Definitivt rumpa, squats-rumpa

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Definitivt rumpa, squats-rumpa - Kvinnors konstruktion av kropp, identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang Författare: Emelie Mårtensson & Sofia Sandell Handledare: Jesper Andreasson Examinator: Tobias Stark Termin: VT15 Kurskod: 2IV10E

2 Abstract The thesis aims at exploring how women construct gender, body and identity in a gym cultural context. To implement this purpose, a qualitative method was used and eight women have been interviewed. The women in the study were between years old and exercise at the gym between 3-5 days a week. The theories used in this study deals with how the body is used as an identity markers and how the female body is perceived and understood from a gender perspective. The study reaches the conclusions that there are bodily dissatisfaction among the participating women and that traditional representations of femininity still subconsciously remains with the women. Another conclusion is that the women use their workout at the gym to express identity and gender. Keywords: Body, Gender, Gym culture, identity, women 2

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur kvinnor konsturerar genus, kropp och identitet i ett gymkulturellt sammanhang, 8 kvinnor mellan år har intervjuats. Kvinnorna tränar 3-5 dagar i veckan. De teorier som används i studien behandlar hur kroppen används som en identitetsmarkör samt hur den kvinnliga kroppen kan ses ur ett genusperspektiv. Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att det finns ett kroppsligt missnöje hos kvinnorna som deltog. En traditionell samhällssyn på kroppen finns fortfarande kvar undermedvetet hos kvinnorna. Samt att kvinnorna använder sig av träning för att skapa- och uttrycka identitet och genus. Nyckelord: Kropp, Identitet, Genus, Gymkultur, Kvinnor 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte :1 Frågeställningar Bakgrund :1 Tidigare forskning :2 Teoretiskt ramverk Metod :1 Val av metod :2 Urval :3 Genomförande :4 Validitet :5 Etiska aspekter :6 Metoddiskussion Resultat Diskussion Resultatdiskussion Referenser/ Källförteckning Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide 4

5 1. Inledning På olika gym och fitnessanläggningar har kroppar formats och muskler byggts i decennier (Johansson, 2006). Framförallt har gym förknippats med män och maskulinitet, inte med kvinnor och feminitet (Johansson, 2006, Gaines & Butler, 1974, Klein, 1993). Gymkulturen kan spåras så långt tillbaka som till sent 1800-tal, redan då talade man om en fysisk kultur (Budd, 1997). Gymkulturen slog igenom under det tidiga 1970-talet då den förändrades, delvis genom att fler kvinnor sökte sig till de mansdominerade gymmen. Denna förändring kom även att förändra kvinnors syn på vad man kan åstadkomma med kroppen med hjälp av träning (Johansson, 2006). Under 1970 talet uppmanade Jane Fonda kvinnor att träna framför TVapparaterna i sina hem (Mansfield, 2011). Kvinnornas träning var starkt förknippad med att de skulle ta hand om hemmet och familjens barn talet var magrutornas årtionde enligt Johansson (2006). Att ha en tvättbräda var ett kännetecken för vad Johansson (2006) kallar för den vackra människan, och en sådan mage går endast att skapa genom intensiv träning och kontrollerad kost. Johansson beskriver även att könsstereotyperna på gymmen i 1990-talets Sverige kunde uppfattas som stora. Ofta tränade männen styrka i ett enskilt rum medan kvinnorna tränade aerobics i ett annat rum. Gradvis förändrades detta och kvinnorna började sedan träna styrka i samma rum som männen (Johansson, 2006, Andreasson, 2014). Gymkulturens koppling till genus är komplex och ständigt föränderlig. Gymmen idag har ett annat utseende, där man tränar mer individuellt och stereotyperna spelar en helt annan roll (Andreasson & Johansson, 2014). Många kvinnor på dagens gym väljer att kombinera styrketräning med uthållighetsträning, detta för att skapa vad Johansson (2006) kallar för den moderna fitnesskroppen. För att uppnå detta krävs en mångsidig träning (Johansson, 2006). Runt millennieskiftet ökade gymdeltagandet och viljan att forma en stark kropp kraftigt. Både män och kvinnor talade om att forma sin kropp på gymmet för att bli en bättre människa (Putney, 2001) talets gym är ofta ett stort träningspalats som innehåller det mesta, till exempel personlig träning, massage, kostrådgivning, gruppträningspass och mycket därtill. Kvinnor är idag en stor del av denna gymkultur. Oavsett denna 5

6 förändring i gymkulturen har det hela tiden funnits ett fokus på den byggda kroppen och utseendet. Kroppens yta har blivit allt viktigare för hur vi uppfattas och tolkas av vår omgivning. Detta kan vara ett starkt argument till att ägna sitt liv åt träning, dieter och en sund kost. (Johansson, 2006). I denna studie ligger fokus på hur kvinnor konstruerar kropp, identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang. Ett gymkulturellt sammanhang är den kultur och de normer och värderingar som råder i ett gym. 6

7 2. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor konstruerar och resonerar kring kropp, identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang. 2:1 Frågeställningar Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppens gestalt, kroppslig självkänsla, utseende och vikt samt vilka ideal eftersträvas? Hur kan kvinnornas identitetsskapande förstås ur ett genusperspektiv? Ambitionen med denna studie är alltså inte att säga något generellt om kvinnor i gymkulturen, utan att skapa förståelse för hur kvinnorna i denna studie resonerar kring kropp, kroppslig självkänsla, utseende, vikt och ideal samt hur deras identitetsskapande kan förstås ur ett genusperspektiv. Syftet är att skapa en förståelse för hur kropp, identitet och genus konstrueras. I denna studie syftar ordet konstruktion på de olika delar som tillsammans påverkar hur man ser på olika aspekter i livet, som kropp, identitet och genus. Nationalencyklopedins definition av ordet konstriktion syftar till en byggnation eller en sammanfogning av delar som blir en helhet (NE.se, 2015). Gymkulturen är inte det primära i denna undersökning, då detta inte är en kulturanalys, men är ändå viktig eftersom syftet är att undersöka hur kvinnorna som vistas i denna kultur påverkats i sina sätt att resonera kring kropp, identitet och genus. I denna studie har Nationalencyklopedins definitioner av begreppen kropp, identitet och genus antagits. Nationalencyklopedin definierar kropp som människans yttre, fysiska varelse i motsats till hennes inre, andliga. Idenitet definieras som självbild, en medvetenhet om sig själv som en unik individ. Nationalencyklopedins definierar genus en uppfattning av något utifrån kön (Nationalencyklopedin, 2015). 7

