget och snopet. En entréyta som fungerar som en brygga mellan parkering och området skulle motverka detta. Det saknas en känsla av entré till området eftersom besökaren kan gå in på området vart som helst Om man jämför med t.ex. Jamtli som har ett torg vid sin entré. Det saknas människor och spår av mänsklig aktivitet och liv på området. Besökaren får en känsla av att stiga in i en övergiven stad. Vi vill sammanfatta analysen med en prioriteringsplan som kommer ligga som grund för vår kommande arbetsprocess. 1. Tydlig entré från vägen och in till området 2. Ge förslag om aktivitet för olika platser 3. Ge förslag på hur kan visualisera den historia som finns kring platsen Skog Skog 11

12 Områdesuppdelning Samisk kultur Landet Utvecklingsområde Fornlämningsområde Utvecklingsområde Konst/kultur Här till vänster finns en karta över hela. För att få en struktur kring områdets olika delar valde vi att dela in i olika områden som har olika karaktär. Vi tror att detta kan vara en hjälp för att strukturera upp området samtidigt som det ger en möjlighet att förstärka de olika karaktärer platserna ha idag. Besökaren på kan på så sätt vandra mellan olika miljöer och karaktärer och bjuds på en upplevelse. Kyrkan Vattenområde Skogen Flottarområde Staden Skogen Entré 12

13 Exempelbesökare Vi anser att den viktigaste uppgiften på är att skapa en mer levande plats med större fokus på människor. Av denna anledning har vi skapat ett antal exempel på möjliga besökare för att kunna se dessa besökares behov, vad de vill ha på. Dessa har i sin tur lett fram till listor med aktiviteter, som presenteras senare i arbetet. Barnfamilj Sten och Eva, 44 och 39 år gamla. Boende i Stenungsund och är på husvagnssemester. Dessa två är sociala och trivs med att vara aktiva. Sten har ett stort motorintresse medan Eva har ett intresse för handarbete och hantverk. Dessa har tre barn: Stina 6 år, Martin 10 och Sarah 15. Stina är en busig sexåring som gillar att springa omkring, leka, ta på saker och trycka på knappar och annat. Martin är en lugn och försiktig kille som gillar att läsa böcker, ganska blyg och intresserad av historiska grejer. Sarah är en tuff 15-årig tjej som gillar att festa, helst umgås hon med vänner och sitter på något kafé och fikar. Lyssnar på hårdrock. som låter och rör på sig. Hon vill ha en lekpark, med gunga, hinderbana eller klättermöjligheter. Hon är kreativ och gillar att rita och skapa. Martin är lugnare och vill gärna läsa, titta på olika föremål, gärna av teknisk eller historisk natur. Han gillar visuella saker och vill därför se bilder, filmer, höra ljud eller berättelser. Han är fortfarande lite barnslig och gillar att leka. Sarah är en tonåring som inte följer med helt frivilligt, hon vill hellre vara hemma med kompisar. Hon vill ha saker att göra, att aktivera sig med. Gärna sociala aktiviteter eller tävlingar. Behov: Ett ställe att äta tillsammans godis, glass, dricka eller äta picknick De vuxna vill ha intressant fakta om platserna och mycket att titta på. Hon vill titta på konsthantverk och konst, han vill titta på saker som exempelvis gamla fordon. Stina vill ha saker att göra. Knappar att röra vid, saker 13

14 Lyckselebor Ett par pensionerade Lyckselebor som är födda och uppvuxna i området, Essy 76 och Karl 73. De är aktiva inom PRO och gillar att vara ute på aktiviteter. Tittar på TV mycket, går stavgång, umgås med vänner och släktingar, spelar kort försöker hålla sig aktiva, träffar bekanta nere på servicehuset. Barn och barnbarn bor också i Lycksele, de umgås mycket, är barnvakt o.s.v. Behov: Sittbänkar för att kunna sätta sig och vila när benen blir trötta. Kaffe och fikamöjligheter. Vill ha aktiviteter för de äldre, PRO, grillning, baka bröd. Vill att det händer saker på, typ PRO-aktiviter, grillning, minnas hur det var när de växte upp, titta på bilder. Hon är trädgårdsintresserad. Han gillar jakt, fiske, gamla motorer. Ungdom Lycksele Anna 23 år, född och uppvuxen utanför Umeå, pluggade där innan hon fick arbete i Lycksele på Hotell Lappland som receptionist. Anna är estetiskt lagd och intresserad av kultur. Hon läser och skriver poesi, målar, lyssnar mycket på musik. Motionerar och umgås med sina nya vänner i Lycksele. Behov: Vill gå på intressanta evenemang teater, musik, konserter, berättarkvällar, berättarslam, poesikvällar, inbjudna intressanta författare (gärna norrländska). Vill gå på utställningar med konst och konsthantverk. 14

