Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam"

Transkript

1 Min syn på optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Linda Sandgren Inpre 3 KN3060 Produktutveckling med formgivning Vt -07

2 Inledning Idag sälls det allt större krav på företag att snabbt få ut nya produkter/tjänster på marknaden. Det innebär att man snabbt måste kunna göra en anpassning till morgondagens krav för att på ett konkurrenskraftigt sätt överleva. En förutsättning för detta är att företagen som även lever med dessa förändringar ständigt arbetar med att förbättra sina utvecklings- och tillverkningsprocesser. För att detta ska vara möjligt krävs det att man i organisationen har ett klimat som uppmuntrar till kommunikation, då detta har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för lyckade produktutvecklingsteam. Medveten, planerad kommunikation i produktutvecklingsteam ökar möjligheterna att man når de uppställda målen snabbare men gör också alla partner delaktiga i själva utvecklingsprocessen. Den här essän kommer därför att fokuseras kring skapandet av optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam. Då är den vitigaste faktorn för att utgången av ett utvecklingsprojekt ska bli lyckat. Jag kommer att först definiera begreppet kommunikation, sedan gå in på en diskussion kring optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam, utifrån mina egen erfarenheter, som även innefattar praktisk och teoretisk kunskap inom området, inhämtade under tre års studier på Mälardalens högskola under men även stöd till viss del från litteratur inom ämnet. Kommunikation Definition av begreppet kommunikation Själva begreppet kommunikation kommer av det latinska communicare, som betyder att göra något tillsammans, att göra någon annan delaktig i något, ha förbindelse med någon, göra gemensam. Mer vardagligt används begreppet för en rad fenomen, allt från personliga samtal med en eller flera personer, till chattande och masskommunikation via globala nätverk och bilder. Kommunikationsprocessen Att kommunicera med vår omgivning är något som vi gjort från de tidiga faserna i livet. Då kanske inte via ord utan mer med ljud, ögonrörelser, handrörelser och beröring. Kommunikation mellan människor är därför mycket mer än ord. Traditionellt brukar man illustrera kommunikationsprocessen med en enkel modell bestående av tre led: en sändare, ett budskap och en mottagare. Sändare Budskap Mottagare Rent principiellt kan kommunikationen alltså definieras som en utväxling av tecken och signaler, information och mening, mellan två eller flera parter. Budskapet sändaren förmedlar till mottagaren är inte på något sätt entydigt. För att fånga in det kommunikativa samspelet som sker i en kommunikation mellan två människor, måste dock modellen med en sändare, ett budskap och en mottagare utvidgas. Själva förmedlandet av budskapet sker genom olika kanaler, verbalt men också ickeverbalt. Med verbal kommunikation menas att budskapet förmedlas med ord, talade eller skrivna. Ickeverbal kommunikation innebär att förmedlandet av budskapet utväxlas på ett annat sätt, oftast sänds dessa ut med hjälp av olika delar av vår kropp. Det kan vara allt ifrån kommunikation genom blickar, kroppshållning, rörelser, ansiktsuttryck, röst till beröring. Det som vi brukar kalla kroppsspråket.

