Konjunkturen tuffar på trots geopolitiska risker

Transkript

1 Marknadsbrev april 2014 Konjunkturen tuffar på trots geopolitiska risker Geopolitiska risker lurar. Den globala konjunkturen ser ut att kunna fortsätta återhämta sig trots att nya geopolitiska risker dykt upp på horisonten. Läget är naturligtvis svårbedömt, men hittills har Ukrainakrisen inte orsakat några större spridningseffekter på de finansiella marknaderna. För riskaptiten på de finansiella marknaderna är det fortfarande Feds agerande som spelar störst roll. Återbäringsränta jämnar ut svängningarna. Traditionell förvaltning är Sveriges största sparform. Men den omges av en del begrepp och nyckeltal som kan vara svåra att tolka och förstå. Två av dem är återbäringsränta och totalavkastning. Vi förklarar hur de hänger ihop och hur vår avkastning fördelas mellan Skandias kunder. Lönsamt med småbolag för den långsiktige. Svenska småbolagsfonder är den fondkategori som har utvecklats allra bäst under de senaste tio åren bland fonderna i Skandias sortiment. Även sett på fem år ligger kategorin i topp. Efter den senaste tidens starka uppgång finns risk för kortsiktiga bakslag. Men för den långsiktige som är beredd att ta lite större risk kan småbolagsfonder vara ett passande inslag i portföljen. Börsutveckling 28 februari 31 mars i svenska kronor Nordamerika 1,8% Sverige 1,2% Europa 0,1% Ryssland 1,4% Asien Japan 0,3% 2,1% Afrika 7,0% Sydamerika 10,0% Australien 5,4% Världen 1,3% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROKRÖNIKA Geopolitiska risker lurar Den globala konjunkturen ser ut att kunna fortsätta återhämta sig trots att nya geopolitiska risker dykt upp på horisonten. För de finansiella marknaderna spelar Feds agerande en av de viktigaste rollerna för riskaptiten. Vi räknar med att USA fortsätter med en långsam avtrappning av stimulanserna. I euroområdet kommer ECB däremot troligen behöva gasa. I Sverige är tillväxten nu på väg att ta fart. Det gör att Riksbanken förmodligen lämnar reporäntan oförändrad i april, trots att inflationstrycket är fortsatt mycket lågt. I vår senaste publicering av konjunkturutsikterna som kom ut i februari målar vi upp en måttligt stark återhämtning av världsekonomin i år. Vår bedömning är att den bilden fortfarande står sig, men som alltid omgärdas prognoser av en del risker. Några av dessa risker har varit på radarn en längre tid som till exempel fördjupad eurokris, negativa konsekvenser av stramare amerikansk penningpolitik, ökad finansiell och ekonomisk sårbarhet i flera tillväxtekonomier samt en alltför snabb inbromsning av den kinesiska tillväxten. En ny risk som seglat upp på radarn den senaste månaden är krisen i Ukraina och ökade geopolitiska spänningar gentemot Ryssland. Det här är främst en säkerhetspolitisk kris med stormaktspolitiska förtecken. Därmed skiljer sig Ukrainakrisen från det radband av skuldkriser som vi lärt känna de senaste åren. Begränsade spridningseffekter av Ukrainakrisen Hittills har det inte blivit några större spridningseffekter på de finansiella marknaderna. Det är främst den ryska börsen och rubeln som har fallit ordentligt när riskpremier har stigit och kapitalutflöden tilltagit. Utländska investerares förtroende för Ryssland riskerar att vara ordentligt naggat i kanten för en tid framöver. Det gör även den ryska konjunkturen sårbar och tillväxten var redan i utgångsläget på en fallande trend. De ekonomiska effekterna av krisen i Ukraina på omvärlden är naturligtvis svårbedömda. De direkta handelsrelationerna mellan Ryssland och EU-länderna är relativt begränsade. Det är främst öststaterna med Baltikum i spetsen som har stor exponering, och där skulle en svacka kunna bli kännbar. Rysslands handel med Västeuropa är däremot relativt liten. Tyskland har en exportandel till Ryssland på cirka 3 4 procent, medan Sveriges