15 05 Konceptförslag - ett levande kulturområde religionen möttes eller hur det var att gå flera kilometer och pulsa i snön för att kunna köpa mat. Det handlar I analysen nämndes att området saknar ett om att ta vara på de historier som finns, både muntligt genomgripande helhetskoncept och detta vill vi ta fasta och skriftligt i dagböcker och brev men även i på. Som det beskrevs i syftet vill vi bjuda besökarna på historieböcker o.s.v. Arbetet kommer därför innebära att en upplevelse utöver det vanliga, att det ska bli en plats samla ihop den historia som främst handlar om de människor är intresserad av att åka till. Den viktigaste människor som funnits kring och observationen enligt oss är avsaknaden av liv och Lycksele. Det finns sedan flera sätt att levandegöra människor på platsen, det känns som att komma till ett dessa berättelser, något som kommer senare i denna stängd område. På har vi presentation. kommit fram till att det finns olika sätt att levandegöra och dessa listas i de följande styckena. Berättelser För att förklara konceptet kommer först ett antal olika exempel på möjliga karaktärer och sedan kommer exempel på hur det hela kan visualiseras. Ett sätt att levandegöra och synliggöra den historia som finns kring området och själva Lycksele är att på olika sätt använda sig av berättelser. Berättelser handlar om att för varje byggnad eller område finns människor omkring dessa. Människor som exempelvis upplevt hur det var på den tiden när det fanns en bensninpump i hela staden, när mjölk såldes i krukor, hur det var när kristendomen och den samiska Några exempel på möjliga karaktärer i stadsområdet: Man som sköter macken Man som sköter postkontor (brevbärare) Kvinnlig skräddare Manlig kostymskräddare Adolf Lindgren Bonde som säljer varor från sina marker Frisör/barberare Brevbärare Kvinna som jobbade vid telegrafen 15

16 Färska blommor eller liknande som tillför liv Aktiva dockor, dockor som interagerar med varandra Personlig information om personen som bor i huset, hur den levde, löneläget, vad hände i världen då Affisch eller annat som sätter en tidsperiod på rummet 16

17 När person kommer in i rummet hörs miljöljud, exempelvis symaskinsljud, en kvinna som nynnar på en melodi, musik som spelas från grammofon, berättelse läses upp Försäljning av gamla tyger, knappar Testa olika slipsknutar genom tiderna 17

18 18 Barnaktivietet t.ex.knappspel Historia om Singer, symaskiner och hur den påverkade sin omvärld Aktiviteter:Testa sy på symaskin, prova brodera, testa gammeldags kläder och bli fotograferad

19 Avgränsing av Samevistet med hjälp av stenar Aktiviteter på området: Yxkastning, lassokastning, tälja trägubbe, göra sitt eget fiskespö, slöjd med näver, horn, tänd eld som förr i tiden m.m. Försäljning: Renkött, fisk, samiskt hantverk, set med aktiviteter (får en korg med material som man får betala för), marknadsplats 19

20 Tecken på liv: Rök från kåtan, levande eld Båt:Möjlighet att hyra en kanot eller båt och åka runt snitslad bana på området 20

21 Aktiviteter: Tälja trägubbe Dramatisera: Träbjörn som verkar vilja försöka ta sig in och stjäla mat När person går in i kåtan hörs ljud, exempelvis sprakande eld, jojk, någon som berättar en historia vid elden Rök från eld eller rökmaskin 21

22 Fejkat byte som hänger ute exempelvis skinn Avgränsning av samevistet Snitslad bana som börjar här som går runt fornnlämningsområdet, exempelvis tipsrunda 22

23 Bildspel av hur samerna levde Monter med objekt som har med samer att göra Docka föreställande samisk flicka, uppslagna skolböcker När besökare kommer in i rummet kan denne få lyssna på en gammaldags lektion, står lärardocka vid katedern Gammal bil som står parkerad vid bensinpumpen, som man kan kliva in i och prova sitta I bensinpumpen kan man pumpa upp dricksvatten 23

