Tema Samiskt Massor av spännande läsning. Kveli-Bua en mötesplats för invånarna. Vaajma visar upp sig på mässa i Nederländerna.

Transkript

1 Nyheter sid Kveli-Bu e ötesplts för ivår Nyheter sid 19. visr upp sig på äss i Nederläder Tidige Liere, Hotge, Frostvike, Røyrvik Gästkröik sid 2. Kouer ed siske ibyggere å h so ål o likeverdige helsetjeester for befolkige. r 1/2014 Reportge, sid Stor frgåg för ölbryggeri Foto: Mårte Wiker kt Fokus: samis te be ett t r te täk sig kt Fokus: samis k i Foku s: s Fkt iskt o V js ser Fo Sisk Reärig ärigr ärigr e är de störs t äri hör ocks edi, ge. å slöjd, kost jkt och Till de sis och usik k trdit fiske. Ny. ioell, Kultur ärigr är turis De sis, beroede k klädedräkt e klls rött, gult på vrifrå kolt. Kolte och gröt du ko s utsee Ser er. Ge. Kolte de vrier es Såge hr ege flgg väds vid r färger sjugs och tiolsåhögtidlig tillfälle är blått, tiold i högti dlig g, Sái ge 6. februri. sh sog g so Seby på de lávll. Ursprug sisk r i sfolk Vj I Frost Ser vike är ett v Vourese och Hot folk är världes ge fis tt i i reib, Ohredhk sebyr läder de levt på s ursprugs e och folk. Ge koloisert Red plts Røyrvik eitedistrikt: Østre Jijjeverie es tieverie, 9 ugu geo s. og deler. I Norg sti firs N historie, t för dess Liere e ursprugs og deler v Liere. Luru dl Reibeited er reidrifte före det folkes v Sås tt delt istrikt dekk Atl Reibeited dg i värld se. er både istrikt dekk r Viktig e. Det hr pltser er deler ite geo Akrede v i Vj på tl et se förts ågo sligsp i Frostvike folkrä tlet r är uge är kig se v se idg står lts och begr sed lågt relägde r, efterso färlig och k r. Uppg vigsplt tillbk e vid de de är upps r skilj ed ifter M beräk gl viktig sis er. kttigr sig frå det kyrkogårdes bygg verklig k Käll: r tt: byggd des det. på gl kpell er.se se so r fis bor i hel Sáp i Sveri i. bor i Norg ge. e. Ve är se? I se tigslge skriv fis e i dig defiitio ed pellets. i röstlä eller h skotersläpet hft sis gde till Se på ve so Fo k jg Mts Isk fyller Persso k so är se extrslt tiget FAktA Foto: MtsÅke För tt tjä e säger språk. För tt k och Språket lge i he få lite svetsjobb us tt ig oftre är edstäd, et och ibld t på ig s- diskriier se dig du sk h stressde. vr dräg i dr tt hälfte v : v bekyrde och vr se jg brukr också uiversitet visr sisk totlt de cirk 18 år orolig, ge.s tidigre.. stress är i ålder 13 till språke. Isk Sprrock uder klvärki upplevt Visst upplever isk skolbr jg so positivt. 700 ser vux ite sebyr ite Mts Det upplevde Isk till soperso l hr koer och del v de ug is koi Sáp er tlr Nu lägtr Mts Vj och lik stor viter för reskötse 000 rer. åg y erf- räkigr k ed cross. SydsiskMik k so hr rut 4 i tlr ågod hel I Stugu fick 18 till 28 år hr E så här dålig Och på ätter F till fjälls t el Jo re. Då drr h t ser i ålder för, språk grud hr slktt. förlorr viterbetesl v de eig Vi bete och ll rovet behdlig på so är det pisr. Sisk h ibld sse cykel. Bk kt grubbl över dåligt högstdiet i Fölrehet v dålig tls så här viter e Och o iet klldes Efter tt h gått D Isk Sprrock tide. hr okr, 21, i är de är v ser gr livet, säger h. sisk härkost. Detetär ädå och gys gysiet i N: Mts ce si på iet djur. v år ord ig u tre i o på sprrock det Isk s både 300 ord lk isk tugjobbt. blev På högstd Mts lppjävel tig förldrig tvekt lige de tru d Vd är för söriktigt Född: 1992 Så ibld dröer el. u är Mts Jg blev klld det i är de Mts Isk företgre. och fe-jobb. för lppjäv de 29 et isk MtsÅke Persso egesáp Ädå Östersud. is. hr gysiet. Och i? så re och de i Fro Sáp vligt ått till ret Bor: Vlsjöby högstdiet och i är seed rer. är he l v u, so ifo på tt h ett popu stv Jg gick idustriprog vlsjöby resköt uppväxt är är ute över sitt yrkesvl. lite vudsjuk ts rs sträc blev hde ike se och Yrke: Reskötre up S gu r Jg k bli helsäger ker sig jobb, häder fortfrde -Hiriktig på svets. Och jg ju itt liv. Jg lär S och Sto Att få får ut irelö tioe pd et sti ivi tio ett t Jg är ju född täk går över Ryss d, Det här är ig ett ot blev jg väl ledse r orå för- ied ge direkt ef20 edre hör vd kopisr Bäst ed jobbet: tt dso ds. I börj kär leld,dj Blå de på ge is ut frå BB ri llt rg. ige 05 gd s gräse lägre. jobb i Östersud ed Fil jg hr svårt och jät koit kt Sjö ätt Kolh erbjude upbildts bryr jg ig ite och tt de stidigt llde ge ed U ts, es d, Sveri s s Me jg trivdes u vid Idre.Fö V lvö o Ii först redet vr ute så ycket Me åde hr t i rg. är pp rhe. e vlt Stugu, r ie ge U j ed so fo h. jg ter utbildige Vd re, ge di dr y e räoch viter, krig för e plåg. vr lge se och hr ite e är e rer r djure. gler o re S ppdr dig på helger. hidrr Jg är ju född g di åg i os llnorg detso vr ärst grder kllt och se i A eig e. I Sverige t hr rke E seis på ldrig där. Det skiljig. by?och Det är drygt 20 igs ktiv et gmts Isk. ru is g hel. Fö två julfi ite vä ä io st Jg st rd by drivsko åt t. är Tidige förr det själv, säger jg ik s är frå året red kt de re stde s viterdg år is str s reskötsel br tt so sed På tre de rd oer h gistrde e. jg tog ie isak är Vik- frå ev t så 1eko s äi uppd ifo skolårecegick t kosäger h dess vr är dder FörstA och är o e Mts Isk på 5/ likde, ågot ärk ete Jäsex också MAts et t r reskötre. tio et ger och e v VAAJMA r 0ois träffr up so ett sj. t rebe. vrit ed.et e kid ige visar r ru ru er sk r då häde persk före hefjäll ege företgre ultso s tloch ig scso te, Isk. geog gi Vlsjöby. örfisk org t pd oc ors g är tio tror e er t 15 AvhAdlhr erfrehet v etisk ku d uder h studete. Mts Mtsjkt och. t orå lupe, Vlsjöbys ode by där eisk s u oc t sv rge h s kus t sce lig 0 e skol tt de so erso bytte titt utfordrr sebys viserr sk det bor fiske. E se r, eyttj Resde r ergetill också hre er h r t i k t ök t dle H är här och ser. Av S H rför stor sädet r till sk kötsel är de by vid Ueå ko äflyttdes frå getrru sär bld Norlt rer dä är g ed på gå isk pe v se Ade is är lltså förbehålle he ite kuppgavhadlig so e r oc se r p o r lik rer ed pellets. Hotg ärse tio ettktstort viter ök oc ve frå r bl ku r o byrutbygg ord tio re års. so också ik åg härso är. rk så ltu I e i Öe Io rker. l h e själ de ift rso es ve för k äst tre i si tur vidkrftsp oc, til h k gor, d r. fo skogsldet d lltär edl vr i skogsldet dg ärste r se v består gervrje vklt.t st l sk s Joievsv bk Jiigeverie so rk str eseby är i det h på gör lgå vid iiti I e eri s r icetfro ter för de v fler fis re sefö ohos by tdefler Viterbetet s i ågoers lt ssse igtie, r ök Oc låg fes k s t till påer proble ru stvios Fot de ge pj rr er t reig till kustert fir reäg ll ei i rrlg De o: A tivite ioe ll vi brukr håll he s up resk ikeer. g ötselföret u p or., st s re. tivl. Re i på kut är h tr o r obefitligt. Där te r sou ce ts läeg 100 JoP ter hälle o sä lätti på ge A rviter Sy e orbe st. he äret p 20rörde tt spe sk här ditioe sig tfrå so ru red g d. å s -år llg ifo fte l ss Hotg Iig lig o t. fibl ciellt fjälle e, D tso s 05 r S de frä ä r t Sk sju te toch fo år s r 5/2013 tlå-ch lev pe e och t so är sägpå r ie ebyverkbileu. t s j glig 12 VAAJMA er Mi o et s de rede bli förug er sk er vid is ig lt rlig på. I ök Syfte eti Meett 6 VAAJM tfro ke ho på sce vit ifo io stv so de i år.d gåge A r vr re. l Jo kt i isk re kusdor s ike e i olikförku e- t l ge t su Tu tru isk ble 1/201Vi h ce.jo Of ettv l På ss sk till beferdl hr och ed ett k v Re d llk det ärig vår 4 tpu t r ru i l i F få å d kt ock o.e fo ru bbr hövs sä, tt. pe srrg u. et for Akärr ce ä. de t r vik h Bo Lä sett ktivitete t 150 g sk stört eg så för sk är på, e E he es grus e t r äri ok edle : - på tsudd r V till ww! s lå för ie Ku S H e r si ip i te följsoge. idso r ko r ligtioär e ltudlr äg dg,för Gädde st sö. i Ö A du vrw.s er s ltd ld de &gmuästeiege r och iskt t cetre Akr dge.tur, v Fo 18 på kr s, fes Foto: st lok de t är d sik i fö såg de rs deltkälede it rh VAA bl er vil er h Fro t ochto MBirger Ekerlid o gitl: oc till er.s : elge ler i sto JM försök edei i e Eftåserte och o E ris r s dålig 6rfebe i påtills so sc år A, de etäv kp S h vå ob s ste te k er i A rt gi ru ei id r 1/2 h efiersge so tt g. elldelskigud fö kroku id r rlig stjä rfirtru -is kdewlik får ellt ri. ede r feso d kt i v i sk sst öur få 014 r ök tlig e skär l.. et? i ls ol histe tt jlig D g D st och e och er kt etror Att ku t. D e I ko sprut. et h så å rje sok or i ku V skic d dig fo k p,åg otig fi he i å eer på s g st r ko s g väl säge utö A ä läre oc s j tillk i di vår Fc tioer go s lg s s re t sf dl ed tigkr ärr bever ede ihorropl h kp ioss bäs ebo til ekiveakpe t, ell de ho slut det sk ku i läocht tt olkö r o. oks t s.st lik på l v oc lex ligs - Jo sä l v ro fc de ts fö bild s pl s id et h ll eboo sgr e er ut ocav er frå ssgeo. j t t i bi iteh äd i r tt r ho vårer stä vid pe u k.c ld bor erkodu ök e te rehåg ty vge o d e l t ökt. hist rks. D, säg V /v d llckig Sverv tt Istg or d j su t e ig upp j o e tg u ku i et hä er Mi s? id er de ger r es oc rå d #v d, bå he spde t k Glö de öj di h r är gke d is v e lig l är bä k Kro e fu sidråke på ligj. bildpe ku s: s is kt s is kt i fo r t io Te Siskt Mssor v späde läsig Fro stv sid ike -H ot ge S efö t st It. t het fördet er ho ko ko tså vå vi ger frå s llvär t oc t gr rv r u ktig s de få fö tt ge ke l r på vis oc Sk isk dig hww ku tillg och Perss tid r s vår t ly ti h uer st ielt ltu oc bo o, be tus w.v re åg er ks ede ft gsko Røy. fo oc å stt Ty : lk är ä Mjtil.c h är rvik Strö l oi de e i i us vä ss g u e vä det te rr e uer är De sä är lå är eg e lå s br, e g ge stor s tts g, de de bö ie lig för till t l is ågo t är t så rj t A de lv k pe r fr st ä tt r so ågor tus st s ill lls så er de G t bo ts u på t de s rd e, ite de t rs sä do. ge på VA så tte r AJ ho r pe M. A fö or r rs so 5/ ce t ru 13 re i g VAAJMA r et s r 1/2014 3

