Psykisk ohälsa bland äldre

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa bland äldre"

Oliver Åkesson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Psykisk ohälsa bland äldre Hur påverkas personen själv och de närstående? Docent Anna K. Forsman, DrPH Esther Nationell Släktträff 6 september 2016, Jönköping 1

2 Avhandling om främjande av psykisk hälsa & förebyggande av psykisk ohälsa bland äldre (2012)

3 Föreläsningens upplägg 1. Psykisk (o)hälsa bland äldre: Prevalens, kännetecken och stöd-/riskfaktorer 2. Evidensbaserade främjande & förebyggande interventioner: Exempel 3. Summering

4 Psykisk ohälsa bland äldre: Prevalens och kännetecken

5 Ångestsjukdomar Depressionssjukdomar Kriser och stress

6 Kort om: Ångestsjukdomar

7 Ångestsjukdomar Ångest är en viktig komponent i många olika former av psykisk ohälsa För en del psykiska funktionshinder är ångest själva huvudproblemet (ångestsjukdomar) 5-10 % av den äldre befolkningen (65+) Exempel på ångestsjukdomar: Paniksyndrom Social fobi Tvångssyndrom Posttraumatiskt stressyndrom

8 Kort om: Depressionssjukdomar Åbo Akademi Strandgatan Vasa

9 Depression OBS! Vagt och brett begrepp! Spektra från depressiva symptom till klinisk depression av olika allvarlighetsgrad Den vanligaste formen av psykisk ohälsa hos äldre tillsammans med ångest % av de äldre (65+) drabbas av depressionssjukdomar, högre frekvens med stigande ålder 3% lider av en svår depression (Kivelä et al., 2009)

10 Kännetecken på depression 1.Djup nedstämdhet 2.Avsaknad av intresse för det mesta 3.Hopplöshet 4.Hjälplöshet 5.Känsla av värdelöshet 6.Självanklagelser och skuldkänslor 7.Aggressivitet, rastlöshet 8.Gråtmildhet 9.Sömn- och aptitlöshet 10.Minnessvårigheter, andra kognitiva problem 11.Diffusa fysiska symptom och smärta

11 Särskilda kännetecken på depression hos äldre (e.g. Kivelä et al, 2009) Kognitiva svårigheter (disorientering, minnesförlust) hittas oftare hos äldre än yngre personer med depression Rapporterar ofta fysiska problem istället för emotionella Kvinnor rapporterar känslor av nedstämdhet och andra emotionella problem, män rapporterar brist på motivation och känslor av aggressivitet, rastlöshet Detta resulterar bl.a. i underdiagnostisering av depressiva sjukdomar

12 Varför drabbas man av psykisk ohälsa (t.ex. nedstämdhet eller klinisk depression) som äldre?

13 Vad innefattar ett gott åldrande? Vad hör inte till det normala åldrandet?

14 Psykisk (o)hälsa bland äldre: Stöd- & riskfaktorer

15 Populationsbaserad forskning i Botniaregionen

17 Psykosociala faktorer som inverkar på den psykiska (o)hälsan (Forsman, 2012) 17

18 Viktiga faktorer som påverkar den psykisk hälsan hos äldre (Forsman et al., 2011; 2012; 2013; 2014; 2015; 2016) Med stigande ålder uppkommer olika åldersrelaterade förändringar i såväl fysiken, psyket och i det sociala livet, som utgör riskfaktorer Förändringar i vardagen och livsstilen Försämrad funktionsförmåga En överblick av livet och dess händelser Förändringar i det sociala nätverket och i hur man umgås Dessutom: Äldre upplever ofta social exkludering p.g.a. snabba samhällsförändringar (t.ex. digital diskriminering)

19 Exempel på förändring: Varför är det en riskfaktor för psykisk ohälsa att byta boendemiljö? (Forsman et al., 2013) Bekant omgivning och miljö Yttre miljö Social kontext Grannar Bekanta och vänner Alla ägodelar, egen struktur Inre miljö Identitet Där bor jag 19

20 Gemensamt för många påverkningsfaktorer för den psykiska hälsan: Förmågan att anpassa sig till förändringarna som uppkommer genom livet och med åldern - Och att acceptera dem

21 Empowerment When people not used to speaking out are heard by those not used to listening, real changes can be made (Braye & Preston Shoot,1995) Från passiv åskådare till aktiv deltagare i eget liv och i samhället Från brukare till medborgare 21

22 Empowered people have freedom of choice and action. This in turn enables them to better influence the course of their lives and the decisions which affect them. World Bank

23 Dubbel risk för psykisk ohälsa: Äldre närståendevårdare

24 Ny kunskapsöversikt

25 Tre temaområden som belyser viktiga insatsområden & arbetssätt (NKA Ericsson, Persson, Hanson, 2016) Vara en del av sjukdomen Tvingas ta ansvar, Känna sig övergiven, Bemästra och finna mening Känna sig förstådd Efterfrågat stöd Former för stöd Psykosocialt stöd och Psykopedagogiska insatser

26 Evidensbaserade interventioner för att främja och skydda den psykiska hälsan bland äldre

27 Centrala begrepp relaterade till folkhälsoarbetet med fokus på psykisk (o)hälsa Egenmakt (eng. Empowerment) Delaktighet Brukarperspektiv Livsloppsperspektiv Stigmatisering, stämplande attityder The New Public Health 27

28 Fördelningen av all folkhälsovetenskaplig forskning med fokus på psykisk hälsa

29 Främjande av psykisk hälsa Fokus på friskfaktorer Ofta riktat till större grupper/populationsnivå Universala interventioner Att se till hälsoresurser och främja hälsan med hjälp av dessa Kräver ofta intersektoriellt samarbete (bred approach)

