Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner

Transkript

1 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Arne Modig Foto: Thomas Carlgren Ansvarig handläggare: Bengt Andersson, HI Redaktörer: Raymond Dahlberg, Nina Lindqvist, HI Tryckeri: DanagårdLiTHO AB, 2012 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: 12331

3 Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 8 Bakgrund 12 Uppdraget 12 Kommunernas förutsättningar 14 Resultat 16 Teknikstöd som tillhandahålls till äldre 16 Trygghetslarm 23 Teknikstöd i hemsjukvården 25 Information om teknikstöd till äldre och anhöriga 26 Teknikstöd för administration av omsorgen 27 Hinder och möjligheter för en bra utveckling 30 Kunskaper om teknikstöd 33 Inställningen till att kommunen satsar mer på it och teknikstöd 34 Hur tycker kommunerna att teknikstödet fungerar? 35 Kommer efterfrågan på teknikstöd att öka? 42 Ökar behovet av teknikstöd för administration? 48 Kommunernas behov för att kunna möta utvecklingen 50 Slutsatser 52 Vilka är slutsatserna av kartläggningen? 52 5

6

7 Förord Regeringen gav hösten 2011 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och förenat med stora kostnader att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår kan välfärdsteknologi bidra till att frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter. Välfärdsteknologi kan även öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar samt bidra till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande. Utvecklingen av it och teknikstöd inom olika välfärdssektorer har allt mer kommit att diskuteras i termer av välfärdsteknologi. Begreppet används redan i våra nordiska grannländer. I en strävan att anknyta kartläggningen till dessa diskussioner har rapporten fått rubriken Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Perspektivet är att välfärdsteknologi kan ge stora möjligheter till ökad livskvalitet och högre effektivitet i äldreomsorgen. Kartläggningen omfattar både teknikstöd som tillhandahålls till äldre och teknikstöd som används för att administrera omsorgsverksamheten. Kartläggningen har genomförts med hjälp av en webbaserad enkät till samtliga Sveriges kommuner under januari och februari Frågeutformning, analys och författande av faktaredovisningen har i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet gjorts av Arne Modig, opinionsanalytiker vid Greatness Public Relations AB. Det praktiska genomförandet av kartläggningen har hanterats av undersökningsföretaget Novus Group International AB i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet. Kartläggningens resultat redovisas i denna rapport. Sundbyberg, 30 mars 2012 Hjälpmedelsinstitutet Bengt Andersson Programchef Teknik för äldre 7

8 Sammanfattning Utvecklingen av ny och bättre välfärdsteknologi för äldre möts med stort intresse från landets kommuner och kommunpolitikerna är positiva till en fortsatt satsning på it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Men ansträngd ekonomi och bristande kompetens är hinder på vägen. Det visar den första totalundersökning som genomförts av hur it och teknikstöd används inom äldreomsorgen i Sverige. 288 av 290 kommuner ingår i kartläggningen vilket är ett unikt högt deltagande för den här typen av undersökningar. Kartläggningen ska ge regeringen underlag att bedöma om en statlig satsning på området bör genomföras och hur den i så fall bör utformas. Målet är att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. De vanligaste teknikstöden är enligt undersökningen trygghetslarm och spisvakt, de finns i nästan alla kommuner. Bättre än förväntat är att så många som sju av tio kommuner erbjuder stöd som underlättar för anhöriga, t.ex. larmmatta eller passagelarm. Samtidigt kan konstateras att det är mycket ovanligt med teknikstöd för kommunikation som anpassad telefoni och datorer med internet. Problem med ekonomin och bristande kompetens En slutsats av kartläggningen är att en majoritet av kommunerna anser att en fortsatt bra utveckling bromsas av problem med ekonomin. Sex av tio kommuner anger det som ett hinder. Kommunerna pekar på att kostnaderna för inköp av system och produkter är höga och svåra att rymmas inom budgeten. Ett annat hinder är bristande kompetens; det saknas personal med relevant utbildning och det finns fortfarande för liten förståelse för möjligheterna med it och teknikstöd det gäller såväl chefer som omsorgspersonal. Det förekommer även ett visst förändringsmotstånd bland medarbetarna och en tvekan inför vad som uppfattas att datorer och teknik ersätter mänsklig kontakt. Andra problem som kommer fram i undersökningen är avsaknaden av information, infrastrukturproblem, otydlig politisk vilja, bristande användarvänlighet och teknikrädsla bland äldre och anhöriga. Alla ser inte ekonomin som ett hinder Kommunernas storlek spelar ingen roll när det gäller vad som hindrar en bra utveckling, det är samma frågor som lyfts fram. Men mellanstora kommuner (med till invånare) pekar oftare ut ekonomin som ett problem jämfört med stora och små kommuner. Kommuner som har många äldre som beviljats hemtjänst anser oftare än andra att bristande kompetens är ett hinder. 8

9 Det finns vissa regionala olikheter. Kommuner i övre Norrland ser inte lika ofta ekonomin som ett hinder som t.ex. kommuner i storstockholmsområdet. Omvänt anser kommuner i storstockholmsområdet att de har mindre problem än övriga när det gäller bristande kompetens bland personalen. men storleken har betydelse Storleken på kommunerna har dock stor betydelse för vilka teknikstöd som tillhandahålls idag. I stora kommuner (mer än invånare) är det inte bara vanligare med trygghetslarm utan de erbjuder oftare även mindre vanliga teknikstöd som kameratillsyn och bildportstelefon. Stora kommuner har ofta betydligt bättre förutsättningar och större resurser för arbetet med it och teknikstöd inom äldreomsorgen och har därför kommit längre i sin planering när det gäller it-frågor. Det gör det också enklare att avsätta tid och personal för att medverka i utvecklingsprojekt. Till detta kommer att infrastrukturen för it ofta fungerar betydligt bättre i de stora kommunerna. Och då spelar det ingen roll att små kommuner oftare har en högre andel äldre i befolkningen. Efterfrågan på teknikstöd kommer att öka Trots de problem och hinder som finns för en ökad användning tror kommunerna att efterfrågan på teknikstöd för äldre som bor kvar i sina vanliga bostäder kommer att öka. Det gäller främst stöd som datorer med internet, anpassad mobiltelefon, videotelefoni och medicinpåminnare, men även minneskalendrar, passagelarm och påminnelsestöd. Nästan alla kommuner erbjuder redan trygghetslarm och kartläggningen visar att antalet digitala larm av olika slag kommer att öka, vilket delvis är en följd av att de ersätter de analoga larmen. Många kommuner tror även på en ökad efterfrågan inom området anhörigstöd, framför allt passagelarm samt anhörigstöd via internet. Teknikstöd för att administrera omsorgen allt viktigare Kartläggningen tar även upp det teknikstöd som används för att administrera, utveckla och effektivisera omsorgen av äldre. En klar majoritet av kommunerna använder vissa teknikstöd för att administrera omsorgsverksamheten. Samtidigt är det få kommuner som använder moderna teknikstöd för omsorgspersonalen som t.ex. smartphones, laptops eller surfplattor. En stor majoritet av kommunerna anser att behovet av den typen av stöd för att administrera omsorgen kommer att öka. 9

