Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande
|
|
- Agneta Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Kulttuuri terveyttä edistävänä työvälineenä muutosten aikana: Kulttuuristen aktiviteettien vaikutus ikäihmisten terveyteen ja hyvinvointiin Välfärd för kommuner över gränser Vårdreform - Kultur Åldrande Korholms kulturhus Docent Anna K. Forsman Åbo Akademi Strandgatan Vasa
2 Väitöstutkimus ikäihmisten mielenterveyden ja hyvinvoinnin edistämisestä Doktorsavhandling om främjande av äldres psykiska hälsa och välbefinnande
3 Lehdistötiedote THL
4 Edistäminen ja ehkäiseminen Främjande och förebyggande
5 Edistäminen Främjande Fokus terveyden ja sen edistämisen tekijöihin Fokus på hälsa och hälsoresurser Usein suunnattu suurempiin ryhmiin / väestötaso Ofta riktat till större grupper/ populationsnivå 5
6 Ehkäiseminen Förebyggande Fokus terveysongelmien riskitekijöihin / riskiryhmät Fokus på ohälsans riskfaktorer/ riskgrupper Ehkäisevän työn muodot Olika former av prevention Primaaripreventio / Primärprevention Sekundaaripreventio / Sekundärprevention Tertiaaripreventio / Tertiärprevention 6
7 Terveyden edistämiseen liittyvät keskeiset käsitteet Centrala begrepp relaterade till hälsofrämjande Voimaantuminen / egenmakt (eng. Empowerment) Osallisuus / delaktighet Käyttäjänäkökulma / Brukarperspektiv Elämänkaariperspektiivi / Livsloppsperspektiv Stigmatisointi, leimaavat asenteet / Stigmatisering, stämplande attityder The New Public Health 7
8 The main determinants of health (Dahlgren & Whitehead, 1991) 8
9 Eurooppalainen tutkimus mielenterveyden edistämiseen ja mielenterveyden ongelmien ehkäisyyn liittyvillä aloilla ( ) Lähde: Forsman et al., 2014 ROAMER-hanke:
10 Miten ikäihmisten terveyttä ja hyvinvointia voidaan edistää? Hur främja hälsa och välmående hos äldre?
11 Kulttuuriset aktiviteetit? Kulturrelaterade aktiviteter?
12 Psykososiaaliset resurssit Psykosociala resurser
13 Ikäihmisten mielenterveyden psykososiaaliset tekijät Psykosociala faktorer som påverkar äldres hälsa (Forsman, 2012) 13
14 Psykososiaalisten interventioiden arviointi Utvärdering av psykosociala interventioner (Forsman et al., 2011) Liikunta / Fysisk aktivitet Elämänhallintaa parantavat koulutukset / Edukativa interventioner Muisteluharjoitukset / Reminisens (eng. Reminiscence) Sosiaalinen toiminta / Sociala aktiviteter Tukiryhmät / Stödgrupper Yhdistelmät / Kombinerat innehåll 14
15 Effektiva interventionstyper Sociala/kulturrelaterade aktiviteter Signifikant minskning av depressiva symptom Uppvisade signifikanta positiva effekter på positiv psykisk hälsa, livskvalitet och på nöjdhet med livet Interventioner som pågår över 3 månaders tid Signifikant ökning av livskvalitet, nöjdhet med livet och positiv psykisk hälsa Signifikant minskning av depressiva symptom Universella interventioner överlag mer effektiva Främjande I fokus, riktade till större grupper
16 Arviointi osoitti että... Utvärderingen visade att... Psykososiaaliset interventiot ovat lupaavia työkaluja terveyden edistämistyössä Psykosociala interventioner är lovande verktyg i det hälsofrämjande arbetet Sosiaalinen toiminta on tehokasta ikäihmisten mielenterveyden edistämistä ja masennuksen ehkäisyä Sociala aktiviteter är effektiva för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av depression hos äldre Edistämisinterventiot ovat ehkäiseviä interventioita tehokkaimpia Främjande interventioner är mer effektiva än förebyggande interventioner
17 Utvärderingen visade att Baserat på alla studier (n= 43) vars effekt mättes och jämfördes i en meta-analys kunde följande konstateras: Livskvaliteten ökade Positiv psykisk hälsa förbättrades Depressiva symptom minskade Bland de äldre som deltog i aktiviteterna som utvärderades
18 Health Promotion International (2011) The DataPrev Project e-supplement
19 Riktlinjer för främjande av äldres välbefinnande (framtagna av NICE i Storbritannien, 2015)
20 Bok om äldres psykiska hälsa & relaterade arbetsmetoder (Gothia förlag, 2014)
21
22 Miksi kulttuurinen toiminta on tehokas työkalu ikäihmisten mielenterveyden edistämiseksi? Varför är kulturrelaterade aktiviteter effektiva verktyg för främjande av äldres psykiska hälsa?
23 Kuva/bild: Up!
24 Interventioita mielenterveyden edistämiseksi: Esimerkkejä Interventioner som främjar den psykiska hälsan: Exempel Yhdistystoiminta / Föreningsaktivitet Luova toiminta / Kreativa aktiviteter Luo tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta ja yhteisiä keskusteluaiheita / Ger grupptillhörighet, gemensamma intressen att samtala kring Mentorointi / Mentorverksamhet Yhteys nuorempiin sukupolviin ja itsensä tarpeelliseksi kokeminen / Kontakt till de yngre generationerna, får känna sig behövd Yhdessä syöminen / Att äta tillsammans Edistää sosiaalista kanssakäymistä ja itsenäisyyttä/omanarvontuntoa / Främjar social interaktion och självständighet/värdighet 24
25 Miten sosiaalinen toiminta vaikuttaa? Vad ger de sociala aktiviteterna? (Forsman et al., 2013) Usko tulevaisuuteen/ Framtidstro Yksilölliset mieltymykset, edellytykset,tarpeet/ Individuella preferenser, förutsättningar, behov Itsensä merkitykselliseksi kokeminen/ Att känna sig meningsfull Sosiaaliset kontaktit ja tuki/ Sociala kontakter och stöd
26 Samhällsförändringar innebär utveckling - Men i vilken riktning och vem betalar priset? 26
27 Att tänka nytt och se möjligheterna Hälsoteknologi en möjlighet till nytänk inom äldreomsorgen och hälso/socialområdet?
28 Främjande av hälsa och välbefinnande med stöd av Online projektet
29 Digital exkludering? Intervjuer gjorda i Österbotten inom online Hur känns det att inte vara internetanvändare? Nå, man känner sig utanför. Allting börjar växa en över huvudet. Det kommer jämnt på posten att man skall ta nätbanken. Man skall Googla och man skall kvittra och Twittra. [skratt och medhåll runt bordet]...facebook och allt vad det heter. (Kvinna, 90 år) 29
30 Yhteenveto Summering Dalsbruk
31 Lisää tutkimusta ja kehittämistä tarvitaan jossa koko elämänkulun ajan terveyden edistämistyöhön panostetaan Mer forskning och utvecklingsarbete behövs där man satsar på hälsofrämjande verksamhet under livsloppet Yksilön kulttuurinen ja sosiaalinen pääoma on tärkeä mielenterveyden edistämisessä ja mielenterveyden ongelmien ekhäisyssä Mutta tarpeet ja edellytykset vaihtelevat ikäryhmittäin Individens kulturella och sociala kapital är en viktig hälsoresurs som främjar hälsa och förebygger ohälsa Dock har olika åldersgrupper olika behov och förutsättningar Yhteiskunnan kehitys vaatii hyvinvointiin, terveyteen ja sen osana mielenterveyteen edistämiseen vaikuttavia ja innovatiivisia työtapoja Sähköiset resurssit ja -palvelut pitäisi huomioida paremmin Samhällsutvecklingen ställer krav på nytänkande i det hälsofrämjande arbetet E-resurser och -tjänster måste tas mer i beaktande
32 TACK! Ta gärna kontakt!
Psykisk ohälsa bland äldre
Psykisk ohälsa bland äldre Hur påverkas personen själv och de närstående? Docent Anna K. Forsman, DrPH Esther Nationell Släktträff 6 september 2016, Jönköping 1 Avhandling om främjande av psykisk hälsa
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merÄldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning
Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:
Läs merAtt stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merHälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi
Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc
Läs merForskningsmöjligheter i Vasa
Kunskap ger välfärd 1 Forskningsmöjligheter i Vasa Kristian Wahlbeck Professor, Vasa kompetenscentrum för mentalvården Forskningsprofessor, Stakes, Gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen
Läs merHälsa historiskt perspektiv
Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs mer@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre. Ageing
@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre www.ageingonline.fi Ageing Online @ageingonline Projektperiod: 1.9.2017-31.8.2020 Partners: Åbo Akademi
Läs merSpelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr
Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna Tammerfors 26-27.3.2013 27.3.2013 J. Nordmyr
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merLAPE-akademins förhandsuppgift I LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019
LAPE-akademins förhandsuppgift I 2019 LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019 Frågor till de kommunala LAPE-grupperna Utgående från din kommuns situation, vilka är de mest centrala faktorer som befrämjar
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merDigital teknik som social stimulans för äldre
Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merForskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den
Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merÄr penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr
Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr SMÅ ÖSTERBOTTNISKA RUSMEDELS- OCH MENTALVÅRDSDAGAR VI VASA 19-20.11.2012 20.11.2012 J. Nordmyr 2012 Forskningsområde Olika spelformer
Läs merOsallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala
Osallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala Deltagande i utveckling av social- och hälsovårdstjänster förändringsledare Marina Kinnunen, Vasa centralsjukhus
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merAtt hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?
Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande
Läs merPsykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
Läs merInledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Läs merÄr den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM
VÄLMÅENDE OCH FRISKA ÖSTERBOTTEN Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? 22.9.2011 Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM 1 / Author / Apr 4, 2011 VAD ÄR EN AKTIV KOMMUNINVÅNARE?
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merVälkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC
Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER
Läs merEtt psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merAtt skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET
Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Holistisk hälsa Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt spektrum och att
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merBarnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta
Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta 3.6.2019 Varför? Miksi? FN:s konvention om barnets rättigheter - YK:n lasten oikeuksien sopimus behövs barnvänlig förvaltning och beslutsfattande på alla
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merÅterhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merPraxisteori - teorin om vårt arbete.
MÖTESPLATS - KULTURHUS FÖR SENIORER 2013-09-24 Praxisteori - teorin om vårt arbete. En praxisteori är läran om praktiken. Här försöker vi beskriva varför vi gör som vi gör på Mötesplats- Kulturhusför seniorer,
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merSociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merHÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande
HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte
Läs merSocial delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter
Social delaktighet på digitala arenor Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning med
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs mer23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov
Introduktion HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki Schildts 2007 Bedömbara arbeten: Föredrag (muntligt och skriftligt
Läs merHälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan
Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merReferat av seminarium 8 juni
Referat av seminarium 8 juni vägar till bättre tandhälsa för ännu fler Trots många förbättringar finns det fortfarande stora skillnader i tandhälsa utifrån socioekonomi och livssituation hos individer
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merSuicidpreventiva åtgärder
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2071 av Markus Wiechel (SD) Suicidpreventiva åtgärder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiskt stöd
Läs merGemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merPraxisteori - teorin om vårt arbete.
Mötesplats Kulturhus 2016-06-27 Praxisteori - teorin om vårt arbete. En praxisteori är läran om praktiken. Här beskrivs varför vi gör som vi gör på Mötesplats- Kulturhus i stadsdelen centrum i Göteborgs
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med
Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se
Läs merEnsamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare
Ensamkommande unga och ANDT Åsa Domeij, utredare Vad ska jag prata om? Resultat av en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga utifrån fyra delstudier inom området. Vad är viktigt
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merGERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merUtmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
Läs merMigrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet
Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0 Validandens namn Lärare: Födelsedatum: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande:
Läs merVarför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015
Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merÅse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
E-hälsa i elevhälsan digitala verktyg för kropp och själ Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merKulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs mer[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]
2017-2019 [mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] Region Skåne Lunds universitet Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Projektgrupp Jan Sundquist, professor (PI, RS) Ulrika Bejerholm,
Läs mer