30 Förebyggande av psykisk ohälsa Fokus på riskfaktorer/ riskgrupper Olika former av prevention Primärprevention Att förebygga uppkomst av funktionshinder Individer som uppvisar risk för att drabbas, men som inte ännu uppfyller diagnoskriterier för funktionshindret Kan även utföras på befolkningsnivå Sekundärprevention Att tidigt upptäcka funktionshinder hos den drabbade Riktas till individer som drabbats Tertiärprevention Att lindra de negativa effekterna av det redan uppkomna funktionshindret Riktas till individer som lider av funktionshinder

31 Vad fungerar? Exempel på psykosociala interventioner

32 Utvärderade interventioner (Forsman et al., 2011, Forsman et al. 2015, samt in press) Fysisk aktivitet Sociala aktiviteter Edukativt innehåll 69 studier granskade Stödgrupper Reminiscens Mixat innehåll

33 Effect of psychosocial interventions on depressive symptoms Intervention Control Std. Mean Difference Std. Mean Difference Study or Subgroup Mean SD Total Mean SD Total Weight IV, Random, 95% CI IV, Random, 95% CI Physical exercise Collier 1997 Tsang 2003 Williams 1997 Subtotal (95% CI) % 5.2% 11.0% 19.9% [-0.71, 0.63] 0.23 [-0.33, 0.79] [-0.54, 0.10] [-0.36, 0.16] Heterogeneity: Tau² = 0.00; Chi² = 1.93, df = 2 (P = 0.38); I² = 0% Test for overall effect: Z = 0.74 (P = 0.46) Skill training Brody 2002 Rasmusson 1999 Wahl 2006 Winocur 2007 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Tau² = 0.12; Chi² = 7.97, df = 3 (P = 0.05); I² = 62% Test for overall effect: Z = 0.54 (P = 0.59) Reminiscence Chao 2006 Emery 2002 Haight 1992 Koffman 1998 Mastel-Smith 2007 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Tau² = 0.03; Chi² = 4.63, df = 4 (P = 0.33); I² = 14% Test for overall effect: Z = 1.26 (P = 0.21) Social activities Cohen 2006 Yuen 2008 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Tau² = 0.00; Chi² = 0.34, df = 1 (P = 0.56); I² = 0% Test for overall effect: Z = 2.62 (P = 0.009) Multicomponent interventions Clark 2003 Resnick 2008 Salminen 2005 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Tau² = 0.02; Chi² = 2.93, df = 2 (P = 0.23); I² = 32% Test for overall effect: Z = 1.17 (P = 0.24) % 3.5% 4.7% 4.2% 24.1% 2.0% 2.6% 3.3% 3.5% 3.2% 14.6% 10.5% 2.8% 13.4% 6.1% 8.3% 13.5% 28.0% [-0.34, 0.27] [-1.63, -0.21] 0.39 [-0.20, 0.98] [-0.71, 0.55] [-0.56, 0.32] [-1.63, 0.30] 0.08 [-0.76, 0.91] [-0.74, 0.73] 0.06 [-0.64, 0.75] [-1.54, -0.07] [-0.62, 0.13] [-0.71, -0.04] [-1.42, 0.16] [-0.72, -0.10] [-0.68, 0.32] [-0.81, -0.01] 0.01 [-0.26, 0.27] [-0.41, 0.10] Total (95% CI) % Heterogeneity: Tau² = 0.02; Chi² = 21.43, df = 16 (P = 0.16); I² = 25% Test for overall effect: Z = 2.38 (P = 0.02) [-0.31, -0.03] Favours intervention Favours control 33

34 Summering av resultaten från evalueringen Baserat på alla studier (n= 43) vars effekt mättes och jämfördes i en metaanalys kunde följande konstateras: Livskvaliteten ökade Positiv psykisk hälsa förbättrades Depressiva symptom minskade

35 Effektiva interventionstyper Sociala aktiviteter Signifikant minskning av depressiva symptom Uppvisade signifikanta positiva effekter på positiv psykisk hälsa, livskvalitet och på nöjdhet med livet Interventioner som pågår över 3 månaders tid Signifikant ökning av livskvalitet, nöjdhet med livet och positiv psykisk hälsa Signifikant minskning av depressiva symptom Universella interventioner överlag mer effektiva Främjande i fokus, riktade till större grupper

36 Baserat på studier som utvärderar psykosociala interventioner riktade till äldre närståendevårdare vet vi att det är av yttersta vikt:

37 Att bekräfta den äldre närståendevårdarens situation och insatser Med personcentrerade och interdisciplinära arbetssätt Att stöda anpassningen till den nya livssituationen och de nya rollerna Att vara lyhörd och inkluderande Att erbjuda utbildning (information), stödgrupper (emotionellt stöd) & avlastning (praktiskt stöd)

38 Health Promotion International (2011) The DataPrev Project e-supplement

39 Riktlinjer för främjande av äldres psykiska välbefinnande (framtagna av NICE i Storbritannien, 2015)

40 Bok om äldres psykiska hälsa & relaterade arbetsmetoder (Gothia förlag, 2014)

41 Sammanfattningsvis Psykisk ohälsa förekommer i alla åldersgrupper och under hela livsloppet; men de äldres psykiska ohälsa och tillhörande effektiva åtgärder tenderar förbises Åldersrelaterade förändringar utmanar ofta den psykiska hälsan hos de äldre samtidigt som äldre med psykisk ohälsa får dubbla utmaningar Närstående till äldre personer med psykisk ohälsa är en förbisedd riskgrupp som behöver stöd anpassat enl. deras individuella behov och preferenser Tidiga psykosociala insatser är betydelsefulla i arbetet att stöda och skydda den psykiska hälsan också bland de äldre

42 Stort Tack för uppmärksamheten! Ta gärna kontakt:

Relevanta dokument

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,