är cirka 2 procent. De direkta kanalerna via handel är därmed begränsade och inget som borde stjälpa den pågående återhämtningen i Europa. Men situationen är komplex och den politiska krisen är inte över. Hot om ökade ekonomiska sanktioner från väst mot Ryssland kan mötas med energiransonering. Om konflikten eskalerar kan energisektorn bli en spelbricka i stormaktspolitiken och det är något som skulle kunna tynga förtroende bland både företag och hushåll och i förlängningen även konsumtions- och investeringsviljan. Men i dagsläget är det svårt att spekulera i hur konflikten kommer att utvecklas. Fed höjer räntan nästa sommar I USA har aktiviteten i början av året tappat lite fart, men det är med största sannolikhet orsakat av ovanligt kallt väder och därmed en tillfällig inbromsning. Det finns mycket som fortsätter att peka mot en acceleration av BNP under våren. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Exempelvis har arbetslösheten fallit relativt snabbt ned mot 6,5 procent. Samtidigt blir finanspolitiken mindre stram i år. Den lite svagare ekonomiska statistiken var inte heller något som hindrade Fed från att ytterligare minska på den penningpolitiska stimulansen. Därmed fortsätter Fed nedtrappningen av sina månatliga obligationsköp. Om centralbanken fortsätter trappa ned köpen i den här takten är obligationsköpsprogrammet avslutat innan årsskiftet. Som väntat ändrade Fed också sin framåtblickande kommunikation och tog bort den tydliga kopplingen mellan nivån på arbetslösheten och en första räntehöjning. Nya fedchefen Janet Yellen upprepade dock att styrräntan kommer att ligga kvar på mycket låga nivåer ett bra tag efter att obligationsköpen är avslutade. På en direkt fråga preciserade Yellen det till att motsvara ungefär sex månader. Det är helt i linje med våra egna prognoser som indikerar en första räntehöjning till försommaren nästa år. Marknaden blev dock tagen på sängen av det konkreta budskapet, vilket fick marknadsräntor att stiga och börsen att falla. Sedan Fed förra våren började signalera en omsvängning av penningpolitiken från superexpansiv till något mindre expansiv har marknaden reagerat relativt kraftigt. Omställningen till en mer normal penningpolitik kommer ta tid, men det är uppenbart att marknaden behöver vänja sig vid tanken på att nollräntepolitiken inte kommer att bestå för evigt. Feds kommunikation och förväntningar om framtida amerikansk penningpolitik kommer fortsätta att vara en av de viktigaste faktorerna som kan påverka marknadernas humör negativt. 2

3 Mer att vänta från ECB I euroområdet fortsätter konjunkturindikatorerna att peka mot en återhämtning. Det är främst de tidigare krisländerna i periferin som visar störst förbättringar. Obligationsräntorna i dessa länder har fortsatt att falla och är nu på eller under de nivåer som rådde innan eurokrisen bröt ut på allvar våren Utvecklingen hänger sannolikt ihop med att konjunkturbotten är passerad och att förbättringar nu kan skönjas. Men sjunkande ränteskillnader mellan de krisdrabbade länderna och Tyskland kan också förklaras av allmänt god riskaptit och att investerare fortsätter sin jakt på avkastning i en lågräntemiljö. Även om utvecklingen går i rätt riktning tror vi att ECB kommer att vidta ytterligare penningpolitiska lättnader för att stimulera ekonomin och stävja deflationsrisker. Eftersom styrräntan redan är mycket nära noll är det mest troligt att ECB vidtar någon typ av kvantitativa åtgärder som riktar sig mot små och medelstora företag istället. Svensk tillväxt repar sig Svensk tillväxt avslutade 2013 oväntat starkt. BNP växte med 3,1 procent i årstakt under fjärde kvartalet förra året. Det är en välkommen återhämtning efter ljummen tillväxt under årets tre tidigare kvartal. Till viss del beror det starka utfallet på lageruppbyggnad. Lager anses inte