8 3. Bakgrund Under rubriken bakgrund presenteras tidigare forskning inom ämnena kropp, kroppslig självkänsla, utseende, vikt och ideal samt identitet och genus. Tidigare forskning är strukturerad i relation till uppsatsens frågeställningar. Sist i bakgrunden presenteras de teoretiska ramverk som används för att analysera studiens resultat. 3:1 Tidigare forskning Inom ämnena kropp, identitet och genus finns relevant forskning både från de kvalitativa - och de kvantitativa metoderna. Därför presenteras studier från de båda metoderna. I första delen av detta kapitel kommer kropp, kroppslig självkänsla, utseende, vikt och ideal att presenteras. I den andra delen behandlas tidigare forskning om identitet och genus. Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppen (med fokus på utseende, vikt och ideal) och hur påverkas de av den kroppsliga sjlvkänslan? Thomas Johanssons (2006) bok Makeovermani, om dr Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget, berör ämnen som träning, hälsa och livsstil. Hälso-, tränings- och fitnesskulturen är några av ämnena som tas upp. Johansson (2006) diskuterar om hur man tenderar att skilja på frågor om hälsa och ett sunt liv från frågor som berör skönhet och kroppsideal. Oftast kopplas strävan efter ett friskare liv och en hälsosam livsstil till något som är positivt medan kroppsfixering och jakten efter skönhet kopplas till något som anses negativt. Tidigare forskning om kroppslig självkänsla är intressant då det har en stor påverkan på hur kvinnor konstruerar kropp, identitet och genus. För att få en djupare inblick i den kroppslig självkänsla har tidigare forskning påvisat en indelning av detta. Indelningen visar att den positiva kroppsliga självkänslan kan delas in i fyra mindre kategorier. En positiv syn på kroppen (oavsett vilket uteseende den har), en accepterad syn på kroppen (oavsett vikt och 8

9 kroppsform), en respekterande syn på kroppen (lyssnar på kroppens behov) samt en skyddande attityd mot medias orealistiska kroppsideal. Kvinnor med en övergripande positiv syn på sina kroppar visar tecken på ett välmående som hög självkänsla och optimism (Avalos et al. 2006). En av anledningarna till varför kvinnor har en låg kroppslig självkänsla är deras tankar om utseende (Gatti et al., 2014 & Badmin, Furnham & Sneade, 2002). Det finns även ett samband mellan personer som angett att de är nöjda med sitt uteseende och en hög kroppslig självkänsla (Mendelson et al. 2001). I många studier tar forskarna alldeles för enkelt en låg kroppslig missnöjdhet, en dålig skötsel av kroppen och en kropp som skiljer sig från kroppsidealet storleksmässigt som motsatser till en hög kroppslig självkänsla, då de reflekterar i ämnet. Detta även om forskning visar att ämnet är mycket mer komplicerat än så (Tylka, 2010). Detta är intressant då syftet i denna studie handlar om att förstå hur kvinnorna resonerar om sina kroppar. Utifrån intervjuer med kvinnor som enligt tidigare forskning har en hög kroppslig självkänsla har man kommit fram till vilka egenskaper som skapar den goda kroppsliga självkänsla, och vilka egenskaper som skapas av den. I studierna kan man se att den höga kroppsliga självkänslan skapas av en kärlek och respekt för den egna kroppen. De egenskaper som skapar en hög kroppslig självkänsla är bland annat att man sorterar medias information om kroppsideal och väljer att endast ta in den hälsosamma informationen. Detta i sin tur gör att man får en naturligare och mer accepterande syn på sin kropp. (Wood-Barcalow et al & Frisén & Holmqvist, 2010). De kvinnor som tränade på gym för att uppnå funktionella egenskaper har en högre kroppslig självkänsla och känner sig nöjdare med sina kroppar. Samt är fysisk aktivitet ett bra sätt att höja den kroppsliga självkänslan (Strelan et al. 2003, Depcik och Williams, 2004, Ferarri et al., 2013). Styrketräning är en av de fysiska aktiviteter som höjer den kroppsliga självkänslan mest (Tucker och Mortell, 1993). Dock har Strelan et al. (2003) och Johansson (2006) sett att ju mer tid personer ägnar åt att träna desto mer fixerade blir dessa personer vid sin kropp och sitt utseende. En kvinna i en av Johanssons studier (2006) 9

10 beskriver att innan hon började träna var hon nöjd med sin kropp, men ju mer vältränad kvinnan blev desto mer granskade hon sin kropp. Hon fann alltid något hon var missnöjd med och kroppen förvandlades tillslut till ett estetiskt projekt. (Se även Prichard och Tiggemann, 2012) Vikt är betydelsefullt då en kvinna resonerar över sin kropp. Forskning har visat att när unga kvinnor kommer in i puberteten förändras deras syn på sin egen kropp och de blir mer missnöjda med sin vikt (Gatti et al., 2014). Hälften av alla kvinnor från tonåren upp till 35 års-åldern antar att de väger för mycket och har en strävan till att gå ned i vikt (Davis & Cowles, 1991). Att vara missnöjd med sin kropp skiljer sig mellan könen. Flickor oroar sig mest för att vara överviktiga eller för att bli överviktiga. Studier visar också att över 70 % av alla unga kvinnor vill vara smalare (Cragun et al. 2013). I dagens samhälle är gränsen flytandande mellan hälsa och skönhetsindustrin när det gäller ämnet vikt, det är svårt att hålla isär vilket som är vilket. Människor måste själva bestämma vilken som är dennes egen idealvikt. Vikt handlar både om den inre- och om den yttre upplevelsen. Eftersom den inre upplevesen är den viktigaste är det svårt att säga hur många kilo som ska bort (Johansson, 2006). Olika kulturer i samhället spelar en stor roll i hur människor ser på kroppar och kroppsideal, en av dessa kulturer är gymkulturen. Karin Johansson skriver i boken Tecken. Läkaren och konsten att läsa kroppar (2004) om hur olika normer i olika kulturer påverkar sättet att se på kroppen. Johansson (2004) skriver att förr i tiden skulle mannen från den övre samhällsklassen se kraftfull ut, men inte på ett sätt så att han kunde bli förknippad med arbetarklassens kroppslighet och karaktär. En feminin kvinna skulle visa upp en kropp som hade en god förmåga att skapa barn, men kroppen fick inte förknippas med en lössläppt sexualitet. Idag är människor kritiska mot detta sätt att se på kroppen, men har ändå inte riktigt befriats från denna traditionella tolkning. Hur en människa är byggd, hur någon ser ut och vilken fysik någon har är svårt att se på utan en dömande blick. När vi ser en kropp läser vi olika betydelser och drar sedan kopplingar till det nutida samhällets normer, värderingar och vilket egen position vi själva har i den sociala hierarkin (se även Johansson 2006). I denna studie är det av stort intresse att 10

