Energibalans Kalmar Kommun. Med stöd från:

Transkript

1 Energibalans 2008 Kalmar Kommun Med stöd från:

2 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kalmar kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet City_SEC WP3 Energy analysis of City_SECs and SEC Policy document Task 3.1 Energy Baseline Assessment in each Municipality Utgivare Med stöd från: Energikontor Sydost AB Hantverksgatan Oskarshamn Sverige Sweden Intelligent Energy for Europe och Länsstyrelsen i Kalmar Färdigställt: Mars

3 Förord Regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser enligt de nationella och regionala klimatmålen. Som ett led i detta arbete strävar Länsstyrelsen i Kalmar län efter att energibalanser, som innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO 2 -utsläpp, upprättas för varje kommun. Energibalanserna kan användas som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och kommer således att bli ett utmärkt verktyg för jämförelser. Samverkan sker med respektive länsstyrelse som delfinansierar arbetet. Dessutom ska Energikontor Sydost stödja kommuner i att skriva på och genomföra Borgmästaravtalet, ett europeiskt åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion. Därför är denna energibalans för Kalmar kommun anpassad till kraven i Borgmästaravtalet så att kommunerna på ett enklare sätt kan ansluta sig till avtalet (kan genomföra sina åtaganden enligt avtalet). Samverkan med kommunerna bedrivs inom ramen för projektet City_SEC som finansieras av Intelligent Energy for Europe-programmet. Projektet City_SEC har kommit till för att stödja lokala beslutsfattare i kommunerna i deras arbete att nå målen i Borgmästaravtalet och alltså överträffa EU:s energimål. Regionala energikontor och regionala utvecklingskontor kan bidra med information och kunskaper om de fördelar man kan få med ett kraftfullt utnyttjande av energi från förnybara källor, både socialt och ekonomiskt, och hur man kan effektivisera sin energianvändning och införa energisparåtgärder. Projektet vill dessutom främja att man även i Östeuropa ansluter sig till Borgmästaravtalet i större utsträckning än vad som hittills skett. Energibalansen är framtagen av Energikontor Sydost i nära samarbete med tjänstemän på kommunerna och delfinansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. Mer information om syfte, metod, källor och avgränsningar finns i sista avsnittet av energibalansen. 2

4 3

5 Sammanfattning Energibalansen är en kartläggning av energiflödet i Kalmar kommun. Energiläget år 2008 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Totalt tillfördes Kalmar kommun 2134 GWh under år % av energitillförseln är från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 967 GWh från fossila bränslen, cirka 520 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 646 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Energitillförseln har ökat från cirka 1932 GWh (1990) till cirka 2134 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat något sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat kraftigt. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Användningen av eldningsolja 1 har minskat. Eltillförseln har inte förändrats nämnvärt under tidsperioden Den slutliga energianvändningen är beräknad till 2014 GWh. Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen. Nästa stora energianvändare är hushåll. Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Kalmar kommun Den totala energitillförseln i Kalmar kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 4,2 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 5,2 per capita Utsläppen per capita i Kalmar ligger något under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Jämförelsen blir dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. Kalmar kommuns mål avseende koldioxidutsläpp per capita kan därför läggas lägre än länets mål. 4

6 Abstract The energy balance is a mapping of the energy flow in Kalmar municipality. The energy situation in 2008 is compared with the situation in 1990, 1995, 2000 and 2005 in some cases, with the purpose to view trends and changes in the energy area. The total energy supply to Kalmar municipality in 2008 was 2134 GWh. Renewable energy sources amounted to 41% of the energy supply. In 2008 approximately 967 GWh was supplied from fossil fuels, approximately 520 GWh from renewable fuels and 646 GWh was electric energy. The total energy supply was relatively constant during these years, but a change towards a higher share of renewable energy can be observed. The energy supply has increased from approximately 1932 GWh (1990) to 2134 GWh (2008). Gasoline use has decreased somewhat since 1990, and after 2004 about 5% ethanol is mixed up in the gasoline. Diesel use on the other hand has increased heavily. Fuel oil consumption has decreased a lot during the years, and the addition of energy from heat pumps has increased markedly, as calculated with standard templates. (The table is not adapted with degree days to make different years comparable with a normal year.) The fuel oil use for heating has decreased. Electricity supply has not changed to any appreciable extent during the period The final energy use is calculated to 2014 GWh. The transport sector uses most of the energy in Kalmar. The second largest energy user is the household sector. The third largest energy user of the sectors in Kalmar municipality is the industry. The total energy supply to Kalmar municipality generated about 257,300 tonnes of carbon dioxide in 2008, which corresponds to 4.2 tonnes per inhabitant. Carbon dioxide emissions have decreased from 5.2 tonnes per capita in Emissions in Kalmar municipality are somewhat lower than the regional target of 4.4 tonnes carbon dioxide per capita. The comparison is however not fair, since the structure of industry as well as of society has a large influence on these figures. Kalmar municipality s target for carbon dioxide emissions per capita should therefore be set lower than the county s target. 5

