Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Vindkraft för eget bruk

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Vindkraft för eget bruk

2

3 Förord Vindkraft är vår tids vattenkraft investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Syftet med denna rapport är att redovisa alternativa vindkraftstrategier med sina för- och nackdelar. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens Energimyndighet. Skriften är författad av Roger Fredriksson, Apoidea AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som bidragit med material och synpunkter. Styrgruppen har bestått av Kjell Gustavsson, Statens fastighetsverk; Hans Isaksson, K-konsult (representant för Statens Energimyndighet); Stefan Magnusson, Fortifikationsverket; Johan Risholm, Falkenbergs kommun samt Peter Jansson, Regionfastigheter i Skåne. Ulf Sandgren och Jonas Hagetoft på Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare. Stockholm i november 1

4 Innehåll Vindkraft för eget bruk 3 1 Vindkraft ett alternativ för offentliga fastighetsägare? 5 2 Vinden 8 3 Planerade utbyggnader 11 4 Strategialternativ 13 5 Viljeaktörerna den yttersta ringen 18 6 Tillståndsaktörer den mellersta ringen 27 7 Avtalsaktörer den innersta ringen 32 8 Vindkraftsägaren centrum 36 9 Erfarenheter Alternativa strategier Våga vind! 62 U.F.O.S Stockholm Tfn E-post: fastighet@skl.se Webbplats: ISBN: Text: Roger Fredriksson, Apoidea AB Grafisk form och omslagsbild: Forum1 Distribution: Tfn , fax , eller 2 Vindkraft för eget bruk

5 Vindkraft för eget bruk Ekonomi och miljö talar för att offentliga fastighetsägare ökar sitt engagemang i vindkraft. Detta är också samhällets önskan som den är uttryckt i Vindbrukspropositionen från. Utöver den direkta vinsten för miljön och lägre elkostnader, bidrar också ett ökat ägande av vindkraft bland fastighetsägare till en lite bättre fungerande elmarknad. Det finns flera olika strategier som aktiva fastighetsägare har att ta ställning till: bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer köpa befintliga vindkraftverk köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar köpa ursprungsmärkt el från vindkraft arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk. Rapporten redovisar förutsättningarna för val av strategi som alla har sina för- och nackdelar. Men genomgången utmynnar i tre tydliga slutsatser: Vindkraft är vår tids vattenkraft investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Det är inte längre bara förbehållet stora kraftbolag att satsa på kapitalintensiv teknik med långsiktigt mycket stor potential. Fastighetsägare som äger vindkraftverk för eget bruk är sannolikt befriad från energiskatt. Om den tolkningen står sig blir investering i vindkraft ännu mera lönsam än om el från vindkraftverket säljs till externa kunder. Vindkraft för eget bruk 3

6 Ett passivt förhållningssätt kommer att leda till att andra aktörer tar hem vinsterna med vindkraft, på samma sätt som dagens kraftbolag kan göra, eftersom de i kraft av förra seklets monopol blåste ursprungliga ägarna kommuner, företag och privatpersoner på fallrättigheterna i landets älvar. Vindkraft är i samklang med vår tids visioner; tekniskt, miljömässigt och socialt. Den är en del av det framtida energisystemet och även offentliga fastighetsägare får en bättre framtid med vindkraft för eget bruk. 4 Vindkraft för eget bruk

7 1 Vindkraft ett alternativ för offentliga fastighetsägare? Vindkraft är sannolikt framtidens motsvarighet till förra århundradets vatten kraft mycket kapitalkrävande men också mycket lönsam för ägarna på lång sikt. Ett hundra år senare har vi dessutom blivit varse behovet av en radikalt mindre miljöpåverkande kraftproduktion än fossileldade kraftverk, som på global nivå svarar för hela två tredjedelar av all elproduktion. Mot den bakgrunden är det angeläget att offentliga fastighetsägare tar ställning till hur vindkraft kan bidra till deras arbete med att begränsa energikostnaderna och samtidigt bidra till en bättre global miljö. Dessutom måste alla offentliga ägare av mark bestämma sig för hur vindbruk ökar markens avkastning. Den första frågan att besvara är om man alls ska engagera sig i vindkraft. En helt passiv hållning kan motiveras med att det är andra företag som är mera kompetenta att öka användningen av vindkraft, och nyttan lägre elpris och bättre miljö kommer den vägen offentliga fastighetsförvaltare tillgodo. Förhållningssättet är en förlängning av den specialisering som formuleras som att alla ska göra det vi är bäst på. Dock är det en tydlig uppfattning från riksdagen att myndigheter och andra offentliga aktörer har ett ansvar för mer vindkraft och därför kan ett passivt förhållningssätt komma att ifrågasättas av samhället. Men vad gör fastighetsförvaltare som ser möjligheter att bygga vindkraft som andra inte vill eller hinner exploatera? Även för fastighetsförvaltare som tvivlar på att kraftbolagen och andra aktörer delar med sig rättvist av vindkraftens fördelar blir frågan: hur ska vi engagera oss i utvecklingen av vindkraft? Syftet med den här rapporten är att ge en vägledning till offentliga fastighetsförvaltare (OFF) inför strategibeslut om engagemang i vindkraft. Tyngdpunkten ligger på att reda ut för- och nackdelar med olika aktiva alternativa strategier. Det passiva vägvalet kommenteras inte ytterligare 1 Vindkraft ett alternativ för offentliga fastighetsägare? 5

8 Vindkraftverk under resning i Hulta, Närke. Foto: Leif O. Pehrsson.

9 i rapporten. Det innebär inte att vi tar ställning för eller emot ett aktivt eller passivt val. Skälet är helt enkelt att det aktiva valet kräver att flera alternativ analyseras och värderas. Analysen av handlingsalternativ bygger på en modell som inordnar alla viktiga aktörer i tre ringar och med ägaren av vindkraftverket i centrum. Den yttersta ringen beskriver aktörer som påverkar utbyggnaden av vindkraften i termer av vilja eller inte vilja! I mellersta ringen finns direkt eller indirekt tillståndsgivande aktörer. Ringen närmast vindkraftverket består av aktörer som kraftverksägaren måste teckna civilrättsliga avtal med, se figur. Målet med analysen är att stegvis identifiera aktörer, möjligheter och hinder genom att börja med yttersta ringen och vandra in mot centrum. Resultatet av Figur 1. En aktörsmodell för analysen blir både en vägledning inför värdering av handlingsalternativ för vindkraft. beslutet om OFF ska engagera sig eller inte, och vilket alternativ som passar respektive OFF som väljer att aktivt bidra till utvecklingen av vindkraft. Rapporten kommer inte att beskriva teknik, projektplanering och projektering mer än i summariska termer. Det finns idag flera utförliga och pedagogiskt utformade rapporter från Boverket, Energimyndigheten och branschorganisationer som beskriver den praktiska delen med att bygga vindkraftverk. Vindkraftshandboken från Boverket innehåller den mest uppdaterade och heltäckande informationen för en fastighetsägare som vill veta mera om hela processen med att bygga vindkraftverk. Handboken innehåller också en omfattande förteckning över annan litteratur och andra informationskanaler. Vi koncentrerar oss här på att ta fram underlaget för strategiska vägval. När väl beslutet är fattat kommer vald aktiv strategi att kräva inhyrd kompetens och speciella projektorganisationer, beroende på fastighetsägarens organisation, resurser och kompetens. Rapporten inleds med en listning av strategiska alternativ som därefter följs av analysen enligt aktörsmodellen. För varje aktör identifieras de mest centrala faktorerna som kan påverka vägvalet. Resultatet av analysen utmynnar i en sammanställning av för- och nackdelar med olika strategiska vägval för OFF. Vilja Vilja Kund Tillstånd 1 Vindkraft ett alternativ för offentliga fastighetsägare? 7