2 Iehåll Kurtx i Frostvike Bkote i Gäddede blir kvr Stsig på digitl tekik FOKUS: Siskt 19. Iflytträss i Nederläder Frgåg för loklt ölbryggeri Gästkröik D jeg ble ivitert til å skrive i o helsetjeester til de siske befolkige, vr i første tke Hvor skl jeg begye?. Me so i lt et er det lurt å t et lite blikk på historie først. Offetlige helsetjeester for befolkige i Norge hr vært og er et gode so lle hr htt tilgg til. Det gjelder også de siske befolkige. Historisk vr oppfttelse de t lle brukte helsetjeester likt d lle hdde tilgg til det se. I 1980 gjorde distriktslege Per Fuggeli de første udersøkelse på dette orådet i Skogvrre i Firk. Udersøkelse bidro til å belyse probleee rudt skjulte helsebehov hos see. H kokluderte ed t de siske befolkige i koue oppsøkte legehjelp i idre grd e dre. For dee bygd hdde terskelprobleee ført til e skjev fordelig v helsetjeester. Av sees 241 sykdostilfeller vr over 60 proset skjulte, hvilket betyr t sykdostilfellee ikke hdde vært lgt fr for helseveseet tidligere. Tilsvrede tll for orske vr 40 proset. Hr dee udersøkelse overførigsverdi for det sørsiske orådet? Det eer jeg de hr. Terskelprobleer for de siske psiet blir spørsålet o oe ugår å oppsøke helseveseet på gru v språklige eller kulturelle probleer, eller o får e skjev fordelig v helsetjeester på gru v slike probleer. Mie erfriger fr prosjektet Sisk kopetseseter i helse- og sosiltjeester i sørsisk oråde (2005 till 2010) vr t de fleste kouer ed siske ibyggere i sørsisk oråde hdde ikke egg kuskp o t det bodde ser i koue. Kuskpsgele bidro til t heller ikke kue si oe o bruke v helsetjeester hos de siske befolkigsgruppe Hotellet i Åkersjö säljs vd häder u? Så sk ivår bli bättre bssdörer Kveli-Bu stsr på utvecklig Rolf preprerr älghor i Sørli Aoser Det här är på gåg i projekte Hopps på digitl bio Skolutbytet hr blivit fil Det dre spørsålet k stille seg er o dette også gjelder i 2014? Det er det først og frest kouer ed siske ibyggere so k svre på. Terskelprobleer blir i første rekke erkbre i de koule helse- og sosiltjeeste. Midre forbruk v helsetjeester resulterer ofte i t psietes tilstd er lvorlig og t det tr legre tid å bli frisk igje. Det påligger et svr på de koule helse- og sosiltjeeste å ihete kuskp o hvord siske befolkige opplever og bruker helse- og sosiltjeester i koue. Kouer ed siske ibyggere å h so ål o likeverdige helsetjeester for befolkige, so igje betyr fokus på øket kopetse ie sisk språk og kulturforståelse hos de stte. Skl reel likeverd oppås å t hesy til språklige og kulturelle forskjeller hos de tilbyr tjeester til. Jeg jobber i dg so sykepleier i Sisk sjolt kopetseseter psykisk helsever (SANKS). Det er et spesilisthelsetjeeste tilbud til de siske befolkige ie psykisk helsever. Jeg er loklisert til Sås e skl også jobbe ot Røyrvik, Liere og de dre kouer ed siske ibyggere. Dette tilbudet er det eeste v sitt slg i sørsisk oråde og tilbudet ble opprettet ettopp fordi øsket å styrke tilbudet ie psykisk helsever for ser bostt utefor Firk. SANKS tr iot psieter fr hele det sørsiske orådet, og vi er per i dg rudt 130 stte. SANKS tr iot psieter fr spedbrsldere og oppover, og vi hr også e filieehet so gir tilbud til hele filier. SANKS hr so ål å tilby kouer ed siske ibyggere kopetsehevig o språket og kultures betydig i psietøter. Det er et ledd i vårt rbeid ed å spre kuskp og styrke tilbudet for ser bostt i dette orådet. Det er i kouer de siske ibyggere fies, og det er der det første øtet ed helsetjeeste fier sted. Det er derfor viktig for SANKS å h et godt srbeid ed kouer ed siske ibyggere, for det er i tosp år ålet o likverdige helsetjeester rskest. Eir Åhré Sykepleier i SANKS Kicki Stevll, Tillväxt Frostvike och Gäddede Turistbyrå, gläds över tt Mervärde Frostvike u iförs i orådet. Det är e stsig so koer tt ge positiv effekter för ll so bor här och för vår turister, säger ho. Foto: Mervärde Frostvike Kotkt Kjell Schive, huvudprojektledre kjell.schive@liere.koue.o Tf: Toie Jirhed, huvudprojektledre toie.jirhed@strosud.se Tf: 0046 (0) A Josso.josso@strosud.se Tf: 0046 (0) Ptrik Ludgre ptrik.ludgre@liere.koue.o Tf: perill.gursdotter-persso@strosud.se Tf: 0046 (0) Erik Witerli erik.selder@strosud.se Tf: 0046 (0) Adresser Regioprosjekt Liere Koue 7882 Nordli Regioprojekt Box Strösud O Tidige Tidige ges ut v Regioprojekt. Totl upplg: ex. Tryckeri: Leders Grfisk AB, Klr Asvrig utgivre: Aders Adersso Grfisk forgivre: Erik Witerli Redktör: Redktio: Ås Sjödi, Erik Witerli, Perill Gursdotter Persso, Ole Hrld Kveli, Per Lidhl, Mtsåke Persso Tips redktioe! Tf: Mil: redktio@vj.co Mer ifo: Utgivig februri Dedlie: 31/1 24 pril Dedlie: 1/4 18 jui Dedlie: 26/5 Gill oss på Fcebook! vj Frostvike Mervärde Frostvike. Så heter de y stsig på kurtx so u iförs i Frostvike. Fler företg hr red skrivit uder srbetsvtlet. Det här är viktigt för tt skp ökd trivsel och livskvlitet, säger Kicki Stevll, Tillväxt Frostvike. Det är u klrt tt kurtx iförs i Frostvike. E besöksvgift so koer tt gå uder et Mervärde Frostvike. Stsige hr blivit verklighet tck vre istser v Tillväxt Frostvike och Strösud Turis so tillss rbett för dett i ett geest Lederprojekt. Det här är viktigt för tt skp ökd trivsel och livskvlitet. Det är också ett sätt tt uppå e fugerde fisierig v turises ifrstruktur och gör Frostvike er värdefullt för oss ll, säger Kicki Stevll, Tillväxt Frostvike. DeTT innebär u tt tre v fyr kouer i -orådet ifört kurtx. I både Liere och Røyrvik hr stsigr fllit väl ut och gett positiv effekter. Fler företg hr red skrivit på srbetsvtlet so reglerr hur företge sk t i ervärdestx. Det hdlr frför llt o tt slut tvrubutiker och boedeläggigr. Pegr so koer i k till exepel läggs på förbättrigr v olik slg, eveeg, utsyckig. Allähete får ko ed förslg so sed ts upp för diskussio i e beslutsfttde grupp. Dett koer tt gg ll i Frostvike och ge oss ett ervärde, säger Kicki Stevll. 24 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/2014 5

3 yheter Bkote i Gäddede blir kvr Bkote i Gäddede får vr kvr uder hel Lrs Gur Holgersso hyr ut lokle och hr käpt för tt få till ett ytt vtl. Det vore e ktstrof o Frostvike blir ut bkot, säger h. Foto: GäDDede Bkote blir kvr i Gäddede hel Det står klrt sed ett ytt kotrkt är påskrivet. Bygde behöver e bkot so k serv både boede och turister, säger Lrs Gur Holgersso på Holgerssos Plåt AB. Efter låg förhdligr fick Gäddede e uttgsutot för ett tl år sed. Vrje år ts åtskillig iljoer ut frå de. Me ifjol gick vtlet ed Swedbk ut och det vr oklrt o Frostvike skulle få h kvr si bkot. Me i slutet v 2013 teckdes ett ytt vtl ed Bkot AB vilket iebär tt drifte är säkrd uder hel Det käs väldigt positivt, det ts ut åtskillig iljoer vrje år. Bygde behöver e bkot, både vi fst ivåre och ll turister so koer till orådet, säger Lrs Gur Holgersso på Holgerssos Nordisk rådet rbetr tillss ed Nordisk iisterrådet för gees ordisk lösigr so ger påtglig positiv effekter för edborgr. Det görs fräst geo tt driv på de ordisk regerigr i olik frågor. BriTT BOHli vr tidigre ldshövdig i Jätlds lä och vr Plåt so teckt det y vtlet ed Bkot AB. Sveriges bkoter blir llt färre. På två år hr 645 uttgsutoter slgit ige och täthete är u bld de lägst i EU. I Jätlds lä fis eligt sttistik frå Lässtyrelse 3,4 uttgsutoter per ivåre. Att tillss bild Bkot AB hr vrit ett sätt för ägr Dske Bk, Hdelsbke, Norde och SEB tt isk tlet bkoter. Sed oktober 2013 är besöker Nordisk Rådet i Köpeh Uder våre koer represetter frå regioprojektet och styrgruppe tt åk till Nordisk Rådet i Köpeh och uppvkt y direktöre Britt Bohli. då eggerd i gräsfrågor ell Norge och Sverige. Ho är äve bekt ed rbetet i Regioprojekt. Vi HOPPs tt ho sk ku hjälp oss är det koer till uppluckrige v gräshidre i vår regio. Res käs geläge för tt vi sk få upp vår hjärtefrågor på stlig Swedbk och Sprbkers uttgs- och isättigsskier flyttde till bolget Bkot AB. Det VOre e ktstrof o Frostvike blir ut bkot. Därför hr jg käpt för tt få till ståd ett ytt vtl. Nu hyr Bkot AB lokle v ig för e ycket, ycket låg su so ite på låg vägr täcker kostde för lokle, säger Holgersso. dgordige, säger sveske huvudprojektledre Toie Jirhed. Fotot: Läs er o Nordisk Rådet på Lärr vr ycket itresserde v tt lär sig er o hur de y tekike k väds i udervisige. Lutd över e v bäkr står IT-pedgoge Moic Adersso. Foto: Krl Olov Skoge Stsig på digitl tekik i skolor Hur k du so lärre ök di digitl kopetes och väd Ipds i elevers udervisig? Det är två frågor so står på ged i de stsig skolprojektet står bko för pedgogisk persol i. De y tekike är oerhört vädbr och rolig!, säger IT-pedgoge Moic Adersso. Uder viter stsr Regioprojekt, geo delprojekt Skol, extr pegr på tt ed hjälp v IT-pedgoge Moic Adersso ök de digitl kopetese bld lärr i. I itte v juri hölls e utbildigsdg då lärre frå skolor i Sørli och Nordli deltog. Nyfikehete och itresset vr stort. De vr ycket itresserde och flertlet v lärr vr bekt ed redskpet, Ipde. Jg ville ispirer de tt låt bre skp och ite br kosuer. Avädigsorådet är stort, säger Moic Adersso. en ipd är e iidtor so ger y öjligheter till ilärig. De y tekike gör det roligre tt lär, er Adersso. Oft hdlr det o tt väd olik ppr (progr), e det fis äve dr sker tt gör. Jg frhåller gär de ppr där det går tt gör sker. Bld t Bookcretor där elever k gör eg böcker ed bilder, text och ljud. Det blir e helhetsupplevelse. M lär sig er o hr roligt, de stsig blir därför också e stsig på ökd ilärig, säger Moic Adersso. HON berättr tt lärr för de ygst bre provde ppe Skoleskrift 2, där elever hör ljudet på bokstve stidigt so de skriver: Det brukr elever gill och läsilärige uderlätts. På SKOlor i Sørli, Nordli och Frostvike hr elever tillgåg till ett tl Ipds, i Vlsjöby sks det i dgsläget. Jg tycker dge blev ycket givde. Jg gv lärr kuskp och idéer, u är det upp till vrje pedgog tt sätt rr för hur de vill väd tekike. Evetuellt blir det uppföljig v dett uder våre, säger Moic Adersso. tyck till PÅ FceBOOK! Vd tycker du o vår stsig på digitl tekik i skol? fcebook.co/vj 6 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/2014 7

4 Fokus: Siskt Kort fkt o ser Ursprugsfolk Ser är ett v världes ursprugsfolk. Geest för dess folk är tt de levt på s plts geo historie, före det tt läder koloiserts. 9 ugusti firs ursprugsfolkes dg i världe. Atl ser Det hr ite geoförts ågo folkräkig v ser. Uppgifter på tlet ser är ugefärlig och k skilj sig frå det verklig tlet ser, efterso de är uppskttigr byggd på gl relägder ed er. M beräkr tt: ser fis i hel Sápi bor i Sverige bor i Norge. Sisk ärigr Reärige är de störst ärige. Till de sisk trditioell, ärigr hör också slöjd, jkt och fiske. Ny ärigr är turis, edi, kost och usik. Kultur De sisk klädedräkte klls kolt. Koltes utseede vrierr beroede på vrifrå du koer. Gees färger är blått, rött, gult och gröt. Kolte väds vid högtidlig tillfälle. Ser hr ege flgg och tiolsåg, Sái sog lávll. Såge sjugs i högtidlig shg so på de sisk tioldge 6 februri. Sebyr i I Frostvike och Hotge fis sebyr Redtieverie, Vourese, Ohredhke och Jijjeverie. I Norge er reidrifte delt i i reibeitedistrikt: Østre Ndl Reibeitedistrikt dekker både Røyrvik og deler v Liere. Luru Reibeitedistrikt dekker deler v Liere og deler v Sås. Viktig pltser i Akrede i Frostvike är sed lågt tillbk e viktig sisk sligsplts och begrvigsplts byggdes det kpell so idg står vid de gl kyrkogårde. Käll: Fokus: Siskt Siskt ifortioscetru Fkt Bkgrud Det sisk ifortioscetruet, so ivigdes de 29 ugusti 2005, är e del v Setigets ydighetsuppdrg. Uppdrget är tioellt ed direktiv frå regerige, geo det så kllde reglerigsbrevet. Uppdrg Siskt ifortioscetrus uppdrg är tt ök äiskors kuskper o ser och sisk kultur. I uppdrget igår bld t tt svr på frågor, iitier och edverk vid rrgeg och kpjer. Syftet är ök tillgåge på ifortio, gör de lättillgäglig och på ll sätt fräj ifortioe o det sisk i shället. Plts Det sisk ifortioscetruet hr si lokler på Tullkre i Östersud. Ve är se? I setigslge fis e defiitio på ve so är se. För tt få skriv i dig i röstlägde till Setiget säger lge tt du sk h eller h hft sisk so språk i heet och se dig vr se. Språket v totlt de cirk ser i Sápi tlr ågot v de sisk språke. 700 persoer tlr Sydsisk, språket so tls v ser i. Siskt Ifortioscetru hr till uppgift tt ök kuskpe hos llähete. Foto: Mårte Wiker Läs er på: Käll: Siskt ifortioscetru Sisk hr okrig 300 ord för sö och is. Vd är Sápi? Sápi är sers held, ett oråde på Kolhlvö so sträcker sig över Ryssld, Fild, Sverige och Norge. I Sverige går edre gräse vid Idre. Vd är e seby? E seby drivs so e ekooisk föreig so orgiserr reskötsel och är ett geogrfiskt oråde so yttjs för bld t rebete, jkt och fiske. E seby är lltså ite so åg tror e by där det bor ser. Reskötsel är förbehålle ser so är edler i ågo v sebyr. Io vrje seby fis fler reskötselföretg so i si tur består v fler reägre. Rer rör sig frå fjälle på sore er till kuste på viter. Reärige är de störst ärige. Foto: Birger Ekerlid Allähetes kuskp o ser och de sisk kulture är äst itill obefitlig. Det får stor egtiv kosekveser. Det er A Skielt på Siskt Ifortioscetru i Östersud. Siskt Ifortioscetru är ett tioellt cetru uder Setiget so strtdes upp Syftet ed verkshete är tt ök kuskpe hos llähete på olik sätt. E ists so verklige behövs, eligt A Skielt so jobbr på Siskt Ifortioscetru: KUNSKpe HOS geee är låg, ästitill obefitlig. De grudläggde ivå hr ökt ågot, e det är rgiellt. Att kuskpe är så dålig får stor kosekveser för ser. Det fis till exepel risk för felktig beslut på grud v okuskp, säger ho. Skielt er tt kuskp o ser, ders histori och kultur, åste i i skols läropl och bli e del i vrje äisks utbildig. Det hdlr o ett v Sveriges ursprugsfolk och jg tycker det är kostigt tt det ite red idg ligger ed i lärople. Det här är e viktig del v vår histori och v vår utid, säger ho. TT BÅDe kouer Strösud, Kroko och Røyrvik är sisk förvltigskouer iebär ett stort lyft och är e br börj för tt ök kuskpe hos de boede i kouer. Det ger också e ökd öjlighet för ser i dess oråde tt få tillgåg till det eg språket och kulture. Me väge till fullvärdig sttus är äu låg för de sisk befolkige, eligt A Skielt: Tyvärr är det så tt sers sttus är låg, det är äst så tt det ite sätts ågo sttus lls på de. De sisk frågor ts ite på så stort llvr so de borde, säger ho. 8 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/2014 9

5 Fokus: Siskt Fokus: Siskt Glädje är sisk står på schet E gåg i veck koer Ae Lil Buljo Åhré till skol i Jor för tt udervis i sisk. Kocetrtioe är på topp. Det är jättekul, säger Ae-Sil Åhré, 8 år frå Blåsjöfllet och syskoe Ate, 9 år och Sige Josso, 7 år, Stor Blåsjö. 8-årig Ae-Sil Åhré, 8 år frå Blåsjöfllet tycker lektioer är rolig. De får öv sig i tt läs och skriv på olik sätt. Det k övigr eller spel spel, säger odersålslärre Ae Lil Buljo Åhré. Frostvike E gåg i veck kör Ae Lil Buljo Åhré frå Fgerdl utför Strösud till Frostvike för tt h udervisig i sisk ed bre där. Det är br tt jg får lär ig sisk för jg vill bli reskötre är jg blir stor, säger 9-årige Ate Josso, Stor Blåsjö. Ae Lil Buljo Åhré är odersålslärre i Strösuds kou. Vrje veck åker ho rut till de skolor och förskolor där det går sisk br. Totlt hdlr det o 16 stycke so får udervisig i det sisk språket. De får öv sig i tt läs och skriv på olik sätt. Det k hdl o tt gör prktisk övigr eller spel spel, säger Ae Lil. HON BOr ed si filj i Fgerdl, ett pr il söder o Strösud. Vrje veck blir det därför åtskillig il i bil. Me det här är livsviktigt. Jg är själv uppvuxe i e bygd där sisk vr huvudspråket. När det gäller i eg br hr det vrit e självklrhet tt de hr fått lär sig sisk. Det är viktigt tt ku språket för tt gör sig förstådd, säger ho. NNe-Lil er tt sers rättigheter hr lyfts fr och stärkts sed koue blev e sisk förvltigskou. Me fortfrde är kuskpe hos llähete ycket skiftde. Me det fis e stor yfikehet och jg tycker tt det är roligt tt berätt och del ed ig v de kuskp jg hr. Sed ärker jg tt bre är oerhört br kuskpsbärre, säger ho. Vrje gåg ho koer till Frostvike otts ho ed glädje v bre. De tycker det är jätteroligt är jg koer. Vid ett v borde sitter Ae- hdl o tt gör prktisk Foto: A Josso Sil Åhré, 8 år frå Blåsjöfllet och syskoe Ate, 9 år och Sige Josso, 7 år, Stor Blåsjö. Sige tycker det är kul tt lär sig sisk likso Ae-Sil so berättr tt är hees gudor och gudfr vr så fick de ite lär sig sisk i skol. Ate Josso strävr ed språket för h vet vd h vill bli i frtide: Det är br tt ku sisk för jg sk bli reskötre, säger h. Frostvike Ikth våhkese Ae Ljl Buljo Åhré Fgerdeleste Strejie bæjgole, Frööstegsse vuj seie lohkehtiie dejtie seie ide åt. Hijve hov ådtjoe seie gïele leeredh, dsiie e edtje båtsoe- seie sjïdtedh gosse e bårsåbpoe sjïdte, Ate Josso ij le 9 jepie båeries jeht, Pluevere. Ae Ljl le ietiegïelelohkehtæjj Strejie tjïeltese. Fïerhte våhkoe bïjre jrk skuvlie feerieh gusie seie h gååvese. Dh ådtjoeh leeredh lohkedh jïh tjeledh. Mehtebe j gïele lïerehtiiej jllh spïeli tjirrh leeredh, Ae Ljl jeht. STNe ltese fuelhkie Fgerdelese jielieiie, gille ïjlh Strejie bæjgole. Fïerhte våhkoe jïjjh ïjlh bïjlese sjædt. Meh dte joekoe vihkeles. Me jïjtje voeeste båt gusie brre seiestieh. Mujie le ieie orree ov j gujie seiestidh. Joekoe vihkeles seie gïele ehtedh guktie letjh edtjieh ste ehtedh gurkedh, dïhte jeht. NNe- Lil tuhtj seiej rekth duvhtesovvee jïh stikebe sjïdtee delie gåessie guektiegïele tjïelte sjïdtee. Meh je hov uvhth letjh htoegbth. Meh letjh tuhtjieh luste d seie vuekie bïjre goltelidh jïh e tuhtje luste soptsestidh jïh d ov htoe ubpiej gujie juekedh. Me j vuepteste h hijve jïh væjkele htoeguedtijh, dïhte jeht. Fïerhte ejkie gosse Frööstegsse båt, dïhte dtjeles ijste dååstesåvv. Dh tuhtjieh gjh luste e båt, Ae- Ljl Buljo Åhré jeht. Buertie dtegisie Ae- Sil Åhré, 8 jepie båeries Plueveristie tjhkesje, jïh åerpedtjh Ate (9) jïh Sige Josso (7) Plueveristie. Sige åt luste seie gïele leeredh jïh Ae-Sil soptseste gosse sov krist ietie jïh kristehtjie oe idtjig ådtjoeh seie gïele skuvlese leeredh. Ate Josso seie gielie gæhpode juktie dïhte djr ejie sæjht brkedh gosse stoerre sjædt: Hijve hov seie gïele ehtedh, dsiie e sïjhte båtsoje brkedh, dïhte jeht. Sisk översättig: Midi Persso Steifjell 10 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

6 Fokus: Siskt Viktigt sybolvärde tt vr förvltigskou Att Strösuds kou är e sisk förvltigskou sys bld t på skyltige. Strösud Tre v fyr kouer i är sisk förvltigskouer. Me vd betyder egetlige det? Tidige hr tittt ärre på rbetet i Strösud och Røyrvik. Vår uppgift är tt syliggör ser och det sisk so e turlig och ccepterd del v befolkige, säger Christi Åhré, sisk sordre i Strösuds kou. StröMSUNDS kou igår frå och ed de 1 juri 2010 i förvltigsorådet för det sisk språket. De y lge ställer särskild krv på förvltigskouer i rbetet ed tt stärk de tioell ioriteters rättigheter. Vd är di roll so sisk sordre? Jg sk ipleeter riksdges ioritetspolitik so beskrivs ärre i lge o tioell ioriteter. Vrje år får koue ett sttligt slg på kroor so sk gå till istser för tt stärk siskt språk, idetitet och kultur. Strösuds kou hr därtill e ege hdligspl so tydliggör vilk oråde och ål vi hr ed vårt förvltigskousrbete, säger Christi Åhré. Vd vill koue uppå? Sett frå siskt perspektiv hr koue geo tt bli sisk förvltigskou vist tt ser är e turlig och ccepterd del v befolkige. Det syliggör de sisk kulture och språket och ger ser s öjligheter tt delt i shällslivet so joritetsbefolkige. Med de histori v koloistio och förtryck so ser geolevt är det e stor sk för de tt koue vlt tt bli förvltigskou. Det går ite tt förbise Christi Åhré. det sybolisk värdet i det vlet koue gjort och de betydelse ett sådt vl hr för ser. Vilk istser hr gjorts? Foto: Privt Foto: Koue hr tgit e hdligspl för tt tydliggör si ål. Här fis olik srådsgrupper so sråder ed ser i frågor so berör de. Vi hr tillgåg till e översättre so hjälper oss tt översätt skyltr, blketter och t teril. Vi geoför kulturell ktiviteter såso teter, koserter och föreläsigr för tt syliggör de sisk kulture. E odersålslärre svrr för de sisk utbildige och förskolebre. Fkt Strösud, Kroko och Røyrvik är sisk förvltigskouer. Det iebär tt de sk vär, skydd och fräj sisk kultur och sisk språk. Sisk förvltigskouer sk: iforer ser o lge ge iflytde till och sråd ed företrädre för ser skydd/fräj sers språk och kultur, särskilt ed fokus på br ge service och erbjud ydighetskotkter helt/ delvis på sisk vid efterfråg ge br- och äldreosorg helt/delvis på sisk vid efterfråg. Vd får istser för betydelse är det gäller tt vär det sisk? Det syliggör det sisk såväl för ser själv so för dr. Ser upplever sig ite so sveskr, ser sig ite so sveskr och tt ydigheter visr tt äve ser hr s öjligheter tt delt i shällslivet och ite behöver ge vkll på si idetitet är oerhört viktigt för ser. Det bryter er skillde ell oss och de. M skulle ku tro tt de stärker vi- och dekäsl e det är srre tvärto då sisk kultur syliggörs och flytts frå det privt till det offetlig ruet. Hur är geee s kuskp o ser och de sisk kulture? Urusel. Det sys bld t i hur förvåd åg blir över hur åg ser det fktiskt fis i koue. Det är ärkligt hur så åg äiskor k lev ed ett eget språk, ege kultur, eg värderigr och joritete ite uppärkst tt de fktiskt lever i två olik kulturell verkligheter. Røyrvik hopps på ökd iflyttig Røyrvik Att Røyrviks kou u är e sisk förvltigskou k på sikt led till ökd iflyttig. Det er råde Ole Jørge Rødøy. Bevrig, utviklig og styrkig v sørsisk språk og kultur k øke ibyggertll og bosettig, säger h. Røyrviks kou är sed 2013 e sisk förvltigskou. Så här beskriver råde Ole Jørge Rødøy rbetet i koue. Vd vill koue uppå geo det här rbetet? Vi vil bidr til bevrig, utviklig og styrkig v sørsisk språk og kultur, gi de sørsiske befolkig styrke og ulighet til å bruke sørsisk so dgligtle på flere reer og i si kotkt ed koue. Vi vil også skpe økt forståelse for rette til å bruke sørsisk so et likestilt språk i kotkt ed det offetlige og sørge for e god opplærig v siske br og v øvrig befolkig i sisk språk og kulturkuskp. Koue vil også bygge opp et kopetseiljø so k bidr til t det sørsiske språk lettere k itegreres i hverdge, i oppvekstiljø og iefor helse- og osorgstjeestee i koue st skpe økt ibyggertll og bosettig Vilk istser hr gjorts? Offetlige tjeester er blitt styrket ed edrbeidere so behersker orsk og sørsisk so likeverdige språk. Offetlige dokueter og v på veier/gter og geogrfiske stedsv er overst til sørsisk. All stte hr fått opplærig i det sørsiske språk. Vd får istser för betydelse är det gäller tt vär det sisk? Røyrvik är e v tre förvltigskouer i. Foto: Lrs Are Krukhug Ved kopetseoppbyggig og bruk v det sørsiske språk i offetlig forvltig vil språkets vedelse bli styrket og forståelse og bruk v sørsiske språk på lle reer vil være turlig. Ugdoer so øsker å studere sørsisk språk og kultur får økt krrierevlg. Hur är geee s kuskp o ser och de sisk kulture? Noe begreset, e sttus so forvltigskoue hr ført til økt kuskp og forståelse for det sørsiske språk og kulture. I språklig seheg er kuskp o sisk kultur også svært viktig i rbeidet ed å styrke språket. Vrför är det viktigt tt lyft det sisk? Det sørsiske språk skl videreutvikles og være levede språk også i frtide, lle skl h si rett til å tilege seg sørsisk språk og siskspråklige rettigheter skl styrkes og gjøres kjet og gis likeverdige utvikligsuligheter. 12 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

7 Fokus: siskt Jg k ite täk ig ett t jobb E så här dålig viter för reskötsel hr ite Mts Isk Sprrock upplevt tidigre. Foto: Mtsåke Persso Mts Isk fyller skotersläpet ed pellets. På högstdiet och gysiet klldes h ibld för lppjävel. Nu är Mts Isk Sprrock, 21, i Vlsjöby reskötre och ege företgre. Jg är ju född se och uppväxt ed rer. Så jg hr svårt tt täk ig ett t jobb, säger h. Det är drygt 20 grder kllt och e gistrde viterdg är Tidige träffr Mts Isk på Viklupe, Vlsjöbys hefjäll. H är här och utfordrr sebys rer ed pellets. Norlt sk de vr i skogsldet så här års. Viterbetet är i det ärste obefitligt. Där vi brukr håll till på viter, krig Stugu, hr det bildts is på rke och det hidrr rer frå tt ko åt t. Jg hr ite vrit ed o ågot likde, säger Mts Isk. UTByggde v de stor vidkrftsprker är också ett stort proble för Jiigeverie seby so hr rut rer. Vi förlorr viterbetesld hel tide. Och e så här viter är det riktigt tugjobbt. Ädå hr Mts Isk ldrig tvekt över sitt yrkesvl. Det här är ju itt liv. Jg hde ätt och jät koit ut frå BB förrä jg vr ed o i först reskiljig. De först sex skolåre gick Mts Isk i Vlsjöby. Och då häde det också tt h bytte skol uder viter är rer flyttdes er till skogsldet. Det upplevde jg so positivt. I Stugu fick åg y kopisr. Efter tt h gått högstdiet i Föllige blev det tre år på gysiet i Östersud. Jg gick idustriprogret ed iriktig på svets. Och jg blev erbjude jobb i Östersud direkt efter utbildige. Me jg trivdes ldrig där. Det vr ärst e plåg. På tre år stde jg i st två helger och e v dess vr är jg tog studete. en VHNDlig vid Ueå uiversitet visr tt hälfte v sisk skolbr i ålder 13 till 18 år och lik stor del v de ug vux ser i ålder 18 till 28 år hr erfrehet v dålig behdlig på grud v si sisk härkost. Jg blev klld lppjävel både på högstdiet och gysiet. Och det häder fortfrde är är ute på ds. I börj blev jg väl ledse och rg. Me u bryr jg ig ite lägre. Jg är ju född se och hr ite vlt det själv, säger Mts Isk. VHNDlige visr också tt de so hr erfrehet v etisk diskriierig oftre är edstäd, orolig, bekyrde och stressde. Visst upplever stress är räkigr koer och ite hr slktt. Och på ätter k grubbl över dåligt bete och ll rovdjur. Så ibld dröer Mts Isk o tt h ett vligt ått till fe-jobb. Jg k bli lite vudsjuk är hör vd kopisr får ut i lö i åde och tt de stidigt är ledig på helger. MTS isk är sed förr året ege företgre so reskötre. För tt tjä e extrslt k jg ibld t på ig lite svetsjobb och jg brukr också vr dräg i dr sebyr uder klvärkige. Nu lägtr Mts Isk till sore. Då drr h till fjälls ed crosscykel. Det är ädå livet, säger h. Mtsåke Persso Fkt N: Mts Isk Sprrock Född: 1992 Bor: Vlsjöby Yrke: Reskötre Bäst ed jobbet: Att få vr ute så ycket ed djure. 14 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

8 Fokus: siskt Midt-Norsk Mobilslkt A/S slktr upp eot rer per säsog. Foto: Ole Hrld Kveli Svei Are Bjørkås frför obilslkteriet. Högsäsog hos Midt-Norsk Mobilslkt A/S Liere Midt-Norsk Mobilslkt A/S er et dtterselskp uder Liere Viltforedlig A/S. Begge selskpee eies v reieiere so er tilkyttet Reibeitedistrikt i Nord-Trødelg. Vi vl Liere Viltforedlig et besøk og skket ed Svei Are Bjørkås, so er slkteleder på obilslkteriet. Det hele strtet i 1995 d 6 persoer fr Sørli vlgte å stse på et obilt slkteri. De skffet bil ed full utrustig for å hådtere lt i forbidelse ed slktig ute i felte. Etter hvert ble flere v eiere egsjert i dre gjøreål og i 2006 vlgte de å selge slkteriet til reieiere i distriktet. De se kjøpte stidig Li-Vilt. Derfor hr reieiere i dg eierskp og kotroll på hele produksjoslij fr opplig v dyr til slktig og videreforedlig. Dette eer Bjørkås hr vært e viktig fktor for t det hr gått såpss br so det hr gjort. Svei Are BjørKÅS og Ste Are Skogo vr ed på å strte bedrifte. De er de eeste so hr vært ed hele tide og hr fortstt si rbeidsplss i bedrifte. Slktesesoge er fr først i septeber og ut februr. I de tide frter de rudt i Nord-Trødelg og utfører slktejobber på c 10 forskjellige plsser. De hr også oe oppdrg i Nordld og de hr ttt på seg oe leieslktig v trei i Vldres. Når de Svei Are Bjørkås. er ute på oppdrg er beig på 10. Etter vlivig og slktig, frkter de skrottee til Liere Viltforedlig, der kjøttet blir videreforedlet og gjort klrt for slg. Det este går til storhusholdiger og grossister, e oe k fie i butikkee også. På Liere Viltforedlig er det 6 rbeidsplsser i tillegg til de so er ute i felte, sier slktleder Svei Are Bjørkås. Nå FOr tide er det ku reislktig so står på progret. Det ble e gg gjort et forsøk ed prøveslktig v su. Det fugerte br, e Nortur vr lite begeistret for å iste kotrolle over sueslktig, så det ble ed det ee forsøket. Uder 50-årsjubileet for su- og geitvlslget ble slkteriet beyttet so scee for usikke. Også so slik re fugerte obilslkteriet br. SlKTig ved Midtorsk Mobilslkt er e reltivt dyr for for slktig. Det kreves ye rbeid for å sle opp vfll, so leveres til Mosvik. De store fordele er t reie slipper å bli stress ed biltrsport, og kjøttkvlitete blir ye bedre år reie blir vlivet i sitt eget iljø, sier Svei Are Bjørkås. Det blir NÅ slktet ello og rei per år. For oe år side ble det slktet opp ot i løpet v et år. Neste år hr obilslkteriet 20-årsjubileu. De kjører fortstt ed det utstyret de skffet i 1995 og de hr este ikke opplevd driftssts på lle disse år. Svei Are Bjørkås er optiistisk for frtid og eer itjeig er tilfredstillede. Ole Hrld Kveli tyck till PÅ FceBOOK! Vilket är ditt fvoritrecept på re? Hr du kske ågo specilitet du vill del ed dig v? Del ed dig på vår Fcebooksid och skick i di bäst recept och bilder till oss. fcebook.co/vj O du väder Istgr glö ite bort tt tgg di bilder ed #vj för tt vis upp de på vår hesid VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

9 Fokus: siskt Vi ser är ite egtiv till llt Fkt Fkt setiget Ellior Jå ed søe Jhke Elis. Ellior Jå (34 år) er e v 4 sørser so er vlgt i i setiget. Hu represeterer det reltivt ystrtede prtiet Årjel-seiej Gïelh (sørsiske røster). Hu vr selv ed å strte prtiet i Ellior er født og oppvokst på Nyvikoe i Røyrvik. Fre, Nils Ludvik Jå, drev ed rei se ed si koe, Bete My Jå. Det t begge foreldree vr se o reidrift vr v stor betydig. Ellior føler seg privilegert so hr fått vokse opp i et iljø der både fr og or vr tilkyttet reidrift. I dg er de økooiske situsjoe vskeligere og de fleste kviee å fie seg rbeid uteo ærig. SOM 7-årig strtet Ellior på seskole på Sås og bodde d på itert. Etter dette gikk hu videregåede i Nsos før hu reiste til Berge for å studere psykologi. Hu vsluttet ed ster i sosilog sfuspsykologi ved NTNU i Trodhei. I oppvekste stt jeg ofte se ed frfr, Oskr Jå, og diskuterte reidrifts og sees utfordriger. H vr veldig oppttt v dette og bidro sterkt til itt egsjeet for ske. Mitt politiske egsjeet strtet ed å være ed i ugdosutvlget og seere ldsstyret i Norske Reidriftsers Ldsforbud, sier Ellior. Før vlget i 2009 vr hu ed på å strte prtiet ÅSG. Se Foto: Ole Hrld Kveli ed flere uge i orådet vr hu ikke forøyd ed det de etblerte prtiee oppådde. Ugdoe ville gjøre sørsees røst tydeligere. Til vlget i 2009 stilte de ei liste ed uge etusistiske kdidter, der Ellior sto på topp. De etblerte tlseee vr ikke bre begeistret, e ÅSG gjorde et godt vlg og Ellior ble vlgt. Etter gode forhdliger ed AP ble det plss i setigsrådet for Ellior. Dette førte til 4 år so heltidspolitiker. I 2013 fikk ÅSG to represe- Sør-see hr 4 listeltertiv ved Setigsvlget: AP, Seterprtiet Norske Sers Riksforbud (NSR) og ÅSG. Seterprtiet er ikke represetert i dee vlgperiode. I tillegg til Ellior er sørsee represetert ed Jov Zkhris Dufjell (ÅSG) fr Sås og Joh Kppfjell (AP) fr Mjvt. Tos Åhre (NSR) fr Ndlseid er ed i Setigsrådet. I hs sted øter vrrepresett Nor Mrie Brsfjell fr Stordle i Meråker. Setiget fugerer på se åte so Fylkestiget og hr 5 til 6 sliger i året. tter i tiget, e istet plsse i rådet. Ellior er oppttt v å være tlsperso for reidrift. Jeg føler t ærig er truet og er veldig spet på hv de 4 este år vil brige. Jeg er eget betekt over storsfuets iver etter å utytte ierlforekoster. Beiteoråder for rei blir bruk til vkrft og vidkrft. Jeg er spet på hvilke kosekveser de ye scooterløypee vil få for ærige. Nyttekjørig ed søscooter hr jeg forståelse for. Det er derfor svært viktig t kjørig styres for å t vre på ture. Det å ikke bli fri ferdsel so forstyrrer rei so treger ro. De blir ok forstyrret v lle rovdyr so er i beiteorådet, sier Ellior og fortsetter: Jeg er veldig lei v oppftig v t vi ser er ot lt. Etter å h tpt skse for skse i ge år er vi ku oppttt å ivret grulget for vår ærig. Hvord oppftter du forholdet til bødee i orådet? Ellior hjee i Røyrvik. Forholdet hr vriert e del, e stort sett er det br. Vi hr ge felles utfordriger, og det viktigste er t skker ed hverdre, svrer Ellior. For sees del burde ldegresee gått på tvers v ldet i vårt oråde. Vi hr er slektskp og til felles ed sveskee e ed orske ordser. Jeg føler likevel t vi sørser hr fått større iflytelse de siste år. Hvord ser du på Nsjolprkee i orådet? Jeg eer t see hr vært viktig for grulget for prkee, e jeg ser ikke på orådet so urørt tur. Det hr vært foruftig bruk v relet og e fortsettelse v det vil være det beste ver. Det er viktig t kouee gir istrukser for hvord besøkede skl forholde seg til bruk v ture. Jeg sys kskje t reidrift hr blitt lite vektlgt i forbidelse ed etblerig v sjolprkee. D vi trff Ellior vr hu hjee i Røyrvik hvor hu bor ed si søster, Lid Mri Jå og hees sboer Stig Aders Kttfjell. Lid tok over driftsehete d fre Nils Ludvik døde i Reidrift er e filieærig, så for Ellior og søstere Mili er det helt turlig å være ed og hjelpe til år det tregs. D vi vr der hdde de slig og sorterig v rei på Bjørkoe. E del ble skilt ut for slktig, es e del ble slet for å frktes til viterbeite på Ndlseid. Ole Hrld Kveli Svesk Setiget Det svesk Setiget ivigdes1993. Setiget är både ett politiskt foru och e sttlig ydighet. Det svesk Setigets pleu är det högst beslutde orget. De folkvld del hr 31 ledöter frå olik sisk prtier. De störst prtier är Jkt- och fiskeser och Seldsprtiet/ Sáiid Riikbiellodt. De väljs vrt fjärde år i llä vl v ser so fis iskriv i seröstlägde. Asvret för tigets rbete ell pleusöte ligger på Setigets styrelse. Styrelses rbetsuppgifter likr de so koustyrelse i e kou hr. Till Setigets uppgifter hör: beslut o fördelige v sttes bidrg och edel ur Sefode till sisk kultur och sisk orgistioer, beslut o fördelige v dr edel so ställs till sers gees förfogde, utse styrelse för seskol, led det sisk språkrbetet, edverk i shällsplerige och bekt sisk itresse (däribld reäriges itresse är det gäller yttjde v rk och vtte) st iforer o sisk förhållde. Sed det svesk Setigets tillkost hr folkrätte utvecklts och förtydligts i itertioell dokuet so FN-stdg och EU:s y grudlg. Käll: Norsk Setiget Det orsk Setiget ivigdes Setiget er et folkevlgt org for see i Norge. 39 represetter velges fr 7 vlgkretser hvert fjerde år. Setiget i pleu er Setigets øverste org og ydighet. Tiget regulerer si virksohet iefor de rer so er gitt i selove. Pleu fstsetter tigets rbeidsorde, ed regler og retigslijer for ll e virksohet i regi v Setiget. Pleusledelse utrbeider sksliste, ikller til og leder Setigets pleusøter etter reglee i Setigets rbeidsorde. Pleusledelses oppgver er blt et å vgjøre perisjossøkder, free istilliger overfor pleu i spørsål so ohdler Setigets rbeidsorde og ftte ødvedig vedtk ed hesy til sksforberedelser for pleusøtee. Setiget skl styrke sees politiske stillig og free sees iteresser i Norge, bidr til e likeverdig og rettferdig behdlig v det siske folket og rbeide ed å legge forholdee til rette for t see k sikre og utvikle sitt språk, si kultur og sitt sfusliv. Käll: 18 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

10 Fokus: siskt Stor iflytträss God uppväxtvillkor för bre är e v sker so står högt upp på öskelist bld de so är itresserde v tt eigrer till. Här är ågr br sysselstt ed tt rit ed ppp och får er ifortio i oter. Foto: Edith Vlfridsso Mikel Josso är ordförde i Frostvike-Hotges seföreig. Föreige hr rut 150 edler och e v de ktiviteter föreige är delktig i är de populär idsorhelge i Akrede. Foto: A Josso Frostvike-Hotge Seföreig Stor BLÅsjö Djupt ie i ordvästr Jätld ligger Akrede. För åg ser är idsor där lik självklr so julfirdet. Det koer ser frå hel Sverige, ist persoer, säger Mikel Josso, Stor Blåsjö. H är ordförde i Frostvike- Hotges seföreig so ligger bko rrgeget och so srt firr 100-årsjubileu. I föreige igår sebyr i Offerdl, Hotge och Frostvike. Vi hr rut 150 edler och vår ktiviteter kocetrers i stort sett till idsorhelge i Akrede, säger Mikel Josso. Me i år blev det också för först gåge ett rrgeg i Gäddede tillss ed föreige Frostvikes Kultur & Musik på sers tioldg de 6 februri. en idsommrhelg i Akrede är ågot utöver det vlig och k väl ärst liks vid e tre dgr låg festivl. Och trditioe lever vidre. Det är här ser sk vr och speciellt för ugdor hr Akrede blivit e kutpukt. TVÅ dgr v ds, fest och ttsudd följs v vil och tävlig på södge. Efter gudstjäste i Akrede kpell sk lssokstre försök tt fåg så åg rehor so öjligt. I Akrede öts ll geertioer och shållige ell ser stärks, säger Mikel Josso. Mtsåke Persso Del PÅ FceBOOK! Hr du vrit till Akrede och deltgit i idsorfirdet? Del ed dig på vår Fcebooksid och skick i di bäst bilder frå till oss. fcebook.co/vj Aväder du Istgr? Glö ite bort tt tgg di bilder frå ed #vj för tt vis upp de på Itgr och på vår hesid. vaaj I itte på juri visde projektet upp sig på de skdivisk dgr på Plceet e stor iflytträss i Nederläder. Måg v besökr i vår oter vr seriöst itresserde v tt flytt till orådet. E filj sk till och ed besök Liere uder våre, säger Edith Vlfridsso på Liere koue. Det vr Merete Gjertsås, Liere Servicetorg, Iger Krie Agård, Liere Fritid, Edith Vlfridsso, Bolyst Liere, Erled Her Hsse st Cthrie Reieyr och Mte v de Heuvel frå Strösuds kou so deltog i iflytträss Plceet i Nederläder i itte på juri. UNDer TVÅ dgr visde de upp vd -orådet hr tt erbjud, prtde ed yfik besökre st höll ett föredrg o orådet iför fullstt läktre. Itresset för vårt oråde är stort. Måg v de so ko fr och prtde hde red börjt lär sig orsk och hde koit gsk lågt i processe tt eigrer. De flest ville vet er o bostdsöjligheter, rbete och uppväxtförhållde för bre, säger Edith Vlfridsso bolystkoorditor i Liere koue. HON berättr tt åg v besökr i oter red vrit i orådet so turister. E filj koer uder våre tt besök Edith Vlfridsso, bolystkoorditor i Liere koue, berättde o Liere och iför fullstt läktre på Plceet-äss i Nederläder. Foto: Cthrie Reieyr Liere för tt titt ärre på iljö och öjligheter till bosättig. Det är ture och vår ogivigr so lockr. Och e tryggre iljö för bre tt väx upp i. Vi koer u tt fortsätt rbet ed och följ upp de kotkter vi fått på äss, säger Vlfridsso. PlceeNT är e stor äss so årlige ordr speciell skdivisk dgr där ll kouer i Norge, Drk och Sverige k delt för tt vis upp sig. Målgruppe är hollädre, belgre och tyskr so hr pler på tt eigrer. 20 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

11 Reportge Toy Ek i Gäddede vågde sts på si drö och brygger u ege öl precis so h vill tt de sk sk. Foto: Allt jobb görs för hd i de reoverde källrlokle. Ett jobb so tr tid Ssättige v olik korsorter spelr stor rollför ölets slutgiltig sk. Här ls koret. Stor frgåg för loklt ölbryggeri Frostvike Med experietlust och stor förkärlek till öl so igredieser hr Toy Ek i Gäddede skpt sitt eget frgågsrecept. I srt ett år hr h drivit Gäddede Källrbryggeri och producerr ölsorter so u fis tt köp vi Systebolget. Jg skulle ku experieter hel dgr, säger h ed ett skrtt. Det vr uder e lågvrig sjukskrivig so Toy Ek i Gäddede fick idé tt sts på ölbryggig. Itresset för öl fs där sed tidigre och u börjde h läs bok efter bok i äet. Jg lärde ig hur recept vr upplgd och sed börjde jg. Just då vr jg så less på tt vr sjukskrive och på byråkrti jg fstt i efterso jg då jobbde i Norge. Att sts på ett ölbryggeri kädes solklrt, säger Toy Ek. Och så föddes Gäddede Källrbryggeri. en VÅNig ed fis llt so behövs. Toy är etusistisk är Här är e v grudigredieser i Ekes Ale: korlt. h visr rut i lokler so är helreoverde likso reste v huset so h och filje tgit över efter hs fr. Jg tycker det är så hil kul tt experieter. Det skulle jg ku gör hel dgr. Me ckdele är ju tt det tr cirk e åd tt gör ett öl så jg åste lug ig lite. Jg åste ju se vd e sort skr i jg börjr ed äst, säger Toy ed ett skrtt. Öle SOM tillverks är opstöriserd och ofiltrerd le. Tillverkige sker i olik steg. Korlt är de huvudsklig igrediese och hur bldr olik korsorter spelr stor roll för ske. Hule är de viktigste krydd för tt ge ölet doft och sk, äve jäste hr betydelse so skbärre i överjäst öler so e le är. Me äve vttet spelr e stor roll. Beroede på dess ssättig frträder olik sker. Jg väder givetvis vtte frå Frostvike, direkt ur kre. Det jg tycker är så oerhört fscierde är hur ycket jg so tillverkre k påverk ölets sk och krktär. Det är e oerhört koplex process, ett riktigt htverk so jg fstt för. Och så får jg ju öjlighet tt tillverk e öl precis så so jg vill h de. Det gillr jg, säger Toy Ek. På lgret trägs Källres svrt, röd och ljus le, pssde og heter de Ekes Ale. Me ve är egetlige Källre? Det är ju e lite rolig histori fktiskt. När ågot koer bort brukr vi i det här huset lltid skyll på källre. Jg hde tppt bort i fvoritkeps e gåg. De vr spårlöst bort hur läge so helst. Plötsligt e dg låg de precis edför källrtrppe. Jg är säker på tt det vr källre so vrit fre, säger Toy Ek. Här i källre görs llt för hd: Mlig, tillverkig, förpckig och etiketterig. Ett rbete so är tidskrävde. Just u jobbr Toy Ek hlvtid på ett loklt byggföretg och lägger reste v tide på öltillverkige. Respose hr ite låtit vät på sig och öle säljs bld t på Jzzköket i Östersud st på Cpige och 38: i Gäddede. Sed börj v juri fis Ekes Ale äve tt köp vi Systebolgets beställigssortiet. Det är e oerhörd kick tt jg lycks gör e öl so fler ä jg tycker o, sed får vi se hur verkshete utveckls och o det blir ågot jg k lev på fullt ut. Mi ölsorter hr ycket sk och är i tolkigr v eg fvoriter jg testt uder åre. Jg gillr tt jobb lite utför gräser och hopps tt fler vågr test y sorter och verklige jut v kvlitet istället för kvtitet, säger Toy Ek. 22 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

12 Nyheter Ny broschyr sk skp stolt bssdörer Ket Hlvrsso, so äger Fjällgårde i Åkersjö, hr bestät sig för tt dr er på rbetstir och vill u sälj hotellet. Foto: Olof Sjödi Hotell Fjällgårde till slu Åkersjö So vligt vr det åg gld och öjd gäster, ug so gl, so ko hit sist helge i juri för tt jut v tt åk ut ed söskotrr, berättr Ket Hlvrsso, so äger och driver hotell Fjällgårde i Åkersjö. Ket vill fortsätt h svr för de populär söskoterrrgege. Åkersjö i de jätlädsk fjällvärlde ses v åg vr ett v söskoters est käd oråde i världe. Det vr 1987 so Ket och bröder Keeth och Coy Mgusso i Bkvttet vr iititivtgre till e stsig på söskoters julfto och so sed också fick et söskoters Meck. År efter år hr y tävligr och rrgeg ordts i Åkersjö. KeNT berättr också tt det geo åre koit äiskor frå olik världsdelr för tt prov på tt åk söskoter i orådet. E del tävligr hr också rrgerts uder åre. Söskotertävligr hr vrit bld t io cross, bcke, orieterig, filje och veterer, berättr Ket so hft stort svr för rrgege. Me NU hr Ket bestät sig för tt dr er på rbetstir. Jg och Aette vill sälj hotell Fjällgårde. Me jg vill fortsätt tt bedriv vdrrheet och cpige, so vi äger. Dessuto vill jg fortsätt tt h svr för rrgege gällde söskoter, säger h. Per Lidhl Io kort koer e y hesid tt lsers på Det koer äve tt dels ut e broschyr till s ivåre så tt de sk kä sig tryggre i si roll so bssdörer för orådet. Foto: Erik Witerli Io kort koer e y broschyr tt dels ut till ll boede i. Äve hesid görs o för tt ku stå på eg be efter projektvslut. Ett ifortiosteril so stärker s ivåre tt bli br bssdörer för orådet så tt fler turister och boede locks hit. Det är tke bko de broschyr so projektet io kort koer tt del ut till ll boede i orådet. Del på Fcebook! Del ed dig v di bäst -tips på vår fcebooksid. fcebook.co/vj Vi ville skp e broschyr ed ifortio o so sk ge ivår extr råg i rygge för tt ku bli br bssdörer för orådet. De so red bor och trivs här är de bäst förespråkr och tillss sk vi hjälps åt tt sprid ifortio till dr och lock hit y ivåre och turister, säger A Josso i turisgruppe so tillss ed kolleg Ull Josso och ifortiosprojektet står bko de y broschyre. ett OMFTTNDe rbete ed tt gör o hesid vj.co hr också pågått e tid. Sid hr fått e totl keover, e del i utvecklige för tt ku stå på eg be efter projektvslut. De är täkt tt bli e portl för ll so vill res till. Här fis pketresor och ispirerde bilder st ifortio o orådet. Hesid är betydelsefull och ger e först käsl för orådet. Därför är det viktigt tt få e ekel, överskådlig och ibjudde sid, säger Erik Witerli i ifortiosprojektet. Reetoe gjhkh dovesh h - djvese årroeiie orre tjlege ådtjoeh. Se åejviesæjroje ij jorkeståvv guktie ht prosjekte æg j årrodh. Akte bïevesetjlege letjidie Vjese guktie edtjieh væjkeles sdthletjh sjïdtedh dove turisth dåstodh jïh letjh diekie gtjkoestidh. Dte le tjlege ulie prosjekte sæjht voee letjidie sedtedh. MiJJieh sïjhtebe tjlege bïevesigujie ööredh, guktie letjh edtjieh ehtedh væjkeles sjïdtedh dove turisth jïh orre letjh diekie gtjkoestidh. Dh h debpee tryjjedieh jïh årroeiie leh dh bøørees letjh «orre» årrojh jïh turisth diekie gtjkoestidh. Edtjebe vyöhkesdtedh bïevese bïjre jrk heesedh, A Josso turistedåehkese jeht. Dïhte, ektiebrkije Ull Josso jïh bïeveseprosjekte d tjlege øøree. Libie geesjele brkoe dejie hïejesæjroje (vj. co:ie) dorjee jïh guhkie dejie gïehtele. Bielie jorkestovvee, kte lïhtse deie övtiediese guktie dïhte hïejesæjroe ht guhkebe vesodh gosse prosjekte orreje. Dïhte åssjloes le, edtj «okse» årrodh dejtie h sijhtieh Vjese båetedh. Desie joekehth feelediiefleldhkh gååvese, jïh dove guvvieh jïh bïevesh djve bïjre. Vihkeles hov hijve hïejesæjroe utedh, juktie d tjirrh voestes guvvie djveste ådtjoeh. Dsiie le vihkeles kte elhkies, tjebpies jïh ïedtjeles sæjroe buektiehtidh, Erik Witerli bïeveseprosjektese jeht. Sisk översättig: Midi Persso Steifjell 24 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

13 Nyheter Flyktigloppet igår i skidtour Flyktigloppet igår frå och ed 2014 i e helt y lågloppstour, Ivrs Bil Jetld Ski Tour. Det är totlt fe skidlopp so igår: Tåsjödle Clssic Ski, Jätkrft Ski Mrtho, ic-loppet, Hldo Hssos Mie och Flyktigloppet de 6 pril. Poste er dglig io butikke i Kveli. Foto: Ole Hrld Kveli Rold i hådverksvdelige på Kveli-Bu. Det er veldig speede og ispirerede å være edrrgør se ed fire sveske re, og det er lltid trivelig å h oe å srbeide ed. Vi er også veldig glde for t Ivrs Bil ville spose toure. Vi i Flyktigereet håper t toure får flere sveske løpere til å fie veie til våre gresetrkter for å delt i Flyktigs spor for frihet og fred, so er ottoet for reet, säger tävligsledre Ew Westu Kveli. Kvelis ærbutikk er oppegåede e oe gg Kveli Det siste året hr vært et utvikligsår for ærbutikke i Kveli. Etter å h delttt i Merkur-progret hr det blitt y kffekrok, y kjøle- og frysedisk, bkerov og uligheter for å spille olie i Norsk Tippig. Rold Agård, dges driver v Kveli-Bu, er godt forøyd ed det so hr skjedd. H overtok svret for butikke i 1995, og ed et spikelt kudegrulg hr det vært e tøff jobb å holde liv i virksohete. Dges bygg ble ttt i bruk i 1952, so filil uder Lieres Forbuksforeig, ed Ole H. Skjelbred so bestyrer. Før de tid hdde h htt utslg 2 gger i uk i Kveli. Først i Østgår` og seere oe år i soerstu på Jevru. Skjelbred kjørte lstebil fr hovedbutikke i Nordli de dgee h betjete Kveligred. I 1990 ble det slutt på Kveli filil. Kostdee ed å drive vr større e itektee. I Kveli vr ikke forøyd ed å bli ute butikk, så gred obiliserte folket og det Kveli Utvikligslg. Lget hdde so hovedforål å få i gg butikkvirksohet i fililbygget. Lget slet i peger, kjøpte bygget og resturerte det. I jui 1990 vr det butikkvirksohet i gg ed Kirste Nordbkk so driver. Hu holdt det gåede i 5 år før Rold overtok. Kveli Utvikligslg hr htt stor betydig for drift v Kveli-Bu i lle år. Stidig hr Rold Agård gjort e stor ists ed lge dger og lite hjelp. H hr skpt e øteplss so hr stor betydig for oppsittere i gred. Mge hr htt glede v å skke ed hdelse so også bistår ed løysig v diverse hverdgsprobleer. Rold lovpriser t h hr fått være ed på Merkur-progret. Dette er e støtteordig til såbutikker ed spikelt kudegrulg. Fylkes Ige Ry hr vært e viktig brikke i deltkelse i Merkur. Progret g 50 % støtte til skffelse v ye kjøle- og frysedisker. Reste ble sposet v Utvikligslget. I 2013 ble det igje ulig og operere so koisjoær for Norsk Tippig. Kveli-Bu fikk se ed 13 dre såbutikker delt i et prøveprosjekt ed å utvikle ærbutikke til e øteplss for loklbefolkige. Med peger fr Merkur ble kffekroke utvidet og oppgrdert. So e del v Merkurprogret ble det også ttt iititiv til å rrgere strikkekvelder. Over vitere sles derfor e del der fr Kveli og Nordli til trivselskvelder ed strikkig og sosilt svær. I forbidelse ed obyggig ble det gjort plss for et husflidsutslg i byggets 2. etsje. Liked ble det otert e bkeov (Bke-off-ov) so gjør butikke i std til å selge rykede ferske brød og boller dglig. Disse forbedrigee hr øket besøket og osetige. Det å også eves t Kveli-Bu hr svr for billettslget til Pe- Tors. De siste års støtteordiger hr gjort det ulig å leie i hjelp på butikke. Ute Merkur og god støtte fr Kveli Utvikligslg hdde det eppe vært ulig å holde drift i gg. Bygget so eies v Utikligslget huser også kotor for dglig leder i Pe-Tors, Mo Agård, i loftetsje. Utefor bygget ligger Pe-Torss plss ed ftsifulle treskulpturer. I kjellere er det regskpskotorer for Økooibistd. Selv o Kveli-Bu ikke offisielt hr post i butikk er poste dglig io og tr seg v iog utgåede post. I deseber blir det orgisert e dvetskleder der folk i æriljøet gir gver. Mye v se folket kjøper seere lodd, og ge koer for å udersøke de dglige trekige for å se hve so hr vuet. Hvis vi tillegg tr ed t kjellere ieholder WC og dusjuligheter for bl.. hytteeiere og turister forstår vi t Kveli- Bu er særdeles viktig for Kveli-gred. Kvelidligee håper t Rold ser uligheter til å fortsette sitt verdifulle virke. Ole Hrld Kveli Förberedelser iför loppet går so plert. I år är det preiär för de y distse på 12 kiloeter so strtr på Kveeidet. De går lgs veie til stigige opp Muruhtte begyer. Alle å få ed seg Muruhtte for å Flyktigeresfølelse i bei, säger Westu Kveli. PoägsySTeet i Ivrs Bil Jetld Ski Tour är dets so i världscupe, de 30 först får poäg. Högst tl ikörd poäg totlt vier toure och de tre först i D21 och H21 får peigpriser: , och kroor. Cupfile och prisutdelig sker i Gäddede, där Flyktigloppet och dess fruktde fjälltoppr sk skilj gr frå vetet. 26 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

14 Reportge Rolf preprerr 25 älghor per år Rolf Eide, for hor fr selvskutt elg. H hr preprert horet selv. Foto: Ole Hrld Kveli Rolf i sekkrbode si ed ferdigotert hor. Sørli Etter å h skutt e 16-spirig i 1958, dro Rolf Eide til Husås i Sverige og fikk otert geviret på e treplte. For dette geviret fikk h preie for beste oterig på utstillig i Nsos. Dered begyte søblle å rulle. H fttet d iteresse for fget og etter å h sett på hvord prosse foregikk begyte h å otere hor v elger h selv skjøt. Dette førte til t også boer ble iteressert i hjelp for å få ege trofeer presetble. Dered begyte søblle å rulle. rolf Eide hr i hel sitt yrkesktive liv vært sekker. H vr ed å strte Sørli Sg og Høvleri og hdde si rbeidsplss der til h ble pesjoist. De fglige utdig består i et hdsverkkurs på Fisås i Det vr etter t h ble pesjoist t h stset er på elghorpreprerig. På det este hr h otert 45 hor på e sesog, e eer t sittet ligger på c.25 pr. år. Jeg tr helst i ot hele hoder ed skiet på slik t jeg hr kotroll på hele prosesse. Hvis hodee hr begyt å råte år jeg får de, er jeg ikke helt forøyd, e det går stort sett br, sier h. Det er ye rbeid ed et hode. Først å hodet kppes riktig, så å horee kokes i spesilkotruert kjele. Etterpå å de skylles godt før jeg tr de i for tørkig og blekig. Etter t det tørt og helt hvitt, blir horet otert på ei spesielt utfor treplte før det er klrt for å heges på vegge. Det blir ikke de helt store tiefortjeeste v rbeidet, e det er oro å yte litt service til elgjegere. Det største horet jeg hr otert er e 23-spirig hvor horet ble bedøt til 343 poeg. Det iste er e 2-spirig til e tysker, sier Rolf. I tillegg til horoterig er Rolf også e ivrig kivker. H hr produsert flere hudre skfulle kiver. Det rbeidet eger seg godt å ut- føre ed å sitte i sofkroke og det liker jeg godt, sier h. Kivee blir ofte brukt til gver. Både bursdgsgver og deog herrekiver til brudepr er svært populære. At h er e ester i fget k vi uderskrive på etter å sett e del v de flotte produktee. Rolf k også fortelle t h på bestillig hr lget 53 brevogger opp gjeo åree. Det er ige tvil o t h stortrives år h får skpe oe ed hedee. Ole Hrld Kveli Et utvlg v kiver so Rolf hr lget. Del på Fcebook! Hr du ågo fi trofé oterd? Eller hr du kske gjort eg kivr du ed? Del ed dig på vår Fcebooksid och skick i di bäst bilder. fcebook.co/vj O du väder Istgr glö ite bort tt tgg di bilder ed #vj för tt vis upp de på vår hesid VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

15 Fokus: Projektytt Fokus: Projektytt Det här är på gåg i projekte Ifortio Ekooisk tillväxt Nu är de y broschyre frå Regioprojekt skickd till tryck och koer tt dels ut till ll i. Io kort blir det också preiär för y hesid. Uder 2014 koer ifortiosprojektet tt ge ut ytterligre två tidigr. E v de koer tt bli ett teuer o vd projektet uppått och jobbt ed sed strte. Mycket späde läsig vätr! SeSTe åde hr huvudfokus i projektet legt på produktioe v de y ifortiosbroschyre o Destitio. De hr tgits fr i srbete ed delprojekt Ekooisk Tillväxt och koer tt dels ut till ll boede i. Här fis ycket läsig so sk stärk ivår tt bli god bssdörer för orådet ågot so är viktigt är det gäller tt lock både iflyttre och besökre. Vi hr också jobbt ed forgivig v hesid so är uder ogörig. Io kort är det preiär för y vj.co so FAKTA Projektgruppe består v: Perill Gursdotter Persso (projektledre, 40 procet), Erik Witerli (biträdde projektledre), Ås Sjödi (Kroko), Ole Hrld Kveli (Liere). Exter skribeter: Per Lidhl, Mtsåke Persso. vi hopps sk lock och itresser. Här koer orådet tt lyfts fr ä bättre och pketresor får e er cetrl plts. Dett är viktigt då projektet vsluts i ugusti och hesid sk lev kvr so e del v de ekooisk föreige Destitio. Till sist: Ni issr väl ite tt gill oss på Fcebook? Där lägger vi ut tyttig ifortio: fcebook.coo/vj Ifortiosprojektet jobbr på e y hesid. Foto: Erik Witerli Delprojekt skol hr vrit ivolvert i e filispelig gjord v Söbll fil. I file skildrs utbytet ell skolor i Vlsjöby och Sørli. Foto: Ole Hrlt Kveli. Skol Micke Josso slutde de 31 juri so projektledre för skolprojektet. Ny projektledre är Ptrik Ludgre, oppvekst- og kultursjef på Liere koue. Ett v åle för ye projektledre blir tt utveckl det srbete so red påbörjts ed IT-pedgoge Moic Adersso. Ho är sed e tid tillbk litd för tt jobb ed IT-pedgogik uder sist dele v projektet. Moic koer tt utbild ågr pedgoger i orådet för tt de sk bli bättre i fjärrudervisig. Det rbetet hr e stor betydelse för tt skolor i orådet sk ku bibehåll god kvlitet st tt k h ytt v kopetes i orådet, trots låg vståd. Moic hr bld t hållit e kurs för lärre i Sørli och Nordli där de fick ökd kuskp i hur de k väd Ipds i de dglig udervisige. De kurs vr ycket uppskttd. Pler fis äve på tt rrger e föreställig, Nätkärlek. PrOJeKTet hr vrit ivolvert i e filispelig. Det är filre Kut Åge Teige på Söbll Fil so gjort e fil so skildrr skolutbytet ell skolor i Vlsjöby och Sørli. När det gäller utbytet ell SYV/Krriärsrådgivre går det vidre och ye projektledre hopps ku preseter ågr kokret tilltg uder våre. Här är tke tt utbyt erfreheter och se över öjligheter tt jobb gräslöst ed tt rådgiv elever. Vd so häder är projektet är slut är e stor fråg projektet koer tt rbet ed. Vd k förs vidre och ite? FAKTA Arbetsgruppe består v: Ptrik Ludgre (projektledre), Odd Eir Huge (oppvekstsjef, Røyrvik koue), Kjs Eklud (verkshetssjef br- og utbildigsförvltige, Krokos kou) og Hs Olof Crlsso (kvlitetsutvecklre, broch utbildigsförvltige Strösuds kou) Arbetsgruppes referesgrupp består v: rektor/ss rektor fr hver ekelt skole i regioe. Uder höste srbetde vi ed företget Kulitur o tt rrger e tres geo. Nu är res geoförd och utvärderd. Deltgr vr ycket öjd. God och fit preseterd kortreist t e frför llt ett ftstiskt värdskp. Res hr gett ycket positiv respos i olik edi. Vi hr ägder ed foto frå res och det fis fler kortfiler so k väds i rkdsförigssyfte. E v deltgr vr tskribete Crli Rtcliff frå Sidey, Austrlie, so sålt i ett reportge o res. Uder j åd koer vi tt geoför e y res e de här gåge ed strt i Trodhei. De y hesid håller på tt t for. Nu sk vi få e hesid so är er säljde och k utveckls för besöksärige. Tillss ed företge sk vi skp pketresor so k boks vi hesid. DeSTitiON vr i börj v februri på e studieres till Fuäsdle. Där fick vi tips frå ders destitiosbolg o hur vi sk jobb vidre. I Klövsjö fick vi hör lite er o hur srbete ell så företg hr bidrgit till ders positiv utvecklig. UNDer dess år so vi rbett fr Destitio hr vi lärt oss ycket v vrdr. Det so är viktigst för tt företge sk h ytt v srbete är tt får gör fler och bättre ffärer. För tt t ett steg i rätt riktig hr vi de 25 februri bokt i e workshop ed ökd försäljig so ål. Där sk vi titt på vilke rkd so vi sk väd oss till, hur vi år de och se vslutr ed ffär. FAKTA Projektet består v: A Josso (projektledre), Ull Josso (biträdde projektledre), A-Cri Svedé (Krokos kou), Kjell Urdshls (Liere Nerigsselskp), Frk Aspes (Røyrvik kou), A Gillgre (Strösuds kou), Aders Bloberg (Strösuds kou). Referesgrupp: Represetter frå turisärige, utsedd v de lokl turistorgistioer Liere fritid, Asättfjälle, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. MrKNDSFörig v sk i vår görs på två ässor. Det är sportfiskeäss i Kist och Villrksesse i Oslo so sk besöks. Fräst är det fiske- och vdrigsresor so sk säljs på ässor februri rrgers y dgr för tt uppärks Kortreist t i. Håll ögoe öpp för oserig och olik erbjudde hos de lokl tföretge. I FrOSTVike hr geofört ett förprojekt o kurtx, ervärdesfisierig. M hr beslutt tt jobb fr e ege odell so sk het Mervärde Frostvike. Nu hr lltså 3 v projektets 4 kouer/koudelr e odell för tt få i fisierig för tt ök bolust och ttrktivre besöksål. Måg dr destitioer, i fräst Sverige, tittr u på hur vi hr gått tillväg och vill gär lär sig er o vår odell. A Josso I Frostvike hr geofört ett förprojekt o kurtx. Pegr so koer i geo dett projekt koer tt ge e fugerde fisierig v turises ifrstruktur och gör Frostvike er värdefullt för ll. Foto: Begt Weilert hitt oss på Fcebook! Du hr väl ite isst tt fis på Fcebook? Gå i på vår Fcebooksid och gill så får du lltid vet det seste so häder i orådet. Du k också skriv till oss och vr ed och diskuter och del ed dig v di tkr. fcebook.co/vj 30 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

16 Aoser Nyheter Föreigr dgs tt sök driftbidrg för er sligslokler Sest 1 pril sk föreiges loklsvrig skick e sök till koustyrelse för ievrde verkshetsår. Beslut ts i j. Mer ifo och blkett: Ipregert trä Nu tr koue eot ipregert trä på ll återviigscetrler. Träbitr sk vr kortre ä 80 cetieter. Kostd ts ut eligt gällde tx. Priser är iklusive os och gäller både företg och privtpersoer: Kostd: kr/to eller 749 kr/ 3 Läs tx återviigscetrler Betlsopsäckr Betlsopsäckr är ett ltertiv för dig so hr ett fritidshus och ite k h ett sopkärl. Läs o betlsopsäckr och övrig försäljigsställe: Kudtjäst kudtjst@strosud.se 40,- /sopsäck Kulturix Bolyst Liere og Regioprosjekt i srbeid ed Li-Vert st gjestekokker iviterer lle i til t og kulturutvekslig på: Liere Sfushus lørdg 22. februr kl Li-vert se ed iflyttere fr Estld, Tyskld og Pole hr stt se e buffeey beståede v trdisjoelle tretter fr Estld, Tyskld, Pole, Norge og Sverige. Det vil bli ktiviteter der de ulike ld preseteres! Kostd buffe: kr. 195,-. Br uder 12 år grtis. Påeldig ie 20. februr 2014 til Liere Koue på tlf eller postottk@liere.koue. o Li-Vert på tlf eller post@liverte.o Vi øsker velkoe til e skfull kulturre! Ibjud till 64:e ordisk Flyktigloppet Låglopp på skidor Nordli Gäddede 5 pril 6 pril 2014 Tekik: Klssisk stil (K) Lördg 18 k: D H 17 20, D50, H60. D HM, eller 12 k: MUT 95 och tidigre. Tri 2006 och tidigre. Södg 44 k: H21, D21, D35, H35, H50, H60. D HM, 96 och tidigre. Iteretäl: eller Upplysigr: , eller ifo@flyktigloppet.co eller post@flyktigereet.o Sist äligsdg: 26 rs. Välkoe tt åk ett v de vckrste och tuffste lågloppe på skidor i Flyktigs spår för frihet och fred LIERNE IL februri 2014 GÄDDEDE SK Sk på ftstiskt thtverk so fis rut kute! T del v progret på vår iteret. fcebook.co/vj Bybor vill digitliser bio Bybor i Vlsjöby hopps på tt få bygdeedel för tt ku digitliser biogrfe i Vrgly. Foto: Filvisig vr veck och fortstt utvecklig v skolbiosrbetet ed Sørli skol. Det är vd bybor i Vlsjöby hopps på är u söker o bygdevgiftsedel för tt digitliser biogrfe på Vrgly. E digitliserig är ödvädig för biogrfes fortlevd och det ger oss öjligheter till utvecklig v verkshete. Digitliserige gör tt k vis fil direkt på ll preiärdgr st tt så såigo äve k koppl upp sig ot dr eveeg so till exepel koserter eller idrottshädelser, säger Lott Stor och berättr o Vlsjöbys bylgs projekt ed tt hitt fisierige på drygt e hlv iljo kroor. eftersom SveNSK Filistitutet (SF) ite lägre distribuerr 35-illieterskopior blir det i frtide ite öjligt tt ku ord filvisigr på det gl sättet. I dgsläget fis ite e ed digitliserd biogrf i Krokos kou. Vi tycker tt det är särskilt viktigt tt bevr och utveckl de filtrditio so red fis här i by. Äd sed fetiotlet hr hft biovisigr i Föreigshuset och sere hr vi hft ist två stor filispeligr i orådet, Hude och Vrg, säger Gur Fhlströ i bylget. en NSök o bygdevgiftsedel är u iläd och e beviljd sök är ödvädig för tt sere ku sök bidrg frå Svesk Filsistitutet. Vlsjöbys bylg stsr kroor och hopps också få kulturutveckligspegr frå Krokos kou. Äve Regioprojekt stödjer stsige. Vår MÅlsäTTNig är tt h 25 filvisigr per år, fortsätt srbetet ed Sørli skol gällde skolbio, vidreutveckl filfestivle och ök srbetet ed Filpool Jätld. Allt dett blir öjligt o vi får till ståd e digitliserig, tillägger bylgets bioskiist Diel Fhlströ. Jätldspolise och Nord- Trødelg Politidistrikt sk utred öjlighete till srbete över gräse. Foto: Polise Polise utreder öjlighet till srbete Regioprojekt hr vstt kroor till ett polisprojekt. Det är Jätldspolise och Nord-Trødelg Politidistrikt so sk utred öjlighete till ett srbete över gräse. Då Mitt-Skdiviskt Regioprojekt strtde upp 2009 vr det budgetert för ett polisprojekt. Det förverkligdes dock ldrig efterso itresset för ett srbete då ite vr så stort. Me NU hr Jätldspolise och Nord-Trødelg Politidistrikt ädrt sig. De vill utred ll öjligheter till ett srbete över gräse. Äet är syerlige ktuellt då både de svesk och orsk polise står iför stor ostrukturerigr so k iebär viss förädrigr och so koer tt påverk delr v -regioe, säger sveske huvudprojektledre Toie Jirhed. TOTlt är det vstt kroor till projektet so beräks dr igåg så srt so öjligt. 32 VAAJMA r 1/2014 VAAJMA r 1/

17 Nyheter Klsser 2-3 i Vlsjöbys skol edverkr i file. Nerifrå frå väster: Kidr Adersso, Jeifer Krlsso och Gbriel Westlud. Sittde frå väster: Felix Egeli Adersso, Mejlie Sprrock, Ne Heigsso och Mori Sprrock. Juli Bergkvist sks på bilde. Foto: Mtsåke Persso Skolutbytet hr blivit fil vaaj I sex år hr elever i Vlsjöby och Sörli träfft vrdr ed jä ellru. Nu hr skolutbytet blivit fil. De sk bli e ispirtioskäll i grspråksudervisige för lärr i hel Norde, säger Lott Stor. Ho är lärre på Vlsjöbys skol sed 13 år tillbk och tycker tt srbetet ell skolor är frgågsrikt. För egetlige är det e lite tröskel tt t sig över. Visst fis det åg vire i det här skolutbytet. Och då täker jg ite ist på tt bre får fler socil kotkter. För i vår skol går det br 15 elever. Me jg blir också ispirerd och hittr y viklr i udervisige, säger Lott Stor. Du hr just läst e tidig frå: TiDNige VJM ser file, producerd v Söbll fil, tillss ed bre i klsser 2-3. De här dge får de si julteckigr bedöd v kopisr i Sörli skol so ligger två il bort. Det är ju roligt tt få berö, säger Felix Egeli Adersso. Juletreet vr kjepefit, står det i recesioe v hs teckig. I file gestltr bre ord so oftst hr s iebörd på orsk och svesk. Me det fis också flsk väer ell språke. Ett exepel är tt rolig på orsk iebär tt t det lugt på svesk, säger Lott Stor. Elever brukr träffs e gåg i åde. Det hr bld t vrit orieterigs- och friidrottsdgr, pysseldgr, siskt te ed besök på Viklupe där tittt på klvärkig och testt lssokstig, e res till Jtli, tetrr och e svesk-orsk tidig so geest gett ut ed hjälp v ifortiosprojektet. Vår skolbio i Vlsjöby är också ycket uppskttd efterso det ite fis ågo biogrf i Sörli, säger Lott Stor. Tck vre -projektet hr srbetet ell skolor utökts till er lektioslikde forer. Exepelvis i tetik och dessuto ords språkdgr. De drygt tio iuter låg file tog e hel dg tt spel i i Vlsjöby. Och ll verkr vr öjd ed slutresulttet. Jg är ed i ätverket Nordspråk, so är sorgistioe för de ordisk odersålslärr och lärr i ordisk språk. Och Nordspråk uderstöds v Nordisk iisterrådet. lott STOr berättr tt file o skolutbytet u är utlgd på ätet. För de so vill se file är det br tt klick på dresse www. skoleiprksis.o. Mtsåke Persso 34 VAAJMA r 1/2014 E ivesterig för frtide Liere koue Krokos kou Røyrvik koue NORD-TRØNDELAG Sør Trødelg Nord Trødelg FYLKESKOMMUNE Strösuds kou Fylkeskoue Fylkeskoue EUROPEISKA UNIONEN Europeisk regiol utveckligsfode