7 Innehåll FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 6 FIGURFÖRTECKNING... 8 KALMAR KOMMUN ENERGIBALANSEN Energitillförsel ENERGIANVÄNDNING Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Bensin och diesel Förnyelsebar energi Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Klimatutsläpp från energianvändningen Fossila bränslen Förnybar energi i Kalmar kommun Biobränsle Vattenkraft Vindkraft Biogas Solenergi Värmepumpar Torv och avfall BORGMÄSTARAVTALET VÄXTHUSGASER TOTALT OM RAPPORTEN

8 Målsättning och syfte Metod Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Schablonberäkning avseende värmepumpar Rapportens upplägg Avgränsningar, felkällor och referenser Skillnader och likheter KRE (kommunala och regionala energibalansen) Nationella utsläppsdatabasen Källförteckning BILAGA

9 Figurförteckning Figur 1 Karta 13 Figur 2 Regionala, nationella och internationella miljömål. 14 Figur 3 Bruttotillförsel energi Kalmar kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och 2008 _ 15 Figur 4 Bruttotillförsel energi Kalmar kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) 16 Figur 5 Energianvändningen i Kalmar kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 6 Energianvändningen i samhällssektorerna i Kalmar kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 7 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) 19 Figur 8 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) 19 Figur 9 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 19 Figur 10 Specifik energianvändning transporter (MWh) 19 Figur 11 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 20 Figur 12 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 20 Figur 13 Fordonsbränslen Kalmar kommun 21 Figur 14 Andel förnyelsebar energi i Kalmar kommun. 22 Figur 15 Förnyelsebar energi i Kalmar 1990, 1995, 2000, 2005 och Se fotnot 6 för mer information om kategorin övrigt. 22 Figur 16 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 23 Figur 17 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Kalmar kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och länets mål 2010, ton 24 Figur 18 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Kalmar 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 19 Schablonvärden från Naturvårdsverket 26 Figur 20 Större biobränslepannor i Kalmar kommun, befintliga och planerade år

10 Figur 21 Planerade vindkraftverk i Kalmar kommun 28 Figur 22 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Kalmar kommun 29 Figur 23 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. 32 Figur 24 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter 32 Figur 25 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter 33 Figur 26 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter 33 Figur 27 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 33 Figur 28 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter 34 Figur 29 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen 40 Figur 30 Sankeydiagram, Kalmar kommun energitillförsel Figur 31 Sankeydiagram, Kalmar kommun energitillförsel Figur 32 Sankeydiagram, Kalmar kommun energitillförsel Figur 33 Sankeydiagram, Kalmar kommun energitillförsel Figur 34 Sankeydiagram, Kalmar kommun energitillförsel Figur 35 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna 47 Figur 36 Jord-, skogsbruk samt fiske(mwh)

11 Figur 37 Industri (MWh) 48 Figur 38 Offentlig sektor (MWh) 48 Figur 39 Transporter (MWh) 49 Figur 40 Övriga tjänster (MWh) 49 Figur 41 Hushåll (MWh) 50 Figur 42 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Kalmar 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 43 CO2-utsläpp per samhällssektor och år 50 Figur 44 Sveriges elproduktionsmix

12 11

13 Kalmar kommun Kalmar kommun ligger i Kalmar län och har invånare (år 2008). Kommunen är residensstad i länet. Yta: 1 256,9 km 2 inklusive sjöar och havsvatten Av dessa sjöar/hav: 295,1 km 2 Befolkningsstruktur: 64 personer per km 2 Antal invånare: personer (år 2008) Orter och befolkning: Näringsliv: Kommunikationer: Kalmar kommun består av följande tätorter: Halltorp, Kalmar, Krafslösa, LindsdaI, Ljungbyholm, Läckeby, Påryd, Rinkabyholm, Rockneby, Smedby, Trekanten, Tvärskog, Vassmolösa. Kalmar är störst och utgör centralort. Kalmar kommuns näringsliv har haft en stark utveckling inom handelssidan i och med etablering av IKEA. Tillverknings- och tjänstesektorn är stark i Kalmar. Många arbetspendlar in från angränsande kommuner. Kalmar kommun knyts samman i länet och utanför länet genom riksvägarna E22, väg 25, 28 och 34. Kalmar har direkttåg till Köpenhamn och Kastrup, och möjliggör regional pendling till bland annat Växjö. Kalmar flygplats har internationell och nationell trafik och centralt i Kalmar finns en stor internationell hamn. 12