3 Kommunikationsprocessen innebär att en sändare sänder ett budskap genom kanaler i form av tecken och signaler, verbala och ickeverbala. De verbala tecknen kan tyckas vara tydliga och lättförståliga både för sändare och mottagare men trots detta är inte ord entydiga. Även de ickeverbala tecknen och signalerna kan förmedla budskapet mer eller mindre klart. Mycket beroende på att vi i mänskliga relationer signalerar budskapet på många olika nivåer och med olika styrka; rationellt - emotionellt, direkt - indirekt, distanserat - empatiskt, kontrollerat - spontant, medvetet - omedvetet. Vare sig tecknen och signalerna är förmedlade verbalt eller ickeverbalt, tolkas de som sammansatta, en helhet av mottagaren. De ingår oftast i ett mer eller mindre enhetligt kommunikationssystem, en kod. Med kod menas den uppsättning av sociala och språkliga konventioner som användningen av tecken och signaler följer, som man också måste känna till, för att kunna tolka dem med tillräcklig hög grad av säkerhet, men också osäkerhet. Det kan emellertid vara stor skillnad på hur språket används socialt i olika samhällsgrupper vilket gör att signalerna och tecknen blir svårtolkade. Mottagaren tar emot budskapet från sändaren och registrera då en mängd intryck förmedlade både som verbala och ickeverbala, signaler och tecken, men också intryck från omgivningen som ljud, ljus, färger och rörelser. Denna informationsmängd måste begränsas, sorteras, och organiseras till meningsbildande helheter för att förstå budskapet. Filtreringen av informationen sker snabbt och mycket är redan förkastat innan det når medvetandet. Valet av intryck och samordningen av dessa är inte slumpmässigt, utan påverkas av preferenser, intressen, behov, känslor, erfarenheter, kunskap och inte minst av våra förväntningar. Vi ser gärna det vi förväntar oss att se, vilket innebär att människans perceptionsprocess, signalmottagarprocessen, är en spontan tendens till stereotypisering och förvrängning av verkligheten. Normalt kommer emellertid erfarenheter och inlärning att bidra till en mer nyanserad bild av verkligheten och därmed också till att minska tendensen till stereotypisering. För kommunikationsprocessen kan det vara en viktig insikt och en påminnelse om att det vi ser inte är, den hela och sanna verkligheten, utan en tolkning av den. Effekten som de verbala och ickeverbala signalerna har på mottagaren är väsentlig för förståelsen av kommunikationen som helhet. Signalerna och tecknen kan uppfattas på många sätt till exempel som vänligt, neutralt, fientligt, uppgivet, ironiskt eller humoristiskt. Även om signalerna är tydliga vet vi sällan med säkerhet vad de uttrycker, eller vad de avses uttrycka, det är vår tolkning av dem som skapar grunden för bland annat hur vi upplever den andra personen och det utbyte som i sin tur skapar grunden för närhet eller avstånd, förtroende eller misstroende, samarbete eller konflikt. Olika personer kan också reagera olika på samma signaler beroende på hur dessa tolkas. Det som utspelar sig mellan parterna måste förstås ses i ett sammanhang vilket gör kommunikation till en mycket känslig social process. Missförstånd uppstår lätt, om de ickeverbala signalerna motsäger de verbala signalerna eller om vi inte lyssnar tillräckligt uppmärksamt på varandra. Detta gör kommunikation till en komplex och mångtydig process. Trots att vi har kommunicerat med vår omgivning sedan vi var spädbarn, har erfarenhet och forskning visat att de flesta av oss har mycket att lära om kommunikation. Envägskommunikation Envägskommunikation innebär att vi passivt tar emot olika budskap utan att direkt kunna ge någon återkoppling, dvs. en reaktion och respons som mottagaren kan ge sändaren på det sända budskapet. Att titta på TV, lyssna på radio eller att läsa ett brev är några exempel på envägskommunikation. Budskapet går endast i en riktning vilket innebär att sändaren inte

4 heller får kännedom om budskapet har gått fram eller om det har blivit förstått och ännu mindre om hur mottagaren har reagerat. Fördelen med envägskommunikation är att den är snabb och okomplicerad, vilket kan vara bra i situationer då snabba beslut måste fattas och förverkligas. Situationer som innebär en hundraprocentig envägskommunikation är dock ovanliga, då kommunikationen normalt pendlar hela tiden fram och tillbaka mellan sändare och mottagare. Tvåvägskommunikation Tvåvägskommunikation innebär att sändaren har möjlighet att få svar och reaktion, återkoppling från mottagaren på det sända budskapet. En form av bekräftelse som oftast sker genom någon form av handlig från mottagarens sida. Mottagaren ges därmed möjlighet till att fråga så fort något är oklart, risken för missförstånd minskar och att parterna lättare känner sig delaktiga de beslut som skall fattas. En vanlig form av tvåvägskommunikation är ett samtal mellan två individer. Optimal kommunikation i ett produktutvecklingsteam Att arbeta i ett produktutvecklingsteam är både spännande och utmanande inte minst med tanke på att man arbetar med ett förändringsarbete. En levande process där man inte riktigt vet resultatet och utgången, också att man har möjlighet att arbeta i ett team, sammanställt för att på ett tvärfunktionellt sätt öka effektiviseringen och kvalitén på resultatet. Detta innebär att man sammanställer ett team med olika kunskaper, erfarenheter och bakgrund ställer det höga krav på kommunikationen i teamet. För att ett samarbete mellan dessa personer ska fungera krävs det att man kommunicera. Att kommunicera är inte en lätt process, då missförstånd och oklarheter lätt uppstår, ställs det ännu högre krav för att teamet ska lyckas. Det krävs inte enbart goda kunskaper om produkten, utan även kunskaper om kommunikation, för att resultatet ska bli bra. Kommunicera handlar om att arbeta tillsammans men det är inte alltid så lätt, då man i team ändra kommunikationsmönstret, som blir mer intensivt och komplicerat. I teamet kan det även pågå flera samtal samtidigt, som varvas med varandra, gamla trådar kan tas upp på nytt och vidareutvecklas. I ett fungerande team binder kommunikationen samman teamets olika delar och ger den näring, näring i form av ny information, upplevelser, kunskaper och erfarenheter men även slaggprodukter som oklarheter och missförstånd. För att kommunikationen i ett produktutvecklingsteam ska fungera optimalt är det viktigt att man har kunskap om själva grupprocessen, dvs. hur det synliga och osynliga samspelet mellan medarbetarna inom ett team fungerar, hur teamet fattar beslut och hur konflikter kan hanteras. Det är också viktigt att veta att grupprocessen ständigt förändras och skiftar karaktär, vilket innebär att man inte kan standardisera varken själva arbetet med utvecklingen eller kommunikationen i teamet. När vi arbetar i team spelar vi alla ett antal olika mer eller mindre tydliga roller, som på något sätt ska samspela med varandra, efter verksamhetens regler och normer. Man kan direkt se att teamet påverkar oss, genom att vi blir annorlunda då vi är i ett team, jämfört med om vi är ensamma. Vi ändar vårt beteende beroende på vem eller vilka vi är tillsammans med. Vi uppträder i allmänhet så som vi tror att teamet förväntar sig att vi ska uppträda. Detta gör det viktigt att vi snabbt kan finna en roll att spela som ger oss trygghet. Tryggheten behövs för att vi ska kunna kommunicera rakt och ärligt. Viktigt för att teamet ska fungera bra, är också att man snabbt försöker skapa en vi-känsla; gemenskap och sammanhang. Ett bra sätt att göra

