Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande"

Transkript

1 Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Kulttuuri terveyttä edistävänä työvälineenä muutosten aikana: Kulttuuristen aktiviteettien vaikutus ikäihmisten terveyteen ja hyvinvointiin Välfärd för kommuner över gränser Vårdreform - Kultur Åldrande Korholms kulturhus Docent Anna K. Forsman Åbo Akademi Strandgatan Vasa

2 Väitöstutkimus ikäihmisten mielenterveyden ja hyvinvoinnin edistämisestä Doktorsavhandling om främjande av äldres psykiska hälsa och välbefinnande

3 Lehdistötiedote THL

4 Edistäminen ja ehkäiseminen Främjande och förebyggande

5 Edistäminen Främjande Fokus terveyden ja sen edistämisen tekijöihin Fokus på hälsa och hälsoresurser Usein suunnattu suurempiin ryhmiin / väestötaso Ofta riktat till större grupper/ populationsnivå 5

6 Ehkäiseminen Förebyggande Fokus terveysongelmien riskitekijöihin / riskiryhmät Fokus på ohälsans riskfaktorer/ riskgrupper Ehkäisevän työn muodot Olika former av prevention Primaaripreventio / Primärprevention Sekundaaripreventio / Sekundärprevention Tertiaaripreventio / Tertiärprevention 6

7 Terveyden edistämiseen liittyvät keskeiset käsitteet Centrala begrepp relaterade till hälsofrämjande Voimaantuminen / egenmakt (eng. Empowerment) Osallisuus / delaktighet Käyttäjänäkökulma / Brukarperspektiv Elämänkaariperspektiivi / Livsloppsperspektiv Stigmatisointi, leimaavat asenteet / Stigmatisering, stämplande attityder The New Public Health 7

8 The main determinants of health (Dahlgren & Whitehead, 1991) 8

9 Eurooppalainen tutkimus mielenterveyden edistämiseen ja mielenterveyden ongelmien ehkäisyyn liittyvillä aloilla ( ) Lähde: Forsman et al., 2014 ROAMER-hanke:

10 Miten ikäihmisten terveyttä ja hyvinvointia voidaan edistää? Hur främja hälsa och välmående hos äldre?

11 Kulttuuriset aktiviteetit? Kulturrelaterade aktiviteter?

12 Psykososiaaliset resurssit Psykosociala resurser

13 Ikäihmisten mielenterveyden psykososiaaliset tekijät Psykosociala faktorer som påverkar äldres hälsa (Forsman, 2012) 13

14 Psykososiaalisten interventioiden arviointi Utvärdering av psykosociala interventioner (Forsman et al., 2011) Liikunta / Fysisk aktivitet Elämänhallintaa parantavat koulutukset / Edukativa interventioner Muisteluharjoitukset / Reminisens (eng. Reminiscence) Sosiaalinen toiminta / Sociala aktiviteter Tukiryhmät / Stödgrupper Yhdistelmät / Kombinerat innehåll 14

15 Effektiva interventionstyper Sociala/kulturrelaterade aktiviteter Signifikant minskning av depressiva symptom Uppvisade signifikanta positiva effekter på positiv psykisk hälsa, livskvalitet och på nöjdhet med livet Interventioner som pågår över 3 månaders tid Signifikant ökning av livskvalitet, nöjdhet med livet och positiv psykisk hälsa Signifikant minskning av depressiva symptom Universella interventioner överlag mer effektiva Främjande I fokus, riktade till större grupper

16 Arviointi osoitti että... Utvärderingen visade att... Psykososiaaliset interventiot ovat lupaavia työkaluja terveyden edistämistyössä Psykosociala interventioner är lovande verktyg i det hälsofrämjande arbetet Sosiaalinen toiminta on tehokasta ikäihmisten mielenterveyden edistämistä ja masennuksen ehkäisyä Sociala aktiviteter är effektiva för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av depression hos äldre Edistämisinterventiot ovat ehkäiseviä interventioita tehokkaimpia Främjande interventioner är mer effektiva än förebyggande interventioner

17 Utvärderingen visade att Baserat på alla studier (n= 43) vars effekt mättes och jämfördes i en meta-analys kunde följande konstateras: Livskvaliteten ökade Positiv psykisk hälsa förbättrades Depressiva symptom minskade Bland de äldre som deltog i aktiviteterna som utvärderades

18 Health Promotion International (2011) The DataPrev Project e-supplement

19 Riktlinjer för främjande av äldres välbefinnande (framtagna av NICE i Storbritannien, 2015)

20 Bok om äldres psykiska hälsa & relaterade arbetsmetoder (Gothia förlag, 2014)

21

22 Miksi kulttuurinen toiminta on tehokas työkalu ikäihmisten mielenterveyden edistämiseksi? Varför är kulturrelaterade aktiviteter effektiva verktyg för främjande av äldres psykiska hälsa?

23 Kuva/bild: Up!

24 Interventioita mielenterveyden edistämiseksi: Esimerkkejä Interventioner som främjar den psykiska hälsan: Exempel Yhdistystoiminta / Föreningsaktivitet Luova toiminta / Kreativa aktiviteter Luo tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta ja yhteisiä keskusteluaiheita / Ger grupptillhörighet, gemensamma intressen att samtala kring Mentorointi / Mentorverksamhet Yhteys nuorempiin sukupolviin ja itsensä tarpeelliseksi kokeminen / Kontakt till de yngre generationerna, får känna sig behövd Yhdessä syöminen / Att äta tillsammans Edistää sosiaalista kanssakäymistä ja itsenäisyyttä/omanarvontuntoa / Främjar social interaktion och självständighet/värdighet 24

25 Miten sosiaalinen toiminta vaikuttaa? Vad ger de sociala aktiviteterna? (Forsman et al., 2013) Usko tulevaisuuteen/ Framtidstro Yksilölliset mieltymykset, edellytykset,tarpeet/ Individuella preferenser, förutsättningar, behov Itsensä merkitykselliseksi kokeminen/ Att känna sig meningsfull Sosiaaliset kontaktit ja tuki/ Sociala kontakter och stöd

26 Samhällsförändringar innebär utveckling - Men i vilken riktning och vem betalar priset? 26

27 Att tänka nytt och se möjligheterna Hälsoteknologi en möjlighet till nytänk inom äldreomsorgen och hälso/socialområdet?

28 Främjande av hälsa och välbefinnande med stöd av Online projektet

29 Digital exkludering? Intervjuer gjorda i Österbotten inom online Hur känns det att inte vara internetanvändare? Nå, man känner sig utanför. Allting börjar växa en över huvudet. Det kommer jämnt på posten att man skall ta nätbanken. Man skall Googla och man skall kvittra och Twittra. [skratt och medhåll runt bordet]...facebook och allt vad det heter. (Kvinna, 90 år) 29

30 Yhteenveto Summering Dalsbruk

31 Lisää tutkimusta ja kehittämistä tarvitaan jossa koko elämänkulun ajan terveyden edistämistyöhön panostetaan Mer forskning och utvecklingsarbete behövs där man satsar på hälsofrämjande verksamhet under livsloppet Yksilön kulttuurinen ja sosiaalinen pääoma on tärkeä mielenterveyden edistämisessä ja mielenterveyden ongelmien ekhäisyssä Mutta tarpeet ja edellytykset vaihtelevat ikäryhmittäin Individens kulturella och sociala kapital är en viktig hälsoresurs som främjar hälsa och förebygger ohälsa Dock har olika åldersgrupper olika behov och förutsättningar Yhteiskunnan kehitys vaatii hyvinvointiin, terveyteen ja sen osana mielenterveyteen edistämiseen vaikuttavia ja innovatiivisia työtapoja Sähköiset resurssit ja -palvelut pitäisi huomioida paremmin Samhällsutvecklingen ställer krav på nytänkande i det hälsofrämjande arbetet E-resurser och -tjänster måste tas mer i beaktande

32 TACK! Ta gärna kontakt!

Psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa bland äldre Psykisk ohälsa bland äldre Hur påverkas personen själv och de närstående? Docent Anna K. Forsman, DrPH Esther Nationell Släktträff 6 september 2016, Jönköping 1 Avhandling om främjande av psykisk hälsa

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Forskningsmöjligheter i Vasa

Forskningsmöjligheter i Vasa Kunskap ger välfärd 1 Forskningsmöjligheter i Vasa Kristian Wahlbeck Professor, Vasa kompetenscentrum för mentalvården Forskningsprofessor, Stakes, Gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kan man förebygga depression hos äldre?

Kan man förebygga depression hos äldre? Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre. Ageing

@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre.   Ageing @geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre www.ageingonline.fi Ageing Online @ageingonline Projektperiod: 1.9.2017-31.8.2020 Partners: Åbo Akademi

Läs mer

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna Tammerfors 26-27.3.2013 27.3.2013 J. Nordmyr

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

LAPE-akademins förhandsuppgift I LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019

LAPE-akademins förhandsuppgift I LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019 LAPE-akademins förhandsuppgift I 2019 LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019 Frågor till de kommunala LAPE-grupperna Utgående från din kommuns situation, vilka är de mest centrala faktorer som befrämjar

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt

Läs mer

Digital teknik som social stimulans för äldre

Digital teknik som social stimulans för äldre Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr SMÅ ÖSTERBOTTNISKA RUSMEDELS- OCH MENTALVÅRDSDAGAR VI VASA 19-20.11.2012 20.11.2012 J. Nordmyr 2012 Forskningsområde Olika spelformer

Läs mer

Osallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala

Osallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala Osallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala Deltagande i utveckling av social- och hälsovårdstjänster förändringsledare Marina Kinnunen, Vasa centralsjukhus

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...

Läs mer

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM VÄLMÅENDE OCH FRISKA ÖSTERBOTTEN Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? 22.9.2011 Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM 1 / Author / Apr 4, 2011 VAD ÄR EN AKTIV KOMMUNINVÅNARE?

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi? VAD INNEBÄR DESSA INSATSER? HÄLSOFRÄMJANDE OCH REHABILITERANDE INSATSER

Läs mer

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET Holistisk hälsa Att se människan i sin helhet inom ett vitt ekologiskt spektrum och att

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta

Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta 3.6.2019 Varför? Miksi? FN:s konvention om barnets rättigheter - YK:n lasten oikeuksien sopimus behövs barnvänlig förvaltning och beslutsfattande på alla

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Återhämtning och Delat beslutsfattande Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Praxisteori - teorin om vårt arbete.

Praxisteori - teorin om vårt arbete. MÖTESPLATS - KULTURHUS FÖR SENIORER 2013-09-24 Praxisteori - teorin om vårt arbete. En praxisteori är läran om praktiken. Här försöker vi beskriva varför vi gör som vi gör på Mötesplats- Kulturhusför seniorer,

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Social delaktighet på digitala arenor Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning med

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov Introduktion HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki Schildts 2007 Bedömbara arbeten: Föredrag (muntligt och skriftligt

Läs mer

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan Hälsolitteracitet, Docent arbetsterapi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hälsa för individen Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan International Encyclopedia

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Läs mer

Referat av seminarium 8 juni

Referat av seminarium 8 juni Referat av seminarium 8 juni vägar till bättre tandhälsa för ännu fler Trots många förbättringar finns det fortfarande stora skillnader i tandhälsa utifrån socioekonomi och livssituation hos individer

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Suicidpreventiva åtgärder

Suicidpreventiva åtgärder Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2071 av Markus Wiechel (SD) Suicidpreventiva åtgärder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiskt stöd

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Praxisteori - teorin om vårt arbete.

Praxisteori - teorin om vårt arbete. Mötesplats Kulturhus 2016-06-27 Praxisteori - teorin om vårt arbete. En praxisteori är läran om praktiken. Här beskrivs varför vi gör som vi gör på Mötesplats- Kulturhus i stadsdelen centrum i Göteborgs

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare Ensamkommande unga och ANDT Åsa Domeij, utredare Vad ska jag prata om? Resultat av en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga utifrån fyra delstudier inom området. Vad är viktigt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Läs mer

Äldrepolitiskt program

Äldrepolitiskt program Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0 Validandens namn Lärare: Födelsedatum: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande:

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6 E-hälsa i elevhälsan digitala verktyg för kropp och själ Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]

[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] 2017-2019 [mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] Region Skåne Lunds universitet Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Projektgrupp Jan Sundquist, professor (PI, RS) Ulrika Bejerholm,

Läs mer