10 Vad krävs för en bra utveckling? För att åstadkomma en bra utveckling när det gäller it och teknikstöd för äldre vill kommunerna se en satsning på mer information, bättre kunskaper samt bättre fungerande och mer lättanvända produkter. De minsta kommunerna (upp till invånare) anser oftare än de största (mer än invånare) att mer och bättre information om tillgängliga produkter ger särskilda möjligheter. Även på frågan om vad som krävs för att åstadkomma en bra utveckling finns det kommuner som efterlyser ökade resurser, och det handlar såväl om bättre ekonomi som mer personal. Det stöd kommunerna efterlyser för att få till stånd en fortsatt bra utveckling är utbildning och kurser, respektive information riktad till äldre och anhöriga. Flertalet av kommunerna vill också ha stöd när det gäller visningsmiljöer. En stor majoritet är dessutom intresserad av att veta mer om vilka utvecklingsprojekt som pågår i andra kommuner och allmänt sett ta del av nya idéer och förslag. Men många är även intresserade av handfast stöd i form av etik och teknikstöd, juridik och teknikstöd samt stöd vid upphandling av tekniktjänster. På rätt väg men mycket återstår Kartläggningen visar att det finns en insikt om välfärdsteknologins betydelse men att få av de produkter som finns på marknaden än så länge har kommit till användning. Nästan alla kommuner erbjuder etablerade stöd som trygghetslarm och spisvakt medan det är mycket få kommuner som erbjuder t.ex. kommunikationsstöd. Hoppingivande är att så många enligt undersökningen tror att en förändring är på gång och att användningen kommer att öka. För hela 21 av de 25 undersökta produkttyperna tror varannan av kommunerna eller fler att efterfrågan kommer att öka. För 14 av produkttyperna tror sju av tio kommuner eller fler att efterfrågan kommer att öka. Kunskapen om vilka stöd som finns tillgängliga spelar troligen stor roll för den fortsatta utvecklingen inte minst hos politikerna. Bara knappt tre av tio kommuner svarar att de egna kommunpolitikerna har åtminstone ganska bra kunskaper om it och teknikstöd i äldreomsorgen. Nästan ingen kommun tycker att politikerna har mycket bra kunskaper. Och knappt en av tio kommuner tycker att de äldre själv har bra kunskaper om teknikstöd, och bara två av tio kommuner anser att anhöriga har bra kunskaper. Så mer kunskap, information, samverkan och erfarenhetsutbyte krävs för en fortsatt bra utveckling. En mycket bra grund att bygga vidare på är att åtta av tio kommuner anser att de egna politikerna har en positiv inställning till att man inom kommunen satsar mer på it och teknikstöd inom äldreomsorgen. 10

11 Slutligen har själva kartläggningen, som ligger till grund för denna rapport, troligen haft en viss betydelse för den fortsatta utvecklingen. Dels för att regeringen ännu en gång satt fokus på välfärdsteknologi som en viktig beståndsdel i en bra äldreomsorg, dels för att den ersättning på kronor som varje kommun erhållit resulterat i konkreta projekt i kommunerna. Många av de kommuner som hört av sig under kartläggningen har berättat att ersättningen inspirerat till en fortsatt satsning på teknikstöd för äldre. 11

12 Bakgrund Uppdraget Regeringen gav hösten 2011 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och förenat med stora kostnader att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår kan välfärdsteknologi bidra till att frigöra tid för personal åt sådant som verkligen kräver mänskliga kontakter. Kartläggningen avser it och teknikstöd som används i omsorgen om äldre i ordinärt boende. Här innefattas både kommunens egen äldreomsorg och omsorg som tillhandahålls av andra utförare. Det handlar dels om teknikstöd som ges till de äldre för att underlätta deras vardagsliv och dels teknikstöd som används för att administrera omsorgsverksamheten. Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen Kartläggningens rapport har fått rubriken Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Avsikten med denna rubrik är att placera in kartläggningen av it och teknikstöd inom äldreomsorgen i ett bredare sammanhang. Välfärdsteknologi är teknologi som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett mer självständigt liv, vara ett stöd för anhöriga och omsorgspersonal samt bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet inom vård och omsorg. Välfärdsteknologi kan även stödja ett tryggt kvarboende, förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. Välfärdsteknologi som övergripande begrepp ger en ram för tolkningen av hur det idag fungerar med it och teknikstöd inom omsorgen av äldre i ordinärt boende. De frågor som formulerades i kartläggningen handlade om it och teknikstöd, därför behåller vi denna terminologi i redovisningen. Kartläggningens frågeområden Teknikstöd som tillhandahålls till äldre Kartläggningen beskriver vilka teknikstöd kommunerna idag tillhandahåller i omsorgen för äldre i ordinärt boende. Det kan t.ex. handla om trygghetslarm, spisvakter, produkter för fjärrstyrning, minneskalendrar eller olika former av anpassade telefoner och datorer. 12