tillhöra den finaste kategorin av tillväxtbidragen. Risken är ju att varorna blir liggande på lagerhyllan om efterfrågan inte tar fart. Just lagerkomponenten är något som varierat kraftigt det senaste året både på nedsidan och uppsidan och det har gjort BNP-statistiken svårtolkad. Men sammantaget är ändå vår bedömning att svensk tillväxt accelererade under andra halvåret, drivet främst från ökad konsumtion. Det betyder också att så kallade hårda data faktiskt nu börjar visa konjunkturuppgång i linje med flertalet förtroendebarometrar som en längre tid andats optimism. Det starka utfallet kommer sannolikt också få Riksbanken att revidera upp sin tillväxtprognos för i år BNP Svensk BNP-tillväxt Procentuell årlig förändring jan -05 jul -05 jan -06 jul -06 jan -07 jul -07 jan -08 jul -08 jan -09 jul -09 jan -10 jul -10 jan -11 jul -11 jan -12 jul -12 jan -13 jul -13 BNP exkl lager Källa: Macrobond Besvärligt läge för Riksbanken Inflationen fortsätter däremot att vara besvärande låg oavsett vilket mått på inflation man använder. Inflationen har dessutom varit på en fallande trend och varit under Riksbankens inflationsmål på två procent en längre tid. Det finns inte heller många faktorer som pekar på att inflationen skulle börja ta fart nämnvärt i närtid. Det låga inflationstrycket kommer därmed att väga tungt i ena vågskålen inför nästa penningpolitiska möte i april. Senaste tidens starkare tillväxtutfall och bättre konjunktur på gång talar dock för att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad. En ytterligare sänkning av reporäntan längre fram kan dock inte uteslutas särskilt om de långsiktiga inflationsförväntningarna skulle börja dala. För Riksbanken är det ett knivigt läge. De risker som Riksbanken tidigare lyft fram kring hushållens skuldsättning finns fortfarande kvar i oförminskad omfattning. Det har debatterats livligt den senaste tiden att Riksbankens reporänta är ett trubbigt verktyg för att komma åt dessa risker. Dessutom är det Finansinspektionen som fått ansvar och verktyg för att hantera makrotillsyn. Även om dessa påståenden är sanna, är bilden mer komplex än så. Även Finansinspektionens verktyg i form av ökade kapitalkrav och likviditetskvoter på bankerna är trubbiga när det gäller att stävja hushållens kredittillväxt. Och direkta amorteringskrav som mer precist skulle kunna minska skulderna är en väg som Finansinspektionen i dagsläget inte verkar vilja ta. Istället pratas det om att stärka amorteringskulturen, vilket måste anses vara ett mjukare och inte lika effektivt verktyg. Riskerna kring hushållens skuldsättning låter sig därmed inte helt enkelt fångas inom ramen för makrotillsyn. Ett av de grundläggande problemen är att stark befolkningstillväxt i storstäderna inte matchats av ökat bostadsbyggande. Det har sannolikt bidragit till att driva upp både bostadspriser och belåning. Samtidigt är det skattemässigt förmånligt att ta lån då fastighetsskatten är slopad och det finns generösa ränteavdrag. Givet dagens situation blir det alltmer tydligt att det är politikerna som egentligen sitter på de skarpaste verktygen för att kunna stävja en osund utveckling. Tänkbara politiska åtgärder handlar både om att öka byggandet men också att minska skatteincitamenten för belåning. Att öka byggandet handlar dock om långa processer och att börja fasa ut ränteavdraget är förmodligen inget en politiker vinner val på. Riksbanken har efter sina senaste räntebeslut vädjat att flera politikområden behöver hjälpas åt i den här frågan. Stegen framåt har dock i realiteten varit små och vägen framåt är slingrig och allt annat än lättnavigerad. Heidi Elmér Chefekonom 3