14 Figur 1 Karta 13

15 EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 1 Kalmar kommun Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 23 De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990 (nationellt delmål) 2020: Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från år 1990 till år : Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid/person Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region 2020: inga fossila bränslen används för uppvärmning, länets produktion av förnyelsebar el är lika stor som konsumtionen av el. 2014: fördubblad biogasproduktion jämfört med 2010 Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Kalmar 2007) 2020: alla samhällsbetalda resor sker med miljöfordon och/eller med förnyelsebara drivmedel. 2012: minskat transporternas koldioxidutsläpp med 20 % jämfört med årlig 10% ökning av resande med kollektivtrfik utan ökad utsläppsmängd. 2012: 15% ökad cykeltrafik jämfört med Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europé 2007) 2020 (2050): Minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler : energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 jämfört med total energianvändning i kommunala byggnader ska minska med 20%. Figur 2 Regionala, nationella och internationella miljömål. 1 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2010)

16 Energibalansen Energibalansen för Kalmar kommun visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Energitillförsel Totalt tillfördes Kalmar kommun GWh under år 2008 varav 41 % av energitillförseln kom från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 967 GWh från fossila bränslen, cirka 520 GWh kom från förnyelsebara bränslen och knappt 646 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men det har skett en omsvängning till en ökad andel förnyelsebar energi sedan ,0 Bruttotillförsel Kalmar kommun, GWh 2000,0 1500,0 674,3 644,5 689,9 752,2 646,2 1000,0 130,7 317,2 345,3 501,4 520,4 500,0 1127,1 955,5 907,9 967,5 967,4 0,0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila bränslen Förnyelsebara bränslen Elenergi Figur 3 Bruttotillförsel energi Kalmar kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och

17 Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 1 127,1 955,5 907,9 967,5 967,4 Stenkol (MWh) Koks (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Gasol (MWh) Naturgas (MWh) Förnyelsebar energi (GWh) 130,7 317,2 345,3 501,4 520,4 Etanol i.u i.u. i.u Torv (MWh) Träbränsle (MWh) Avlutar (MWh) Avfall (MWh) Övrigt (MWh) Biooljor etc Sol (MWh) i.u i.u Energi genererad via värmepumpar iu (MWh) Summa bränslen (GWh) 1 257, , , , ,8 El-energi (MWh) tillfört utifrån (MWh) Vattenkraft (MWh) Vindkraft (MWh) Kraftvärme (MWh) Total energi (GWh) 1 932, , , , ,0 Figur 4 Bruttotillförsel energi Kalmar kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Energitillförseln har ökat från cirka 1932 GWh (1990) till cirka 3124 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat kraftigt i princip fördubblats. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. I Kalmar finns ingen lokal vattenkraft, men el produceras lokalt via några mindre vindkraftverk, denna produktion finns ej dokumenterad i SCB:s uppgifter. Elenergitillförseln ligger relativt konstant under tidsperioden

18 Energianvändning Den slutliga energianvändningen är beräknad till 2014 GWh. Mellanskillnaden mellan energitillförsel och energianvändning är dels förluster, dels energi som inte finns kategoriserad i statistiken, dels energianvändning för eventuell energiproduktion Energianvändningen samhällssektorer Kalmar kommun (MWh) Jordbruk, skog, fiske Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Figur 5 Energianvändningen i Kalmar kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Transportsektorn använder mest energi i Kalmar. Nästa stora energianvändare är hushållen. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Se Figur 5 och Figur 6. Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Kalmar kommun. 17

19 Energianvändningen totalt Kalmar kommun (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Jordbruk, skog, fiske Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Figur 6 Energianvändningen i samhällssektorerna i Kalmar kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 Den sammantagna energianvändningen i MWh har ökat något från 1990 till

20 Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Den specifika energianvändningen fördelat på samhällssektorer 5 i Kalmar kommun redovisas i Figur 7 till Figur 12. Jordbruk, skogsbruk, fiske (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Figur 7 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) Industri och byggverksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Koks Gasol Diesel Eldningsolja Övrigt Träbränsle Elenergi Fjärrvärme Figur 8 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) Offentlig verksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Fjärrvärme Figur 9 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) Transporter (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin Diesel Elenergi Totalt Figur 10 Specifik energianvändning transporter (MWh) 5 Flygbränsle ingår ej. 19

21 Övriga tjänster (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Eldningsolja > Elenergi Fjärrvärme Figur 11 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) Hushåll (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Eldningsolja Träbränsle Elenergi Fjärrvärme Figur 12 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 6 Hushållens användning av eldningsolja 2-5 är kopplad till flerbostadshus enligt källstatistiken. 20

22 Bensin och diesel Bensintillförseln har minskat något i Kalmar sedan Samtidigt har dieseltillförseln ökat kraftigt. Etanoltillförseln är fortfarande väldigt liten och utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Se Figur Fordonsbränsle Kalmar kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin (MWh) Diesel (MWh) Etanol Figur 13 Fordonsbränslen Kalmar kommun Förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 26 % 1990 till 41 % år Se Figur

23 120% Andel förnyelsebar energi 100% 80% 60% 40% 74% 65% 63% 59% 59% 20% 0% 26% 35% 37% 41% 41% Förnyelsebar energi Icke förnyelsebar energi Figur 14 Andel förnyelsebar energi i Kalmar kommun. Träbränslet spelar en viktig roll för Kalmar kommun, och den energi som genereras via värmepumpar ger ett viktigt tillskott till den förnyelsebara energianvändningen. Se Figur Förnyelsebar energi Kalmar kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Etanol Träbränsle Övrigt Sol Värmepumpar Figur 15 Förnyelsebar energi i Kalmar 1990, 1995, 2000, 2005 och Se fotnot 7 för mer information om kategorin övrigt. 22

24 Under kategorin Övrigt ligger sammanslagningar av sådana bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori 7. I Kalmar ingår biogas, deponigas samt bioolja i Övrigt -kategorin. Elanvändningen har legat ganska konstant under åren i samtliga samhällssektorer. Drygt hälften av den svenska elmixen producerades av förnybara energikällor år I beräkningen avseende förnyelsebar energi är biobränsle, tillskott via värmepumpar och solenergi medräknad. Dessutom är andelen förnyelsebar el baserat på den svenska elmixen medräknad. Uppskattningsvis kommer en stor förändring avseende biobränsleanvändning/förnybara energikällor och oljeanvändning att avspeglas i kommande energibalanser. Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Den totala energianvändningen har ökat med 10 % mellan 1990 och var andelen förnyelsebar energi 26 % av den totala energitillförseln, 2008 har andelen förnyelsebar energi ökat till 41 %. Elanvändningen har legat relativt konstant under samma period. BRP har under perioden ökat med 32 %. Per capita År 1990 år 1995 År 2000 År 2005 År 2008 BRP (per capita, löpande priser) kr i.u i.u kwh/kr i.u i.u 0,14 0,14 0,11 CO2 (ton per capita) 5,4 4,3 4,1 4,2 4,2 Användning (MWh/capita) 34,4 32,8 32,8 36,5 34,6 Fossila bränslen (MWh/capita) 20,1 16,4 15,3 15,9 15,7 Förnyelsebar energi (MWh/capita) 2,3 5,4 5,8 8,2 8,4 Elenergi (MWh/capita) 12,0 11,0 11,6 12,3 10,5 Total slutlig energitillförsel (MWh) CO2 (ton) BRP (kkr) i.u i.u CO2/BRP (kg/kr) i.u i.u 17,2 15,8 13,3 kwh/brp kkr i.u i.u 138,2 135,5 110,2 Figur 16 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 7 Övrigt: Sammanslagning av bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori. Det kan t.ex. vara tall- och beckolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, masugnsgas, koksugnsgas, deponigas, rötgas, spillvärme, ånga, hetvatten samt diverse andra bränslen för respektive kommun (halm, havre, olivkärnor, kaffebönsskal, köttmjöl, animaliska biprodukter, gummidäck, plast osv.) 23

25 Klimatutsläpp från energianvändningen Den totala energitillförseln i Kalmar kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 4,2 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har inte förändrats nämnvärt under perioden 1990 till 2008, trots att energianvändningen ökat. Koldioxidemissionen per capita från användning av fossila bränslen har minskat sedan 1990 i kommunen. Se Figur 17. Utsläppen per capita i Kalmar ligger något under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Jämförelsen blir dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. Kalmar kommuns mål avseende koldioxidutsläpp per capita kan därför läggas lägre än för länets mål. 6,0 CO2 ton per capita 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Mål CO2 ton per capita Figur 17 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Kalmar kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och länets mål 2010, ton Fossila bränslen Det moderna svenska samhället har fortfarande ett beroende av fossila bränslen, mest olja i olika former, särskilt avseende på transporter. Vårt behov av uppvärmning och industrisektorn har dock ett minskat oljeberoende. Kalmar kommuns specifika användning av fossila bränslen är 15,7 MWh per capita vilket är lägre än genomsnittet i Sverige som är 27,0 MWh 8 per capita. Figur 42 och Figur 18 8 Källa: Folkmängden: , total tillförd energi: Energimyndigheten - Energiläget i siffror