13 I kartläggningen ingår stöd som ges genom biståndsbeslut, förskrivning eller bostadsanpassning. Stöd som förskrivs av landstinget eller stöd som den enskilde själv skaffat ingår däremot inte i kartläggningen. Inom detta område innehåller kartläggningen dessutom särskilda fördjupningar när det gäller trygghetslarm, teknikstöd i hemsjukvården och kommunernas information till äldre och anhöriga om teknikstöd. Teknikstöd för administration av omsorgen Kartläggningen avser också det teknikstöd som används för att administrera, utveckla och effektivisera omsorgsverksamheten. Det kan t.ex. handla om it-stöd för uppföljning av verksamheten, instrument för bedömning av äldres behov av stöd eller informationssystem för anställda. Den framtida utvecklingen Kartläggningen innehåller vid sidan av de två huvudområdena även frågor om den framtida utvecklingen och vilka krav en bra utveckling ställer. Här ingår kommunernas egna bedömningar av hinder och möjligheter för en bra utveckling, vilka kunskaper som finns inom kommunerna när det gäller teknikstöd, inställningen till att kommunerna satsar mer, kommunernas bedömning av hur olika aspekter av teknikstödet fungerar idag, hur man tror behoven och efterfrågan kommer att utvecklas i framtiden samt vad man tror om de egna behoven för att kunna möta utvecklingen. Kartläggningens genomförande Kartläggningen har genomförts i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I arbetet med kartläggningen har också en samrådsgrupp med representanter för Post- och Telestyrelsen (PTS), Vinnova, Socialstyrelsen, Center för ehälsa i samverkan (CeHis) samt forskare från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och S:t Anna Research Institute medverkat. Kartläggningen har genomförts med hjälp av en webbaserad enkät riktad till samtliga Sveriges 290 kommuner. Kartläggningen, som genomfördes under januari och februari 2012, är en totalundersökning som besvarades av samtliga 288 kommuner som valt att delta i undersökningen. Enligt regeringsbeslutet gällande kartläggningsuppdraget har HI utbetalat kronor till de kommuner som medverkat i enkäten. I genomsnitt medverkade ca fyra personer per kommun vid besvarandet av enkäten. Enkätens resultat redovisas i denna rapport. 13

14 Kommunernas förutsättningar Sveriges kommuner har mycket olika förutsättningar när det gäller att idag använda, och i framtiden ytterligare utveckla användandet av, it och teknikstöd inom äldreomsorgen. Det handlar t.ex. om att vissa kommuner har större resurser form av ekonomi och personal än andra, att infrastrukturen för it fungerar bättre i vissa kommuner än andra, att kommunledningen har högre ambitioner i vissa kommuner, att vissa kommuner kommit längre i arbetet med fungerande planer för it-arbetet eller att man i vissa kommuner bedrivit försöksverksamhet eller av andra skäl t.ex. stimulerats att skaffa egen visningsmiljö. Kommunernas förutsättningar för att arbeta med it och teknikstöd inom äldreomsorgen skiljer sig alltså åt när det gäller kommunens strukturella förutsättningar, kommunledningens ambitioner samt hur arbetet med it och teknikstöd hittills bedrivits inom kommunen. Mot denna bakgrund har vi i analysen av kartläggningens resultat gått igenom och granskat vilken betydelse de nedan uppräknade förutsättningarna har. I den löpande texten redovisas de mest betydelsefulla av dessa analysresultat. Kommunens strukturella förutsättningar Antal invånare, främst en jämförelse mellan de största kommunerna ( invånare eller mer) och de minsta (upp till invånare) Region (NUTS2 SKL:s indelning av kommunerna i åtta regioner) Andel äldre i befolkningen Andel med beviljad hemtjänst i kommunen Infrastruktur i form av stadsnät, bredband etc. Mobiltäckning Har kommunal hemsjukvård Kommunledningens ambitioner Kommunpolitikernas kunskaper om it och teknikstöd Kommunpolitikernas inställning till att satsa mer på it och teknikstöd Kommunens arbete med it och teknikstöd Fastställd bredbandsstrategi Sammanhållen plan för it-baserad verksamhet Affärsplan för implementering av teknikstöd Visningsmiljö/utställning 14

15 Tydliga skillnader mellan större och mindre kommuner Kartläggningen visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna. Den mest grundläggande skillnaden finns mellan större och mindre kommuner. Stora kommuner, med många invånare, har ofta betydligt bättre förutsättningar för arbetet med it och teknikstöd inom äldreomsorgen. De stora kommunerna har oftast större resurser att avsätta för arbetet med teknikstöd. Därmed har de oftare kommit längre i sin planering när det gäller it-frågor. Eftersom de har större resurser blir det också ofta enklare att avsätta tid och personal för att medverka i utvecklingsprojekt. Till detta kommer att infrastrukturen för it ofta fungerar betydligt bättre i de stora kommunerna. Ofta finns också skillnader mellan stora och små kommuner när det gäller hur man arbetar med äldreomsorg. I de stora kommunerna är det t.ex. vanligare med annan utförare. Stora och små kommuner skiljer sig åt även på andra sätt. Små kommuner har t.ex. oftare än de stora en högre andel äldre i befolkningen. 15

16 Resultat Teknikstöd som tillhandahålls till äldre I enkäten har frågor ställts om 25 olika typer av teknikstöd som kommunerna kan tillhandahålla i omsorgen för äldre i ordinärt boende. Nedan görs en redovisning av hur vanligt det är att kommunerna tillhandahåller respektive teknikstöd. I redovisningen har vi valt att gruppera teknikstöden i fem olika områden: trygghet och säkerhet, anhörigstöd, omgivningskontroll, minnesstöd och kommunikation. Av redovisningen nedan framgår att olika typer av teknikstöd tillhandahålls i mycket olika utsträckning inom äldreomsorgen. Inom vissa av de undersökta områdena är det mycket vanligt med teknikstöd medan det inom andra områden är mycket ovanligt. Inom området trygghet och säkerhet tillhandahåller så gott som samtliga kommuner trygghetslarm. Det är också vanligt att kommunerna tillhandahåller anhörigstöd i form av larmmatta eller passagelarm. Sex av tio kommuner tillhandahåller någon form av teknikstöd för omgivningskontroll. Fyra av tio kommuner tillhandahåller vissa teknikstöd inom minnesstöd, oftast minneskalender. Mycket få kommuner tillhandahåller däremot någon form av teknikstöd för kommunikation. Allmänt gäller att stora kommuner oftare än små kommuner tillhandahåller olika typer av teknikstöd. I vissa fall finns betydande olikheter. Trygghet och säkerhet Så gott som alla kommuner tillhandahåller idag trygghetslarm via vanlig telefoni och nästan alla gör det inom ramen för ordinarie verksamhet. Nästan lika många tillhandahåller spisvakt. Det är bara en av tio kommuner som inte tillhandahåller spisvakt. Andra typer av fasta larm förekommer i den ordinarie verksamheten inom mellan tre och fem av tio kommuner. Till det kommer att omkring en av tio kommuner testar sådana larm i större eller mindre projekt. De larm det handlar om är analoga trygghetslarm via GSM, digitala trygghetslarm via IP respektive digitala trygghetslarm via GSM och GPRS. Mobila trygghetslarm är inte lika vanligt förekommande. Drygt en av tio kommuner har sådana larm som en del av den ordinarie verksamheten. Ytterligare en av tio kommuner anger att man testar mobila trygghetslarm. 16