10 2 Vinden Uppsala universitet har genomfört en vindkartering på uppdrag av Energimyndigheten. Resultatet av vindkarteringen ska användas som underlag i vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner. Det ska även ge projektörer och kraftbolag ett bra underlag för lokalisering av vindkraft. Vindlägen Energimyndigheten anser att områden med vindhastighet över, m/s och ett avstånd till befintliga bostäder över m är lämpliga att pröva som riksintresse för vindkraft. Ur markägarens perspektiv är det ibland väl värt att pröva etableringar på områden med lägre vindhastigheter än, m/s. Ett skäl är att det bland världens alla fabrikat också finns flera vindkraftverk som har en hög elproduktion för andra vindprofiler än de som finns i högvindslägen. Ett annat är att övriga förutsättningar väg, elnät, närboende, inga konkurrerande intressen etcetera kan uppväga nackdelen med inte helt perfekta vindlägen. Även om vindhastigheten kraftigt påverkar elproduktionen (se avsnitt "Tekniska principer och ramar", kapitel ) finns det ofta anledning att undersöka förutsättningarna även för områden med vindhastigheter på kanske ner till, m/s enligt Uppsala Universitets kartering som redovisas i figur på nästa sida. Nollplansförskjutning innebär att modellen har tagit hänsyn till skog och byggnader i terrängen. För skog betyder det att kartans vindhastighet gäller för meter plus procent av skogens höjd. Avgörande för lönsamheten i projektet är den faktiska vindhastigheten. I första steget är det därför viktigt att på ett billigt sätt få en bättre uppskattning än den som modellberäkningen i figur visar. Om det finns en väderstation eller ett vindkraftverk i närheten är det förstås bästa källan. Med avancerade simuleringsprogram, till exempel WindPro/WASP, är det 8 Vindkraft för eget bruk

11 Figur 2. Årsmedelvinden på 72 m höjd ovan nollplansförskjutningen beräknad med MIUUmodellen med 1 km horisontell upplösning. Karteringen är tillgänglig via Energimyndighetens hemsida, 2 Vinden 9

12 möjligt att utnyttja vinddata från längre bort liggande väderstationer för att få en preliminär uppfattning om hur stor elproduktion ett visst verk genererar på platsen. Kostnaden för en sådan undersökning kan variera kraftigt beroende på val av leverantör. En första simulering av elproduktion kan utnyttja SMHI:s väderdata från närmaste väderstation och Lantmäteriets topografiska kartor. Om simuleringen kompletteras med en översiktlig bedömning av övriga förutsättningar och en enkel investeringskalkyl bör förstudien som längst ta en vecka för en kvalificerad konsult eller projektör. Om förstudien visar tillräckligt god lönsamhet blir nästa steg att mäta vinden på plats under minst ett år. Bästa resultatet blir det med en särskild mätmast på exakt den plats som verket ska stå på. Ibland kan alternativet att placera vindmätare på närliggande telemast vara ett tillräckligt bra alternativ. Innan mätserien är analyserad finns det knappast någon leverantör av vindkraftverk som är villig att lämna offert på ett kraftverk. Detta har att göra med produktionsgarantier som leverantören ställer och att säkerställa att placeringen inte har så turbulenta vindar att verket skulle skadas. 10 Vindkraft för eget bruk

13 3 Planerade utbyggnader I februari pågår byggandet av vindkraftverk som kommer att producera cirka miljoner kwh, vilket är mer än procent av års vindkraftsproduktion. Om vi summerar pågående projekteringar får vi en tillkommande årsproduktion på miljarder kwh. Till detta kommer två gigantiska projekt Swevinds Markbygden på miljarder kwh och E.ON:s Södra Midsjöbanken på miljarder kwh. Om alla dessa projekt realiseras kommer vindkraften att producera nästan två tredjedelar av nuvarande produktion från vattenkraft eller kärnkraft, se figur. Figur 3. Planerade och pågående vindkraftsetableringar större än 25 MW i april Källa: 3 Planerade utbyggnader 11

14 Även om inte alla projekt blir av kan nya projekt komma till som ett resultat av att till exempel både privata och offentliga fastighets- och markägare blir nya aktörer. Dessutom kan en framgångsrik utveckling av översiktsplanerna och tillståndsprocesserna leda till att många nya etableringar blir intressanta. Den tekniska utvecklingen kan leda till lägre priser på vindkraftverk när väl kapaciteten för tillverkning har hunnit ifatt efterfrågan. Satsningen på vindkraft domineras idag av några få kraftbolag som synbart av imageskäl satsar på vindkraft. En annan viktig aktör på marknaden är projektörer med ambitionen att sälja stora vindkraftsprojekt med god vinst till högstbjudande. Investeringarna motiveras av en god långsiktig lönsamhet för ägarna av kraftverken. En stabilisering av stödet till utbyggnad via elcertifikat och en förväntad elprisuppgång har under senare år ökat både kraftproducenternas och nya aktörers intresse i att investera i vindkraft. Utvecklingen leder sannolikt till höjda elpriser och en ännu starkare ställning för kraftbolagen som redan idag är ett oligopol. Fastighetsägare och andra elkunder som inte själva skaffar ett eget ägande av vindkraft blir då de stora förlorarna. Utöver motivet att undvika skenande elkostnader har också många fastighets ägare en miljöambition med satsning på vindkraftverk. 12 Vindkraft för eget bruk

15 4 Strategier, skatter och aktörer Inför val av strategi är det viktigt med en heltäckande beskrivning av alternativen. Men för just vindkraft spelar också frågan om energiskatt och moms en viktig del i grunden för val av strategi. I det här kapitlet redovisar vi också en översiktlig modell som syftar till att beskriva hur olika aktörer beror av varandra i ett vindkraftsprojekt. Strategialternativ Mot den här bakgrunden finns det olika aktiva strategier för OFF. Om vi sorterar de principiella alternativen i fallande ordning med avseende på komplexiteten i förverkligandet av alternativen ser listan ut så här: bygga, driva och förvalta egna kraftverk i egenregi eller genom att upphandla entreprenader köpa projekt med alla tillstånd av projekteringsföretag för att realisera projektet med konsulter och entreprenörer köpa befintliga vindkraftverk köpa andelar i vindkraftverk av energibolag eller privata andelsföreningar köpa ursprungsmärkt el från vindkraft arrendera ut mark till ägare av vindkraftverk. Lönsamheten för framgångsrikt genomförda alternativ till är avsevärt högre än och. Till viss del beror det på att alternativ till också innebär ett större risktagande. Men även villkoren för energiskatt och moms har en mycket stor betydelse för lönsamheten. 4 Strategier, skatter och aktörer 13

16 Vindkraftresning i Hulta, ett privat verk ägt av två pensionärspar. Foto: Leif O. Pehrsson. Energiskatt och moms För en presumtiv ägare av vindkraftverk som också har en egen elförbrukning, är frågan om energiskatt och moms viktiga och påverkar förutsättningarna för att investera i vindkraft. Energiskattepliktig? Enligt lagen om skatt på energi utgår ingen energiskatt på el från vindkraftverk om producenten inte säljer den vidare: 2 Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft, 2. (Källa: 11 kap 2 i Lag [1994:1776] om skatt på energi.) 14 Vindkraft för eget bruk

17 I formuleringen av lagen är tolkningen av begreppet yrkesmässigt avgörande för om energiskatt ska betalas eller inte. Skatteverkets handläggare har lämnat en inte bindande tolkning av begreppet som svar på en fråga från Askersunds kommuns bostadsbolag:. Skatteverket menar att för att elkraften inte ska vara skattepliktig krävs att fastighetsbolaget inte mot ersättning levererar ut el på nätet. Bolaget får heller inte kvitta eventuell överskottsel, dvs. i de fall elproduktionen överstiger egenförbrukningen, mot elleverans när elförbrukningen överstiger egenproducerad elkraft. Elleveranser till fastigheternas hyresgäster ska ingå i den fasta hyreskostnaden, dvs. ej särfaktureras. I de fall särdebitering av elkostnaden sker liksom vid kvittning av elkraft anses leveransen utgöra yrkesmässig elleverans och blir därigenom skattepliktig.. (Källa: Skatteverket, Erik Eriksson, Angående förfrågan om elskatt på vindkraftproducerad el, brev till Askersundsbostäder.) En annan viktig implikation av formuleringen är att skatteverkets handläggare kräver att det är samma juridiska person som både äger verket och förbrukar elen. För andelsföreningar verkar det därför som att andelsägarna inte kommer att slippa energiskatt andelsföreningen är en juridisk person och förbrukarna är andra juridiska personer. Föreningen säljer el till andelsägarna och därmed levererar producenten elkraft yrkesmässigt. De flesta andelsföreningarna har också gjort den tolkningen i sina prospekt till presumtiva andelsägare. En förening Kvarkenvind har en annan uppfattning som går ut på att föreningen inte säljer någon el eftersom den tillhör andelsägarna trots att verket ägs av föreningen. Svaret till Askersundsbostäder är något otydligt och skulle kunna tolkas som att skattebefrielsen bara gäller om vindkraftverket finns i samma lokala elnät som förbrukarna. En sådan tolkning motsägs av principen för hur elmarknaden är konstruerad. Den motsägs också av en dom i Högsta Domstolen som tillåter ett värmebolag som producerar el i en central att utnyttja överskottet i en annan värmecentral utan att heller för den delen betala energiskatt. Skatteverkets rättsavdelning håller på med att tolka lagens formulering i syfte att klargöra var gränserna går. Tolkningen kommer sannolikt att publiceras under hösten. Tolkningen av lagparagrafen är av mycket stor betydelse för vindkraftens lönsamhet. Energiskatten år i norra Sverige är, öre/kwh och i 4 Strategier, skatter och aktörer 15

18 övriga landet är den öre per kwh. Värdet av en eventuell skattebefrielse kan jämföras med stödet från elcertifikatsystemet som i augusti är cirka öre/kwh. Priset på el vid samma tidpunkt är cirka öre per kwh. Om energiskattefrågan avgör investeringens lönsamhet bör investeraren begära ett bindande förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Momsen? Kommunal och statlig verksamhet är i momshänseende specialreglerade. Har dessa offentliga myndigheter verksamheter i vilka man omsätter mervärdesskattepliktiga varor och tjänster som inte ingår i deras myndighetsutövning, så är man beskattningsbara personer som ska efterleva mervärdesskattelagens bestämmelser. I sådant fall innebär det att den ingående momsen på investeringar och driftskostnader är avdragsgill moms i skatte systemet samt att man som säljare måste ta ut utgående moms och redovisa denna. För kommuner rör sig de mervärdesskattepliktiga verksamheterna huvudsakligen om va-verksamhet, renhållning, eldistribution samt vissa serveringstjänster. Merparten av kommunal och statlig verksamhet ligger utanför mervärdesskattens beskattningsram. Socialomsorg, utbildning samt sjukvård är skattebefriade områden, liksom myndighetsfunktioner. Trots att dessa områden inte medför skattskyldighet till mervärdesskatt så har kommuner och staten i ett särskilt system rätt att återfå momsen på investeringar och driftskostnader för den del där moms inte kan återfås genom det ordinarie momssystemet. Det finns några undantag i denna rätt att återfå moms och det främsta är ett avdragsförbud för stadigvarande bostäder. Om en kommun uppför ett vindkraftverk och elen ska användas i egen kommunal verksamhet eller säljas vidare så är momsen avdragsgill fullt ut endera i kommunkontosystemet eller i momssystemet. Används vindkraftselen i både i den egna verksamhet och i en utåtriktad försäljning så ska momsen på kostnader delas upp och återsökas i respektive system. Uthyrning av bostadsfastigheter ligger utanför mervärdesskattelagens bestämmelser. Normalt så bedriver kommuner inte bostadsförvaltning i egen regi utan detta görs i fristående kommunala bostadsföretag. Skulle ändå en kommun ha egna bostäder så är momsen inte avdragsgill på investerings- och driftmomsen hos en kommun p.g.a. avdragsförbudet för stadig varande bostäder. Motsvarande avdragsförbud gäller också för ett kommunalt bostadsföretag om detta väljer att tillhandahålla vindkraftsel som en integrerad del i sin hyresupplåtelse. Skulle däremot ett bostadsföretag istället tillhandahålla el separat så blir denna försäljning en i 16 Vindkraft för eget bruk

19 momshänseende fristående verksamhet som ska momsbeskattas. I sådant fall har företaget rätt att återfå momsen på investeringar och driftskostnader samt ta ut utgående skatt på försäljningen. En aktörsmodell För att inför beslut om vindkraftsstrategi kunna värdera för- och nackdelar med olika alternativ, gör vi nu en genomgång av förutsättningar som är relevanta inför strategibeslut. När vi identifierar aktörerna i modellen i figur får vi den här bilden av vilje-, tillstånds- och avtalsringen, se figur. I följande kapitel går vi igenom relationerna mellan ägaren av det framtida vindkraftverket och aktörerna i figur i syfte att underlätta beslutet för OFF. Det allmänna L u ftf a rt Finansiär Lantmäteri Länsrätt Leverantör Balansansvarig Kraftnät Kunder Kommun Markägare STEM Länsstyrelse Nätägare Närboende Regering/MD Figur 4. Aktörerna som vindkraftverkets ägare är beroende av. 4 Strategier, skatter och aktörer 17

20 Det allmänna L u ftf a rt Finansiär Lantmäteri Länsrätt Leverantör Balansansvarig Kraftnät Kunder Kommun Markägare STEM Länsstyrelse Nätägare Närboende Regering/MD 5 Viljeaktörerna den yttersta ringen Behovet av omställningen av energisystemet har en bred förankring i dagens samhälle. I vår modell får den förankringen representeras av tre aktörskategorier; närboende, kunder och det allmänna. Närboende Ett tidigt samråd med närboende är en viktig framgångsfaktor för vindkraftsprojekt. Utan en rimligt hög nivå av acceptans bland närboende kommer många vindkraftsägare att binda ris på egen rygg med oförutsedda kostnader som följd. Både bo- och fritidsmiljön påverkas. Genom att satsa på en tidig och fortlöpande information till närboende kan risken för tidsödande och kostsamma överklaganden minska. Men det är samtidigt ett problem för initiativtagare som inte äger marken utan som först måste försäkra sig om tillgång till den. Information till närboende innan markavtalet är säkrat kan äventyra förhandlingarna med markägare. I norra Sverige är det också viktigt att på ett tidigt stadium informera berörd sameby, se figur. Det råder i stort sätt konsensus om att vindkraftverken i sig inte påverkar renarnas beteende om de placeras utanför kalvningsområden och andra kritiska markområden. Många samebyar är också på väg att lämna en tidigare mycket skeptisk hållning till vindkraft. Förändringen beror både på ökad kunskap om att renarna inte störs och att miljöförstöringen p.g.a. klimatförändringar orsakat av fossilproducerad el blir allt kännbarare för varje år. Men samebyarna ser också uppförandet av vindkraftverk både som 18 Vindkraft för eget bruk

21 en möjlighet att själva ta del av både ägandet av verken och att få en ekonomisk ersättning för intrång i deras rätt att bedriva renskötsel. Det senare är definitivt en grannlaga uppgift för exploatören att hantera, eftersom ersättning till samebyarna mycket väl kan tolkas av markägaren som att det sker på hennes/hans bekostnad. Figur 5. Karta över samebyar i Sverige. 5 Viljeaktörerna den yttersta ringen 19

22 Många projektägare har avtalat med olika grupper och samfälligheter om en ersättning för att kompensera olägenheter som dessa grupper upplever med en lokalisering av vindkraftverk i deras närområde. Ersättningen kan lika gärna vara en engångssumma för upprustning av bygdegård eller liknande, som en årlig utbetalning under kraftverkets livslängd. Det finns också varianter där närboende erbjuds att före andra köpa andelar i vindkraftverket eller att köpa andelar till rabatterat pris. Det är rimligt att närboende som de facto får olägenheter av etablering också får ekonomisk kompensation. Men det finns en risk att dessa ekonomiska krav äventyrar projektets lönsamhet. Därför måste exploatören tydligt redovisa fördelarna för närboende med vindkraftverken, till exempel fler arbetstillfällen under uppförandet, kanske förstärkta vägar, bättre tillgång till skogsområden med mera. Många upplever också satsningen i närområdet som positivt för utvecklingen i bygden och dessutom som ett strå till den stack som till slut blir en bättre miljö. Kunder Vindkraftens utveckling har präglats av en klassisk produktionsteknisk fokusering. Lika viktigt som att ett enskilt vindkraftverk vinner acceptans bland närboende är att vindkraften också marknadsförs mot slutkunder som inte bryr sig om tekniken men av andra skäl kan vara intresserade av delägande i anläggningen. Många kunder vill nå tillfredsställelse med sitt köpval utan ett djupare engagemang i produktionen av tjänsten. Flera vindkraftparker i samma vy. Tanums kommun. Foto: Forum1.

23 För OFF är just kundbegreppet inte uppenbart relevant, men resonemanget ovan kan översättas till att det är viktigt med en intern marknadsföring av varför man satsar på vindkraft. Utan den insatsen i ett tidigt skede kan ett engagemang ifrågasättas på felaktiga grunder av personal och andra brukare av lokalerna. Det allmänna Sektorn får representeras av de aktörer som tolkar det som samhällets medborgare kommer överens om i demokratiska församlingar. Riksdagens beslut om en nationell energipolitik är därför en central faktor vid val av vindkraftsstrategi. En annan viktig del är centrala myndigheter och hur de styr mot de nationella energimålen. En tredje aktör är den allmänna opinionen som både styr och påverkas av den nationella energipolitiken. Nationell politik för vindkraft Riksdagen antog i juni propositionen: Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. / : ). I propositionen betonas vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraften. Etableringen av begreppet vindbruk syftade till att jämställa produktion av el från vindkraft med andra näringar som utnyttjar förnybara naturresurser; fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk. Propositionen innehöll flera konkreta förändringar som underlättar utbyggnad av vindkraft, som lägre fastighetsskatt för vindkraftverk och enklare tillståndsgivning för vind-parker med mindre effekt än MW. Men det viktigaste med riksdagens beslut var att det undanröjde mycket av den skepsis och överdrivna försiktighet som fanns hos både centrala och lokala myndigheter. Ungefär samtidigt antog också riksdagen propositionen Förnybar el med gröna certifikat (prop. / : ) som säkerställde ett långsiktigt ekonomiskt stöd till vindkraft. Stödet fungerar så att ägare till förnybar elproduktion, till exempel vindkraft, får ett elcertifikat för varje producerat tusental kwh. Elcertifikaten köps av elsäljarna, som enligt lag är skyldiga att äga ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin totala elförsäljning, så kallad kvotplikt. Kvotplikten beslutas av riksdagen och avvägs mot målet med utbyggnad av förnybar elproduktion. I slutänden är det elkunderna som betalar dessa certifikat eftersom säljarna gör ett motsvarande påslag på marknadspriset. Systemet med elcertifikat gäller t.o.m. år och garanterar att alla vindkraftverk som tagits i drift efter år men före får stödet under år. 5 Viljeaktörerna den yttersta ringen 21

24 Regeringen fortsätter nu att arbeta för mer vindkraft i Sverige. Idag kommer cirka en procent av Sveriges elproduktion från vindkraftverk, en andel som också gäller globalt men som bara är en tredjedel av Europanivån. Målet var tidigare att nå miljarder kwh till år. På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten analyserat planeringsmålet och föreslår nu att ribban sätts så högt som miljarder kwh år varav en tredjedel till havs. Förslaget väntas leda till beslut under hösten eller våren. Regeringen lyfter fram olika aktörer och processer som ett led i samhällets arbete med utvecklingen av vindkraft; vindkraftssamordnare, nationellt nätverk för vindbruk, planeringsstöd till kommuner, pilotprojektstöd samt regelförenklingar. Vindkraftssamordnarna har till uppgift att: underlätta samspelet mellan vindkraftsprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en storskalig expansion av vindkraften så att uppställda energipolitiska målsättningar kan uppnås. Samordnaren bör kunna agera pådrivare i pågående processer och lyfta fram vindkraften i olika samman hang. Vindkraftssamordnarna ska ses som ett erbjudande från staten till projektörerna om de anser att de har ett behov av hjälp. (Källa: Näringsdepartementets webbplats) Även om samordnarnas roll främst handlar om större projekt kan deras erfarenheter och stöd vara till nytta även för mindre projekt. Aktuell information om vilka som är vindkraftssamordnare finns på Energimyndighetens hemsida. Nationellt nätverk för vindbruk är en idé som lanserades i budgetpropositionen och handlar om att öka erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan vindkraftsaktörerna. Energimyndigheten samordnar nätverket som är organiserat som ett antal olika noder med olika ansvarsområden, se tabell. Tabell 1. Noder i det nationella nätverket för vindbruk Ansvarsområde Näringslivs- och affärsutveckling Planerings- och tillståndsfrågor Utbildnings- och kompetensfrågor Arbetskraftsförsörjning samt drift- och underhållsfrågor Nod Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Halland Högskolan på Gotland Strömsunds kommun 22 Vindkraft för eget bruk