11 se om samhällets normer och värderingar påverkar kvinnorna och deras syn på idealkroppen. Identitet & Genus Gymmet är en plats där man kan utmana könsstereotyperna och kroppsidealen. Kvinnor som tränar på gym är mer öppna för förändringar i genus- och kroppsideal. Fler och fler kvinnor strömmar till gymmen och detta visar att dagens kvinnor har ett stort intresse av att delta i den förr manliga gymkulturen. Gymkulturen är en social plats där både identitet och genus konstrueras (Johansson 1996). Identitet handlar om en medvetenhet om sig själv som en unik individ och är en viktig aspekt då man talar om att konstruerar kropp och genus. Personer som har en besatthet av träning, dieter och en bra livsstil ofta är påverkade av att de arbetar på identiteten och ett nytt sätt att se på, förhålla sig till och utforma självet. I slutändan är det svårt att skilja på vad som är kropp och vad som är identitet (Johansson 2006). Den aktiva kvinnan kan upptäcka att kroppens form, storlek och utseende värderas olika i olika sammanhang och att den perfekta idrottskroppen som fungerar bra för rörelse inte värderas på samma sätt i sociala sammanhang. Detta medför att kvinnans identitet blir paradoxal. Kvalitativ forskning visar även att dessa kvinnor uppskattar sina kroppar mest i idrottssammanhang där de känner sig stolta över hur bra deras kroppar presterar. I sociala sammanhang kan dock dessa känslor snabbt bytas ut mot ett missnöje med kroppen då den avviker från det sociala kroppsidealet (Cash & Smolak, 2011). Idag förväntas man att vara sig själv och utstråla en äkthet samtidigt som du ska ha en perfekt kropp och ett lyckligt liv. Det finns en ständig press och orimliga kombination av äkthet och måsten i sin tur leder till en splittring i samhället istället för ett enande. Människor idag vill gärna vara speciella och känner ett stort behov att binda fast sin identitet vid något fysiskt (Cederström 2011). Dock skriver Goldman och Kernis (2002) att de människor som är sig 11

12 själva samt har en äkthet är de som har bäst självförtroende, är mest nöjda med sina liv och mår bäst. Att knyta sin identitet mot något fysiskt exempelvis träningen är av intresse i denna studie. Identitetsskapandet och dess betydelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Genus och kroppens gestalt påverkas av samhällets struktur. Människor som utmanar könsstereotyperna ses ofta som hot av andra och får andra människor att vilja försvara könsstereotyperna. Som om en kvinna väljer att få mycket muskler, detta kan utmana de könsstereotyper som finns och människor runt omkring kan tycka att det är onaturligt eller okvinnligt (Butler 1990). Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att ämnena kropp, träning, självkänsla, identitet och genus är komplexa. Vissa studier visar att människor som tränar eller ingår i gymkulturen kan förändra sin kroppslighet och utveckla ett mer självsäkert förhållningssätt till sina kroppar. Samtidigt finns det studier som visar att träning och gymkulturen väcker ett kroppsligt missnöje. Denna paradox gör att detta fenomen är ett intressant studieobjekt. Träning och viljan att förändra sin kropp påverkar människors kroppsliga självkänsla samt hur de värderar sig själv och andra. Vad som påverkar den kroppsliga självkänslan och hur den påverkas av träning verkar inte alltid vara helt givet. 3:2 Teoretiskt ramverk I denna studie används det två olika perspektiv på kropp, identitet och genus för att analysera studiens empiriska material och för att besvara studiens syfte. Perspektiven som används är kroppen som en identitetsmarkör och den kvinnliga kroppen ur ett genusperspektiv. Teorierna i de två perspektiven används för att sätta studiens resultat och tidigare forskning i ett större och mer översiktligt perspektiv. 12

13 Kroppen som en identitetsmarkör Genom våra kroppar berättar vi en berättelse om identitet och med hjälp av kroppen kan man ge uttryck för och förverkliga genus (Solheim, 2001). I denna studie är begreppen kropp, identitet och genus centrala. Man talar om att identiteten påverkas av hur vi ser på våra kroppar och om denna syn är positiv eller negativ. Vid analyserandet av studiens empiriska material används ett konstruktivistiskt perspektiv för att se hur kropp, identitet och genus skapas. Man skulle kunna säga att identitet är ett sätt att visa att man är unik istället för att visa vad man delar med andra (Connell, 2002). Johansson (2006, s.138) skriver att inom gymkulturen talas det om att om man vill ha en vacker insida är det viktigt att man arbetar med det yttre skalet. Att ha ett beroende av träning, dieter och en hälsosam livsstil handlar om ett identitetsarbete och ett nytt sätt att se på, förhålla sig till och utforma jaget. Människor med detta beroende kan tillslut inte se skillnad på vad som är deras identitet och vad som är deras kropp. Man kan se kropp och kroppslighet på olika sätt. Antingen kan man välja att se kroppen som någonting man är (kroppen som subjekt). Alltså som en del av personligheten och identiteten, vilket är det vanligaste, eller någonting som vi har, alltså att man delar upp kropp och själ (kroppen som objekt) (Larsson & Fagrell, 2010). Om man ser kroppen som en del av sig själv då man tycker att den passar in i ens livsstil och gör som man vill, men om man inte känner sig bekväm i kroppen och inte har någon kontroll över den så skiljer man på kropp och själ. Ett sätt att se på kroppen är att se den som en maskin som kan kontrolleras till hundra procent av individen själv. Alltså en kontrollerad kropp är enligt denna teori en bra kropp (Larsson & Fagrell, 2010). Man kan se kroppen som en representant för oss som individer. Ser man kroppen på detta sätt kan man alltså inte kontrollera kroppen från ett utomstående perspektiv utan kroppen är en levande varelse som formas av 13

14 olika erfarenheter. Kroppen formas utav misslyckanden och fysiska erfarenheter och det är alltså denna kropp som vi låter representera oss. Man kan även se kroppen som en social markör. Hur vi rör oss talar om för omvärlden vilka vi är och hur vi mår. De saker vi gör kan inte förklaras utan att förklara i vilket sammanhang vi gör dessa (Andreasson, 2014). Vårt yttre är en tydlig markör som speglar vår framgång och vår status. Genom att klä eller smycka sig visar människor upp sina identiteter. Genom att betrakta vad en människa har på sig, köper i affären eller äter kan man säga mycket om dennes identitet (Hammarén och Johansson, 2009). Bakom varje människas vardagsbeteende finns ofta en medveten tanke om hur han eller hon vill framställa sig själv och markera sin sociala tillhörighet. Precis som ett konstverk förmedlar sin innebörd genom färger förmedlar människan sin genom kroppen (Duesund, 1996). Judith Butler (1993) skriver att om man sätter en människa i en social kategori, som till exempel miljöaktivist, 90-talist eller träningsfreak, tenderar denna person att också leva upp till förväntningarna av hur en människa i denna kategori bör vara. Det finns olika perspektiv för hur man ser på kroppen, aktiva och idrottande kvinnor ser på sina kroppar som redskap eller maskiner som behövs för att kunna prestera på topp (Andreasson, 2007, s.190, Connell, 2002). Det tyder på att människors attityder jämtemot sina egna kroppar karaktäriseras av kontroll, disciplin och att man ser sin kropp som ett instrument (Andreasson, 2014). Något som påverkar identiteten hos aktiva och idrottande kvinnor mycket är den kroppsliga självkänsla och hur man ser på kroppen. Det finns en teori om att vissa drag hos den höga kroppsliga självkänslan är unika och inte så enkelt förklarat motsatser till den låga kroppsliga självkänslan (Striegel-Moore & Cachelin, 1999). Om man inte endast kastar en snabb blick utan stannar till och funderar kan man upptäcka små detaljer som visar hur vi med våra kroppar visar vilka vi är. Tar man till exempel tatueringar som endast män hade förr, kan man tycka att det idag vid en första anblick ser ganska lika ut för både män och kvinnor. Dock finns det andra detaljer som skiljer könen åt. För att fortsatt markera vad som är manligt eller kvinnligt är det istället placeringen av tatueringarna 14

15 som har en stor betydelse. Män väljer i många fall att ha tatueringarna på ett synligare ställe så som armarna, medan kvinnor i flera fall har sina tatueringar på ställen på kroppen som går att dölja, såsom på skuldran eller vristen. Man måste alltså titta djupare för att också få en djupare insikt i varför och hur kvinnor och män formar och smyckar sina kroppar och vad det säger om deras identiteter (Cash & Smolak, 2011). Rimligtvis borde även denna teori gå att applicera på hur män och kvinnor väljer att träna sina kroppar, vilka muskler som anses viktigast att träna och hur muskulös man vill bli. Den kvinnliga kroppen ur ett genusperspektiv I denna studie är begreppen skapandet av genus och kroppens roll som identitetsmarkör i görandet av genus centrala. Kroppen är mer än bara ett objekt i en social process. Man skulle kunna se kroppen som en aktiv deltagare som ständigt utvecklas och får nya behov. Den finns med i skapandet av reglerna för sociala processer och skapandet av genus (Connell, 2002, s.58). Det finns olika teorier när man talar om hur genus skapas. En av dessa teorier uttrycker att genus är en social konstruktion. Alltså att föreställningar om vad som anses feminint eller maskulint har skapats från olika sociala processer och sammanhang (Haslanger, 1995). Människor använder sig av genus för att kategorisera andra människor. Denna kategorisering i sin tur gynnar oftast bara delar av en grupp och i de flesta fall är den gynnsamma gruppen män (Naomi Scheman, 1993). Judith Butler (1990) har ett annat synsätt på hur genus bestäms. Hon skriver att genus uppkommer genom en människas handlingar och prestationer. Citatet On ne naît pas femme, on le devient kommer ursprungligen från Simone de Beauvoirs bok Det andra könet (1953) och betyder Man föds inte till kvinna, man blir det och kan tolkas som att det kvinnliga könet skapas och formas av omvärlden. Redan från tidig barndom lär sig flickor att vara noga med vad de har på sig, hur de sätter upp sitt hår och andra utseenderelaterade val. I det västerländska samhället är mäns kroppar en standard medan kvinnors kroppar är en kopia som ska bedömas, utvärderas 15

16 och ständigt jämföras med männens. Männen sägs vara hjärnan och kvinnan kroppen, där hjärnan värderas högre än kroppen (McKinley, 2010). Det finns dock inget entydigt svar på vilka förhållanden och omständigheter som skapar feminitet. Vad som anses som kvinnligt eller manligt avgörs inte endast av naturen eller biologin utan är också en skapelse utav en social och kulturell process som gett oss olika sociala normer. Människor ser dessa normer och intar sin plats i samhället, som maskulin eller feminin, och beter sig enligt den plats man valt (Connell, 2002). Genusteorin om den betonade kvinnligheten (emphasized femininity) handlar om att kvinnor underordnar sig män och tillgodoser deras behov i vardagen (Connell, 1987). Den västerländska kulturen innehåller genomgående sexualiserade budskap. Det vanligaste sättet att sexualisera någon är att med hjälp av blickar inspektera en annan människas kropp (Kaschak, 1992). Bartsky (1990) skriver att sexuell objektifiering är när en individs kropp och kroppsdelar separeras från individens identitet och betraktas som om endast dessa ensamma kan representera individen. Olika objektifieringsteorier antar att miljöer där sexuell objektifiering sker kan påverka och skapa ett mönster där flickor och kvinnor ser på sig själva som objekt och där deras utseende är deras absolut viktigaste kvalitet, en av dessa miljöer skulle kunna vara gymkulturen. Denna objektifiering påverkar sedan hur dessa flickor och kvinnor kommer att behandlas i olika situationer. Denna självobjektifiering kan vara både konstant eller endast under vissa speciella omständigheter. En del människor verkar helt enkelt vara kroniskt upptagna med sitt utseende i jämförelse med andra (Fredrickson & Harrison, 2005). Det finns olika tillfällen då kvinnor och män överstiger de osynliga regler som gäller för de båda könen (Connell, 2002). En viktig regel att inte bryta mot som kvinna är att få för mycket styrka och synligt stora muskler. Det finns en osynlig gräns, då en kvinna får för mycket muskler anses hon inte längre feminin och har stigit över könsgränsen. En kvinna som har mycket muskler frångår normerna för vad som är feminint och hur en feminin kropp bör se ut (Hargreaves, 1994). Kvinnor som har mycket muskler avviker 16

17 radikalt från det ideal som eftersträvas i den svenska kulturen (Andreasson, 2007). Skillnaderna mellan vad som är feminint och maskulint tycks väcka stort intresse i många sammanhang i den svenska kulturen, även då Sverige anses som ett jämnställt land. Kanske har dessa skillnader en så stor vikt att man till och med vill göra dem ännu större. Det finns tillfällen då de sociala processerna i samhället förstärker de kroppsliga skillnaderna mellan vad som anses feminint och vad som anses maskulint väldigt tydligt. Ett exempel på en sådan social process är användandet av push-up-bhån (Connell, 2002). För att alla tjejer bör ha stora feminina bröst. För att analysera resultatet har olika nyckelbegrepp från ovanstående teorier tagits fram. Dessa begrepp är skapandet av identitet och femininitet, den kontrollerade kroppen, kroppen som en markör för identitet och femininitet, kulturens påverkan på femininiteten, och könsöverskridande. 17

18 4. Metod Under denna rubrik presenteras och diskuteras undersökningens metod. Viktiga metodval och genomförandet beskrivs, samt studiens valditet och etiska aspekter. Avslutningsvis diskuteras metoden. 4:1 Val av metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod, detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor konstruerar kropp, identitet och genus i ett gymkulturellt sammanhang. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i denna studie, detta för att svara på frågeställningarna och syftet. Under intervjuerna användes en riktat, öppen intervjumodell. Den riktade öppna intervjumodellen handlar om att den intervjuade ger sin bild av verkligheten och i detta fall om deras bild av kropp, identitet och genus. I den riktade öppna intervjumodellen används tydliga begrepp som var förutbestämda efter studiens syfte och frågeställningar, i detta fall var begreppen kropp, kroppslig självkänsla, vikt, ideal, identitet och genus centrala i intervjun (Lantz, 1993). Under intervjuerna användes bestämda teman, dessa var kvinnornas uppväxt och bakgrund som aktiva, hur de såg på sin kropp och den kroppsliga självkänslan och sitt utseende och sin vikt. Hur de påverkades av de ideal som finns, hur gymkulturen påverkade dem, samt hur de såg på femininitetens- och identitetsskapandets betydelser. Dessa teman valdes för att fånga in alla aspekter som kan komma att påverka hur dessa kvinnors tankar om kropp, identitet och genus uppkommit och formats. Det strävades hela tiden efter att få en öppen och avslappnad diskussion i samtalet för att kunna se nya infallsvinklar. 4:2 Urval I denna studie valdes målgruppen kvinnor mellan år, som lägger ned mellan 3-5 dagar/veckan för att träna på gymmet. Åtta kvinnor kontaktades via telefon för att få information om studien och en förfrågan om de ville delta i studien. Samtliga var positiva och genomförde sina intervjuer. De valdes ut då det fanns en kännedom att dessa specifika kvinnor tränade på 18

19 gym 3-5 dagar i veckan. Kvinnorna i studien tränar olika typer av aktiviteter. Dessa var löpning, styrketräning (individuellt och i grupp), crossfit och promenader på löpband. Denna målgrupp valdes då tidigare forskning inom detta område och med denna typ av målgrupp både sett att träning påverkar synen på kroppen både positivt och negativt. Reel et al. (2008) menar att forskning ofta undersöker kvinnor direkt efter skolgången. Det verkar finnas en brist på respekt gentemot den vuxna kvinnan, som om att självacceptans av sin kropp är en del av att åldras. Valet av gym berodde på att det var en lätt arena att nå kvinnor som tränade på gym, vilket var studiens målgrupp. Kvinnorna som deltog i studien tränar på två olika gym i två kommuner i södra Sverige. Inga specifika gym valdes då det inte ansågs relevant att få en bild av hur det såg ut på ett speciellt gym. Gymmen som valdes finns i kommunerna Båstads Kommun och Kalmar Kommun. Detta var dock inte relevant i studien då det var kvinnorna som var i fokus och inte vilka kommuner de bodde i. Kommunerna valdes på grund av att resa runt i Sverige inte var någon möjlighet då pengar och tid var begränsat. Denna studie representerar endast kvinnorna som deltog i studien och deras syn på sina egna kroppar, kroppsliga självkänsla, vikt, idealbilder samt deras identitetsskapande ur ett genusperspektiv, alltså går det inte att generalisera studiens resultat på alla kvinnor som är aktiva och tränar på gym. Studien är en fallstudie då en mindre grupp i samhället och ett speciellt fall undersöks (Trost 2010). 4:3 Genomförande Innan intervjuerna kunde genomföras skapades en intervjuguide (bilaga 1). En intervjuguide är ryggraden i intervjun och därför väldigt viktig. Intervjuguiden i denna studie tog upp grundläggande teman som sedan kvinnorna i studien fick reflektera kring (Trost, 2010). Intervjuerna skedde individuellt eftersom det då var lättare att förstå de intervjuade (Trost, 2010). Först genomfördes två provintervjuer, detta för att se om svaren under intervjuerna skulle besvara studiens syfte och frågeställningar. Det som upptäcktes i intervjuguiden under provintervjuerna var att vissa frågor liknade varandra men olika formulerade. Det gjordes ändå ett val att behålla dessa 19

20 frågor på grund av att de intervjuade kunde tolka frågorna på ett annorlunda vis, och då skulle viktig information försvinna om frågorna tagits bort. Kvinnorna i denna studie fick själva bestämma vart intervjuerna skulle ske, detta för att de skulle känna sig bekväma i intervjusituationen. Trost (2010) skrev att om en person väljer att ställa upp i studien var det bra om han eller hon bestämde plats för intervjun eftersom detta var bra utifrån ett trygghetsperspektiv. Intervjuerna i denna studie skedde i kvinnornas hem då de kände en trygghet där. Det var endast en intervjuare som deltog under varje intervju, detta för att det inte skulle bli något överläge, utan ett samtal mellan två personer på lika villkor. De intervjuade fick förfrågan om samtalet fick spelas in och alla godkände detta. Intervjuerna varade ungefär minuter, beroende på hur mycket de intervjuade pratade. Varje intervju transkriberades. Sedan skrevs intervjuerna ut och en innehållsanalys gjordes. Först lästes hela intervjun för att få en överblick av innehållet, sedan lästes intervjun en gång till. Detta för att kunna hitta värdefulla citat som kunde belysa studiens syfte och frågeställningar. 4:4 Validitet En studie har en hög validitet då den är välgrundad, hållbar och giltig (Thomsson, 2002). För att stärka validiteten i studien tänktes alla aspekter i studiens metod noga igenom. Under intervjuerna användes en intervjuguide med fasta frågeområden, detta för att ge en stabil ryggrad åt intervjun. Det ställdes även relevanta följdfrågor till kvinnorna under intervjuerna, detta för att försäkra oss om att inga missförstånd av frågorna skedde. Var det någon utav kvinnorna som inte förstod en viss fråga så omformulerades denna. Något som kan sänka studiens validitet är om de som intervjuats inte varit ärliga under intervjuerna, detta är dock väldigt svårt att veta. När de transkriberade intervjuerna gicks igenom lades en stor vikt vid att se att citaten verkligen speglade det de intervjuade uttryckte och menade under intervjun. Då citaten valdes ut gjordes en översikt för att se att citaten stämde överens med studiens syfte och frågeställningar (Trost, 2010). 20