5 detta är att man i projektstarten upprättar ett gruppkontrakt, dvs. gemensamma regler och normer, för att man ska spela efter samma regler. Denna verbala kommunikation underlättar även beslutsfattandet i teamet och att man skapar en grund för hur konflikter i teamet skall lösas. Ytterligare en förutsättning för att produktutvecklingsteamet ska lyckas är att man skapar ett gemensamt och tydligt mål att arbeta mot. I projektuppstarten är det därför viktigt att man fångar upp de krav som ställs från uppdragsgivaren och att man tillsammans i projektteamet diskuterar dessa och arbetar fram en karvspecifikation, ett verbalt verktyg att fånga in de förutsättningar som ges för projektet och som samtliga av projektets medlemmar har tillgång till och ska förstå innan man startar. En förutsättning för att man ska arbeta i samma riktning. Viktigt att komma minas är att även kravspecifikationen är dynamisk och förutsättningarna ändras konstant under produktutvecklingsprocessen, inte enbart från kunderna, vilket innebär att man under processens gång måste revidera kravspecifikationen för att projektmedlemmarna ska arbeta i samma riktning. Kommunikationen tillsammans med tryggheten i teamet ska ge möjlighet att ifrågasätta och kritisera, att man i projektteamet kan föra en rak kommunikation, att man direkt och tydligt får möjlighet att visa vad man tänker och känner. För kommunikationen innebär det även att man i teamet har ett sådant kommunikationsklimat som tillåter att man ger, även negativ återkoppling i from av att både ge och ta kritik. Det gäller även att man inte enbart förmedlar signaler utan att man i teamet är en aktiv lyssnare. Att arbeta i projekt handlar om att man genom kommunikation klargör de uppgifter som krävs för att nå önskat resultat och att man ständigt måste anpassa sig och vara beredd på snabba förändringar. Då själva utvecklingsprocessen ständigt förändras och saknar förutsägbarhet. Grunden för produktutvecklingsprojekt innebär att man som projektmedlem förstår själva produktutvecklingsprocessen, att man har klara och definierade processteg, att alla projektmedlemmar vet vad respektive steg innebär, vilka resurser som krävs för att nå det resultat som möjliggör att man kan gå vidare. En form av gemensam plattform för produktutvecklingsprocessen och därmed kommunikationen för varje processteg. I ett produktutvecklingsteam som idag oftast är ett tvärfunktionellt sådant, med personer från företagets olika avdelningar måste man på något sätt definiera en plattform, referensram för arbetet, dels genom att man känner själva utvecklingsprocessen men också för kommunikationen. Att man väljer rätt nivå på språket och att man talar så att mottagaren förstår för att undvika att missförstånd uppstår. Men också ge möjlighet för mottagaren att fråga om oklarheter uppkommer. Ibland kan det vara bra att man på något sätt även blir medveten om de störningar, signaler och handlingar, som bidrar till att störa och begränsa kommunikationen, för att den ska fungera optimalt i teamet. Användningen av FMEA för själva projektet kan vara ett bra verbalt kommunikationsmedel för att fånga in detta i produktutvecklingsprojektet. En faktor som även är av avgörande betydelse för produktutvecklingsprojekt är att man i teamet har en bra ledare, en ledare som lyssnar, ser till kommunicera så att resurserna fördelas jämt, men som också ser om det behövs ytterligare stöd i någon fas av projektet. Ledaren ska också kunna förstå och agera om han/hon märker att något är galet i projektet och kommunicera detta till produktutvecklingsteamet innan själva projektet går helt åt fel håll.

6 Att kommunikationen i ett produktutvecklingsteam förändras i och med produktutvecklingsprocessen känns ju självklart. Beroende på var man befinner sig i processen kan behovet av verbal kommunikation avta och övergå till ett ökat behov av visuell kommunikation. Det handlar om att välja rätt kanal; medium för kommunikationen för att mottagaren ska förstå budskapet. Här kommer det gamla talesättet en bild säger mer än tusen ord in och mycket i produktutvecklingsarbetet kräver att man på ett eller annat sätt förstärker den verbala kommunikationen med en visuell sådan. Om det är en produkt man utvecklar, kan det främst handla om skisser och ritningar, men även modeller som har fördelen att man inte enbart kan se produkten, utan även känna på den. Dagens informationssamhälle har givit oss stora möjligheter att berika våra liv och förbättra kommunikationen mellan oss. Det är inte längre nödvändigt att man i ett produktutvecklingsteam ständigt sitter tillsammans och arbetar, Internet erbjuder många möjligheter att arbeta på distans och kommunicera, inte då enbart via ljud som telefon utan även via bild. Man ska inte glömma bort de nätverk som företag har, genom att nätverka kan man i en produktutvecklingsprocess knyta an den kunskap som saknas i företaget utan att behöva studera in den själv. Att nätverka är ett sätt att kommunicera kunskap effektivt och det kommer i framtiden att bli ännu viktigare, att utnyttja sitt nätverk för att lyckas.

7 Referenslitteratur Matts Dahlkwist, Kommunikation utveckling och möjligheter, 1999, Liber AB, ISBN Tom och Hilde Eide, Kommunikation i praktiken relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vår och omsorg, 2006, Liber AB, ISBN Bo Bergström, Effektiv visuell kommunikation, 2000, Centraltryckeriet Borås, ISBN

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kommunikation och Interaktion

Kommunikation och Interaktion Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från

Läs mer

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation Introduktion till molntjänster ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation ÖVERGRIPANDEDEL ÖVERSIKT 1. Varför är kommunikation viktig? 2. Kommunikationsverktyg och element 3. Varianter och hinder Vad är kommunikation?

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp DD1393 Mjukvarukonstruktion Kommunikation i grupp Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Frågor sedan sist? Om muntlig presentation? - Övningarna -

Läs mer

Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen Akademin för Innovation, Design & Teknik Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen Individuell essä inom kursen produkt- och processutveckling KPP306 Emilia Klint Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Information & Kommunikation

Information & Kommunikation Information & Kommunikation . Johan Ekdahl Johan.ekdahl@horby.se 0709182157 www.joekdahl.se Ämnet Information & Kommunikation Läroplan Massa Microsoft Office. Word, Excel och Powerpoint. Material: Uppgiftsboken.

Läs mer

Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet

Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti - 2011 Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet Kommunikationsteori Kommunikation = Överföring av information

Läs mer

Kommunikationen i en PU-process Kn3060 Produktutveckling med formgivning

Kommunikationen i en PU-process Kn3060 Produktutveckling med formgivning Kommunikationen i en PU-process Kn3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola Kristian Grönlund Kommunikation i PU-processen Att kommunicera på ett optimalt sätt är viktigare än någonsin

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt Firma Margareta ivarsson Föreläsning vid KY-examen Södra Vårdskolan, Halmstad 22 maj 2007 Provar du någon n annans glasögon gon ibland? Att se världen med sina egna glasögon och andras Olika nivåer att

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får!

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! 10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! Kenth Åkerman Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Birgitte Christiansen

Birgitte Christiansen Birgitte Christiansen Medie- och kommunikationsvetare (har även läst nordiska språk och litteratur). Har jobbat sju år vid Göteborgs Universitet och på Högskolan Väst sedan 2002. Är dansk medborgare. Har

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Min syn på semiotik i produktutveckling KPP306 Produkt- och processutveckling, Mälardalens högskola. Lina Bjelkenäs

Min syn på semiotik i produktutveckling KPP306 Produkt- och processutveckling, Mälardalens högskola. Lina Bjelkenäs Min syn på semiotik i produktutveckling KPP306 Produkt- och processutveckling, Mälardalens högskola Lina Bjelkenäs Sammanfattning Jag har valt att fördjupa mig inom semiotik och då främst produktsemiotik.

Läs mer

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Lagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1

Lagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1 Lagroller Sida 1 Om lagroller Högpresterande lag är nödvändiga när man skall lösa komplexa problem eller stora arbetsuppgifter. Den enkla lösningen med en grupp bestående enbart av experter får ofta svårt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens stor mängd kompetensutveckling Samverkansprojekt med 19 kommuner. 1 jan 2009 31 mars 2012 Framtagna

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer