Energibalans Västerviks Kommun. På uppdrag av:

Transkript

1 Energibalans 2008 Västerviks Kommun På uppdrag av:

2 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare På uppdrag av: Energibalans 2008, Västerviks kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost AB Hantverksgatan Oskarshamn Sverige Sweden Länsstyrelsen i Kalmar Färdigställt: April

3 Förord Regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser enligt de nationella och regionala klimatmålen. Som ett led i detta arbete strävar Länsstyrelsen i Kalmar län efter att energibalanser upprättas för varje kommun, som innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO 2 -utsläpp. Energibalanserna kan användas som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och kommer således att bli ett utmärkt verktyg för jämförelser. Samverkan sker med respektive länsstyrelse som delfinansierar arbetet. Dessutom ska Energikontor Sydost stödja kommuner i att skriva på och genomföra Borgmästaravtalet, ett europeiskt åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion. Därför är denna energibalans för Västerviks kommun anpassad till kraven i Borgmästaravtalet så att kommunen på ett enklare sätt kan ansluta sig till avtalet och kan genomföra sina åtaganden enligt avtalet. Samverkan med kommunerna bedrivs delvis inom ramen för projektet City_SEC som finansieras av Intelligent Energy for Europe-programmet. Projektet City_SEC har kommit till för att stödja lokala beslutsfattare i kommunerna i deras arbete att nå målen i Borgmästaravtalet och alltså överträffa EU:s energimål. Regionala energikontor och regionala utvecklingskontor kan bidra med information och kunskaper om de fördelar man kan få med ett kraftfullt utnyttjande av energi från förnybara källor, både socialt och ekonomiskt, och hur man kan effektivisera sin energianvändning och införa energisparåtgärder. Projektet vill dessutom främja att man även i Östeuropa ansluter sig till Borgmästaravtalet i större utsträckning än vad som hittills skett. Energibalansen är framtagen av Energikontor Sydost i nära samarbete med tjänstemän på kommunerna och på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län. Mer information om syfte, metod, källor och avgränsningar finns i sista avsnittet av energibalansen. 2

4 3

5 Sammanfattning Energibalansen är en kartläggning av energiflödet i Västerviks kommun. Energiläget år 2008 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Totalt tillfördes Västerviks kommun 1165 GWh under år % av energitillförseln är från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 366 GWh från fossila bränslen, cirka 362 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 437 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har minskat sedan Bensinanvändningen har minskat något sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat sedan 1990, med en topp Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat. Eltillförseln har minskat något under tidsperioden Den slutliga energianvändningen är beräknad till 1069 GWh. Hushållssektorn är den största energianvändaren i kommunen, därefter kommer transportsektorn. Industrisektorn har minskat sitt energibehov kraftigt sedan Den totala energitillförseln i Västerviks kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 3,0 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat sedan 1990, då de låg på drygt 4,5 ton per capita. Utsläppen per capita i Västerviks kommun ligger under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Jämförelsen blir dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. 4

6 Abstract The energy balance is a mapping of the energy flow in Västervik municipality. The energy situation in 2008 is compared with the situation in 1990, 1995, 2000 and 2005 in some cases, with the purpose to view trends in the energy flow. The total energy supply to Västervik municipality was 1165 GWh during % of the energy was supplied from renewable energy sources. In 2008 approximately 366 GWh was supplied from fossil fuels, about 362 GWh from renewable fuels and 437 GWh was electric energy. The total energy supply has decreased since Gasoline use has decreased somewhat since 1990, and since 2004 about 5% ethanol is mixed up in the gasoline. Diesel use on the other hand has increased since 1990, with a peak in Fuel oil consumption has decreased heavily during these years, and the energy supply from heat pumps has increased, as calculated with standard templates. Electricity supply has decreased somewhat during the period The final energy use is calculated to 1069 GWh. The household sector is the largest energy user in the municipality, and the second largest is the transport sector. The industry sector has decreased its demand for energy heavily since The total energy supply in Västervik municipality generated about 110,700 tonnes of carbon dioxide during 2008, which corresponds to 3.0 tonnes per capita. Carbon dioxide emissions are reduced since 1990 (4,5 tonnes per capita). Emissions per capita in Västervik municipality are somewhat lower than the regional target of 4.4 tonnes per capita. The comparison is however not fair, since the structure of industry and society has a large influence on these figures. 5

7 Innehåll FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 6 FIGURFÖRTECKNING... 8 VÄSTERVIKS KOMMUN ENERGIBALANSEN Energitillförsel ENERGIANVÄNDNING Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Bensin och diesel Förnyelsebar energi Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Klimatutsläpp från energitillförseln Fossila bränslen Förnybar energi i Västerviks kommun Biobränsle Vattenkraft Vindkraft Biogas Solenergi Värmepumpar Torv BORGMÄSTARAVTALET VÄXTHUSGASER TOTALT OM RAPPORTEN Målsättning och syfte Metod

8 Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Schablonberäkning avseende värmepumpar Rapportens upplägg Avgränsningar, felkällor och referenser Skillnader och likheter KRE (kommunala och regionala energibalansen) Nationella utsläppsdatabasen Källförteckning BILAGA

9 Figurförteckning Figur 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 13 Figur 2 Bruttotillförsel energi, 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 3 Bruttotillförsel energi 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) 15 Figur 4 Energianvändningen. 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 5 Energianvändningen i samhällssektorerna åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 6 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) 19 Figur 7 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) 19 Figur 8 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 19 Figur 9 Specifik energianvändning transporter (MWh) 20 Figur 10 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 20 Figur 11 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 20 Figur 12 Fordonsbränslen 21 Figur 13 Andel förnyelsebar energi 22 Figur 14 Förnyelsebar energi 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 15 BRP, CO2-utsläpp och energianvändning, per capita och totalt 24 Figur 16 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och länets mål 2010, ton 24 Figur 17 Fossila bränslen per capita (MWh) 25 Figur 18 CO2-utsläpp per fossilt bränsle 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 19 CO2-utsläpp fördelat per samhällssektor 27 Figur 20 Schablonvärden från Naturvårdsverket

10 Figur 21 Större biobränslepannor 29 Figur 22 Vattenkraftverk 30 Figur 23 Antal värmepumpsanmälningar under perioden Figur 24 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. 35 Figur 25 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter 35 Figur 26 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 35 Figur 27 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter 36 Figur 28 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter 36 Figur 29 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter 37 Figur 30 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen 43 Figur 31 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel Figur 32 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel Figur 33 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel Figur 34 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel Figur 35 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel Figur 36 Eldningsolja (MWh)

11 Figur 37 Elenergi (MWh) 50 Figur 38 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) 51 Figur 39 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) 51 Figur 40 Industrisektorns totala energianvändning 52 Figur 41 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 52 Figur 42 Specifik energianvändning transporter (MWh) 53 Figur 43 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 53 Figur 44 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 54 Figur 45 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna 54 Figur 46 CO 2 -utsläpp per samhällssektor och år 54 Figur 47 CO 2 -utsläpp per fossilt bränsle 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 48 Sveriges elproduktionsmix

12 11

13 Västerviks kommun Västerviks kommun ligger i Kalmar län Yta: km 2 inklusive sjöar och havsvatten Av det är 1 881,9 km 2 landareal Befolkningsstruktur: 19,3 personer per km 2 Antal invånare: personer (år 2008) Orter och befolkning: Näringsliv: Kommunikationer: Västerviks kommun består av följande tätorter: Almvik, Edsbruk, Gamleby, Gunnebo, Hjorted, Loftahammar, Piperskärr, Totebo, Västervik samt Överum. Västervik utgör centralorten i kommunen. Västervik är en ort med en stark industrisektor. Servicenäring och handel är på uppgång. Även turistnäringen är viktig i Västerviks kommun. Västerviks kommun har goda förbindelser via E22 norrut mot Linköping och söderut i Kalmar län. Dessutom har kommunen tågförbindelse med Linköping och bussförbindelser både inom kommunen och utanför. 12

14 EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 1 Västerviks kommun 2 Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 34 De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990 (nationellt delmål) 2020: Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från år 1990 till år Västerviks kommun följer de regionala målen. Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region 2020: inga fossila bränslen används för uppvärmning, länets produktion av förnyelsebar el är lika stor som konsumtionen av el. Västerviks kommun följer de regionala målen. Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2020: alla samhällsbetalda resor sker med miljöfordon och/eller med förnyelsebara drivmedel. Västerviks kommun följer de regionala målen. Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): Minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler : energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 jämfört med Västerviks kommun följer de regionala målen. Figur 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 1 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2010) 2 I Västerviks kommun finns en långsiktig energi- och miljöstrategi ( ), dessutom pågår arbete med en energieffektiviseringsplan

15 Energibalansen Energibalansen för Västerviks kommun visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Energitillförsel Totalt tillfördes Västerviks kommun 1165 GWh under år 2008 varav 51 % av energitillförseln kom från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 366 GWh från fossila bränslen, cirka 361 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 437 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har minskat sedan Se Figur 2. Figur 2 Bruttotillförsel energi, 1990, 1995, 2000, 2005 och

16 Tabell: Energidata (GWh) efter region, energibärare, kategori och tid Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 672,5 553,9 416,0 366,9 365,8 Stenkol (MWh) Koks (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Gasol (MWh) Naturgas (MWh) Förnyelsebar energi (GWh) 411,1 326,5 279,3 358,1 361,5 Etanol i.u i.u. i.u Torv (MWh) Träbränsle (MWh) Avlutar (MWh) Avfall (MWh) Övrigt 6 (MWh) Sol (MWh) i.u i.u Energi genererad via värmepumpar iu (MWh) Summa bränslen (GWh) 1083,6 880,3 695,3 725,0 727,3 El-energi (MWh) tillfört utifrån (MWh) Vattenkraft (MWh) Vindkraft (MWh) Kraftvärme (MWh) Total energi (GWh) 1543,0 1327,4 1129,4 1173,4 1164,7 Figur 3 Bruttotillförsel energi 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Energitillförseln har varierat mellan 1543 GWh (år 1990) och 1129 GWh (2000). Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat kraftigt under 2000-talet. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat. 6 I källstatistiken var en post på ca 9900 MWh angiven under Övrigt vars användning ska vara inom industrisektorn. Det gick inte att identifiera någon specifik industri med den energiförbrukningen på ett udda bränsle MWh utgör mindre än 1 % av den totala energitillförseln i Västervik och påverkar inte energibalansen i stort. 15

17 I Västerviks kommun finns flera vattenkraftanläggningar som producerade 16 GWh under Det motsvarar 4 % av det totala elenergibehovet i kommunen. Elenergibehovet har minskat under åren

18 Energianvändning Den slutliga energianvändningen är beräknad till 1069 GWh. Mellanskillnaden mellan energitillförsel och energianvändning är dels förluster, dels energi som inte finns kategoriserad i statistiken, dels energianvändning för eventuell energiproduktion. Figur 4 Energianvändningen. 1990, 1995, 2000, 2005 och Hushållssektorn använder mest energi i Västervik. Hushållen har dock minskat sitt energibehov sedan Nästa viktiga energianvändare i kommunen är transportsektorn, där energianvändningen ligger totalt sett på samma nivåer över åren. Industrisektorn som var en betydande energianvändare 1990 har minskat sin energianvändning kraftigt mellan 1990 och Se Figur 4 och Figur

19 Figur 5 Energianvändningen i samhällssektorerna åren 1990, 1995, 2000, 2005 och

20 Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Den specifika energianvändningen fördelat på samhällssektorer 7 i Västerviks kommun redovisas i Figur 6 till Figur 11. Jordbruk skogsbruk fiske År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Figur 6 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) Industri och byggverksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Elenergi Gasol Koks Stenkol Fjärrvärme Avfall (MWh) Figur 7 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) Offentlig verksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Fjärrvärme Figur 8 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 7 Flygbränsle ingår ej. 19

21 Transporter (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin Diesel Elenergi Figur 9 Specifik energianvändning transporter (MWh) Övriga tjänster (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Eldningsolja Elenergi Fjärrvärme Figur 10 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) Hushåll (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Träbränsle Elenergi Fjärrvärme Eldningsolja Eldningsolja Figur 11 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 20

22 Bensin och diesel Bensintillförseln har minskat något i Västervik sedan Dieseltillförseln har ökat något under 2000-talet, dock hade dieseltillförseln en topp Etanoltillförseln är fortfarande väldigt liten och utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Se Figur 12. Figur 12 Fordonsbränslen Förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi har ökat något sedan 1990, år 2008 är andelen 51 %. Se Figur 13. Drygt hälften av den svenska elmixen producerades av förnybara energikällor år I beräkningen avseende förnyelsebar energi är biobränsle, tillskott via värmepumpar och solenergi medräknad. Dessutom är andelen förnyelsebar el baserat på den svenska elmixen medräknad. Se Figur 48 i bilagan. 21

23 Figur 13 Andel förnyelsebar energi Träbränslet spelar den viktigaste rollen för Västerviks kommun avseende andel förnyelsebar energi. Den energi som genereras via värmepumpar och vattenkraft ger viktiga tillskott till den förnyelsebara energianvändningen. Se Figur

24 Figur 14 Förnyelsebar energi 1990, 1995, 2000, 2005 och Uppskattningsvis kommer en stor förändring avseende biobränsleanvändning/förnybara energikällor och oljeanvändning att avspeglas i kommande energibalanser. Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Den totala energitillförseln har minskat med 25 % mellan 1990 och Elanvändningen har under perioden minskat med 5 %. BRP har under perioden ökat med 28 %. Per capita År 1990 år 1995 År 2000 År 2005 År 2008 BRP (per capita, löpande priser) kr i.u i.u kwh/kr i.u i.u 0,2 0,2 0,1 CO2 (ton per capita) 4,6 3,9 3,3 3,1 3,0 23

25 Energi (MWh/capita) 38,7 33,5 30,2 32,1 32,0 Fossila bränslen (MWh/capita) 16,9 14,0 11,1 10,1 10,1 Förnyelsebar energi (MWh/capita) 10,3 8,2 7,5 9,8 9,9 Elenergi (MWh/capita) 11,5 11,3 11,6 12,3 12,0 Total slutlig energitillförsel (MWh) CO2 (ton) BRP (kkr) i.u i.u CO2/BRP (kg/kr) i.u i.u 17,3 15,0 12,6 kwh/brp kkr i.u i.u 159,6 153,8 132,4 Figur 15 BRP, CO2-utsläpp och energianvändning, per capita och totalt Klimatutsläpp från energitillförseln Den totala energitillförseln i Västerviks kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 3 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat sedan Se Figur 16. Koldioxidutsläppen i Västerviks kommun ligger under länets mål på 4,4 ton koldioxid per capita. Jämförelsen är dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. Figur 16 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och länets mål 2010, ton 24

26 Fossila bränslen Det moderna svenska samhället har fortfarande ett beroende av fossila bränslen, mest olja i olika former, särskilt med avseende på transporter. Vårt behov av uppvärmning och industrisektorn har dock ett minskat oljeberoende. Västerviks kommuns specifika användning av fossila bränslen är 10,1 MWh per capita vilket är något lägre än genomsnittet i Sverige som är 27,0 MWh 8 per capita. Se Figur 17. Figur 17 Fossila bränslen per capita (MWh) 8 Källa: Folkmängden: , total tillförd energi: Energimyndigheten - Energiläget i siffror

27 Figur 18 CO2-utsläpp per fossilt bränsle 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 Figur 18 illustrerar hur koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle varierat över åren Transportsektorns drivmedelsanvändning dominerar bilden fullständigt. Se Figur

28 Figur 19 CO2-utsläpp fördelat per samhällssektor Utsläppsmängderna av koldioxid är baserade på schablonvärden från Naturvårdsverket som redovisas i Figur

29 Bränsle 9 CO 2 kg/mwh Fossila bränslen Bensin 264,6 Diesel 266,2 Eldningsolja 1 271,1 Eldningsolja ,3 Naturgas 203,4 Gasol 234 Kol 344,2 Torv 386,3 Förnyelsebara bränslen Flis - Bark - Ved - Avfall 117,7 Figur 20 Schablonvärden från Naturvårdsverket Förnybar energi i Västerviks kommun En möjlighet att motverka utsläpp av antropogen fossil koldioxid är att använda förnybara energikällor. Förnyelsebara energikällor utgörs av solenergi, vindenergi, vattenkraft, geotermisk energi samt biomassa. Vid förbränning av biomassa sker ett utsläpp av koldioxid, men motsvarande mängd koldioxid tas upp av biomassan vid tillväxt. Därför anses det att nettotillförseln av koldioxid till biosfären blir noll. Icke förnybara bränslen som används idag är fossila bränslen (olja, gas och kol) och uran. Fossila bränslen består av nedbruten organisk materia (växter och djur) som under årmiljonerna pressats samman med lera och slam och ombildats till kolväten. Oljan härstammar från hav, d.v.s. algrester, och kol från mer högtstående organismer som till exempel träd. Dagens moderna samhälle förbrukar på ett år samma mängd som det tagit oändligt lång tid att bilda och tillgången är begränsad. Någon dag kommer de idag kända tillgångarna att ta slut och det kommer inte längre att vara möjligt att utvinna fossila bränslen till en rimlig kostnad. Men sannolikt kommer miljökonsekvenserna av användandet att tvinga oss att finna alternativ ännu tidigare. I Sverige används olja, kol, koks och naturgas. Inget av dessa bränslen utvinns i Sverige utan allt måste transporteras hit för raffinering och användning. Såväl transporterna, raffineringen som användningen är miljöpåverkande. 9 Naturvårdsverket

30 Konvertering från ändliga resurser, som till exempel fossila bränslen, till förnybara energibärare är en förutsättning för att människan ska kunna skapa ett hållbart energisystem som även kommande generationer ska kunna nyttja. Biobränsle De större biobränslepannorna i Västerviks kommun är kartlagda 10. Förutom de mindre biobränslepannorna som återfinns bland annat i hushållssektorn finns de större befintliga eller planerade biobränslepannorna som redovisas i Figur 21. Total energiproduktion är beräknad till cirka 79 GWh/år. Effekt kw Energi MWh/år Bränsletyp Stegeholmsverket Flis+avfall Blackstad skola Pellets Gamleby Flis Ankarsrum Flis Figur 21 Större biobränslepannor Vattenkraft I Västerviks kommun finns flera vattenkraftverk som tillsammans har en årlig produktion på cirka 22 GWh. Hur stor produktionen är varierar mellan olika år beroende på bland annat vattenflöden etc. Namn Vattendrag Plats Årlig produktion (MWh) Effekt (kw) Ankarsrum Botorpsströmmen Ankarsrum Botorp Botorpsströmmen Gladhammar Brunsö Botorpsströmmen Gunnebo Edsbruk Storån Edsbruk Gunnebo Venerna Gunnebo Havets kvarn Botorpsströmmen Gamleby Hässeltull Botorpsströmmen Yxered Melby Storån Ukna Odensvi Botorpsströmmen Odensvi Skaftet Botorpsströmmen Gunnebo Svarteström Botorpsströmmen Hjorted Totebo Botorpsströmmen Totebo Tovehult Botorpsströmmen Gunnebo Tyllinge Botorpsströmmen Gamleby Uddekvarn Botorpsströmmen Linköping Energikontor Sydost

31 Figur 22 Vattenkraftverk Vattenkraftverken omvandlar vattnets rörelseenergi till elenergi. Vattenkraften är miljövänlig men i samband med att anläggningarna byggs förändras vattendragen och närmiljön kraftigt. Kraftverken påverkar därför mycket, men under drift alstras inga emissioner så ur den aspekten är vattenkraft miljövänligt. Vindkraft År 2008 fanns inga uppförda vindkraftsanläggningar i kommunen. Ingen produktion finns i SCB:s statistik. Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elenergi. Vindkraft är miljövänligt, de enda problemen är att i dess omedelbara närhet kan buller och skuggeffekter uppfattas. Dessutom kan kraftverken utgöra ett störande inslag i landskapsbilden. Många platser som är mycket väl lämpade för vindkraftsproduktion är t.ex. skyddsvärda strandzoner vilket kan ge upphov till en intressekonflikt. Biogas I Västerviks kommun produceras numera biogas. Anläggningen byggdes 2008 och biogasen är avsedd för fordonsbränsle. I statistiken från SCB kategoriseras biogas som Övrigt. År 2008 låg Övrigt på 9900 MWh. Övrigt det året är inte identifierat och biogasproduktionen vid Västervik Biogas AB hade inte kommit igång ännu med någon distribution. Biogas framställs genom anaerob (syrefri) nedbrytning av organiska material. Resultatet av denna nedbrytning är en biogas som består av metan och koldioxid, dessutom får man näringsrik restmassa av organiskt material som kan användas som gödningsmedel. Utgångsmaterialet för biogasframställning är vanligen husdjursgödsel, matavfall och reningsverksslam. Biogasen kan betraktas som en naturlig restprodukt i naturens kretslopp och den koldioxid som bildas vid förbränning bidrar inte till växthuseffekten. Utsläppen av svavel och kväveoxider är små. Den färdiga gasen kan användas för elproduktion, värmeproduktion och som fordonsbränsle. Solenergi I Västervik finns flera solfångaranläggningar installerade. Det uppskattade energiutbytet 2008 låg på 84 MWh 11. Siffran baseras på antal installerade solvärmesystem enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns statistik över anläggningar som ägarna sökt bidrag till. 11 Per Hansson, Länsstyrelsen Kalmar län. 30

32 Under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet, beroende på långa sommardagar. Med 5 m 2 solfångare kan hushållet klara ungefär 50 % av det årliga varmvattenbehovet. Idag finns mellan och solvärmesystem i Sverige. De flesta solvärmesystemen finns installerade i småhus men det finns också flera i anslutning till flerbostadshus, mindre fjärrvärmesystem, utomhusbad, idrottsplatser och campinganläggningar. Värmepumpar Statistiken från SCB tar inte hänsyn till energiutvinning via värmepumpar. Endast den el som används ingår i statistiken. För att installera bergvärme, ytjordvärme eller sjövärme krävs tillstånd från kommunen. Baserat på antal värmepumpsansökningar är energitillskottet från värmepumpar beräknat med en schablon enligt klimatkommunernas modell 12. I beräkningsmodellen tas hänsyn även till luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. I Västervik finns cirka 680 värmepumpsanläggningar 13 (bergvärme, ytjord samt sjövärme), till det kommer ett okänt antal luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. De allra flesta anmälningarna om värmepumpar har inkommit under 2000-talet. År Antal Totalt 680 Figur 23 Antal värmepumpsanmälningar under perioden Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder en del energi och levererar ungefär tre delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att två delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi geotermisk eller solenergi (från luft). Torv och avfall I Västerviks kommun används inte torv Anders Fröberg, Västerviks kommun 31

33 Torv är ett bränsle som om uttaget sker med måtta kan betraktas som ett långsamt förnybart biobränsle, men diskussion pågår. Avfall räknas som ett förnybart bränsle (biobränsle) i Sverige, men 7 % av avfallet är av fossilt ursprung. Efter förbränning återstår cirka 20 % i form av aska som måste läggas på deponi. I Västervik förbränns avfall för fjärrvärmeproduktion. 32

34 Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är ett europeiskt initiativ för kommuner och städer som innebär ett åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion och energianvändning 14. Enligt Borgmästaravtalet ska kommunerna sammanställa en grundläggande utsläppsinventering och presentera en åtgärdsplan för hållbar energi som antas av kommunfullmäktige inom ett år från den officiella anslutningen till avtalet. Vartannat år sedan åtgärdsplanen presenterats ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras. Ett statistikformulär ska fyllas i med en grundläggande utsläppsinventering för basåret. Här finns det även en mall för beskrivning av aktiviteterna i åtgärdsplanen samt deras effekt i form av energieffektivisering eller minskning av CO 2. Förutom inventeringen och åtgärdsplanen ska kommunen arbeta aktivt med medborgarna för att informera och engagera även dessa. Varje år ska en så kallad energidag genomföras, gärna i samband med European Sustainable Week, EUSEW, som pågår årligen i april månad

35 Växthusgaser totalt De vanligaste växthusgaserna som släpps ut på grund av mänsklig aktivitet är koldioxid, metan, lustgas, vätefluorkarboner, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Som komplement till energibalansen redovisas även de övriga växthusgaserna sammanfattade (inkl CO 2 -utsläpp) i Figur 24. Dessutom redovisas svavelhexafluorid, fluorkolväten, metan, perfluorkarboner och lustgas var och en för sig i Figur 25 till Figur 29. Tabellerna är utdrag från Länsstyrelserna och Naturvårdsverkets nationella databas för luftutsläpp på läns- och kommunnivå med utsläppsdata för växthusgaser för kommun, län och riket för åren 1990, 2000, 2005 och följande år (SMED). Dessa utsläppsuppgifter utgår från de nationella uppgifter som Sverige årligen rapporterar till FN:s klimatkonvention. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna 1 km 2 ) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Eftersom metoderna för insamling av data skiljer sig åt jämfört med de material som finns i SCB:s statistikunderlag för kommunala och regionala energibalanser (KRE) så korresponderar siffrorna inte exakt med de tabeller och uppgifter som finns tidigare i denna rapport. Fördjupad information om detta finns i Figur 30 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen samt i den externa rapporten Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED. 34

36 Växthusgaser totalt Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) Energiförsörjning Elvärmeverk 32281, , , ,05 Energiförsörjning Panncentraler 16320, , , ,12 Energiförsörjning Egen uppvärmning 43987, , , ,19 Industriprocesser Mineralindustri 296,24 306,70 327,17 4,28 Industriprocesser Metallindustri 3,55 6,04 6,41 96,68 Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 66, , , ,97 Transporter Personbilar 43039, , , ,68 Transporter Lätta lastbilar 3726, , , ,34 Transporter Tunga lastbilar och bussar 15148, , , ,13 Transporter Mopeder och motorcyklar 212,95 287,31 417,20 555,91 Transporter Inrikes civil sjöfart 6518, , , ,59 Transporter Övriga transporter 4988, , , ,68 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 14102, , , ,84 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 1112,79 750,36 805,94 930,09 Lösningsmedelsanvändning Färganvändning 411,41 272,95 208,76 183,78 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 1050,74 986, , ,33 Jordbruk Tarmgaser från idisslare 32311, , , ,50 Jordbruk Kogödsel 10931, , , ,83 Jordbruk Svingödsel 699,29 826, , ,87 Jordbruk Hästgödsel 605, , ,65 614,61 Jordbruk Hönsgödsel 408,05 10,28 10,01 8,30 Jordbruk Fårgödsel m.m. 199,25 185,93 221,75 305,53 Jordbruk Övrigt jordbruk 43057, , , ,73 Avfall och avlopp Avfallsupplag 6305, , , ,07 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 934,93 699,10 663,03 702,01 Figur 24 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. Perfluorkarboner (PFC) Huvudsektor Undersektor ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ekv..) ekv..) ekv..) ekv..) Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 0,00 6,23 8,92 9,25 Figur 25 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter Fluorkolväten (HFC) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 19, , , ,39 Figur 26 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 35

37 Lustgas (N2O) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) Energiförsörjning Elvärmeverk 1487, , , ,92 Energiförsörjning Panncentraler 196,31 92,36 48,99 69,14 Energiförsörjning Egen uppvärmning 792,88 552,19 461,67 470,55 Transporter Personbilar 252,13 490,87 385,83 375,64 Transporter Lätta lastbilar 30,41 34,85 37,52 45,71 Transporter Tunga lastbilar och bussar 81,63 82,93 68,95 64,23 Transporter Mopeder och motorcyklar 0,53 0,63 1,03 1,23 Transporter Inrikes civil sjöfart 95,55 99,02 90,16 74,47 Transporter Övriga transporter 88,45 82,08 66,42 63,43 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 1626, , , ,69 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 87,29 78,49 83,30 80,40 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 396,76 558,20 611,70 581,11 Jordbruk Kogödsel 8414, , , ,70 Jordbruk Svingödsel 338,72 272,29 288,49 511,72 Jordbruk Hästgödsel 565, , ,77 563,03 Jordbruk Hönsgödsel 270,79 6,65 6,39 4,44 Jordbruk Fårgödsel m.m. 184,37 165,29 197,28 278,29 Jordbruk Övrigt jordbruk 43057, , , ,06 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 934,92 699,11 663,03 702,01 Figur 27 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter Svavelhexafluorid (SF6) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) Industriprocesser Metallindustri 3,55 6,04 6,41 0,00 Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 47,15 92,83 126,77 65,32 Figur 28 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter 36

38 Metan (CH4) Huvudsektor Undersektor ton/år (CO2-ekv..) ton/år (CO2-ekv..) ton/år (CO2-ekv..) ton/år (CO2-ekv..) Energiförsörjning Elvärmeverk 419,57 347,99 297,72 381,15 Energiförsörjning Panncentraler 33,69 34,82 39,48 69,68 Energiförsörjning Egen uppvärmning 1649, , , ,86 Transporter Personbilar 315,32 161,83 98,81 73,74 Transporter Lätta lastbilar 31,39 15,22 6,93 4,27 Transporter Tunga lastbilar och bussar 7,12 4,76 3,56 2,58 Transporter Mopeder och motorcyklar 7,72 5,99 11,17 15,38 Transporter Inrikes civil sjöfart 28,42 24,07 22,38 22,23 Transporter Övriga transporter 0,37 0,33 0,21 0,21 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 20,72 35,98 36,39 38,21 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 9,04 2,16 2,33 3,50 Jordbruk Tarmgaser från idisslare 32311, , , ,63 Jordbruk Kogödsel 2516, , , ,14 Jordbruk Svingödsel 360,57 554,46 759,74 672,15 Jordbruk Hästgödsel 39,97 73,07 85,87 51,58 Jordbruk Hönsgödsel 137,25 3,63 3,62 3,85 Jordbruk Fårgödsel m.m. 14,88 20,65 24,47 27,24 Avfall och avlopp Avfallsupplag 6305, , , ,07 Figur 29 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter 37

39 Om rapporten En energibalans visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser med andra områden och/eller erfarenhet. Målsättning och syfte Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Västerviks kommun, där kommunen betraktas ur ett geografiskt perspektiv, och att få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser mellan olika kommuner och en jämförelse i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen genom energieffektivisering, konvertering till förnyelsebara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. Metod I studien har energiflödet kartlagts främst baserat på SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommuner, energirådgivare med flera. Elenergin är redovisad i form av tillfört till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, som till exempel de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. Den elenergi som inte producerats lokalt är tillförd från det svenska elnätet. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktats som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Cirka 8 procent eller ungefär 13 TWh av den svenska eltillförseln kan betraktas som importerad el år udtabell=elprodar&omradetext=energi&tabelltext=eltillf%f6rsel+i+sverige+efter+produktionsslag%2 38

40 Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Förutom en kartläggning av energiflödet redogörs för den miljöpåverkan energianvändningen ger upphov till. Utsläppen av fossil koldioxid är beräknade enligt de emissionsparametrar respektive fossilt bränsle orsakar. Som komplement avslutas rapporten med en redovisning av de totala växthusgaserna omräknat i koldioxidekvivalenter. Eftersom dessa siffror kommer från Nationella utsläppsbasen och är insamlade med en annan metod korresponderar inte utsläppen av energirelaterad koldioxid med de siffror som redovisas tidigare i rapporten. Den nationella utsläppsbasen innehåller inte uppgifter om energianvändning i övrigt och kan därför inte användas som underlag. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle, SCB refererar till trädbränsle som bokstavligen omfattar bränsle från träd. Termen biobränsle är ett samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). Schablonberäkning avseende värmepumpar För beräkning av energi genererad av värmepumpar har en schablonberäkning använts som Energimyndigheten respektive Klimatkommunerna beskriver: Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder 1 del energi och levererar ungefär 3 delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att de 2 extra delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi. Kommunens miljöförvaltning har lämnat uppgifter om antalet anmälda jord-, berg- och grundvattenvärmepumpar och dessa har sedan beräknats med en schablon för småhus på kwh förnybar energi. 16 Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. 17 Rapportens upplägg Energibalansen börjar med en sammanställning av energitillförsel och energianvändning per sektor samt emissioner Sammanställningen jämför E+%C5r&preskat=O&prodid=EN0105&deltabell=&deltabellnamn=Eltillf%F6rsel+i+Sverige+efter+produ ktionsslag%2e+%c5r&innehall=prodelarbr&starttid=1986&stopptid=2005&fromwhere=m&lang=1&lang db=1,

41 också åren 1990, 1995, 2000 och 2005 med varandra med ett resonemang runt förändringar som skett. Detta följs upp i en jämförelse med nationella och internationella mål. Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energiflödet inom kommunens gränser. Samtliga uppgifter i energibalansen är framtagna av SCB om inget annat anges. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. Statistiken i denna energibalans är inte normalårskorrigerad eftersom det inte är klart i basstatistiken vad som använts för uppvärmning och vad som använts t.ex. i processenergi. Korrigeringsfaktorn 18 som gäller för 1990 är 0,82, för 1995 är den 0,97, för år 2000 är den 0,78 och för år 2005 är den 0,94. Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) från energianvändningen. Det redovisas också för utsläpp av klimatgaser enligt Nationella Utsläppsbasen. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela, vissa poster som hamnade under t.ex. Industri kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av de fossila bränslena dessa uppgifter är också de från klimatsynpunkt viktigaste. Flygbränsle ingår inte i statistiken. Det bränsle som levereras till hamnar och som går till inrikes sjöfart ingår i statistiken. Däremot det bränsle som bunkras och som sedan går till utrikes sjöfart ingår inte i statistiken. Fördjupad information avseende källdatan från SCB återfinns i rapporten 19 Användarhandledning för kommunal och regional statistik samt i rapporten Vanliga frågor och svar om statistiken Källa:

42 Skillnader och likheter KRE (kommunala och regionala energibalansen) Nationella utsläppsdatabasen 21 Nedanstående tabell ger en överskådlig bild av de huvudsakliga skillnaderna och likheterna mellan KRE och den nationella utsläppsdatabasen. Mer detaljerad information om skillnader och likheter finns i rapporten Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED, SMED, februari KRE Nationella utsläppsdatabasen Systemgränser: KRE visar dels hur mycket energi som tillförs, dels hur mycket och till vad den används. Utsläppsstatistiken innehåller förutom energisektorn också utsläpp från avfall, djurhållning inom jordbruket med mera. Källor/dataunderlag: Baseras på Årlig el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning (AREL), Industrins årliga energianvändning (ISEN), Oljeleveranser - kommunvis indelning (KomOlj), energistatistik för småhus samt energianvändning inom lantbruket. Bygger på beräkningar av nationella totalutsläpp. I de nationella utsläppsberäkningarna utnyttjas en mängd olika typer av källor: Energistatistik (främst kvartalsbränslestatistiken, KvBr), miljörapporter, data från systemet för handel med utsläppsrätter (SUS), SIMAIR Väg och ett antal andra källor. Metod: Balans. Tillförseln i balansen är beräknad bottom-up. Användningssidan är hämtad genom direktkopiering av de data som ingår i de olika energiundersökningarna och det är användningssidan som är relevant för beräkningarna. Data avser endast användning samt förluster och är på nationell nivå delvis beräknade bottom-up, men också med hjälp av modeller. När de nationella totalemissionerna bryts ner till regional nivå används till en stor del metodik enligt principen top-down. 21 Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED, SMED, februari

43 Sekretess: Sekretessbelagda uppgifter om energiförbrukning döljs från och med I den nationella utsläppsdatabasens utsläppsberäkningar påverkar risken för röjande sektorerna energiförsörjning och jordbruk. I de fall en kommuns utsläpp inom energisektorn inte kan särredovisas p.g.a. detta grupperas kommunerna efter mängden fossil koldioxid, och gruppens sammanlagda utsläpp fördelas enhetligt mellan de ingående kommunerna. Detta bidrar till osäkerheten i den nationella utsläppsdatabasen på kommunal nivå. För att minska osäkerheten som tillkommer genom sekretessen, görs en kompletterande insamling av emissioner via miljörapporter. Uppgifterna från miljörapporterna används till att exakt koordinatsätta en stor del av emissionerna, och därmed förbättra fördelningen, inom kommungrupper. Transporter: Man får inte samma resultat om man ser på utsläpp från energisektorn inklusive energianvändning för transporter i utsläppsstatistiken som om man själv räknar ut energisektorns utsläpp med hjälp av emissionsfaktorer och bränsleanvändning. Transportsektorn hanteras på helt olika sätt i utsläppsstatistik och energistatistik. 42

44 Sektorindelning: Det finns också andra skillnader i hur olika delsektorer delas upp i de olika statistikkällorna. Utsläppsstatistiken utgår ifrån var skorstenen finns. Exempelvis finns bostädernas energianvändning samlat på ett ställe i energistatistiken, medan i utsläppsstatistiken finns den direkta förbränningen av olja, naturgas, ved, pellets under övrigsektorn och användning av el och fjärrvärme under energiförsörjning. Fem huvudsektorer: Energi, hushåll, industri, service och transporter, med underkategorier. Åtta huvudsektorer: Energiförsörjning, industriprocesser, lösningsmedelsanvändning, transporter, arbetsmaskiner, jordbruk, avfall och avlopp samt internationell sjöfart och luftfart, med underkategorier. Figur 30 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen 43

45 Källförteckning Energimyndigheten. Klimatkommunerna Anders Fröberg, Västerviks kommun Mikael Nyman, Västerviks kommun Statistiska centralbyrån Naturvårdsverket Nationella Utsläppsbasen Per Hansson, Länsstyrelsen Kalmar län nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram

46 Bilaga Figur 31 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel

47 Figur 32 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel

48 Figur 33 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel

49 Figur 34 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel

50 Figur 35 Sankeydiagram, Västerviks kommun energitillförsel

51 Figur 36 Eldningsolja (MWh) Figur 37 Elenergi (MWh) 50

52 Figur 38 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) Figur 39 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) 51

53 Figur 40 Industrisektorns totala energianvändning Figur 41 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 52

54 Figur 42 Specifik energianvändning transporter (MWh) Figur 43 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 53

55 Figur 44 Specifik energianvändning hushåll (MWh) (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Jordbruk, skog, fiske Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Figur 45 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna CO2-utsläpp per samhällssektor och år (ton) Jordbruk, skog, fiske Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Figur 46 CO 2 -utsläpp per samhällssektor och år 54

56 Utsläpp CO2 ton År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Stenkol (MWh) Koks (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Gasol (MWh) Avfall (MWh) Totalt (ton) Per capita 4,6 3,9 3,3 3,1 3,0 Figur 47 CO 2 -utsläpp per fossilt bränsle 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 Figur 48 Sveriges elproduktionsmix 55