17 Nödsändare ansluten till polisen tillhandahålls på olika sätt av knappt fem av tio kommuner. Timer (t.ex. till kaffebryggare) tillhandahålls av ungefär fyra av tio kommuner. Andra typer av teknikstöd för trygghet och säkerhet är mycket ovanliga. Bildportstelefon tillhandahålls av ett fåtal kommuner och nattillsyn med webkamera testas inom än färre kommuner. Diagram 1. Trygghet och säkerhet 17

18 Anhörigstöd Sju av tio kommuner tillhandahåller på ett eller annat sätt larmmatta respektive passagelarm dvs anordningar som på olika sätt känner av rörelser eller förflyttningar. Oftast handlar det om att man tillhandahåller dessa teknikstöd inom den ordinarie verksamheten. En liten grupp kommuner testar dessa två typer av teknikstöd i olika typer av projekt. Anhörigstöd som informations- och kommunikationstjänster via internet är ovanligt. Bara en av tio kommuner tillhandahåller anhörigstöd via internet för att hålla kontakt med äldre och kommunens omsorgsgivare eller utbyta erfarenheter med andra anhöriga som är i samma situation. Ännu något färre tillhandahåller teknikstöd där anhöriga och äldre via bildtelefon kan hålla kontakt med omsorgspersonal, med andra i liknande situation eller med barn och barnbarn etc. Diagram 2. Anhörigstöd 18

19 Omgivningskontroll Sex av tio kommuner tillhandahåller produkter för fjärrstyrning av dörrar eller belysning. Nästan alla gör detta inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Två av tio kommuner tillhandahåller enkla fjärrkontroller med få och tydliga knappar till teven. Oftast tillhandhåller man sådana fjärrkontroller inom ramen för den ordinarie verksamheten. Ett fåtal kommuner testar detta i olika typer av projekt. Diagram 3. Omgivningskontroll 19

20 Minnesstöd Lite drygt fyra av tio kommuner tillhandahåller olika typer av s.k. minneskalendrar som stödjer tidsuppfattning och påminner om vilken dag och tid det är. Medicinpåminnare tillhandahålls av drygt tre av tio kommuner. Det vanligaste är att man tillhandahåller detta teknikstöd inom den ordinarie verksamheten. Påminnelsestöd för att uppmärksamma om att t.ex. kaffebryggaren eller strykjärnet är på, respektive mobiltelefonbaserad produkt/tjänst för påminnelser tillhandahålls av något färre. Diagram 4. Minnesstöd 20

21 Kommunikation Kommunikation är det område där kommunerna i allra minst utsträckning tillhandahåller olika typer av teknikstöd. Det gäller samtliga undersökta former av teknikstöd. Datorer med internet för t.ex. e-post och sociala medier tillhandahålls bara av drygt en av tio kommuner. Övriga teknikstöd inom detta område är än mer ovanliga. Produkt/tjänst för kommunikation via teven tillhandahålls av knappt en av tio kommuner. Anpassad telefoni, anpassad mobiltelefon respektive bild- eller videotelefoni tillhandahålls av mycket få kommuner. Diagram 5. Kommunikation 21

22 Vad betyder kommunens förutsättningar för vilka teknikstöd som tillhandahålls? Kartläggningen visar som väntat att det är mycket tydliga skillnader mellan kommuner av olika storlek när det gäller vilka teknikstöd för äldre som man tillhandahåller. Stora kommuner (mer än invånare) tillhandahåller oftare både digitala trygghetslarm och mobila trygghetslarm. Men skillnaden är också tydlig när det gäller analoga trygghetslarm via GSM. Också mindre vanliga teknikstöd som kameratillsyn och bildportstelefon förekommer oftare i stora kommuner. Anhörigstöd och informations- och kommunikationstjänster via internet är vanligare i stora kommuner. Också mobiltelefonbaserade produkter är vanligare i de stora kommunerna. Kommuner som tagit över hemsjukvården tillhandahåller betydligt oftare än andra kommuner vissa typer av teknikstöd. Störst är skillnaden när det gäller minnekalendrar och medicinpåminnare. Men det finns också tydliga skillnader när det gäller att tillhandahålla larmmatta, passagelarm, produkt för fjärrstyrning, enkel fjärrkontroll, påminnelsestöd, mobila trygghetslarm respektive nödsändare ansluten till polisen. Skillnaderna mellan kommuner med och utan fastställd bredbandstrategi är oftast relativt små. En skillnad som däremot är tydlig är att de med fastställd strategi oftare tillhandahåller digitala trygghetslarm. Kunskaper och attityder, fungerande infrastruktur respektive en sammanhållen plan för all it-verksamhet i kommunen har genomgående bara svaga samband med hur ofta olika teknikstöd tillhandahålls. Däremot finns det i vissa avseenden ett mycket tydligt samband med förekomst av visningsmiljö i kommunen. Kommuner med visningsmiljö tillhandahåller oftare än andra olika typer av teknikstöd. Skillnaden är särskilt stor när det gäller medicinpåminnare, minneskalender, produkt/tjänst via teven, datorer med internet, analoga trygghetslarm via GSM och passagelarm. Andra typer av teknikstöd som kommunen tillhandahåller I undersökningen svarar tre av tio kommuner att man också tillhandahåller andra typer av teknikstöd. Många av dessa svar faller dock inom de kategorier som redovisats ovan. Följande exempel visar att området är mångfacetterat och att terminologin inte är enhetlig: trapphiss, arbetsstol, hörselvakt, dörröppnare, demenslarm, samtalshjälpmedel, vattenlås, sänglarm, tidhjälpsapparater, blåslarm, larm för hörselskadade, viktavläsning i säng, rökdetektor, mobil sprinkler, epilepsilarm, larmkudde, anhörigväska med provlarm, internethandel dagligvaror, påkallningslarm, låsmotor, talmaskin, nyckelgömma, kundportal, talande klocka, armbandsur med larm, höj- och sänkbart kök och nyckelfri hemstjänst. 22