26 illustrerar hur koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle varierat över åren Transportsektorns drivmedelsanvändning dominerar bilden fullständigt CO2-utsläpp ton/år fördelat på fossilt bränsle Stenkol (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Eldningsolja>1 (MWh) Figur 18 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Kalmar 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 Utsläppsmängderna av koldioxid är baserade på schablonvärden från Naturvårdsverket som redovisas i Figur

27 Bränsle 9 CO 2 kg/mwh Fossila bränslen Bensin 264,6 Diesel 266,2 Eldningsolja 1 271,1 Eldningsolja ,3 Naturgas 203,4 Gasol 234 Kol 344,2 Torv 386,3 Förnyelsebara bränslen Flis - Bark - Ved - Avfall 117,7 Figur 19 Schablonvärden från Naturvårdsverket Förnybar energi i Kalmar kommun En möjlighet att motverka utsläpp av antropogen fossil koldioxid är att använda förnybara energikällor. Förnyelsebara energikällor utgörs av solenergi, vindenergi, vattenkraft, geotermisk energi samt biomassa. Vid förbränning av biomassa sker ett utsläpp av koldioxid, men motsvarande mängd koldioxid tas upp av biomassan vid tillväxt. Därför anses det att nettotillförseln av koldioxid till biosfären blir noll. Icke förnybara bränslen som används idag är fossila bränslen (olja, gas och kol) och uran. Fossila bränslen består av nedbruten organisk materia (växter och djur) som under årmiljonerna pressats samman med lera och slam och ombildats till kolväten. Oljan härstammar från hav, d.v.s. algrester, och kol från mer högtstående organismer som t.ex. träd. Dagens moderna samhälle förbrukar på ett år samma mängd som det tagit oändligt lång tid att bilda och tillgången är begränsad. Någon dag kommer de idag kända tillgångarna att ta slut och det kommer inte längre att vara möjligt att utvinna fossila bränslen till en rimlig kostnad. Men sannolikt kommer miljökonsekvenserna av användandet att tvinga oss att finna alternativ ännu tidigare. I Sverige används olja, kol, koks och naturgas. Inget av dessa bränslen utvinns i Sverige utan allt måste transporteras hit för raffinering och användning. Såväl transporterna, raffineringen som användningen är miljöpåverkande. 9 Naturvårdsverket

28 Konvertering från ändliga resurser, som till exempel fossila bränslen, till förnybara energibärare är en förutsättning för att människan ska kunna skapa ett hållbart energisystem som även kommande generationer ska kunna nyttja. Biobränsle De större biobränslepannorna i Kalmar kommun är kartlagda 10. Förutom de mindre biobränslepannorna som återfinns bland annat i hushållssektorn finns de större befintliga eller planerade biobränslepannorna som redovisas i Figur 20. Total energiproduktion är beräknad till cirka 250 GWh/år. kw MWh/år Tusen Bränsle Anmärkning Skr Kalmar fjärrvärme Träpulver Fjärrvärme. Kraftvärme planeras Trekanten skola Pellets Rockneby Närvärme Pellets Närvärme Rockneby Närvärme 400 Lindsdal Briketter Fjärrvärme. Hopkopplat med centrum. Lindsdal Smedby Briketter Närvärme 700 Pellets Läckeby Pellets Närvärme Påryd Pellets Närvärme Norra Hagby Pellets Närvärme Bränslehuset Kalmar Pellets Försäljning av pellets, briketter Ljungbyholm Pellets Närvärme Sydkraft Tvärskog Timber Spån flis Ny panncentral Figur 20 Större biobränslepannor i Kalmar kommun, befintliga och planerade år Vattenkraft I Kalmar kommun finns ingen vattenkraft. Vindkraft I Kalmar kommun fanns endast några mindre vindkraftverk, vars produktion ej finns med i statistikunderlaget från SCB. Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elenergi. Vindkraft är miljövänligt, de enda problemen är att i dess omedelbara närhet kan buller och skuggeffekter uppfattas. Dessutom kan kraftverken utgöra ett störande inslag i landskapsbilden. Många platser som är mycket väl lämpade för 10 Energikontor Sydost