21 4:5 Etiska aspekter Denna studie har genomgående följt Vetenskapsrådets (1990) forskningsetiska regler och riktlinjer. Vid den första kontakten med deltagarna i denna studie presenterade vi först oss själva. Innan personerna valde att delta i studien informerades dessa kort och tydligt om syftet med studien de skulle delta i, den övergripande planen, studiens metod och hur deras medverkan i studien skulle gestalta sig. Det förklarades även tydligt att personerna som tillfrågades att delta i studien gjorde detta frivilligt och kunde ångra eller avbryta sitt deltagande när som helst under intervjuerna. Då personerna gett sitt medgivande till att delta i studien informerades dessa om hur deras personuppgifter behandlas av oss, personuppgifterna kommer inte att föras vidare till tredje part. Kvinnorna i studien informerades även om att forskarna i denna studie har tystnadsplikt, denna information skedde muntligt. För att inte röja kvinnornas identitet fick kvinnorna pseudonymer. I denna studie skedde ett muntligt avtal mellan de intervjuade och den som intervjuade. Detta avtal innefattande den intervjuades samtycke till att delta i studien. Ingen av de intervjuade valde att avbryta intervjun och därför är inte vetenskapsrådets regel och riktlinjer om påtryckning relevant. (Vetenskapsrådet, 1990). 4:6 Metoddiskussion Under intervjuerna var det en avslappnad stämning vilket gav långa och innehållsrika svar från kvinnorna. Det fanns en öppenhet hos de intervjuade som medförde innehållsrika intervjuer. Innan intervjuerna genomfördes fanns en rädsla att de intervjuade inte skulle vara öppna, utan att de skulle inta en försvarsställning gentemot frågorna som ställdes, detta eftersom frågorna är väldigt personliga och berör känsliga ämnen. Dock uppfattades att de intervjuade inte intog någon försvarsställning, istället svarade de öppet och ärligt på frågorna. Innan studien genomfördes fanns det även en oro om att enbart de som var nöjda med sina kroppar skulle delta i studien och att de som var missnöjda inte skulle vilja ställa upp. Dock blev detta inte fallet, då både de som var nöjda och missnöjda med sina kroppar ställde upp, vilket medförde både ett 21

22 djup och en bredd i studien, vilket gav förutsättningar för en mångsidig diskussion. Intervjuerna kan även ha påverkats av att det var en kvinna som intervjuade en annan kvinna. I detta fall kan det ha spelat en stor roll, de intervjuade kan ha känt sig mer bekväma i ett kvinnligt sällskap då ämnet bland annat behandlade hur kvinnor ser på sina egna kroppar, eftersom detta kan vara ett känsligt ämne och kanske svårare att förstå och sätta sig in i som man. Detta kommer dock inte analyseras vidare i studien. Begränsningar gjordes för att smalna av studien. Istället för att inkludera kvinnor i allmänhet, som vistas i gymkulturen, valdes att enbart undersöka kvinnor mellan 18 till 30 år. Det fanns även en tanke att jämföra kvinnor och män med samma frågeställningar. Detta valdes dock bort på grund av att tiden inte räckte till. 22

23 5. Resultat I detta kapitel presenteras studiens resultat, vilket är uppdelat efter studiens frågeställningar. I framställningen varvas citat med analytiska resonemang i vilka teorier om kropp, identitetskapande och genus samt tidigare forskning infogas. Hur resonerar kvinnor kring den egna kroppens gestalt, kroppslig självkänsla, utseende och vikt samt vilka ideal eftersträvas? Under intervjuerna i denna studie togs ämnena kropp, kroppslig självkänsla, utseende och vikt upp, samt vilka ideal som kvinnorna eftersträvade. Under intervjuerna frågades kvinnorna om varför de valde att träna och varför de valde att träna just på gym. Flera av kvinnorna började med att rada upp alla hälsofördelar med att röra på sig och bygga muskler. Allt efter som intervjuerna gick kom det fram andra saker som påverkade att de tränar på gym. Kvinnorna talade om ett höjt självförtroende, att kläderna satt bättre och att man kände sig som en bra människa. I samtalen med kvinnorna diskuterades bland annat om hur man såg på sin egen kropp och dess former. Klara som var en av de intervjuade tränar 4-6 gånger i veckan. Hon anser att träning är en aktivitet där man blir svettig, som till exempel spinning eller body pump. Att vara vältränad innebär likväl inte nödvändigtvis att man känner sig nöjd med sin kropp och form. Nedan redogör Klara för hon tänker kring olika delar av sin kropp. Oj! Nä jag skulle faktiskt inte kunna välja någonting som jag känner mig helt nöjd med för det finns alltid någonting. Skulle jag säga mina händer så har dom ändå lite tjocka fingrar.. Ehh, om jag måste välja någonting så får jag väl ta mina örsnibbar, dom har bra form. ( ) Ja, jag är ju inte nöjd med något så då är det väl hela kroppen jag vill förändra. Jag skulle vilja bli mindre på hela kroppen. - Klara, 25 år. Man kan se att Klara har svårt att välja någonting som hon är nöjd med då hon talar om sin kropp. I majoriteten av intervjuerna i denna studie tvekade 23

24 kvinnorna då frågan om vad de var mesta nöjda med på sin kropp kom upp. Vissa av kvinnorna fick fundera länge och väl, medan andra menade att de inte hade någon kroppsdel som de var nöjda med. Ett annat genomgående ämne som kom upp under alla intervjuer och som med största sannolikhet har ett samband med hur kvinnorna i studien ser på sina kroppar var vikt. Klara tränar mycket, hon försöker att både hinna med att träna styrka på gymmet och att gå en lång promenad, helst varje dag. Hon talade mycket om viktens betydelse men även om självförtroendet och hur det påverkas av hennes träning. Ja det gör jag och då får jag jättedåligt samvete. Jag får panik om jag inte tränar varje dag, eftersom jag går upp i vikt jättelätt. Klara, 25 år. Frågan som ställdes till Klara var om hon tänkte på träning även när hon inte tränade och hur hon kände sig om hon missade en träning. Man kan tydligt märka att träning är väldigt viktigt för Klara och att hon sätter ett stort värde på att röra på sig varje dag. Enligt henne själv måste hon vara aktiv varje dag för att inte gå upp i vikt. Det finns flera underliggande faktorer som ligger till grund för Klaras beteende. Strelan et al. (2003) har i sin studie sett att kvinnor som tränar regelbudet på gym och tränar för utseendets skull har både lägre kroppslig självkänsla allmänt och var de som var mest missnöjda med sina kroppar. Även Prichard och Tiggemann (2012) har sett liknande tendenser. Baserat på tidigare forskning kan man säga att det Klara beskriver är lite av ett beroendetillstånd, då hon mår dåligt så fort hon inte hinner eller orkar träna. Här handlar inte träningen längre om att vara hälsosam, utan mer om att vara en stark och hälsosam individ, utåt mot omvärlden. Nästan alla kvinnorna är missnöjda med sina kroppar och uttryckte liknande tankar, som Klara. Ser man till tidigare forskning skulle gymkulturen kunna vara en del av problemet. En av deltagarna i denna studie var Nicky. Nicky tränar 6 dagar i veckan på gym, samt fotboll då och då. På gymmet brukar hon träna body pump, corepass, löpning samt styrka. Nedan talar Nicky om hennes vikt. Jag skulle vilja sänka min vikt med 5 kilo så nej jag är inte nöjd med min vikt. - Nicky, 21 år. 24

25 Under intervjun talade Nicky mycket om sin vikt och det märks tydligt att den påverkar hennes sätt att värdera sin egen kropp. Gatti et al (2004) skriver att när kvinnor kommer in i puberteten förändras deras syn på den egna kroppen och de blir mer missnöjda med sin vikt. Johansson (2006) skriver att i dagens samhälle är gränsen när det gällde vikt flytande mellan hälsa och skönhetsindustrin, det är inte lätt att skilja på vad som är vad. Dock skriver Johansson (2006) att individen själv måste avgöra hur man ser på sin egen idealvikt, det handlar mer om en inre- än en yttre upplevelse. Det är nästan omöjligt att dra förnuftiga gränser när det gäller hur många kilon som ska bort eftersom det handlar om den inre upplevelsen. Nicky ser enbart till den yttre upplevelsen, det är viktigt för henne vad som står på vågen. Det tyder på att Nicky påverkas av skönhetsindustrin eftersom hon tränar 6 dagar i veckan, vilket bör medföra en god hälsa. Under intervjuerna kom väldigt olika åsikter upp när ämnet vikt kom på tal. För vissa kvinnor är det viktigare att gå ned några kilon för att nå drömvikten medan andra kvinnor uttryckte att det är inte är vågen som är viktig utan det man ser i spegeln. Malin har en helt annan åsikt om vikt än vad Nicky har. Dock ser både Nicky, Malin och resten av kvinnorna i studien till det yttre, ingen uttryckte att det är den inre upplevelse som räknas. Malin tränar cirka 3 till 4 gånger i veckan, hur ofta hon tränar beror på hur hon jobbar. Malin tränar helst indoor walking, skivstångspass eller core- pass. Vikten har jag aldrig haft problem med. Tycker inte det är jobbigt att ställa mig på vågen. Det är mer om man kollar sig själv i spegeln. - Malin, 20 år. Man kan utläsa i Malins citat att det viktigaste för henne då hon värderar sin kropp är att hon är nöjd med sin spegelbild. Vidare i intervjun talar Malin om att det är viktigt att vara nöjd med det man ser i spegeln och att inte påverkas av det kvinnliga ideal som finns idag. Hon menar att man istället bör sträva efter att uppnå sitt bästa jag och den form man trivs bäst med. Under intervjuerna diskuterades även idealet, alla kvinnor som deltog i studie svarade väldigt snarlikt. Nedan berättar Viktoria om hur hennes idealkropp 25

26 ser ut. Viktoria tränar mellan 3 till 5 dagar i veckan. Hon försöker att variera träningen så mycket som möjligt, ena dagen är det kondition och andra dagen är det styrka. Viktoria har fastnat för högintensiv träning. Snygga ben och lår är något jag eftersträvar och definitivt rumpa, squates-rumpa. Det har alltid varit så, kvinnor ska ha snygga rumpor. Kurvorna är viktiga, stor rumpa höfter och nätt upptill. Timglasformen symbolserar kvinnan. Jag vet inte om det är rätt eller fel, men det är det jag tycker är viktigt. - Viktoria, 25 år Ovan beskriver Victoria noga hur en hennes idealkropp ser ut. Man kan se tendenser i detta citat att den traditionella synen på kroppen fortfarande lever kvar i dagens samhälle. Den traditionella synen på en feminin kvinna ska visa upp en kropp med en god förmåga att föda barn (Johansson, 2004). Kan det vara denna syn som fick Victoria och de andra i denna studie att säga att det var viktigt att ha en vältränad rumpa, stora höfter och att ha en nätt överkropp. Höfter och rumpa speglar sexualitet och förmågan att föda barn. Även om vi idag är kritiska till detta sätt att se på kroppen finns denna syn fortfarande kvar i vårt undermedvetna (Johansson 2004). Johansson (2004) och Johansson (2006) skriver att kroppsidealet är något som styrs av samhällets normer och värderinger och detta kan vara en av anledningarna till varför kvinnorna svarade snarlikt i denna studie när det gällde kroppsideal. Jag känner mig bekväm i min kropp som jag har just nu men innan gjorde jag inte det. Det är bara dom senaste 2-3 åren jag har känt mig nöjd med min kropp. Nu representerar min kropp som individ. Men nu är jag nöjd med kropp som den är. Jag är inte jättesmal utan jag har lår, rumpa och vader. - Viktoria, 25 år. I detta citat uttrycker Viktoria att synen på hennes egen kropp har förändrats, nu känner hon sig bekväm i sin kropp samtidigt som hon är medveten om att hon har något större lår, rumpa och vader än dagens idealkvinna. Viktoria verkar vara nöjd med sin kropp, men vid en noggrann blick på citatet kan man se att Viktoria verkar kluven över vad hon känner för sin kropp. Hon talar om sin kropp både som ett subjekt och ett objekt, två olika perspektiv inom kropp och kroppslighet. När kroppen är ett subjekt så är kroppen något man är, en del av personligheten, eller ser man kroppen som ett objekt alltså något man har (Larsson & Fagrell, 2010). I nästan alla intervjuer fanns denna 26

27 uppdelning, ingen ser sin kropp som enbart ett subjekt eller ett objekt. Larsson & Fagrell (2010) menar att man ska se sin kropp som en maskin som att individen känner att man kan påverka sin till 100 procent. Johansson (2006) menar att det är vanligt att kvinnor och män blir mer utseendefixerade ju mer de tränar. Han kallar detta för missnöjets logik. Missnöjets logik går ut på att det alltid finns något som kan bli bättre, vackrare, snyggare och starkare. I slutändan leder detta till ett kroppsligt missnöje och en försämrad kroppslig självkänsla. Kvinnorna i denna studie granskar sina kroppar mycket, hur mycket de än tränar blir de aldrig riktigt nöjda. Deras kroppar förvandlas till estetiska projekt och objekt. Johansson (2006) skriver vidare att det är svårt att någonsin vara nöjd, det finns alltid något nytt att uppnå, det spelar ingen roll om det handlar om kroppen eller karriären. Kvinnorna som deltog i denna studie tränar på gym flera gånger i veckan och genom intervjuerna kan man se att träningen och den hälsosamma livsstilen är en av de viktigaste aspekterna i deras liv. Dock verkar det som att de aldrig riktigt blir nöjda med varken kropp, utseende eller vikt samt att de ideal som finns påverkar dem att hela tiden till att uppnå dessa orealistiska mål. Hur kan kvinnornas identitetsskapande förstås ur ett genusperspektiv? Under intervjuerna diskuterades begrepp som identitet och genus. Kvinnorna i studien har olika åsikter om hur de förhåller sig till dessa begrepp. Dock har de alla en sak gemensamt, att de på något sätt påverkas. Under intervjuerna uttryckte flera av kvinnorna hur viktigt det är att omvärlden ser på dem som hälsointresserade, vältränade och aktiva. Carolina tränar flera dagar i veckan på gym, samt är hon värd och hjälper till på gymmet utöver sina egna pass. Det är sällan hon inte går till gymmet och sist hon missade ett pass var det för att hon var sjuk. Det känns som att folk tänker att jag är lat och svag som inte orkar komma dit... - Carolina, 22 år. 27

28 Något som kom fram under en av intervjuerna är att Carolina tror att andra på gymmet ska tycka att hon är en svag och dålig människa som inte orkar, vill eller kan gå och träna. Dessa tankar överförs troligtvis även på hennes beteende, då hon sa att hon inte mår bra varken fysiskt eller psykiskt om hon inte tränar så ofta som hon vill och att hon tänker väldigt mycket på träning om hon är hemma. Precis som Andreasson (2014) skriver är det kroppen som representerar oss och är vår sociala markör. Dessa tankar kan ha uppkommit just eftersom hon tränar mycket och ser sig själv som en aktiv och vältränad person. Träningen knyts an till hennes identitet så mycket att när hon inte tränar känner hon sig som en sämre människa. Johansson (2006) skriver att personer som har en besatthet av träning, dieter och en bra livsstil ofta är påverkade av att de arbetar på identiteten och ett nytt sätt att se på, förhålla till och utforma sig själva. I slutändan är det svårt att skilja på vad som är kropp och vad som är identitet. Det är detta som hänt Carolina, att kroppen blivit hennes identitet och vid de tillfällen hon presterar sämre ser hon sig själv som en sämre människa. Det kan vara så att Carolina påverkas så pass mycket av hur andra ser på henne och hennes träning att hon själv börjar se sig själv med andra ögon. Man märker på henne att hon gärna vill uppnå den hälsosamma livsstilen och idealkroppen som man enligt normer bör ha idag, att hon helt enkelt knutit hela sin energi och identitet till att uppnå detta mål. Mikaela har spelat fotboll hela sitt liv. Det är först nu de sista åren som hon börjat träna på gym. Först endast för att träna upp sitt skadade knä men sedan fortsatte hon för att det var roligt och för att det gav resultat på kroppen. Sara har tränat sedan hon var barn. Som ung utövade hon många olika idrotter, idag tränar hon på gym flera gånger i veckan och gillar att jogga. Jag har spelat fotboll hela mitt liv och har de klassiska fotbollsben. De passar bra in på fotbollsplan men i en snygg kort klänning är inte jätte charmigt - Mikaela 25 Fast det är skillnad på hur jag ser på en vältränad kropp och på hur jag vill se ut. Med tanke på att jag kan se någon annan person som jag kan tycka är fint vältränad, men på mig kanske jag inte skulle tycka det. Man kan vara vältränad på många olika sätt. - Sara, 27 år. 28

29 Mikaela berättar att hon spelat fotboll hela sitt liv och att hon har de klassiska fotbollsbenen (vältränade och stora lår), hon talar om att de passar in på fotbollsplanen, men att de inte passar lika bra när hon har på sig en klänning. Då Mikaela talar om sig själv i idrottssammanhang ger hon en bild av sig själv som människa medan då hon talar om sig själv i andra mer sociala sammanhang refererar hon till sig själv som kvinna. Det verkar inte lika viktigt att vara kvinna och utstråla en femininitet på fotbollsplanen. I det andra citatet beskriver Sara att det är skillnad på hur hon ser på den vältränade idealkroppen kroppen och hur hon själv skulle vilja att hennes kropp var formad. I dessa två citat kan man se kopplingar till tidigare forskning. De talar om att form, storlek och utseende värderas på olika sätt beroende på hur det sociala sammanhanget ser ut. Under träningssammanhang är kvinnorna i denna studie väldigt nöjda med sina kroppar, detta på grund av vad kroppen presterar. Medan i andra sociala sammanhang kan dessa kvinnor bli missnöjda med sina kroppar då de avviker från det sociala kroppsidealet, vilket även Cash och Smolak (2011) bekräftar i sin bok. Viktoria har delade åsikter om sina fotbollsben, på fotbollsplan passar de in men i andra sociala sammanhanget som till exempel på en fest, då hon ska ha klänning på sig, passar inte benen in. Samma tendenser kan man se hos Sara då hon menar att hon ser olika på en vältränad person och hur hon ville se ut själv. Kan det vara så att Sara känner att hon inte passar in i det sociala sammanhanget om hon skulle bli den mest vältränade tjejen. Kvinnorna i denna studie är kluvna mellan vad som presenterar dem som individer och vad som passar in i olika sociala sammanhang. Kan det vara så att problemet ligger i att kvinnor som lever på 2000-talet måste välja mellan att passa in eller att göra det som de tycker om att göra. Detta fenomen grundas troligtvis på de gamla normer som ligger kvar än idag och som säger att kvinnan är det svagare könet (Connell, 2002). Simone de Beauvoirs (1953) skriver att Man föds inte till kvinna, man blir det och detta kan tolkas som att det kvinnliga könet skapas och formas av omvärlden. Kan det vara omvärlden som målar ut fenomenet att kvinnor ska vara slanka och inte 29