4 TRADITIONELL FÖRSÄKRING Finurlig utjämning Traditionell försäkring är Sveriges största sparform. Med hjälp av återbäringsränta jämnas svängningarna ut. Med sparformen följer en del begrepp och nyckeltal som kan vara svåra att tolka, och jag tänkte i denna artikel förklara hur avkastningen fördelas mellan Skandias kunder. Traditionell försäkring, eller traditionell förvaltning som den ibland kallas, är den största sparformen vi har i Sverige, särskilt när det gäller pension och tjänstepension. Den omfattas av någon typ av garanti och försäkringsmoment. Spararen behöver sedan inte själv göra några placeringsval utan det sköter försäkringsbolaget. De begrepp som är starkast kopplade till utvecklingen av sparkapitalet är totalavkastning och återbäringsränta. De här två begreppen är inte riktigt samma sak, men hänger ihop på ett finurligt sätt för att passa särskilt bra för just pensionssparande. Så här funkar det. Skandia förvaltar i sparformen runt 320 miljarder kronor för omkring 1,2 miljoner kunder och placerar dessa i traditionella tillgångsslag som aktier, räntor, fastigheter men även i alternativa investeringar som infrastruktur, onoterade bolag och råvaror. Avkastningen i placeringsportföljen är det som brukar rapporteras som totalavkastning, ungefär på samma sätt som du kan följa utvecklingen på en blandfond eller ett aktieindex. Totalavkastningen kan, precis som för fonder, variera och landa på minus under ett dåligt år. Men till skillnad från hur det fungerar i en fond påverkar det inte storleken på ditt sparkapital omedelbart, eftersom vi jämnar ut bra och dåliga år med hjälp av återbäringsräntan. Man kan säga att det sparas lite i ladorna i bra tider för 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% Totalavkastning Avkastning/återbäringsränta Procent Genomsnittlig återbäringsränta att kunna ta av i sämre tider, som en gemensam buffertfond. Skandia har en policy för hur den kollektiva bufferten ska se ut och det är storleken på den som i sin tur avgör nivån på återbäringsräntan. Ta finanskrisens 2008 som exempel: portföljens avkastning landade på minus 13,4 procent, men spararna fick 2,4 procent i återbäringsränta. Åren efter sköt avkastningen i höjden, men återbäringen hölls nere så att vi kunde fylla på ladorna igen. Bilden nedan illustrerar på ett bra sätt hur det fungerat i praktiken från 1992 till idag. Tekniken för att jämna ut avkastning med återbäringsränta är ovanlig och det är faktiskt bara vissa traditionella pensionsbolag som gör så här idag. Det är synd, för den passar väldigt bra för just pensioner. De flesta föredrar en pensionsutbetalning som svänger så lite som möjligt, men för att uppnå detta med sparformer utan utjämning behöver man minska risken i placeringarna, till exempel genom att investera mest i obligationer för dem som närmar sig pensionsåldern. Det ger lägre förväntad avkastning som följd och eftersom utbetalningstiden kan vara minst lika lång som tiden man sparat så gör det väldigt stor skillnad. Det fina med att använda återbäring är att det går att minska svängningarna utan att sänka risken och därmed möjligheten till hög avkastning. För en gångs skull går det faktiskt att både äta kakan och ha den kvar. Skandia Liv: aktuella siffror Mattias Munter,Pensionsekonom Totalavkastning senaste 12 mån: 7,3 % Aktuell återbäringsränta: 6 % före skatt och avgifter Kollektiv konsolideringsgrad: 110 % Solvensgrad: 161 % Siffror per

5 PLACERA Lönsamt med småbolag för den långsiktige Svenska småbolagsfonder är den fondkategori som har utvecklats allra bäst under de senaste tio åren bland fonderna i Skandia sortiment. Även sett på fem år ligger kategorin i topp. Efter den senaste tidens starka uppgång finns risk för kortsiktiga bakslag. Men för den långsiktige som är beredd att ta lite större risk kan småbolagsfonder vara ett passande inslag i portföljen. Under de senaste tio åren har index över svenska småbolags aktier stigit med 290 procent, vilket kan jämföras med index över hela Stockholmsbörsen som är upp ca 206 1) procent. Både siffrorna är mycket starka, och placerar den svenska börsen i den absoluta toppen bland internationella börser. Att det är just de små bolagen som har gått allra bäst har flera förklaringar. Högre tillväxt, högre risk Börsens små bolag tenderar generellt sett att växa snabbare än större, mer mogna företag. Det hänger ihop med att de mindre företagen ofta befinner sig i en tidigare utvecklingsfas än större företag. När ett bolag är inne i ett expansionsskede, och går från produktion i liten till stor skala, tenderar investerares förväntningar på företagets vinster och försäljning att öka. Det brukar leda till stark uppgång för företagets aktier. Och det finns gott om exempel på mindre bolag i Sverige som genomgått en sådan resa. De senaste årens låga räntor och goda tillgång till finansiering har också inneburit gynnsamma förutsättningar för de små tillväxtföretagen. Men de små bolagen förknippas även med hög risk. För företag som befinner sig i snabb utvecklingsfas brukar både finansieringsrisker och strategiska risker generellt sett vara högre. Det är också vanligare att de små företagen har mer nischade affärsmodeller och verkar inom mer riskfyllda branscher, såsom t ex bioteknik och ny teknik. Det tenderar att ge sämre stabilitet i verksamheten jämfört med de mer väletablerade börsjättarna. God riskaptit gynnar småbolag Den kanske enskilt viktigaste faktorn bakom rallyt för småbolagens aktiekurser under senare år är trots allt den goda riskaptiten bland såväl svenska som internationella investerare. Ökad riskvilja leder till att kapital söker sig till börsen, vilket driver upp aktiekurser och gör att likviditeten på 1) Avser procentuell utveckling för småbolagsindexet Carnegie Swedish Small Cap Index och det breda aktieindexet SIXPRX Index inklusive återinvesterade utdelningar under perioden Källa: Macrobond marknaden ökar. Det har även bidragit till att likviditeten i de allra minsta bolagens aktier har ökat, vilket har gjort det möjligt för fondförvaltare att investera i dem. Eftersom risknivån bland småbolagen generellt sett är högre än för de stora bolagen tenderar deras aktiekurser att svänga mer, såväl upp som ned. Under perioder när börserna stiger brukar därför småbolagens aktier utvecklas bättre än den breda marknaden och vice versa. I grafen nedan över de senaste tio årens utveckling syns det tydligt. Under åren fram till finanskrisen var uppgången för småbolagsindex omkring 40 procentenheter högre än för det breda indexet. Men under den efterföljande nedgången sjönk de mindre bolagens aktier desto mer, och när aktiemarknaderna bottnade runt årsskiftet hade småbolagsindex tappat merparten av sitt försprång Totalavkastning Procent SIXPRX Carnegie Small Cap Index Källa: Macrobond Risk för bakslag Det är inte bara på fem och tio års sikt som småbolagsfonderna ligger i topp. Även under det senaste året tillhör de vinnarfonderna. Exempelvis har den breda aktiefonden 5

6 Skandia Sverige gått upp drygt 18 procent, medan Skandia Småbolag har stigit med 28 procent under de senaste 12 månaderna. Följden är även att värderingarna har stigit, och förväntningarna på de små bolagen är högt ställda. Det ökar risken för bakslag om företagsvinsterna inte når upp till förväntningarna. Och det faktum att småbolagsaktierna är särskilt känsliga för svängningar i investerares riskaptit ökar på risken ytterligare. Som investerare bör man därför vara beredd på tvära kast. Men för den långsiktige investeraren med is i magen, och som vill ta hög risk för att öka möjligheterna till god avkastning, har småbolagsfonder en given plats i portföljen. Tre fondalternativ Skandia erbjuder tre småbolagsfonder i det utvärderade sortimentet. Skandia Småbolag och Lannebo Småbolag har snarlik investeringsfilosofi där bolagsanalysen styr investeringsbesluten fullt ut. Förvaltarna fokuserar på aktier som utgör maximalt 1 procent av Stockholmsbörsens samlade marknadsvärde. Carnegie Swedish Small Cap, som togs in på fondplattformen i höstas, är ett alternativ med något högre risk. I denna fond har förvaltaren möjlighet att investera upp till 10 procent av portföljinnehavet i onoterade bolag för att kunna fånga företag som bedöms ha större tillväxtpotential. I förvaltningen fästs även vikt vid bolag som bedöms gynnas av långsiktiga tillväxtteman. Den genomsnittliga bolagsstorleken tenderar dessutom att vara mindre i denna fond jämfört med övriga småbolagsfonder. Risknivån i samtliga dessa fonder är hög och de lämpar sig därför för en sparhorisont om minst fem år. Som investerare bör man därför vara beredd på tvära kast. Men för den långsiktige investeraren med is i magen, och som vill ta hög risk för att öka möjligheterna till god avkastning, har småbolagsfonder en given plats i portföljen. Fakta småbolag: Inte så små som man kan tro En vanlig definition av småbolag är att deras marknadsvärde får utgöra maximalt 1 procent av det samlade värdet på Stockholmsbörsen. Det gör att företag som exempelvis Trelleborg, MTG och Meda definieras som småbolag trots att de kan ha flera tusen anställda, omsätter miljardbelopp och i flera fall har internationell verksamhet. I de flesta småbolagsfonder brukar portföljen bestå av ett flertal aktier, vilket innebär att man som sparare får en god spridning mellan både de lite större och de mindre bolagens aktier. Johan Lundqvist, ekonom Gustaf Sjöström, fondanalytiker 6

7 PLACERA Tillväxtmarknader i fokus I höstas lanserades Skandia Tillväxtmarknadsfond med Lazard Asset Management som förvaltare. Lazards aktieförvaltning har genom åren visat mycket stor skicklighet och har haft hög avkastning i sina fonder. Nedan diskuterar vi hot och möjligheter för tillväxtmarknaderna med förvaltaren, Stephen Russell. Hur ser ni på den svaga utvecklingen för tillväxtmarknader på senare tid? Det är svårt att peka ut en enskild faktor till tillväxtländernas underprestation. Vår uppfattning är att ett flertal olika faktorer har drivit utvecklingen. Efter den globala finanskrisen har världstillväxten avtagit. Kina har också bromsat sin investeringstakt från ohållbart höga nivåer. Avmattningen i USA och Europa har också kylt av den globala handeln, vilket har drabbat många bolag eftersom exportrelaterade intäkter har varit en viktig källa till tillväxt. Sammantaget har dessa faktorer bidragit till lägre lönsamhet för många företag på tillväxtländernas börser. Länder med stora bytesbalansunderskott drabbades även särskilt hårt efter att den amerikanska centralbanken meddelade att dess stödköp av obligationer skulle minska. Det bidrog till att de stora kapitalflöden som har gått till många tillväxtekonomier under de senaste åren bytte riktning. Vilka är de största hoten mot tillväxtländerna i år? De främsta riskerna, som vi ser det, härrör från osäkerhet kring den amerikanska penningpolitiken och dess påverkan på räntor, växelkurser och inflation i flera tillväxtländer. Vidare står många länder däribland Indien, Turkiet och Brasilien inför politiska val i år. Det kan innebära både möjligheter och osäkerhetsmoment. Dessutom skulle tillväxtbesvikelser från Europa och USA naturligtvis vara negativt för aktiemarknaderna under Omvänt vad ser ni för triggers för tillväxtländernas aktiemarknader under 2014? Vi tror att strukturella reformer är det som har störst potential att få fart på tillväxtmarknaderna under Det skulle bana väg för stabilare tillväxt i framtiden och kan bidra till att balansera de ekonomier som dras med strukturella obalanser. I vissa fall, som i Kina, behövs ansträngningar för att minska andelen investeringar och öka konsumtionen. I andra länder, som Brasilien, måste konsumtionen istället hållas tillbaka, så att investeringar kan öka. Det är viktigt för att förbättra produktiviteten, så att företag kan bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt kunna bevara nuvarande lönenivåer. Om beslutsfattare lyckas övertyga marknaderna att de har för avsikt att agera i dessa frågor skulle det kunna vara en trigger för börserna. Kommer reformer att räcka för att ändra inställningen till tillväxtmarknaderna, eller behövs fler förändringar? En större omvärdering av helhetssynen på tillväxtmarknaderna kommer sannolikt kräva att resultat och avkastning på eget kapital förbättras. Vinsttillväxten bland företagen har i huvudsak varit låg sedan mitten av 2008, samtidigt som avkastningen på eget kapital fortfarande är långt under de nivåer som noterades före finanskrisen. För att få till en förbättring på dessa områden kommer fortsatt ökning av den globala tillväxten samt ombalansering av länders ekonomier att krävas. Hur positionerar ni fondinnehaven idag har ni särskilt fokus på några specifika länder eller sektorer? För närvarande har vi en övervikt i sällanköpsvaror, teknologi och sjukvård. Vi underviktar samtidigt bolag med stort konjunkturberoende som till exempel råvarubolag, vars avkastning på kapital är svag och sannolikt inte kommer att accelerera i någon större utsträckning under överskådlig framtid. Vi underviktar också dagligvaror eftersom det är den dyraste sektorn sett till praktiskt taget alla måttstockar. Sett till de olika länderna har vi en stor övervikt i Kina, som också utgör största delen av portföljen. Vi anser att några av de bäst positionerade företagen på tillväxtländernas börser kommer från Kina. På lång sikt tror vi att landets reformagenda kommer att vara mycket fördelaktig, och den nya ledningen är mer inriktad på kvalitet snarare än kvantitet av tillväxt. Det kommer dock att bli en lång och utdragen process, och vägen kommer att vara ojämn. Om Skandia Tillväxtmarknadsfond Skandia Tillväxtmarknadsfond ger bred exponering mot tillväxtländernas aktiemarknader. Eftersom fonden är nystartad finns det inte någon längre avkastningshistorik tillgänglig. Teamet som förvaltar fonden har arbetat tillsammans på Lazard sedan 2009, och avkastningen i övriga fonder som de förvaltar har under de senaste tre åren varit högre än jämförelseindex under varje år både i stigande och sjunkande marknader. Risknivån i Skandia Tillväxtmarknadsfond är hög och fonden lämpar sig därför för en placeringshorisont på minst fem år. 7

8 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 0,82% 15,61% 27,71% 140,37% Norden 0,18% 21,76% 27,32% 111,89% Europa -0,07% 22,67% 30,45% 75,76% USA 1,65% 20,94% 51,57% 99,50% Japan -0,88% 10,79% 19,79% 28,34% Brasilien 12,11% -11,32% -32,66% 14,44% Ryssland -1,91% -12,75% -34,01% 58,01% Indien 9,79% 4,98% -11,19% 60,91% Kina -0,77% 2,36% -2,84% 28,43% Världsindex 1,45% 16,24% 30,93% 78,06% Tillväxtmarknader 4,10% -1,16% -6,18% 54,30% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,47 1,00% -0,27% 2,36% -21,52% EURSEK 8,91 0,75% 7,12% -0,44% -18,45% GBPSEK 10,78 0,55% 10,00% 6,40% -8,68% EURUSD 1,38-0,24% 7,40% -2,75% 3,92% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 101,6-0,98% 4,52% -4,82% 104,55% Olja (Brent Crude, 1st future) 107,8-1,20% -2,65% -8,18% 118,89% Guld (Spot) 1 284,0-3,20% -18,52% -10,35% 39,70% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 0,75 0,0-25,0-75,0-25,0 ECB 0,25 0,0-50,0-75,0-125,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,78-12,9-26,0-152,3-25,5 USA 2 år 0,42 10,1 18,0-40,3-37,8 Tyskland 2 år 0,16 3,1 16,5-163,1-107,6 Sverige 10 år 2,12-10,7 25,6-123,0-87,3 USA 10 år 2,72 7,0 85,9-75,2 5,5 Tyskland 10 år 1,57-5,8 25,9-178,8-142,8 Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverige Tyskland USA Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 8