Vindbruk Skåne ett samarbete mellan Stiftelserna Skånska Landskap m.fl. och Regionservice

Transkript

1 Fastighets- och servicenämnden BESLUTSFÖRSLAG Datum (7) Vindbruk Skåne ett samarbete mellan Stiftelserna Skånska Landskap m.fl. och Regionservice Ordförandens förslag 1. Fastighets- och servicenämnden föreslår att Regionstyrelsen ger Fastighets- och servicenämnden i uppdrag att utarbeta ett beslutsunderlag för Region Skåne om investering i vindkraft för eget bruk. 2. Fastighets- och servicenämnden föreslår att Regionstyrelsen beslutar att Fastighets- och servicenämnden tilldelas 500 tkr för upphandling av en vindkraftskonsult som är oberoende av både presumtiv exploatör och en enskild leverantör av ett visst vindkraftsfabrikat. Sammanfattning Beslutet enligt ovan innebär att Region Skåne tar ett första steg mot att äga vindkraftverk för produktion av elenergi för eget bruk. I detta första steg undersöks med hjälp av en vindkraftskonsult de ekonomiska, miljömässiga och tekniska möjligheterna att bygga vindkraftverk på Stiftelsernas Skånska landskaps mark. Någon gång i slutet av första halvåret 2010 bör beslutsunderlaget för investeringen presenteras och beslutas. Om beslutet tas så går regionen vidare med ett andra steg och upphandlar en vindkraftsentreprenör som bygger och driver de antal vindkraftverk som Region Skåne beslutar sig för att äga. Processen från beslut med steg 1 till vindkraft i drift bedöms ta cirka fem år. En investering i tio vindkraftverk blir med dagens priser cirka 390 miljoner kronor. Ett ägande av tio vindkraftverk skulle betyda en egen årsproduktion F:\Fastighetsnämnd\Kallelser\2009\ \Vindbruk Skåne.doc Postadress: Box 1, Lund Organisationsnummer: Besöksadress: Baravägen 1 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Sida 2 (7) på cirka 60 GWh som kan jämföras med att Region Skåne idag köper 165 GWh el. Beskrivning av ärendet Region Skånes vindbruk på Stiftelsens mark Region Skåne köper årligen cirka 165 miljoner kwh elektricitet för drift av fastigheter. Stigande elpriser och Region Skånes miljömål leder till att investering i egna vindkraftverk kan bli en ekonomisk och miljömässig klok satsning. Stiftelserna Skånska Landskap m.fl. 1 (Stiftelserna) äger tillsammans drygt hektar skogs- och naturmark. En del av marken har bra vindförhållanden och verkar också i övrigt uppfylla villkor som ställs i Miljöbalken för etablering av vindkraftverk. Flera projektörer av vindkraft har därför redan lämnat förslag till Stiftelserna på hur marken kan användas för elproduktion med vindkraftverk. Vindkraft för eget bruk I SKL-rapporten Vindkraft för eget bruk 2 finns en utförlig analys av villkor och strategier för offentliga fastighetsägare som överväger engagemang i vindkraft. Rapportens slutsatser blev: Vindkraft är vår tids vattenkraft investeringskrävande men miljöklok och långsiktigt mycket lönsam. Offentliga fastighetsägare kan kraftigt öka sitt engagemang i vindkraft för att sänka sina elkostnader och för att förbättra miljön. Det är inte längre förbehållet stora kraftbolag att satsa på kapitalintensiv teknik med långsiktigt mycket stor potential. För en offentlig fastighetsägare som har en hög elförbrukning i storleksordningen 10 miljoner kwh är vindkraft för eget bruk sannolikt befriad från energiskatt. Om den tolkningen står sig blir investering i vindkraft ännu mera lönsam än för övrigt ägande av vindkraftverk. Ett passivt förhållningssätt kommer att leda till att andra aktörer tar hem vinsterna med vindkraft på samma sätt som dagens kraftbolag kan göra eftersom de i kraft av förra seklets monopol blåste ursprungliga ägarna kommuner, företag och privatpersoner på fallrättigheterna i landets älvar. Vindkraft är i samklang med vår tids visioner; tekniskt, miljömässigt och socialt. Den är en del av det framtida energisystemet och även offentliga fastighetsägare får en bättre framtid med vindkraft för eget bruk. Innan det föreslås hur Region Skåne och Stiftelserna på bästa sätt kan utnyttja sina positioner för att dra nytta av vindkraftens möjligheter är det 1 Stiftelserna Skånska Landskap, O D Krooks donationer i f.d. M- och L-län, Cavallis donation, Emil Bondessons donation samt Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. 2 U.F.O.S, Vindkraftverk för eget bruk, Stockholm 2008, ISBN: , rapporten kan beställas på

3 viktigt att notera de stora skillnaderna mellan att bygga och att äga ett vindkraftverk. Att bygga och äga ett vindkraftverk Byggandet och ägandet är varandras motsatser mätt som komplexitet. Att bygga ett vindkraftverk blir ofrånkomligt komplext Sida 3 (7) Tillgång och kvalitet på vinden, topografi, markens råhet och bärighet, elnäts- och vägförhållanden samt flera andra fysikaliska förhållanden ställer höga krav på teknisk kompetens och erfarenhet hos projektägaren. Men än mer oförutsägbar och komplicerad kan etablering av vindkraft bli som en konsekvens av miljöprövningen, markägarens andra mål för markförvaltningen samt grannars och det allmännas intressen. Att äga ett vindkraftverk kan vara enkelt Ägandet av ett vindkraftverk behöver inte betyda att ägaren har en särskild organisation för drift, underhåll och administration. Idag kan både leverantörer av vindkraftverk och oberoende entreprenörer ta ett totalansvar för hela förvaltningen drift, underhåll, administration - av kraftverket. Avtalet med nätägaren är underställt myndighetstillsyn och avtal med köparen av kraft är också normalt reglerat i långa avtal. Avtalet med markägaren är ett anläggningsarrende på mycket lång tid 25 år till 49 år - som, när det väl är träffat, är förhållandevis enkelt att leva upp till för båda parter. Om enkelhet prioriteras är det dock särskilt viktigt att upphandling av entreprenörer och kontroll av att deras prestationer fungerar väl. Köp nyckelfärdiga verk och optimera markanvändningen Fastighetsägare utan egna personella resurser med kraftverkskompetens bör välja att handla upp driftklara vindkraftverk. Markägare med vindlägen bör behålla initiativet och helhetssynen på användningen av marken. Vindkraftsutbyggnad kan bli ett värdefullt komplement till annan förvaltning. Samarbete mellan Region Skåne och Stiftelserna I stället för att hantera möjligheterna med vindkraft var för sig har Regionservice och Stiftelserna alternativet att i nära samarbete etablera vindkraft som optimerar båda parters möjligheter. Fördelarna med gemensam kartläggning, planering, styrning och uppföljning för etablering av vindkraft är: Stiftelsernas vindlägen utnyttjas optimalt; det är inte enstaka russin i kakan som exploateras om Stiftelserna tar ett helhetsgrepp i planeringen av hur marken kan användas för vindkraft. Stiftelserna får extra starka garantier för genomförandet av den del av etableringen som Region Skåne genomför. Flera aktörer som är

4 Sida 4 (7) ute efter arrenden lovar mer än vad de kan hålla p.g.a. att de är beroende av extern finansiering. Dessutom blir deras prioritering starkt beroende av hur lönsamheten ser ut för andra projekt i deras arrendeportfölj. Region Skåne kan välja vindkraftverk som bäst passar tillgängliga lokaliseringar i stället för att redan från start bli beroende av ett fabrikat direkt genom leverantören eller indirekt genom att välja en projektör som är lierad med en viss kraftverksproducent. Region Skåne får sannolikt lägre anskaffningskostnader p.g.a. skalfördelar som uppstår av att hela deras behov av vindkraft genomförs i en eller flera etapper på Stiftelsernas mark. Region Skåne kan välja att genomföra investeringsprogrammet med en eller flera exploatörer och tidsmässigt endera parallellt eller efter varandra. Stiftelserna och Region Skåne behåller initiativ och rådighet för att leva upp till miljömål enligt Stiftelsernas Vindkraftspolicy 3 och Region Skånes Miljöpolicy 4. Vindkraft hur många verk? 5 Stiftelsernas markinnehav är totalt cirka ha. Om 5 % av marken kan användas för vindkraft ryms det då i storleksordningen 10 kraftverk. Region Skåne köper idag 165 miljoner kwh el. Ett ägande av 10 kraftverk skulle betyda en egen årsproduktion på cirka 60 miljoner kwh. Först efter en kartläggning av vind och övriga förutsättningar är det möjligt att uppskatta hur många verk det är lämpligt med på Stiftelsernas mark. Inte heller är det känt vilken nivå på eget ägande av vindkraft som är optimal för Region Skåne. Vindkraftens ekonomi ett räkneexempel Vi väljer att beskriva ekonomin för 10 vindkraftverk med markägarens och kraftverksägarens perspektiv. Stiftelserna markägarens perspektiv Den vanligaste konstruktionen av ett anläggningsarrende för vindkraft är att markägaren får en andel av värdet på el som produceras i kraftverken. Andelen är en förhandlingsfråga men andelen har senaste decenniet stigit från ett par procent till vanligtvis 4 %. 3 Vindkraftspolicy antagen av styrelsen Region Skånes miljöprogram och Regionservices Bränslestrategi slår fast att all energi som förbrukas i Region Skånes lokaler skall vara fossilfri år Reservation: Samtliga uppgifter om markåtgång, produktion, priser m.m. är baserade på mycket överslagsmässiga bedömningar och de måste verifieras/korrigeras i den specifika situationen innan de kan användas för investeringsbeslut.

5 Sida 5 (7) Dagens elpriser, nätnytta och elcertifikat ger en intäkt till vindkraftsägaren på cirka 72 öre per kwh som för exemplets 10 verk blir 45 miljoner kronor per år. Markägarens årliga arrende blir då 1,8 miljoner kronor. Region Skåne kraftverksägarens perspektiv En investering i 10 kraftverk blir med dagens priser cirka 390 miljoner kronor. I figur 1 redovisar vi resultatet av investeringskalkylen med dagens priser, ingen real elprisutveckling och med elcertifikat i 15 år Nuvärde, ksek Drif t & uh Investering Elpris plus5 Energiskatt Elcertifikat El - INTÄKTER KOSTNADER Figur 1 Nuvärde för 10 vindkraftverk, prisnivå Figur 1 visar att intäkter från enbart elpris enligt Nord Pool och elcertifikat är större än kostnaderna, alltså är investeringen lönsam. Den enkla återbetalningstiden är 13 år. Om Region Skåne använder all producerad el i egna anläggningar innebär dagens lagstiftning att ingen energiskatt utgå på egenproducerad vindkraft. 6 Den enkla återbetalningstiden blir då 7 år. Vindkraft för eget bruk är lönsam Även om det redovisade räkneexemplet ska tolkas med stor försiktighet är investering i vindkraft lönsam för Region Skåne. Om egenproducerad vindkraft dessutom förblir skattebefriad i framtiden blir lönsamheten exceptionellt god. Stiftelsernas intäkt på 1,8 miljoner kronor per år kommer inte att medföra att skogsbruket eller annan verksamhet avkastar mindre än utan vindkraft om utbyggnaden utförs på rätt sätt. Räkneexemplets kalkyl är sannolikt i försiktigaste laget, t.ex. har vi inte antagit någon real elprisökning efter första fem åren. Men elmarknaden 6 I kalkylen har vi av illustrationstekniska skäl valt att se skattebefrielsen som en intäkt men i själva verket blir det en utebliven kostnad. Den förenklingen påverkar inte slutsatserna om lönsamhet.

6 Sida 6 (7) karaktäriseras av stora och snabba svängningar och ett ännu större intresse globalt för vindkraftverk kan betyda tillfälliga motgångar för etablering av vindkraft. Det är däremot intressant att se att den politiska enigheten kring vindkraft ger ett så gott som omedelbart utslag i en förstärkning av det ekonomiska stödet, nu senast som Energimyndighetens förslag om höjning av kvotplikten för el-certifikaten. Ett gemensamt projekt Innan upphandling av entreprenörer för exploatering på Stiftelsernas och Region Skånes villkor är det viktigt att skaffa väl underbyggd information om möjligheter och hinder. Det är t.ex. nödvändigt att stämma av planerna med det underlag som kommunerna i Skåne redan har tagit fram i sin översiktsplanering. Utvärdering av informationen leder till en upphandling av en eller flera entreprenörer som får i uppdrag att projektera, bygga och driftsätta kraftverken. Upphandling av drifts- och underhållsoperatörer kan ske samtidigt eller som en separat upphandling i syfte att få en tydlig bild av hela projektets ekonomi. Steg 1 enligt detta beslut innebär i stort: 1. Inventera vindlägen och uppskatta potentialen för vindkraftsproduktion på Stiftelsernas mark, 2. Föreslå en fördelning av arrenden mellan Region Skåne för exploatering på entreprenad och arrenden till externa arrendatorer, 3. Upprätta en tidplan för exploatering, 4. Ta fram ett förslag på förfrågningsunderlag för projektering, uppförande och idrifttagning av det antal verk som Region Skåne väljer att investera i. 5. Infordra anbud på arrenden som Region Skåne inte vill teckna. 6. Ansöka hos Boverket om planeringsbidrag för den del i projektet som har betydelse för den översiktliga planeringen för vindkraft som kommunerna genomför inom ramen för sina översiktsplaner. 7. Utarbeta ett beslutsunderlag för Region Skåne om investering i vindkraft för eget bruk. Denna del används för att få ett politiskt beslut om vindkraftsutbyggnad. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Projektgruppen behöver 500 tkr för upphandling av en vindkraftskonsult som är oberoende av både presumtiv exploatör och en enskild leverantör av ett visst vindkraftsfabrikat. Konsulten skall också ha erfarenhet av upphandling enligt LOU, miljökonsekvensbeskrivningar, elmarknaden samt erfarenhet av kommunal översiktsplanering.

7 Sida 7 (7) Beslutsunderlaget (punkt 7 ovan) ska innehålla en investeringskalkyl med förslag på hur investeringen ska finansieras. Ekonomiskt optimala vindkraftverk har idag en effekt på vanligtvis mellan 2 MW och 2,5 MW. Ett sådant verk kostar cirka 40 miljoner kronor. Konsekvenser för medborgarna I dialoger som klimatberedningen genomfört i samverkan med beredningarna för tillväxt och hälsa har medborgarna tydligt gett uttryck för behovet av kraftfulla politiska beslut i det framtida klimatarbetet. Det strategiska programmet för klimatarbetet i Skåne skapar förutsättningar att motsvara medborgarnas förväntningar. Ett gemensamt planeringsprojekt är ett första steg för att pröva om vindkraft för eget bruk svarar upp mot medborgarnas förväntningar. Om resultatet av projektet blir att vi börjar bygga vindkraft bevakas medborgarnas intressen i prövningen enligt Miljöbalken. Juridisk bedömning Projektgruppen kommer att fortlöpande informera och stämma av avtalsjuridiska frågor med den juridiska enheten. I projektgruppen kommer också Regionservice upphandlingsstrateg att ingå. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ärendet har inte varit föremål för facklig samverkan. Inför beslut om investering i vindkraft ska de fackliga organisationerna informeras och, om sådana krav ställs, vara föremål för facklig samverkan. Douglas Roth Ordförande Ingemar Nilsson Servicedirektör Bilaga Stiftelsens för fritidsområden i Skåne Vindkraftspolicy