23 Teknikstöd som landstinget tillhandahåller Sex av tio kommuner anger att landstinget tillhandahåller teknikstöd i omsorgen för äldre i ordinärt boende i den egna kommunen. Samtidigt visar kartläggningen att det inte är helt ovanligt att man inom kommunen inte känner till vad landstinget gör i denna fråga. Drygt två av tio kommuner kan inte svara på frågan om landstinget tillhandahåller teknikstöd. Landstingen verkar tillhandahålla teknikstöd inom många olika områden. Vanligast är minneshjälpmedel/kalendrar (36 %), syn- och/eller hörselhjälpmedel (19 %), samtals-/kommunikationshjälpmedel (18 %), kognitiva hjälpmedel (13 %), it och datorhjälp (11 %), medicinska hjälpmedel (9 %), telefoner och mobiltjänster (8 %), fjärrkontroller/fjärrstyrning (7 %), elrullstolar (6 %), dörröppnare (5 %), spisvakt (5 %), porttelefon (5 %), epilepsilarm (4 %), sänglarm (4 %), anhöriglarm (4 %) och dörrlarm (2 %). Teknikstöd som bostadsanpassning Hälften av kommunerna uppger att äldre i ordinärt boende kan få bostadsanpassning i form av andra teknikstöd än spisvakt eller dörrautomatik. Oftast handlar det om att man kan få hiss/rullstolshiss/trapphiss (19 %), höjoch sänkbara inredningar (14 %), anpassade toaletter (8 %), belysningsstöd (7 %), porttelefon (5 %), fjärrkontroll/fjärrstyrning (3 %), omgivningskontroll (2 %) respektive sensorstyrning 2 %). Vissa kommuner nämner också syn- och hörselstöd, passagelarm, lyftstöd respektive ramp. Trygghetslarm Som framgått ovan är det mycket vanligt att kommunerna tillhandahåller trygghetslarm. I syfte att skaffa en bättre bild av hur dessa larm fungerar ställdes i enkäten några fördjupande frågor om larm: vilka typer av larm används, hur ofta kontrolleras funktionen, vilken metod används för att testa larmen och har man under det senaste året haft problem med larmen. Kommunerna använder oftast trygghetslarm anslutna till fasta telefonjack. Det gör man inom så gott som samtliga kommuner. Larm anslutna till fast telefoni är också i stort sett lika vanliga över hela landet. Men det är också vanligt att man inom kommunerna använder andra typer av larm. Sju av tio anger att de använder larm anslutna till mobilnät och sex av tio att de använder larm anslutna till IP-nät/bredbandsnät. Här finns det dock tydliga skillnader mellan olika delar av landet. I de tre storstäderna och andra större städer använder alla eller nästan alla kommuner både 23

24 larm anslutna till mobilnät och larm anslutna till IP-nät/bredbandsnät medan användandet av dessa är inte är lika vanligt i övriga landet. I glesbygdskommunerna är det t.o.m. mycket ovanligt att man använder larm anslutna till IP-nät/ bredbandsnät. Hur ofta kontrolleras larmen? Det är vanligast att de kommuner som använder larm kontrollerar sina larm en gång per dygn. Bland de kommuner som använder larm anslutna till fasta telefonjack anger sex av tio att larmen kontrolleras en gång per dygn. För larm anslutna till mobilnät respektive till IP-nät/bredbandsnät anger fem av tio att det kontroll en gång per dygn. En liten grupp kommuner anger att man kontrollerar larmen oftare än så, d.v.s. flera gånger per dygn eller flera gånger per timme. Ungefär tre av tio kommuner testar sina larm mer sällan än en gång per timme. Bland dessa uppger en mindre grupp att man kontrollerar sina larm en eller flera gånger per vecka. Vanligast bland dessa är dock att man kontrollerar sina larm mer sällan än en gång per vecka. Detta gäller för både larm anslutna till fasta telefonjack och för larm anslutna till digitala nätverk. Man kan här notera att det tycks finnas en viss osäkerhet bland kommunerna när det gäller larm anslutna till mobilnät respektive till IP-nät/bredbandsnät. Här svarar nästan en av tio kommuner att man inte vet hur ofta larmen testas. Hur testas larmen? Sju av tio kommuner anger att de larm man har testas manuellt. Med mycket små olikheter gäller detta alla tre typerna av larm. Samtidigt är det vanligt att man testar sina larm automatiskt. Också detta förekommer ofta för alla tre typerna av larm. Sex av tio med vanliga larm anslutna till telefonjack testar dessa automatiskt. För kommuner med larm anslutna till mobilnät respektive till IP-nät/bredbandsnät är siffran något lägre, fem av tio. Hur många kommuner har problem med sina larm? Det är tydligt att många kommuner tycker att de har problem med sina larm. Sju av tio kommuner med larm anslutna till vanligt telefonjack anger att man under de senaste tolv månaderna har haft problem med dessa larm. Bland dessa tycker man dock oftast att man bara haft vissa problem med larmen. En av tio har haft stora problem, medan knappt tre av tio med sådana larm anser att de inte haft några problem alls. Bland dem som har larm anslutna till IP-nät/bredbandsnät har något färre, sex av tio, under det senaste året haft problem. Också här handlar det oftast om att man tycker att man bara haft vissa problem. Men för andra har problemen 24

25 varit större. Två av tio anser att de haft mycket eller ganska stora problem med sina larm anslutna till IP-nät/bredbandsnät. Minst tycks problemen vara när det gäller larm anslutna till mobilnät, även om inte heller dessa är helt utan problem. Här anger fem av tio att man under det senaste året haft problem. Också på denna punkt bekräftas att det finns en viss osäkerhet när det gäller larm anslutna till mobilnät respektive till IP-nät/bredbandsnät. En av tio kommuner svarar att man inte vet om man haft problem med dessa typer av larm under det senaste året. För samtliga typer av larm gäller att de största kommunerna oftare än de minsta under det senaste året haft problem med sina larm. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller larm anslutna till IP-nät/bredbandsnät. Teknikstöd i hemsjukvården I undersökningen svarar sex av tio kommuner att man tagit över hemsjukvården. Här finns vissa olikheter mellan olika delar av landet. Två av de tre storstäderna och åtta av tio förortskommuner till större städer har tagit över hemsjukvården. Lägst är andelen bland kommuner i glesbygd, där betydligt färre kommuner har tagit över hemsjukvården. Bland de kommuner som inte tagit över anger åtta av tio att det är bestämt att man senare kommer att ta över hemsjukvården. Några få kommuner kommer att ta över hemsjukvården redan under Betydligt vanligare är dock att man kommer att ta över under 2013 eller Vilka teknikstöd använder kommunerna i hemsjukvården? Nio av tio av de kommuner som tagit över hemsjukvården anger att de idag använder någon form av teknikstöd i hemsjukvården av äldre i ordinärt boende. Av svaren framgår att man använder teknikstöd av många olika typer: journal-/ dokumentationssystem (IT-baserat), trygghetslarm, andra sorters larm, e-dos, planerings- och samordningssystem (IT-baserat), påminnare, system för informationsöverföring, kommunikationshjälpmedel, system för läkemedelshantering, spisvakt, datorer, nyckelfri hemtjänst, dörröppnare, apoteksstöd, automatiska diagnostiseringsverktyg (blodtrycksmätare mm), sensorer m.m. De kommuner som angav att det är bestämt att de ska ta över hemsjukvården fick svara på en fråga om vilka teknikstöd de tror att de kommer att använda 25

26 i hemsjukvården för äldre i ordinärt boende. Sex av tio kan svara på frågan. Också dessa svar täcker in många typer av teknikstöd: planerings-, samordnings- och utvärderingssystem, påminnelsestöd, mobiltelefoner/smartphones, kommunikationslösningar, larmtjänster, journal-/dokumentationssystem, surf-/ läsplattor, datorer, fjärrstyrning, kognitiva hjälpmedel, informationssystem, infrastruktur, låssystem, spisvakter, övervakning och mobila lösningar. Information om teknikstöd till äldre och anhöriga Så gott som samtliga kommuner uppger att man idag ger information i någon form till äldre och anhöriga om vilka teknikstöd som finns inom äldreomsorgen. För många kommuner handlar det om att man ger information via flera olika kanaler. Oftast ges information via kommunens medarbetare. Nästan nio av tio kommuner anger att kommunens handläggare etc. ger information till äldre och anhöriga om teknikstöd. Sju av tio svarar att omsorgspersonalen ger information. Knappt tre av tio anger att kommunens it-tekniker, fixare etc. informerar. Vid sidan av information från medarbetare ges information via hemsidor och genom informationsmöten. För båda dessa kanaler gäller att fyra av tio kommuner anger att man använder respektive metod. Knappt tre av tio kommuner anger att de tillhandahåller skriftlig information om försäljningsställen och produkter. Drygt en av tio kommuner anger att det finns visningsmiljö/utställning inom kommunen. Några få kommuner anger att de annonserar. Några kommuner nämner dessutom att de har uppsökande verksamhet, anhörigcenter, anhörigträffar, bomässor, utställningar, seniordag, temadag, äldreguide, möten med pensionärsorganisationer, landstingets äldreportal, centrum för äldre, uppsökande verksamhet för de äldsta, anhörigsamordnare, syn- och hörselpedagog eller demenssköterska. För samtliga informationskanaler finns tydliga skillnader mellan kommuner av olika storlek. I de största kommunerna (mer än invånare) är samtliga informationskanaler vanligare än i de minsta kommuner (under invånare). Denna skillnad är särskilt stor när det gäller information via it-tekniker/fixare, hemsidor och visningsmiljöer/utställningar. Men skillnaden är också stor när det gäller skriftlig information och informationsmöten. Kommuner med hög andel äldre använder inte lika många informationskanaler som andra kommuner. Skillnaden är störst när det gäller att använda kommunens hemsida. 26

27 Diagram 6. Information om teknikstöd Teknikstöd för administration av omsorgen Kartläggningen visar att kommunerna mycket ofta använder olika former av teknikstöd för att administrera, effektivisera och utveckla omsorgsverksamheten. De system som används är oftast en del i den ordinarie verksamheten. Allra vanligast är att man använder någon form av it-baserat informationssystem för anställda i omsorgen. Nästan alla kommuner uppger att man använder något sådant system. Men det är också mycket vanligt att man använder it-stöd för uppföljning av verksamheten. Inom nio av tio kommuner använder man något sådant system. Bara mycket få anser att det handlar om test eller försöksverksamhet. Sju av tio kommuner uppger att man använder it-stöd för planering av arbetet och knappt sex av tio att man använder it-stöd för registrering av hemtjänstinsatser. 27

28 Nästa fyra av tio kommuner anger att man har en egen mottagning för trygghetslarm i kommunen. Det är inte lika vanligt att man inom omsorgsverksamheten använder andra moderna teknikstöd. Och för de system som inte är så vanliga gäller ofta att den relativt stor andel anger att det handlar om test eller försöksverksamhet. Detta gäller t.ex. elektroniska lås som finns inom tre av tio kommuner respektive handburna terminaler/smartphones för omsorgspersonal som finns inom knappt tre av tio kommuner. Bärbara datorer/laptops för omsorgspersonalen finns inom knappt två av tio kommuner och instrument för bedömning av äldres behov av teknikstöd finns inom en av tio kommuner. Mycket få kommuner använder surfplattor för omsorgspersonalen. För i stort sett alla dessa teknikstöd gäller att de är vanligare i de största kommunerna (mer än invånare) än i de minsta kommunerna (upp till invånare). Skillnaden är störst när det gäller eletroniska lås, it-stöd för planering av arbetet, bärbara datorer/laptops för omsorgspersonal respektive it-stöd för registrering av hemstjänstinsatser. När det gäller ofta förekommande system, d.v.s. informationssystem för anställda respektive stöd för uppföljning är skillnaderna mellan de största och de minsta kommunerna små. När det gäller förekomst av teknikstöd för administration av äldreomsorgen är det inte några stora olikheter mellan kommuner med hög respektive låg andel äldre i befolkningen. Kommuner med fastställd bredbandsstrategi använder dessa administrativa stöd bara något oftare än andra kommuner. Kommuner som har tagit över hemsjukvården använder oftare än andra it-stöd för bedömning av äldres behov av teknikstöd. Kommuner med egna visningsmiljöer använder något oftare olika typer av teknikstöd för administration. Tydligast är att de oftare har egen trygghetslarmsmottagning. Sambanden är svagare när det gäller kunskaper och attityder, väl fungerande infrastruktur respektive sammanhållen plan för all it-verksamhet. 28

29 Diagram 7. Teknikstöd för administration 29

30 Hinder och möjligheter för en bra utveckling I kartläggningen ombads kommunerna att ge sin syn på hinder och möjligheter för en bra utveckling när det gäller it och teknikstöd i omsorgsverksamheten för äldre i ordinärt boende i den egna kommunen. Svaren visar att det visserligen finns tydliga hinder men att Sveriges kommuner ser många positiva möjligheter med it och teknikstöd inom omsorgen av äldre. Vilka hinder för en bra utveckling ser kommunerna idag? Idag tycker kommunerna allmänt sett att en fortsatt bra utveckling främst hindras av problem med ekonomin. Andra ser tydliga problem med bristande kompetens, oro och förändringsmotstånd främst hos delar av omsorgspersonalen. Vissa kommuner pekar på sådant som avsaknaden av information, infrastrukturproblem, avsaknad av tydlig politisk vilja, bristande användarvänlighet respektive teknikrädsla bland äldre och anhöriga. Ekonomin är ett tydligt hinder för utvecklingen Kartläggningen visar mycket tydligt att ekonomin och kostnaderna för nya typer av it och teknikstöd idag är ett hinder för en fortsatt bra utveckling. Sex av tio kommuner anger att detta är ett hinder för en bra utveckling inom området. Det handlar om att de direkta kostnaderna för inköp av system och produkter är höga och därmed svåra att få utrymme för i kommunernas budget. Men det handlar också om bristande personella resurser etc. Bristande kompetens och oro för förändring Fyra av tio kommuner pekar på det hinder som ligger i okunskap och bristande kompetens. Det handlar om brist på personal med relevant utbildning inom området. Hos den egna personalen finns det tydliga brister när det gäller att förstå möjligheterna med it och teknikstöd. Detta gäller ibland allmänt inom den egna verksamheten. Andra nämner specifikt de egna handläggarna och cheferna eller att omsorgspersonalen inte har tillräckliga kunskaper om vilka möjligheter som står till buds. Två av tio kommuner anser att det bland olika berörda personalgrupper finns en oro för vad utvecklingen ska föra med sig. Den nya tekniken kan ses som ett hot mot den egna yrkesrollen samtidigt som det kan finnas en rädsla för att inte klara de krav som den nya tekniken ställer. Kanske kan man prata om ett visst förändringsmotstånd. För några kan det dessutom finnas en tvekan inför vad man uppfattar som att datorer och teknik får ersätta mänsklig kontakt. 30

31 Övriga hinder Vid sidan av dessa tydliga hinder tar kommunerna upp en rad andra, mindre hinder. Det handlar om bristen på bra information om vilka teknikstöd som finns (8 %), problem med infrastruktur, internetåtkomst, mobiltäckning etc. (7 %), bristande politisk vilja (6 %), bristen på användarvänliga lösningar, driftstörningar, att tekniken inte är anpassad efter kommunens behov etc. (5 %), teknikrädsla eller ointresse bland äldre och anhöriga (5 %), organisatoriska problem och bristande planering (3 %), juridiska problem (3 %) respektive upphandlingsproblem (1 %). Oftast liknande hinder i olika typer av kommuner Det finns inget tydligt samband mellan kommunens storlek och synen på vilka som är de största hindren för en bra utveckling. De största kommunerna (över invånare) har i stort sett samma syn som de minsta (upp till invånare) på detta. Däremot skiljer vissa mellanstora kommuner ut sig i några avseenden. Kommuner med till invånare pekar oftare än andra på att ekonomin är ett hinder. Kommuner med mellan och invånare anser oftare än andra att okunskap och bristande kompetens är ett hinder. Kommuner med en fastställd bredbandsstrategi har inte samma problem med okunskap och bristande kompetens som andra. Kommuner som tagit över hemsjukvården ser i stort sett samma hinder som övriga. Kommuner med hög andel med beviljad hemstjänst i befolkningen anser oftare än andra att bristande kompetens är ett hinder. Kommuner med egna visningsmiljöer anser oftare att förändringsrädslan bland personalen är ett hinder. I övrigt finns inga särskilt tydliga samband mellan kommunens situation och hur man ser på hindren för en bra utveckling. Det gäller kommunpolitikernas kunskaper och attityder, synen på infrastruktur och mobiltäckning samt synen på den egna planeringen respektive den egna affärsplanen. Däremot finns vissa regionala olikheter. Något oväntat pekar kommunerna i övre Norrland inte lika ofta som t.ex. kommunerna i storstockholmsområdet på att ekonomin är ett hinder. Omvänt anser kommunerna i storstockholmsområdet att man har klart mindre problem än övriga med bristande kompetens bland personalen. Vilka är de största möjligheterna för en bra utveckling? Kartläggningen visar att kommunerna anser att det idag finns många möjligheter för en bra utveckling när det gäller it och teknikstöd i omsorgsverksamheten för äldre i ordinärt boende. Det man framför allt pekar på är mer information, bättre kunskaper samt bättre fungerande och mer lättanvända produkter. 31

32 Mer information och ökade kunskaper Fyra av tio kommuner anger att mer och bättre information om tillgängliga produkter ger möjligheter för en bra utveckling. Det handlar om att man har behov av bättre information om vilka produkter som finns tillgängliga på marknaden. Men många efterlyser också bättre och mer verklighetsnära beskrivningar av produkternas funktion. Här finns ett stort behov av att visa att produkterna kan göra stor skillnad, att det är lätta att använda och att de faktiskt fungerar och ger bra stöd. Två av tio kommuner pekar på att bättre kunskaper bland olika kategorier av anställda inom den egna verksamheten ger nya möjligheter. Det gäller kanske främst ökad kompetens bland handläggare och chefer. Men det finns också behov av bättre kunskaper bland omsorgspersonalen. Här hoppas man också på att mer utbildning kan ge ett ökat intresse och en mer positiv inställning till it och teknikstöd bland anställda. Bättre fungerande och mer lättanvända produkter Lite knappt två av tio kommuner anser att det för framtiden finns stora behov av produktutveckling inom området it och teknikstöd. Många efterlyser mer välfungerande, begripliga, hanterbara och pålitliga produkter. Det är tydligt att användarvänlighet och driftsäkerhet är ett problem inom området. Här pekar också vissa på att man för framtiden borde kunna utveckla nya produkter med för oss ännu okända användningsområden. Här efterfrågas således innovationer. En särskild fråga i detta sammanhang är de tekniska problem som idag finns när det gäller möjligheterna till samordning av olika it-system. Ett antal kommuner lyfter särskilt fram de driftstörningar som idag finns i många system och de problem man har med att ordna en tillfredsställande itsupport. Bättre resurser Lite drygt en av tio kommuner pekar på att ökade resurser utgör en särskild möjlighet. Oftast nämner man just behovet av en bättre ekonomi inom området eller behovet av mer personal. Några nämner behovet av billigare produkter. Tydligare politisk vilja En av tio kommuner nämner att det behövs mer av politisk vilja och en ledning som driver på. För en bra utveckling krävs helt enkelt att området prioriteras både när det gäller inriktningen och resurserna. Övriga möjligheter Vid sidan av dessa möjligheter lyfter kommunerna också fram vissa andra aspekter: det behövs mer av samordning, planering och styrning (8 %), mer 32

33 samverkan och erfarenhetsutbyte (5 %), bättre möjligheter till försöksverksamhet och tester av nya produkter (4 %), nya kunskaper och kanske generationsskifte bland äldre och anhöriga (3 %) respektive bättre infrastruktur, bredband etc. (2 %). Inga stora olikheter i hur man ser på möjligheter De minsta kommunerna (upp till invånare) anser oftare är de största (mer än invånare) att mer och bättre information om tillgängliga produkter ger särskilda möjligheter. Omvänt gäller att de största kommunerna oftare än andra ser särskilda möjligheter med mer användarvänliga och pålitliga produkter, bättre resurser och en tydligare politisk vilja. Om kommunen har en fastställd bredbandstrategi respektive om man tagit över hemsjukvården har inget tydligt samband med hur man ser på möjligheterna. Här finns inte heller några tydliga regionala samband. Kunskaper om teknikstöd Kartläggningen visar att olika grupper inom kommunerna har mycket olika kännedom om området. Kommunpolitiker, kommunens tjänstemän, cheferna, omsorgspersonalen, anhöriga och äldre skiljer sig tydligt åt i sina kunskaper om vilket teknikstöd som finns och hur det fungerar. Bäst kunskaper om teknikstöd har tjänstemän inom kommunen (t.ex. biståndshandläggare och arbetsterapeuter). Nästan nio av tio kommuner anser att man inom dessa kategorier har bra kunskaper om teknikstöd. Drygt två av tio anser att man bland dessa t.o.m. har mycket bra kunskaper. Kunskaperna är bara något lite mindre bland chefer inom äldreomsorgen. Här anser drygt sju av tio kommuner att dessa har bra kunskaper. Bland omsorgspersonalen i kommunens egna verksamheter är det mer blandat med kunskaperna. Nästan sex av tio kommuner anser att den egna omsorgspersonalen har bra kunskaper om it och teknikstöd. Samtidigt anser drygt fyra av tio att omsorgspersonalen helt saknar eller bara har mycket små kunskaper. Många kommuner har ingen information om vilka kunskaper som finns bland omsorgspersonal hos andra utförare. Men samtidigt kan man säga att i de fall man tycker sig känna till vad som gäller tycks situationen vara i stort sett densamma som bland den egna omsorgspersonalen. Också här är det i stort sett lika vanligt med bra kunskaper som med inga eller mycket små kunskaper. Bara knappt tre av tio kommuner svarar att de egna kommunpolitikerna har ganska bra kunskaper om it och teknikstöd i äldreomsorgen. Nästan ingen kommun tycker att politikerna har mycket bra kunskaper. 33

34 Mycket få kommuner (8 %) tycker att de äldre själva har bra kunskaper om teknikstöd. Två av tio kommuner anser att man bland anhöriga har bra kunskaper. När det gäller kunskaper hos olika grupper av berörda finns inga stora skillnader mellan de största och de minsta kommunerna. Det är heller inga skillnader när det gäller kommuner med fastställd bredbandsstrategi respektive kommuner som tagit över hemsjukvården Goda kunskaper hos kommunpolitikerna tycks kunna göra skillnad. I kommuner där man tycker att de egna politikerna har bra kunskaper om teknikstöd anser man oftare att också andra grupper har bra kunskaper. Och i kommuner där man har en sammanhållen plan för all it-baserad verksamhet anser man också oftare att olika berörda grupper har bra kunskaper. Inställningen till att kommunen satsar mer på it och teknikstöd Trots blandade kunskaper visar kartläggningen att kommunpolitiker, tjänstemän, chefer, omsorgspersonal, anhöriga och äldre genomgående har en positiv inställning till att kommunen satsar mer på it och teknikstöd i ormsorgen. Visserligen finns en del olikheter men bilden är relativt entydig. Mest positiv tycks inställningen vara inom de grupper där man idag har bäst kunskaper om it och teknikstöd, d.v.s. bland tjänstemän som t.ex. biståndshandläggare och arbetsterapeuter respektive bland chefer inom äldreomsorgen. Inom i stort sett samtliga kommuner anses dessa grupper ha en positiv inställning. Nästan sex av tio kommuner anger t.o.m. att man tycker att de har en mycket positiv inställning. Inom drygt åtta av tio kommuner anser man att också kommunpolitiker respektive omsorgspersonal inom kommunens verksamheter har en i huvudsak positiv inställning till kommunala satsningar på it och teknikstöd. Nästan åtta av tio kommuner bedömer att anhöriga har en positiv inställning till nya satsningar. Bara mycket få kommuner anser att de anhöriga har en negativ inställning. När det gäller de äldre som idag har äldreomsorg anser sex av tio kommuner att dessa har en positiv inställning till satsningar på it och teknikstöd. De flesta av dessa kommuner nöjer sig dock med bedömningen att de äldre har en ganska positiv inställning. Mycket få kommuner tror att de äldre har en mycket positiv inställning. Resultaten visar därmed att det finns vissa tveksamheter när det gäller de äldres inställning till nya satsningar på it och teknikstöd. Två av tio kommuner anger 34