84,9 msek Årligt allokerat belopp

Transkript

1 September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Bosnien och Hercegovina Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 84,9 msek Årligt allokerat belopp 187 msek (170 i grundallokering+17 i additionellt beslut) 47 varav 35 aktiva Strategiperiod (strategin avkortad ett år från tidigare slutår 2014) Bedömning av strategigenomförande och resultat Uppnå strategimålen Genomföra insatsportföljen Bedömning av måluppfyllelse avseende strategimålen BiH har stora problem med sin EU-anslutningsprocess pga. politisk oenighet och bristande samarbetsvilja mellan entiteter men också mellan partier med samma etniska bakgrund. Utvecklingen mot det övergripande målet om EU-anslutning går mycket trögt. EUs framstegsrapport 2012 pekade på betydliga problem inom flertal sektorer (rapporterat om i U1), framför allt vad gäller uppfyllandet av EUs krav för att SA-avtalet (Stabilization and Accession Agreement) ska träda i kraft. Oenigheten mellan ledande partier i Republika Srpska (RS) och Federationen Bosnien och Hercegovina (FBiH) har fördjupats än mer det sista halvåret. Den High Level Dialogue on the Accession Process (HLDAP) som sjösattes i Bryssel i juni 2012 med representanter från ledande politiska partier i BiH har inte lyckats lösa de frågor som var kopplade till en s.k. road map för att klara kraven på att BiHs SA-avtal ska träda i kraft. Den första oktober 2013 är ett kritiskt datum för den fortsatta processen då BiH politiska ledare är samlade i Bryssel tillsammans med EU-tjänstemän för att lösa ut en rad frågor, däribland framförallt. Sejdic-Finci (överenskommelser om ändring av konstitutionen), upprättande av en koordineringsmekanism för bl.a. IPA-programmering, innehåll och konditionalitet för IPA2 samt anpassning av handelskvoter i SA-avtalet med avseende på Kroatiens EU-medlemskap. Visserligen är de tre kraven som återstår för SAavtalets ikraftträdande nästan lösta; i) ett lagförslag för state property har antagits ii) de konstitutionella förändringar som krävs för att tillmötesgå Europadomstolens krav på valbarhet av allamedborgare, oavsett etnicitet (det s.k. Sejdic-Finci-fallet), diskuteras för närvarande mellan parterna med målsättning att nå en snar överenskommelse iii) en folkräkning (första sedan 1991) enligt Law on the Census of Population, Households and Dwellings in BiH in 2013 som antogs i februari 2013, kommer att genomföras med start 1 Sida 1 (8)

2 oktober. Till dessa krav har tillkommit nya som rör en bättre fungerande EUkoordineringsmekanism samt en större politisk vilja till att anta sektorpolicies nödvändiga för en fortsatt EU-anslutningsprocess. De huvudsakliga riskerna för att inte uppnå utvecklingsmålen är således det rådande politiska dödläget och oförmågan att komma med konstruktiva kompromisser. Risken gäller inte bara för EU-anslutningsprocessen, utan även för resultaten i Sida-finansierade program där möjligheter att uppnå utvecklingseffekter hämmas, i synnerhet på central/statlig nivå. Riskhanteringsåtgärder inkluderar ökad politisk dialog och påtryckningar på BiH partners genom EUSR/Del. De generella utvecklingsindikatorer som återfinns i resultatbilagan till strategin visar inte på några stora förändringar varken i positiv eller negativ riktning, t.ex. ligger demokratiindexet (mätt av EIU) relativt still. Den ekonomiska tillväxten är för närvarande nära noll, men det kan samtidigt konstateras att inkomstklyftorna fortfarande är relativt små (Gini 0,36). Vid UD/Sida samrådet våren 2013 gjordes bedömningen att det är osannolikt att strategins mål kommer att uppfyllas. Denna bedömning kvarstår och har fördjupats. De relativt positiva skrivningarna som fanns förra året gällande den strukturerade dialogen på rättsområdet gäller fortfarande dvs. att tekniskt viktiga framgångar gjorts i dialogen trots den generellt svåra politiska situationen vad gäller bl.a. lagföringen av krigsförbrytelser. Uppfyllandet av strategimålen för nuvarande strategi påverkas av den låga reformviljan och den haltande EU-anslutningsprocessen. Inom både förvaltningsreformen av den offentliga sektorn såväl som inom rättsektorreformen finns det strategier etablerade som det svenska stödet följer emedan sektorsstrategier saknas inom andra områden (t.ex. en strategi för ekonomisk tillväxt och en miljöstrategi). Det svenska stödet, främjar reformer men har begränsad påverkan på resultatet pga. bristande politiska förutsättningar. Måluppfyllelsen är låg då centrala funktioner/institutioner, initiativ och direktiv saknas då framför allt RS motsätter sig all sådan styrning. Inom marknadsutvecklingsområdet finns liknande låsningar, framför allt sådant som rör nationella institutioner och policies. EU har nyligen ställt in två projekt som rör handelsinfrastrukturen och stöd till små och medelstora företag. Inom miljösektorn har RS motstånd mot centrala initiativ också hittills stoppat försöken att upprätta en nationell miljöpolicy som uppfyller EU-anslutningskraven. Ambassadens bedömning är att måluppfyllelsen av strategimålen har försämrats ytterligare sedan senaste rapporteringstillfället och gränsar nu till rött. Rent tekniskt har ju också förkortandet av strategiperioden med ett år minskat förutsättningarna till måluppfyllelse då tid är en väsentlig ingrediens i reformer. Sida 2 (8)

3 Bedömning av insatsportföljens genomförande Insatser inom utvecklingssamarbetet går relativt bra på kommunal och kantonal nivå, så också med icke-statliga organisationer och med den privata sektorn. Däremot har program på statlig nivå som förutsätter samarbete och samordning mellan entiteterna problem. Planerings och utbetalningsnivåer har varit relativt höga även om neddragningen av bemyndiganderamen (från 350 till 255 msek) som skedde i samband med delegeringen av 2013 års budgetram försvårar genomförandet av 2013 års verksamhetsplan både i termer av utbetalningar såväl som möjligheten att ingå nya avtal. En rad beredningar har lagts på is i väntan på en ny regionstrategi. Ambassaden hade i 2013 års verksamhetsplan planerat att göra 14 beredningar varav 2-4 blir av och resterande skjuts tills det har klarnat vilken bemyndiganderam ambassaden kommer att få i den nya regionala strategin. Övergripande slutsatser Strategigenomförandet på projekt och programnivå går i huvudsak enligt plan, även om de politiska problem som nämnts ovan också börjar få negativa konsekvenser för genomförandet av insatser. RS bedriver en tydlig separatistpolitik där flera projektledare som är positiva till samarbete mellan entiteterna nyligen har fått sparken, med negativa konsekvenser för projekten. Inom strategiområdet demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är genomförandet av insatsportföljen varierande. Reformen av BiH:s offentliga förvaltning rör sig sakta framåt men saknar enligt vår egen erfarenhet, belagd av EUs framstegsrapport, politiskt stöd, sannolikt då reformer kan hota den nuvarande politiska kulturen som kännetecknas av inkompetens, klientelism och svågerpolitik. Programmet för reform av statsförvaltningen (PAR) är försenat och har svårt att leverera konkreta resultatrapporter på effektnivå. Trots detta har både Norge och Danmark tillkommit som givare som båda bygger på Sveriges roll som leading donor och företrädare i PARCOs styrkommitté. För att sätta större tryck på politiker och på förändringsprocessen bereder ambassaden för nuvarande ett stöd till Transparency International för att följa upp konkreta resultat av programmet ur ett medborgarperspektiv. En mer positiv utveckling kan fortfarande iakttas på kommunal nivå sannolikt då de direktvalda borgmästarna känner större ansvar mot väljarkåren. Givarsamordningen inom lokal utveckling är bra; processen leds av Sverige, Schweiz och UNDP. Stödet till rättssektorn går relativt väl även om man har en fortsatt tuff situation med försök från RS att undergräva det statliga domstolsverkets arbete. EUs strukturerade dialog med BiH har dock bidragit till en ökad samsyn bland experter inom rättsväsendet. Problemet kvarstår dock på den politiska nivån. Implementeringen av den nationella strategin för krigsförbrytelser har gått framåt, men resultatet är begränsat pga. olika synsätt på statliga myndigheters roll. I 2012 års framstegsrapport från EU fick rättssektorn två positiva omdömen ( significant progress ) beträffande i) de effektivitetsåtgärder som det bosniska Domstolsverket (HJPC) genomfört som svar på de många eftersläpande rättsfall som BiH dras med och överflyttningen av krigsbrott till lokala domstolar. En dialog om kvinnors roll i politiken genomfördes i samband med lokalvalen förra året, vilket gav små men ändå betydelsefulla resultat. Sida 3 (8)

4 Inom strategiområdet marknadsutveckling går genomförandet av insatsportföljen bra, även om de genomförs under en ekonomisk recession med en offentlig förvaltning som inte underlättar företagande. De svenskstödda programmen har visat på goda exempel på hur små och medelstora företag kan utveckla sin verksamhet och bli mer konkurrenskraftiga och vinstgivande. Bland konkreta resultat kan nämnas att antalet arbetstillfällen har ökat, produktutveckling har skett, företagsnätverk har skapats, exportmarknaden har utvecklats, kvalitetsinfrastrukturen förbättrats, samt många har fått yrkesutbildning. Användningen av garantier har förbättrat tillgängligheten till krediter. Regionala utvecklingsorgan har utvecklat sin kapacitet att driva företagsprocesser framåt. EUs framstegsrapport 2012 noterar att handläggningstiden minskat för registrering av egna företag (från 55 till 40 dagar) samt för erhållande av bygglov (255 till 181 dagar) samtidigt som faktum kvarstår att företagen tvingas genomgå dubbla processer i RS och FBiH om man önskar agera över entitetsgränsen. Stöd till kvalitetsinfrastrukturens institutioner har varit värdefulla för möjligheterna att bibehålla och utveckla exporten av jordbruksprodukter. Inom strategiområdet hållbar samhällsbyggnad har genomförandet av insatsportföljen av olika skäl drabbats av förseningar, framför allt beroende på långsamt beslutsfattande hos bosniska myndigheter samt undermåliga lokala upphandlingsregler med många överklaganden som följd. Miljösektorn har på ett övergripande plan problem med RS som har dragit sig ur ett nationellt IPA-finansierat program för att ta fram en policy för sektorn. Den finansiellt omfattande insatsen för vattenförsörjning och avloppsrening som Sverige samfinansierar med EIB och EU (IPA och WBIF) går framåt, om än i långsam takt. Implementeringen i federationen har haft problem med erforderliga beslut av entitetsparlamentet, samt med en svag projektledning. RS-delen av projektet fungerar bättre. Rekryteringen av en Sverige-finansierad koordinator via Folke Bernadotte-akademien har nu resulterat i att en EIB-representant nu finns på plats som kan skynda på projektgenomförandet. Det finns idag cirka 50 pågående kommunala vatten-och sanitetsprojekt som stöds med krediter från internationella finansinstitut med gåvobidrag från EU, Sverige och andra givare. Projekten befinner sig i olika stadier och är generellt försenade i genomförandet. Den ekonomiska krisen minskar kommunernas upplåningskapacitet. Politiska dödlägen skapar förseningar i antagandet av policies och beslut. Stödet till avfallshantering har utvecklats positivt både på projekt och policynivå. Betydande besparingar har gjorts i programmet (ca 20 msek) pga. billigare upphandlingar än beräknat och valutavinster, vilket gett utrymme för additionella insatser. Elva nya kommuner från både federationen och RS i Sarajevoområdet har därför kunnat inkluderas i programmet som nu omfattar insatser i 44 kommuner. Sektor 1: Sektormål: Redovisning av resultat Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet Målet för strategiområdet är att bidra till en offentlig förvaltning på central och lokal nivå med en förbättrad förmåga att möta både EU-integrationens krav och Sida 4 (8)

5 medborgarnas rättigheter samt framväxten av ett mer pluralistiskt samhälle med starka demokratiska aktörer. Sektorn inkluderar stöd till insatser på central och lokal nivå, rättsektorreformer samt stöd till civila samhället (inklusive jämställdhetsinsatser). 1-3 viktigaste resultaten som Sverige bidragit till Ökad effektivitet inom rättsområdet Den genomsnittliga handläggningstiden bland olösta tvistemål (exkl. obetalda vatten- och el-räkningar) har minskat med 7% från 887 dagar till 824 dagar från 2012 till Siffran överträffar målet för 2016, som kan behöva revideras. Detta resultat är i hög grad relaterat till den svensk-norsk-finansierade insatsen för rättsväsendets effektivisering, som genomförs av det bosniska domstolsverket (HJPC). Försöken att minska tillgången till information stoppad! Det civila samhället lyckades framgångsrikt övertala regeringen att göra ändringar i Freedom of Information Act (FOIA). Efter en bred och intensiv kampanj med över 200 frivilligorganisationer, ledda av ett antal svenskfinansierade partners, lyckats man avvisa förslaget om en ny lag som skulle ha starkt begränsad tillgången till information. Dessa civila samhällets aktörer, däribland Centre for Investigative Reporting, Balkan Investigative Reporting Network och Transparency International övertygade justitieministeriet att skapa en arbetsgrupp med representation från det civila samhället. Det finns fortfarande en hel del arbete att göra, men denna åtgärd är ett viktigt framsteg för att öka ansvarigheten och öppenheten. Bättre kapacitet i den offentliga sektorn att hantera jämställdhetsfrågor Inom ramen för stödet till FIGAP som syftar till att stärka BiHs förmåga att genomföra en nationell jämställdhetspolitik har följande resultat uppnåtts; Cirka 150 lagar har granskats från ett jämställdhetsperspektiv. Från dessa granskningar har 70% av förslagen antagits. Ett flertal institutioner (akutvård, polis, socialarbetare, advokater/domare, skolor) har fått utbildning i skydd av offer för våld i hemmet. Fler och mer kompetenta personer har anställts vid Gender Agencies på olika nivåer. Totalt finns nu 33 personer med bra och relevant utbildning (jämfört med 26 icke-utbildade personer 2010). 36 projekt som handlar om könsrelaterat våld, gender budgetering, ekonomisk egenmakt för kvinnor, och politiskt deltagande har genomförts under Ytterligare 30 projekt pågår, genomförda av civila samhället. En reviderad handlingsplan för jämställdhet har utarbetats och antagits av regeringen. BiH har tagit fram den första gemensamma rapporten om könsrelaterat våld. Effektivare statsförvaltning Det svenska bidraget till fonden för reform av den offentliga sektorn (PARfund) fokuserar på genomförandet av en reformstrategi som består av 16 projekt inom sex strategiska områden (strategisk planering, offentliga finanser, Sida 5 (8)

6 human resource management, administrativa system, kommunikation och e- förvaltning). Hittills har 10 projekt avslutats, ett är under genomförande, samt fem är under upphandling. Genomförandet är problematiskt, främst beroende på bristande politiskt stöd för reformer, bristande kompetens, brist på ekonomiskt stöd från entiteterna, överlappande ansvarsområden mellan entiteterna och kantonerna, avsaknad av en samarbetsvillig förvaltningskultur samt oegentlig politisk inblandning. Vissa positiva resultat som dock kan nämnas. Systemet för strategisk planering och beslutsfattande har förbättrats, vilket skulle kunna leda till bättre offentliga tjänster till medborgarna. Ett förbättrat informationssystem för budgethantering (BMIS) kommer att öka effektiviteten i budgetplanering och budgetuppföljning. En ny Human Resources Management policy har för avsikt att bidra till att skapa en professionell och politiskt opartisk förvaltning. En kommunikationsplan för 2013 har antagits. En "Business Registration Reform Road Map" har antagits vilket förhoppningsvis kommer att leda till ökad konkurrenskraft för Bosnien och Hercegovinas ekonomi. Utbildning av kommunala tjänstemän och politiker Genom ett utbildningsprojekt, kallat Municipal Training System (MTS) som genomförs av UNDP, har ett utbildningssystem för den kommunala sektorn utvecklats och börjat leverera utbildning; i federationen inom fem områden (storskaliga projekt, office management, underlätta tillgången till information, administrativt förfarande och affärskommunikation) till 408 deltagare; i RS, inom 4 övningsområden med 206 deltagare. En introduktionsutbildning för förtroendevalda kommunalpolitiker (432 i FBiH och 170 i RS) har genomförts efter lokalvalen Projektet har också utvecklat fyra E-learning kurser och har inrättat två webbplatser för entiteternas kommunala utbildningssystem. Sektor 2 : Sektormål: 1-3 viktigaste resultaten som Sverige bidragit till Marknadsutveckling Målet för strategiområdet är att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv med fokus på små och medelstora företag. Sektorn inkluderar stöd till insatser på central nivå (kvalitetsinfrastruktur, handelsunderlättande), samt direkta insatser som syftar till större effektivitet och produktivitet hos små och medelstora företag. Effektivare småföretagare inom jordbruket Försäljningsvolymen i det svensk/usa-stödda projektet FARMA uppskattas ökade med 5% det senaste året. Mellan 2012 och 2013 ökade heltidsarbete med 6% (det var en 6% generell minskning i sysselsättningen mellan 2011 och 2012). Ökningen skedde främst bland exportörer av frukt och grönsaker. Kvalitetsinfrastrukturen för enklare export till EU förbättrad Sida 6 (8)

7 Betydande resultat har uppnåtts på institutionell nivå. År 2013 godkände EU i BiHs plan för s.k. restsubstanskontroll för fjäderfä, mjölk, ägg och honung. Under 2013 har FARMA hjälpt 9 partnerorganisationer att uppnå önskade certifieringar för att få EU-marknader. Generering av utländska investeringar Sedan början av 2013 har FARMA bistått flera privata bolag att få privata investeringar. Ett exempel är en holländsk investering på 1,3 miljoner euro för att starta produktion och bearbetning av shiitakesvamp. Ett joint venture bolag förväntas ge sysselsättning till omkring 100 shiitake odlare. Ett annat företag, lyckades med projektets hjälp dra till sig privata investeringar på euro från ett kroatiskt bolag förutom ett bidrag från Federationsregeringen på KM och ett lån från turkiska Zirat-banken på 1,1 miljoner KM för att etablera en anläggning för livsmedelsproduktion. Sektor 3: Sektormål: 1-3 viktigaste resultaten som Sverige bidragit till Hållbar samhällsbyggnad Målet för strategiområdet är att bidra till en förbättrad vattenförsörjning och avlopps- och avfallshantering. Bättre avloppsrening Sida samarbetar med tre olika internationella utvecklingsbanker, EIB, EBRD och Världsbanken, för förbättra den kommunala vattenförsörjning och minska utsläpp av orenat avloppsvatten. Insatserna kommer att öka den mängd avloppsvatten som behandlas, och därigenom avsevärt förbättra vattenkvaliteten. Insatserna inkluderar alla en kombination av kapacitetsuppbyggnad och investeringsstöd, där Sidas bidrag kompletterar de krediter som lämnas av utvecklingsbankerna. Flertal av projekten har blivit försenade genom tröghet hos partners (kommunala bolag, ministerier, koordineringsenheter etc.) att upprätta projektorganisation och underteckna avtal. Genomförandet har stött på politiska hinder, som t.ex. att ansvaret är delat mellan finans- och vatten och miljöministerierna, som styrs av olika partier. Vissa kommuner har också problem med sin upplåningskapacitet. Markförvärv och expropriation för byggande av infrastruktur är också ofta ett problem, som i fallet Mostar. Vissa framsteg har skett i samarbetet med EIB. Upphandlingar pågår i 10 kommuner och anläggningsarbete har startat i 6 kommuner. Byggandet av en biologisk avloppsreningsanläggning i Zivinice, som finansieras av Sida pågår som ett komplement till tidigare Världsbanksfinansiering och kommer att slutföras i augusti Investeringen kommer att leda till behandling av m3 avloppsvatten per dag upp till erforderlig EU-standard. Bättre avfallshantering Programmet för förbättrad sophantering (Municipal Solid Waste Management) Sida 7 (8)

8 har lett till följande resultat: 15 kommunala avfallshanteringsplaner har utarbetats och antagits i kommunerna. Mallen för kommunala planer för avfallshantering som utvecklats av projektet har blivit en förebild för planer för avfallshantering i BiH och har även använts som modeller i master-studier vid tekniska fakulteten i Sarajevo. Under det senaste året har 15 kommuner deltagit i ett kapacitetsuppbyggnadprogram som nu totalt omfattar 33 kommuner. Cirka 133 personer från 33 kommuner har fått utbildning, och cirka 45 ytterligare personer från 11 nya kommuner kommer att få utbildning och kapacitetsstöd. Genomförandet av de tekniska delarna av projektet pågår i samtliga 33 kommuner, omfattande upphandling av sopbilar samt utrustning som soptunnor och sopcontainrar. Uppföljningen av kommunernas reformer visar på en gradvis ökning av områden där avfallsinsamling sker, liksom en ökning av mängden avfall som samlats in. Målet är att öka antalet hushåll som får kommunal sophantering med ytterligare hushåll som motsvarar ytterligare ton avfall. Sida 8 (8)