24 Aktiviteter I denna del sker en upplistning av olika möjliga aktiviteter och punkter vi anser skulle kunna förbättra området. Lyfta fram människor på platsen - genom bild, ljud, musik, film, film på dator, skådespel (människor på platsen som agerar i roller). Silhuetter av människor i fönster Teambuilding- aktiviteter/femkamp Marknader: julmarknad, vårmarknad, temamarknad o.s.v. Hyresaktiviteter: hyra spel som kubb, fotboll, hyra en trampbil Skattkarta - barnen får en skattkarta där de ska gå till olika platser och utföra olika uppdrag vilket ger dem en stämpel. Om de slutför skattjakten får de belöning. Följ den röda tråden - i ett eller flera hus finns en röd garntråd som går igenom huset. Denna tråd kan barnen följa och det händer saker efter den (exempelvis uppdrag) Pyssel/ritverkstad för barn - där de vuxna kan lämna barnen en stund och låta dem pyssla under ledning Monument: något som gör att man minns, exempelvis värlens största... Köpa en picknickkorg/matkorg som kan ätas på området Människor klädda i gammaldags kläder, gärna som pratar dialekt Någon slags gästbok - i form av en trävägg att karva in namn i, en vägg man kan klättra på, en tavla där man kan hänga upp teckningar, eller broderier man gjort Fotostudio - kom till området och klä ut dig och bli fotograferad Ansiktsmålning Knappar att trycka på, veva i saker som börjar röra sig Samisk kultur Kyrkan Landet Skogen Utvecklingsområde Fornlämningsområde Utvecklingsområde Staden Entré Konst/kultur Skogen Flottarområde Vattenområde 24

25 Temavandring/Sagovandring/spökvandring runt området exempelvis tema djur och natur, konst, historiskt, samiskt Tipspromenad Ordna ett lopp, exempelvis runt Bilorientering, cykelorientering Inomhuslokal för sagoberättande, filmvisning Pedagogisk information vad saker är och varför de finns Mer tecken på liv - i form av ett fönster på glänt, blommor, obäddad säng m.m. Stadsmiljön/entré Person som sköter macken Person som sitter och syr i skrädderiet Presentshop Anlägga ett torg med aktiviteter, exempelvis gammaldags café, torgförsäljning av godis, grönsaker, där alla informationsskyltar finns m.m. Skogsmiljö Utvecklad lekpark med exempelvis gungor, hinderbana/balansgång i skogen Naturstig/naturvandring Stocklyftning - finns stockar i olika storlekar och träslag som besökaren får testa lyfta för att se hur mycket man orkar Aktiviter i skogskojan - kan gå dit och uppleva hur de levde där Konst/kyrka/kulturområdet Utställningar exempelvis lokala eller kända konstnärer som får gästa miljön, hantverksstudio Teater/musikal/revy/körsång Workshops - testa spela ett instrument (exempelvis 25

26 gammalt eller samiskt instrument, prova på teater, testa olika hantverks- och målningstekniker) Tillfälliga konstutställningar på intressanta teman (norrländsk, Lycksele, samiskt, träkonst, motorsågskonst) Gör ett inriktat museum, exempelvis träkonstmuseum Hur locka konstnärer att vilja komma dit? Vad får de för besväret att ställa ut i Lycksele? Exempel: Stipendium (finansierat statligt, kommun m.m.) där konstären får tre månader på sig att arbeta fram minst ett konstverk som får behålla Samevistet Samerelaterade workshops - exemplvis testa sameslöjd Barntema: exempelvis plupp, skogsmulle Testa samiska kläder Fiske Belysning av området nattetid Knappar att trycka på, saker som lyser, kan se var samerna uppehöll sig under olika årstider Information om hur man bearbetade hudar och liknande Ungdomsaktiviteter Filmer Sociala aktiviteter/ungdomsgård Frågesport/tävlingar, konserter 26

27 Sport/idrottsevenemang Vinteraktiviteter Mer ljus på området, lysa upp och accentuera byggnader, ljusslinga att gå efter Vinterevenemang som görs årligen, exempelvis bränna någonting symboliskt Utekonsert Utebio Utomhusbröllop Skridskor Öppna eldar (grill och varm choklad) Vedbastu (bastutunna) med isvak Längdskidspår Pimpelfiske Skotersafari Is- eller snöskulpturstävling Vattenområdet Åka båt runt halvön med guide Testa flotta stockar Fiske Skidspår runt området Möjlighet att bada i badtunna och sedan hoppa i isvak 27

28 Naturstig/naturvandring runt runt Utvecklad lekpark med gungor, hinderbana i skogen Stocklyftning - testa lyfta stockar i olika storlekar och träslag Årligt lopp 28

29 Gestaltning - idag Skog Skog 29

30 Förslag på två alternativ asfalterad gångväg som knyter ihop med övergångsställe samt gångväg vid ingång Stor, ny skylt som visar att besökaren kommit till Gärdsgård eller staket som avgränsar området och lockar blicken 30

31 Infart och utfart i olika riktningar för att förbättra trafikflödet Trädplanteringen i mitten av parkeringen skulle kunna få en ansiktslyftning med hjälp av ny kantsten och blomsteräng i marknivå. 31

32 Kiosken (biljettkassan) flyttas fram i linje med textilmuséet och nya hus bredvid kiosken, detta skapar en yta som kan fungera som torg. Här kan finnas exempelvis souvenir-shop, uteservering, statister som underhåller besökare, torgstånd, torgmusik o.s.v 32 Upphöjd gångväg eller gång med stenplattor som knyter ihop Skogsmuséet med området och skapar en dörrmatta till området Genom att flytta fram entréstaketet till textilmuséet skapas en entréplats med utrymme för sittplatser och blomsterplantering.

33 Området avgränsas med staket varvat med husfasader. Genom att använda fasader som avgränsning skapas en stadskänsla av aktivitet. Kombinerat med ljud och sorl från människor lockas man in på området. Trädraden fortsätter fram till entrén och binder på så sätt ihop hela platsen- parkering och entré 33

34 Genom att flytta staketet och anlägga en låsbar bom/grind blir personalingången både lätttillgänglig för dagligt bruk samtidigt som den känns naturligt otillgänglig för besökare. Bortrensad skog gör att området syns tydligare från Blå vägen Alternativ till att inhägna området med byggnader - häck, staket eller liknande 34

35 Stor, tydlig, välkomnande skylt som förtydligar vart besökaren kommit Enkelritkad entré till området vilket förbättrar trafikflödet och gör att det känns mindre naturligt för besökaren att köra in vid personalingången. 35

36 36 Grönytor med blomsteräng, rabatter och bänkar som välkomnar besökaren till området, växter som med fördel kan kopplas till den kulturbotaniska trädgården Belysning i marken välkomnar besökaren både på kvällstid och vintertid Två grindar för entré och utgång från området - som möjliggör för besökaren att se området innan de kommar in vilket gör dem nyfikna

37 06 Rekommendationer Våra rekommendationer för det fortsatta arbetet med Gammplaten handlar om flera punkter. Exempelvis att göra efterforskningar i s och Lyckseles historia för att hitta intressanta berättelser som kan vävas in i området och olika byggnader. De förslag som finns i detta häfte är inte färdiga förslag utan konceptuell förslag som kan tjäna som inspiration eller som diskussionsmaterial för det framtida arbetet med området. Exempel på vidareutveckling av de idéer som presenteras är att exempelivs bygga ut stadsdelen med fler byggnader och funktioner som hör ihop med stadsmiljön. Exempel på detta kan var ett museum/ affär där gamla leksaker säljs, något som kan vara av intresse både för unga och äldre I detta arbete fanns inte tid att intervjua reella besökare hos, därför rekommenderar vi att själva undersöka deras besökare. Vilka är de som besöker platsen, vad vill de titta på, vad tittar de på, vad vill de ha på området? Intervjua besökarna och ha en förslagslåda på området där besökare kan lämna förslag på saker kan förbättra eller lägga till för att få området mer attraktivt för sina besökare. Med dessa rekommendationer vill tacka för ett mycket intressant och givande projekt. 37

38 07 Projektteam SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm Agneta Lundberg är projektledare för Lycksele/Norsjö. Telefon: Mobil: E-post: agneta.lundberg@almi.set. Per Sihlén är handledare för Lycksele/Norköping Telefon: Mobil: E-post: per@strukturdesign.se 38

39 Elizabet Westerlund Grafisk Design och Kommunikation - Linköpings Universitet, Norrköping elizabet_westerlund@hotmail.com Katarina Svensson Landskapsarkitetkt - SLU, Alnarp katsve@gmail.com Robin Widenius Industridesign - Mitthögskolan, Sundsvall Kayo Aoyama Grafisk design - HDK, Göteborg Martin Willers Industridesign - Designhögskolan, Umeå Ali Hamsis Interaktionsdesign - Linköpings universitet 39

40 - ett levande kulturområde Sommardesigkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesing, med syfte att sammanföra studenter och näringsliv och att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Design Västerbotten är ett av Sveriges största regionala designprojekt där företag, kommuner, utbildningar och parter inom affärsutveckling samverkar. Projektet ska stärka länets konkurrenskraft genom att utveckla näringsliv och offentlig sektor med hjälp av design som affärsutvecklingsverktyg. Vi ska utveckla kunskapen om design som affärsutvecklingsverktyg samt skapa en arena för affärsutveckling genom design. Satsningen finansieras genom EU-medel, offentlig verksamhet och privat näringsliv. Projektägare är ALMI Företagspartner Nord AB.