29 vindkraftsproduktion är till exempel skyddsvärda strandzoner vilket kan ge upphov till en intressekonflikt. Namn Ägare Effekt (MW) Höjd (m) Antal Hagby 1:2 Fr Ramström Vind AB i.u. i.u. i.u. Harstensbo Kraftö Vind 18 x 2-3MW i.u. 18 Värnanäs Lennart Östersten 12 x 2MW i.u. 12 Figur 21 Planerade vindkraftverk i Kalmar kommun Biogas Biogas har producerats i Kalmar sedan Produktionen ägs av Kalmar kommun. Årligen produceras cirka 3 miljoner m 3, vilket motsvarar cirka 18 GWh energi. Biogas framställs genom anaerob (syrefri) nedbrytning av organiska material. Resultatet av denna nedbrytning är en biogas som består av metan och koldioxid, dessutom får man näringsrik restmassa av organiskt material som kan användas som gödningsmedel. Utgångsmaterialet för biogasframställning är vanligen husdjursgödsel, matavfall och reningsverksslam. Biogasen kan betraktas som en naturlig restprodukt i naturens kretslopp och den koldioxid som bildas vid förbränning bidrar inte till växthuseffekten. Utsläppen av svavel och kväveoxider är små. Den färdiga gasen kan användas för elproduktion, värmeproduktion och som fordonsbränsle. Solenergi I Kalmar finns cirka 313 m 2 solvärmesystem installerade. Det uppskattade energiutbytet 2008 låg på 152 MWh 12. Siffran baseras på antal installerade solvärmesystem enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns statistik över anläggningar som ägarna sökt bidrag till. Under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet, beroende på långa sommardagar. Med 5 m 2 solfångare kan hushållet klara ungefär 50 % av det årliga varmvattenbehovet. Idag finns mellan och solvärmesystem i Sverige. De flesta solvärmesystemen finns installerade i småhus men det finns också flera i anslutning till flerbostadshus, mindre fjärrvärmesystem, utomhusbad, idrottsplatser och campinganläggningar. Värmepumpar Statistiken från SCB tar inte hänsyn till energiutvinning via värmepumpar. Endast den el som används ingår i statistiken. För att installera bergvärme, ytjordvärme Per Hansson, Länsstyrelsen Kalmar län. 28

30 eller sjövärme krävs tillstånd från kommunen. Baserat på antal värmepumpsansökningar är energitillskottet från värmepumpar beräknat med en schablon enligt klimatkommunernas modell 13. I beräkningsmodellen tas hänsyn även till luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. I Kalmar finns cirka 1709 värmepumpsanläggningar 14 (bergvärme, ytjord samt sjövärme), till det kommer ett okänt antal luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. År Antal Figur 22 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Kalmar kommun Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder en del energi och levererar ungefär tre delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att två delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi geotermisk eller solenergi (från luft). Torv och avfall I Kalmar kommun används inte torv. Torv är ett bränsle som om uttaget sker med måtta kan betraktas som ett långsamt förnybart biobränsle, men diskussion pågår. Avfall räknas som ett förnybart bränsle (biobränsle) i Sverige, men 7 % av avfallet är av fossilt ursprung. Efter förbränning återstår cirka 20 % i form av aska som måste läggas på deponi Marie Jönsson, Kalmar kommun 29

31 Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är ett europeiskt initiativ för kommuner och städer som innebär ett åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion och energianvändning 15. Enligt Borgmästaravtalet ska kommunerna sammanställa en grundläggande utsläppsinventering och presentera en åtgärdsplan för hållbar energi som antas av kommunfullmäktige inom ett år från den officiella anslutningen till avtalet. Vartannat år sedan åtgärdsplanen presenterats ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras. Ett statistikformulär ska fyllas i med en grundläggande utsläppsinventering för basåret. Här finns det även en mall för beskrivning av aktiviteterna i åtgärdsplanen samt deras effekt i form av energieffektivisering eller minskning av CO 2. Förutom inventeringen och åtgärdsplanen ska kommunen arbeta aktivt med medborgarna för att informera och engagera även dessa. Varje år ska en så kallad energidag genomföras, gärna i samband med European Sustainable Week, EUSEW, som pågår årligen i april månad

32 Växthusgaser totalt De vanligaste växthusgaserna som släpps ut på grund av mänsklig aktivitet är koldioxid, metan, lustgas, vätefluorkarboner, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Som komplement till energibalansen redovisas även de övriga växthusgaserna sammanfattade (inkl. CO 2 -utsläpp) i Figur 23. Dessutom redovisas svavelhexafluorid, fluorkolväten, metan, perfluorkarboner och lustgas var och en för sig i Figur 24 till Figur 28. Tabellerna är utdrag från Länsstyrelserna och Naturvårdsverkets nationella databas för luftutsläpp på läns- och kommunnivå med utsläppsdata för växthusgaser för kommun, län och riket för åren 1990, 2000, 2005 och följande år (SMED). Dessa utsläppsuppgifter utgår från de nationella uppgifter som Sverige årligen rapporterar till FN:s klimatkonvention. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna 1 km 2 ) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Eftersom metoderna för insamling av data skiljer sig åt jämfört med de material som finns i SCB:s statistikunderlag för kommunala och regionala energibalanser (KRE) så korresponderar siffrorna inte exakt med de tabeller och uppgifter som finns tidigare i denna rapport. Fördjupad information om detta finns i bilagan, Figur 29 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen samt i den externa rapporten Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED. 31

33 Växthusgaser totalt Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Energiförsörjning Elvärmeverk 60936, , , ,35 Energiförsörjning Panncentraler 11093, , , ,08 Energiförsörjning Egen uppvärmning 35237, , , ,24 Industriprocesser Mineralindustri 419,85 434,67 463,69 6,06 Industriprocesser Metallindustri 5,04 8,56 9,09 137,02 Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 94, , , ,65 Transporter Personbilar 73317, , , ,05 Transporter Lätta lastbilar 6347, , , ,17 Transporter Tunga lastbilar och bussar 17187, , , ,19 Transporter Mopeder och motorcyklar 330,12 446,84 656,59 827,95 Transporter Inrikes civil sjöfart 7210, , , ,40 Transporter Inrikes flygtrafik 4039, , , ,44 Transporter Övriga transporter 1837, , , ,57 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 17064, , , ,59 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 1431,97 965, , ,97 Lösningsmedelsanvändning Färganvändning 624,71 414,47 317,00 279,07 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 1595, , , ,55 Jordbruk Tarmgaser från idisslare 29393, , , ,23 Jordbruk Kogödsel 9607, , , ,82 Jordbruk Svingödsel 3497, , , ,88 Jordbruk Hästgödsel 646,85 725,92 865,52 382,61 Jordbruk Hönsgödsel 1843, , , ,40 Jordbruk Fårgödsel m.m. 139,04 91,67 102,13 112,42 Jordbruk Övrigt jordbruk 44439, , , ,78 Avfall och avlopp Avfallsupplag 45053, , , ,07 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 1411, , , ,15 Figur 23 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. Svavelhexafluorid (SF6) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Industriprocesser Metallindustri 5,04 8,56 9,09 0,00 Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 66,82 131,56 179,66 92,58 Figur 24 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter 32

34 Perfluorkarboner (PFC) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 0,00 8,83 12,65 13,11 Figur 25 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter Lustgas (N2O) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Energiförsörjning Elvärmeverk 2278, , , ,99 Energiförsörjning Panncentraler 133,44 67,17 35,63 47,00 Energiförsörjning Egen uppvärmning 635,05 599,88 501,53 661,80 Transporter Personbilar 429,51 838,08 664,06 521,66 Transporter Lätta lastbilar 51,80 59,50 64,58 63,47 Transporter Tunga lastbilar och bussar 92,61 94,09 78,25 67,68 Transporter Mopeder och motorcyklar 0,82 0,98 1,62 1,54 Transporter Inrikes civil sjöfart 124,51 142,66 123,55 101,27 Transporter Inrikes flygtrafik 208,25 118,19 83,21 71,71 Transporter Övriga transporter 33,48 30,11 26,21 24,96 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 1968, , , ,40 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 112,33 101,00 107,19 102,93 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 602,47 831,23 919,83 823,59 Jordbruk Kogödsel 7396, , , ,48 Jordbruk Svingödsel 1693, , , ,68 Jordbruk Hästgödsel 604,17 678,84 809,03 350,50 Jordbruk Hönsgödsel 1223, , , ,67 Jordbruk Fårgödsel m.m. 128,66 83,49 93,13 102,42 Jordbruk Övrigt jordbruk 44439, , , ,76 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 1411, , , ,15 Figur 26 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter Fluorkolväten (HFC) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Industriprocesser Användning av fluorerade gaser 27, , , ,96 Figur 27 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 33

35 Metan (CH4) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Energiförsörjning Elvärmeverk 130,96 677,13 857,76 779,02 Energiförsörjning Panncentraler 22,90 25,32 28,71 47,36 Energiförsörjning Egen uppvärmning 1323, , , ,53 Transporter Personbilar 537,14 276,30 170,06 121,05 Transporter Lätta lastbilar 53,48 25,99 11,92 7,02 Transporter Tunga lastbilar och bussar 8,08 5,40 4,04 2,88 Transporter Mopeder och motorcyklar 11,97 9,31 17,59 24,19 Transporter Inrikes civil sjöfart 7,34 6,32 5,96 5,74 Transporter Inrikes flygtrafik 6,49 4,60 3,14 2,11 Transporter Övriga transporter 0,14 0,12 0,08 0,08 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 24,75 40,54 43,19 40,79 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 11,63 2,78 2,99 2,91 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Jordbruk Tarmgaser från idisslare 29393, , , ,29 Jordbruk Kogödsel 2211, , , ,29 Jordbruk Svingödsel 1803, , , ,20 Jordbruk Hästgödsel 42,68 47,08 56,49 32,11 Jordbruk Hönsgödsel 620, , , ,74 Jordbruk Fårgödsel m.m. 10,38 8,18 9,00 10,00 Avfall och avlopp Avfallsupplag 45053, , , ,04 Figur 28 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter 34

36 Om rapporten En energibalans visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser med andra områden och/eller erfarenhet. Målsättning och syfte Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Kalmar kommun, där kommunen betraktas ur ett geografiskt perspektiv, och att få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser mellan olika kommuner och en jämförelse i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen genom energieffektivisering, konvertering till förnyelsebara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. Metod I studien har energiflödet kartlagts främst baserat på SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommuner, energirådgivare med flera. Elenergin är redovisad i form av tillfört till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, som till exempel de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. Den elenergi som inte producerats lokalt är tillförd från det svenska elnätet. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktats som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Cirka 8 procent eller ungefär 13 TWh av den svenska eltillförseln kan betraktas som importerad el år udtabell=elprodar&omradetext=energi&tabelltext=eltillf%f6rsel+i+sverige+efter+produktionsslag%2 35

37 Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Förutom en kartläggning av energiflödet redogörs för den miljöpåverkan energianvändningen ger upphov till. Utsläppen av fossil koldioxid är beräknade enligt de emissionsparametrar respektive fossilt bränsle orsakar. Som komplement avslutas rapporten med en redovisning av de totala växthusgaserna omräknat i koldioxidekvivalenter. Eftersom dessa siffror kommer från Nationella utsläppsbasen och är insamlade med en annan metod korresponderar inte utsläppen av energirelaterad koldioxid med de siffror som redovisas tidigare i rapporten. Den nationella utsläppsbasen innehåller inte uppgifter om energianvändning i övrigt och kan därför inte användas som underlag. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle, SCB refererar till trädbränsle som bokstavligen omfattar bränsle från träd. Termen biobränsle är ett samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). Schablonberäkning avseende värmepumpar För beräkning av energi genererad av värmepumpar har en schablonberäkning använts som Energimyndigheten respektive Klimatkommunerna beskriver: Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder 1 del energi och levererar ungefär 3 delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att de 2 extra delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi. Kommunens miljöförvaltning har lämnat uppgifter om antalet anmälda jord-, berg- och grundvattenvärmepumpar och dessa har sedan beräknats med en schablon för småhus på kwh förnybar energi. 17 Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. 18 Rapportens upplägg Energibalansen börjar med en sammanställning av energitillförsel och energianvändning per sektor samt emissioner Sammanställningen jämför E+%C5r&preskat=O&prodid=EN0105&deltabell=&deltabellnamn=Eltillf%F6rsel+i+Sverige+efter+produ ktionsslag%2e+%c5r&innehall=prodelarbr&starttid=1986&stopptid=2005&fromwhere=m&lang=1&lang db=1,

38 också åren 1990, 1995, 2000 och 2005 med varandra med ett resonemang runt förändringar som skett. Detta följs upp i en jämförelse med nationella och internationella mål. Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energiflödet inom kommunens gränser. Samtliga uppgifter i energibalansen är framtagna av SCB om inget annat anges. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. Statistiken i denna energibalans är inte normalårskorrigerad eftersom det inte är klart i basstatistiken vad som använts för uppvärmning och vad som använts t.ex. i processenergi. Korrigeringsfaktorn 19 som gäller för 1990 är 0,82, för 1995 är den 0,97, för år 2000 är den 0,78 och för år 2005 är den 0,94. Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) från energianvändningen. Det redovisas också för utsläpp av klimatgaser enligt Nationella Utsläppsbasen. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela, vissa poster som hamnade under t.ex. Industri kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av de fossila bränslena dessa uppgifter är också de från klimatsynpunkt viktigaste. Flygbränsle ingår inte i statistiken. Fördjupad information avseende källdatan från SCB återfinns i rapporten 20 Användarhandledning för kommunal och regional statistik samt i rapporten Vanliga frågor och svar om statistiken Källa: