Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga"

Transkript

1 Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

2

3 Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Ingela Månsson och Raymond Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet

4 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ingela Månsson, Raymond Dahlberg Foto: Anna Sigvardsson Ansvarig handläggare: Ingela Månsson Upplaga 600 ex Tryckeri: Edita Västra Aros, 2011 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan beställas via telefon , e-post eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

5 Innehåll Inledning 6 Många hjälper någon 7 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga 8 Ny bestämmelse 8 Hjälpmedelsinstitutets arbete med anhörigstöd 9 Redovisning av enkätsvar 10 HIs kommunnätverk stöd och hjälp till anhöriga 10 Ansvar för hemsjukvården 10 Anhörigstöd i kommunens rehabiliteringsverksamhet 11 Stöd till anhöriga avseende hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT samt användning av bedömningsinstument och -kriterier 12 Förskrivning av hjälpmedel till närstående som används av anhöriga 14 Förflyttningshjälpmedel 14 Kommunikation 15 Passiva larm och medicinering 16 Information till anhöriga om konsumentprodukter och IKT 17 Anhörigas tillgång till IKT 17 Övriga synpunkter och kommentarer 18 Diskussion 20 Bilaga 1 25 Enkät om stöd och hjälp till anhöriga 25 Enkätens frågor 27 Hjälpmedel 29 Konsumentprodukter 30 IKT 30 5

6 Inledning Anhöriga är och blir allt viktigare i framtidens äldreomsorg. För att stärka och stödja anhöriga har en rad åtgärder vidtagits under de senaste åren. Under flera år har det till exempel funnits riktade ekonomiska medel att söka och ett Nationellt kompetenscentrum för Anhöriga har bildats. Vidare har en förstärkning och utvidgning av Socialtjänstlagen 5 kap. 10 skett från att socialnämnden bör erbjuda stöd till anhöriga till att socialnämnden ska erbjuda stöd. Våren 2010 skickade Hjälpmedelsinstitutet (HI) i samarbete med Socialstyrelsen ut en enkät till HI:s kommunnätverk som bestod av 294 namngivna personer inom kommunernas rehabiliteringsverksamhet. Utskick och sammanställning av enkätsvaren har gjorts av HI med hjälp av Alstra AB. Syftet med enkäten var att få en fördjupad kunskap om vilket stöd och vilken hjälp anhöriga kan få av kommunens rehabiliteringsverksamhet. I Socialstyrelsens lägesbeskrivning 2010 Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående 1 finns en redovisning av vad som pågår inom området i sin helhet och i avsnittet Anhörigstöd i rehabiliteringsverksamheten för äldre redovisas kortfattat resultat från enkäten. I denna rapport finns en sammanfattande längre redovisning av resultatet från enkätundersökningen. Ett stort tack till alla er som tagit er tid att fylla i enkäten och som gjort det möjligt att få en översikt över hur kommunernas rehabiliteringsverksamhet arbetar med att stödja anhöriga. 1 Socialstyrelsen. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Lägesbeskrivning

7 Många hjälper någon Nästan var fjärde person i Sverige som är över 55 år hjälper äldre, sjuka eller människor med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. Totalt är det människor. I bearbetningen av ULF-undersökningen delade Szebehely M. 2 anhöriga i tre olika grupper; anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare. Uppdelningen är gjord efter hur mycket anhöriga hjälper och vårdar och om de gör det i sitt eget hem eller inte. Anhörigvårdare är de personer som ger hjälp och stöd en gång om dagen eller flera gånger i veckan till sin maka eller make i hemmet. De är oftast i åldern 75 till 84 år. De är lika ofta kvinnor som män. Sammanlagt är de personer. Det är tre procent av befolkningen som är 55 år och äldre. Omsorgsgivarna hjälper en släkting eller till exempel en nära vän, granne eller arbetskamrat varje dag eller flera gånger i veckan. De är oftast kvinnor. De är personer. Det är sex procent av befolkningen som är 55 år och äldre. Hjälparna är den största gruppen och de är något yngre i gruppen 55 år och äldre. De hjälper någon utanför det egna hemmet, en gång i veckan eller mera sällan. Totalt är de personer, vilket är 15 procent av befolkningen som är 55 år och äldre. De är lika ofta män som kvinnor. 2 Szebehely M. ULF-undersökning av levnadsförhållanden

8 Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) är ett center för att utveckla framtidens anhörigstöd. NkA startade i januari 2008 med verksamhetsidén att skapa olika kunskaps- och erfarenhetsformer. Verksamhetsprogrammet för NkA har tillkommit genom samverkan mellan olika parter som har specifika kompetenser om anhörigfrågor, äldreomsorg och funktionshinder samt FoU, äldreforskning, hjälpmedel, IT och tillgänglighet. Parterna har också erfarenheter av olika sätt att arbeta med kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och kunskapsproduktion. Hjälpmedelsinstitutet ingår som en av sju parter i NkA. Ny bestämmelse Den första juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen, SOL 3 som innebär att kommunen ska erbjuda stöd till anhöriga. Enligt bestämmelsen är målgruppen för stödet anhörig till personer som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Det innebär att flertalet av socialtjänstens verksamhetsområden berörs. I förarbetena till den nya skärpta bestämmelsen står att samhällets stöd syftar till att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående. Begreppet stöd preciseras därefter genom att det innefattar bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel och hemtjänst. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa hur landets kommuner tillämpar den nya bestämmelsen 5 kap. 10 i socialtjänstlagen och vikten av ett anhörigperspektiv i de olika verksamheterna betonas. 3 Socialdepartementet. Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående. Prop 2008/09:82. Stockholm. Fritzes

9 Hjälpmedelsinstitutets arbete med anhörigstöd I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för Äldre är anhöriga en viktig målgrupp. Inom ramen för denna satsning har flera behovsstudier 4,5,6 genomförts för att få kunskap om anhörigas behov och nytta av hjälpmedel och ny teknik. Till exempel har en nationell behovsstudie genomförts där 370 anhöriga och 330 arbetsterapeuter svarat på en enkät och 58 anhöriga har intervjuats om teknikstöd för anhörigvårdare och ytterligare några lokala studier har genomförts. Behovsstudierna visar att: Anhöriga tyckte att det var svårt att få information om vilka hjälpmedel som fanns. Man visste inte vad man skulle efterfråga eller vart man skulle vända sig. Anhöriga angav att den närstående i högre utsträckning hade aktivitetsbegränsningar än vad arbetsterapeuterna bedömde. Behovet av hjälpmedel var större än de fått hjälp med, förutom ett undantag gånghjälpmedel. Det var viktigt att hjälpmedlen fungerade i den egna livssituationen, till exempel tyckte anhöriga att hjälpmedlen ofta var tunga och otympliga detta har också blivit tydligt i projekt och workshops där anhöriga medverkat. 4 Hjälpmedelsinstitutet. Björklund A., Henriksson M. Teknik för anhöriga, problem, behov och försörjning av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. Högskolan i Jönköping Hjälpmedelsinstitutet. Hanson E., Magnusson L., Ärenström U., Teknik för anhöriga som hjälper och vårdar On a bicycle for two Hjälpmedelsinstitutet. Dahlin Ivanoff S., Nilsson K., Barenfeld E., m. fl. Vem hjälper vem Informell hjälp och hjälpmedelsanvändning

10 Anhöriga tyckte att hjälpmedel bidrog till ökad trygghet och självständighet och anhöriga ville vara mer delaktiga i själva förskrivningen av hjälpmedlen. I försöksverksamheten Teknik för anhöriga i Västra Göteborg blev detta tydligt. Men för att det ska vara möjligt att tillgodose detta önskemål är det viktigt med samverkan mellan olika aktörer i vården och omsorgen samt att möta anhöriga själva 7. Anhöriga fick hjälpmedlen för sent. Redovisning av enkätsvar HIs kommunnätverk stöd och hjälp till anhöriga Enkäten (se bilaga 1) skickades ut i maj 2010 till HIs kommunnätverk som bestod av 294 namngivna personer med rehabiliteringsansvar. Nedan sammanfattas svaren och kommentarer från enkäten. Eftersom svarsfrekvensen varierade för de olika frågorna har vi valt att redovisa antal svar för respektive fråga. Vi har också valt att dela upp svaren på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. För varje fråga fanns möjlighet till kommentarer. Kommentarerna är sammanfattade efter respektive svar. Ansvar för hemsjukvården Av 204 inkomna svar angav 57 % att deras kommun har ansvar för hemsjukvården medan 43 % angav att kommunen inte har ansvar för hemsjukvården. 7 Hjälpmedelsinstitutet. Martini M. FoU o Väst GR. Med anhörigglasögon på utvärdering av en samverkansmodell

11 Anhörigstöd i kommunens rehabiliteringsverksamhet Tabell 1. Svar på frågorna 1 4. Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Fråga 1 4 Kommuner med ansvar för hemsjukvård Kommuner som inte har ansvar för hemsjukvård 1. Känner kommunens rehabiliteringsverksamhet till den nya skärpta bestämmelsen om stöd till anhöriga? Antal svar; Har den nya skärpta bestämmelsen fått några konsekvenser för er i ert arbete? Antal svar; Förekommer det att kommunens rehabiliteringsverksamhet ger stöd till anhöriga? Antal svar; Har kommunernas rehabiliteringsverksamhet något samarbete med kommunens anhörigstöd? Antal svar; 149 Medverkar ni i utbildningar som vänder sig till anhöriga, t.ex. i lyftteknik, om hjälpmedel? Antal svar; Kommentarer fråga 1 3: Av kommentarerna framgår att det finns ett växande fokus på anhörigfrågor i rehabiliteringsverksamheterna och att olika verksamheter håller på att starta för att tillgodose anhörigas behov. Det kan till exempel handla om information och utbildning, bildande av anhöriggrupper samt förebyggande hembesök. Arbeten pågår också med att ta fram strategier för att stärka kommunens anhörigstöd. Kommentarer fråga 4: Av de som svarat att anhöriga får stöd är det vanligaste stödet information och handledning vid hjälpmedelsförskrivning, förflyttningsteknik, träning och bostadsanpassning. Stödet ges såväl individuellt som i grupp. Rådgivning, samtalsstöd och hembesök förekommer också. 11

12 Några samverkar när behov finns, till exempel genom att delta vid anhörigträffar, olika utbildnings- och informationsinsatser. Flera nämner också att anhörigstödet och rehabiliteringen är samorganiserade och att man då aktivt samarbetar. Stöd till anhöriga avseende hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT samt användning av bedömningsinstrument och -kriterier Tabell 2. Svar på frågorna 5 9. Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Hjälpmedel = förskrivningsbara produkter enligt HSL. Konsumentprodukter = produkter som finns att köpa i öppna handeln. IKT (Informations- och Kommunikations- Teknik) = till exempel kommunikation via SMS, MMS via TV, bildtelefoni till exempel Action. Kommuner med Kommuner som Fråga 5 9 ansvar för hem- inte har ansvar sjukvård för hemsjukvård 5. Medverkar kommunens rehabiliteringsverksamhet med information om hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT till anhöriga? Antal svar; Finns det någon visningsmiljö/utställning i kommunen som anhöriga kan besöka för att få information om hjälpmedel, konsumentpro dukter och IKT som kan underlätta vardagen i omvårdnaden av närstående? Antal svar; Uppmärksammar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhörigas behov av stöd i form av hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT? Antal svar: Använder kommunens rehabiliteringsverksamhet något bedömningsinstrument för att ta 3 3 reda på anhörigas behov? Antal svar;

13 9. Har kommunens rehabiliteringsverksamhet kriterier vid bedömning av anhörigas behov t.ex. förebyggande, kompenserande, underlättande i omvårdnaden av den närstående? Antal svar; Kommentarer fråga 5 9: Några synpunkter var att information ges individuellt eller i grupp och då framför allt i samband med förskrivning av hjälpmedel och vid förfrågningar från anhörigkonsulenten. Man ger också tips om konsumentprodukter och medverkar vid olika arrangemang som till exempel hjälpmedels- och hälsomässor, pensionärsföreningars möten, uppsökandeverksamhet, studiecirklar, anhörigdagar. Flera hänvisade i sina kommentarer till hjälpmedelscentralerna, träffpunkter, butiker, mobil monter eller utställning, kognitiva hjälpmedel i en uppbyggd miljö, hemsidor som Trollreda och Smarta ting är exempel på det som angavs. Några kommenterade att behovet av stöd i form av hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT uppmärksammas vid samtal och vid förfrågningar från anhöriga. Andra har svarat att det ingår som en del i förskrivningen. Information ges också i samband med hembesök eller vid vårdplanering där anhöriga deltar. Det enda bedömningsinstrumentet som nämndes att det används för att bedöma anhörigas behov är Canadian Occupational Performance Measure (COPM). Exempel på kommentarer var att de stödjer anhöriga för att underlätta kvarboendeprincipen, för att kunna ha sin närstående hemma så länge som möjligt, att ett regelverk finns för omvårdnads- arbetstekniska- och individuellt förskrivna hjälpmedel, att det inte finns specifika kriterier utan man följer kriterierna för omvårdnadshjälpmedel och/eller att man tillämpar samma kriterier vid bedömning som de som gäller för personal. En annan kommentar som förekom var att man följer regelverk för hjälpmedel och/eller att man hänvisar till öppna handeln. 13

14 Förskrivning av hjälpmedel till närstående som används av anhöriga Svar på fråga 10. Av 163 svar anger 84 % av kommunerna med ansvar för hemsjukvården och 42% av kommunerna som inte ansvarar för hemsjukvården att kommunens rehabverksamhet förskriver hjälpmedel till närstående som används av anhöriga. Exempel på hjälpmedel som förskrivs till närstående men används av anhöriga var personlyftar, hjälpmotor till rullstol, larm och säng. Förflyttningshjälpmedel var det som nämns oftast. Förutom förflyttningshjälpmedel var det vanligaste hjälpmedlen de som underlättar omvårdnaden i olika vardagssituationer samt för att öka livskvalitén. Andra kommentarer var att hjälpmedel förskrevs ur ett arbetstekniskt perspektiv och/eller att det förskrevs som hjälpmedel till den närstående men användes av anhöriga. Många kommentarer vittnade också om att anhöriga använder och får tillgång till hjälpmedel men att det sker utifrån den närståendes hjälpbehov. Några kommenterade att det är en svår och knepig fråga. Det fanns också kommentarer som att inga hjälpmedel förskrevs till anhöriga. Förflyttningshjälpmedel Tabell 3. Svar på fråga 11. Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Fråga 11. Förskrivs förflyttningshjälpmedel till närstående som används av anhörig? Kommuner med ansvar för hemsjukvård Kommuner som inte har ansvar för hemsjukvård Höj- och sänkbar säng. Antal svar; Stöd- och vändhandtag på säng. Antal svar; Glidlakan. Antal svar; Duschpall/stol. Antal svar; Drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol. Antal svar;

15 Kommentarer fråga 11: Exempel på kommentarer var att det är regionens, primärvårdens eller landstingets ansvar. Drivaggregat är det vanligaste svaret på hjälpmedel som anhöriga får tillgång till. Det ser dock olika ut i landet. Exempel på hjälpmedel som anhöriga får köpa själva är glidlakan, stödhandtag, duschstol. Kommunikation Tabell 4. Svar på fråga 12. Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Fråga 12. Förskrivs kommunikationshjälpmedel till närstående som används av anhörig? Kommuner med ansvar för hemsjukvård Kommuner som inte har ansvar för hemsjukvård Förenklad/anpassad mobiltelefon. Antal svar; 141 Förenklad/anpassad stationär telefon. Antal svar; Kommentarer fråga 12: Flera hänvisade i sina kommentarer till öppna handeln, landstingets hjälpmedelscentral eller att det som finns att köpa i öppna handeln inte är förskrivningsbart. Flera hänvisade också till primärvården och att man får köpa själv. 15

16 Passiva larm och medicinering Tabell 5. Svar på frågorna Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Fråga Förskrivs passiva larm till närstående som används av anhörig? Kommuner med ansvar för hemsjukvård Kommuner som inte har ansvar för hemsjukvård Nödsändare. Antal svar; Trådlöst trygghetssystem (Caredo). Antal svar; Larmmatta. Antal svar; Vaktlarm (s k baby watcher). Antal svar; Medicinering Medicinpåminnare. Antal svar; Kommentarer fråga 13: Av kommentarerna framgår att larm erhålls på många olika sätt. Exempel på kommentarer var att larmmatta lånas ut via hemtjänst, vården och omsorgen, det var regionens ansvar, landstinget hyr ut några larm eller att det beslutas av biståndshandläggaren. Det kan också vara ett egenansvar och att anhöriga själva får kontakta företagen. Vakt- och rörelselarm fås av sjuksköterskan, förskrivs som hjälpmedel eller fås som bistånd. I särskilt boende var larm oftast en del i utrustningen, flera har svarat vet ej och det verkar inte av svaren som att rehabiliteringsverksamheten är involverad. Kommentarer fråga 14: Kommentarer som gavs var att medicinpåminnare är tillgängligt via sjuksköterska, primärvården, hjälpmedelscentral, den förskrivs till närstående ej till anhörig, kan bara fås från landstinget, finns också som påminnelse i Handi eller anpassad klocka, är egenansvar, har använts mycket sällan, produkten finns att köpa i öppna marknaden och/eller att låna på hjälpmedelscentral för att pröva och sedan köpa själv. 16

17 Information till anhöriga om konsumentprodukter och ikt Tabell 6. Svar på frågorna Andel ja-svar i procent fördelat på kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Fråga Kommuner med ansvar för hemsjukvård Kommuner som inte har ansvar för hemsjukvård 15. Informerar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhöriga om konsumentprodukter som kan underlätta i omvårdnaden av och i stödet till närstående? Antal svar; Informerar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhöriga om IKT? Antal svar; Kommentarer fråga 15: De vanligaste kommentarerna var att man informerar om inköpsställen och ger tips och råd om hur hjälpmedlen/produkterna kan användas. Det vanligaste är att man ger det individuellt men det förekommer också att informationen ges i grupp. Någon skriver att de har tagit fram en informationsbroschyr och har produktkataloger som de delar ut. Att förebygga fall nämns som ett specifikt område som man informerar om. Kommentarer fråga 16: De sammanfattande kommentarerna var att det var många som inte vet eller att det var sällsynt med IKT som stöd. Flera har svarat att det inte var deras ansvar och att de hänvisade vidare till någon annan eller att det inte har efterfrågats. Det fanns också de som svarat att de gav information, tips och råd om användning av produkter och var de kan köpas. Anhörigas tillgång till ITK Svar på fråga 17. Hur får anhörig tillgång till IKT i er kommun (till exempel via rehabverksamheten, anhörigstödet, biståndshandläggare etc)? De sammanfattande kommentarerna från dem som svarat var att många svarade vet ej, via anhörigstödet, biståndshandläggare eller primärvården. 17

18 Svar på fråga 18. Om anhöriga i er kommun får tillgång till IKT, vad erbjuds? Det är endast 18 som har svarat på frågan och av dessa anger fem att man erbjuder Action (bildtelefoni), tre att man erbjuder Ippi (SMS och MMS via TVn), ingen erbjuder Memo Comai (mobilbaserad internet-tjänst) och tio att man erbjuder annat. Övriga synpunkter och kommentarer Nedan finns ett urval av de övriga synpunkter och kommentarer som gavs. Närstående faller ofta under primärvårdens ansvar vilket gör att det måste finnas ett utvecklat samarbete mellan primärvården och kommunen. Tyvärr brister det ibland då primärvården ofta är inriktad på enbart mottagningsverksamhet. Kommunen kan inte ta primärvårdens ansvar (enligt kriterierna tillhör ofta den närstående primärvårdens ansvar) då det medför ökade hjälpmedelskostnader. Därför håller båda huvudmännen hårt på sina regler. Vi är en liten kommun som har nära kommunikationsvägar mellan verksamheterna. Ett nätverk för anhörigstöd har pågått flera år och kommunen har deltagit sedan starten. Anhörigstödet har inte gett oss några förändrade arbetsuppgifter då vi normalt arbetar med det. Däremot ser vi att när anhörigträffar anordnas är det bra om rehab utgör en del av informationsutbudet. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har utarbetat riktlinjer för instruktioner som ges till anhörigvårdare vid förflyttningar och/eller hjälpmedelsanvändning i hemmet. Det händer mycket och möjligheterna ökar men vi som arbetar behöver mer kunskap. Det behövs ett nationellt sortiment och en utvidgning av hjälpmedelssortimentet. Om det ska komma in nya hjälpmedel så är villkoret att det tas bort andra för samma kostnad. Att individerna blir självständigare eller får bättre livskvalitet är mycket svårt att argumentera för. 18

19 När vi inte har ansvar för hemsjukvården är det många av dessa frågor som inte blir aktuella för oss att aktivt jobba med. Primärvården ansvarar än så länge för allt ordinärt boende och där finns oftast behoven. Anhöriga till personer som bor i särskilt boende informeras om dessa frågor så fort ett behov uppmärksammas, men det är inget som sker regelbundet. Hoppas denna enkät kan hjälpa till att uppmärksamma omsorgsförvaltningars ledningar om hjälpmedlens betydelse och vinster som finns. Jag upplever att vi på rehab talar för döva öron när man säger att hjälpmedel är ett jätteområde där kommunen behöver tänka om. Men den begränsande faktorn för vår del är att vi ej har ansvar för hemsjukvården. Och i den mån politiker tänker tankar om att den ska övergå i kommunregi, så tänker man bara på sjuksköterskedelen i HSL-ansvaret, och glömmer rehab. Jag har svarat nej på det mesta. Kommunen har ingen rehabverksamhet gentemot eget boende längre. Tidigare hade vi en träningsenhet tillsammans med landstinget, vilket landstinget sade upp. Det är därför primärvården, som har hand om rehabiliteringen för dem i eget boende och ansvarar för info till anhöriga. Självfallet informerar vi anhöriga till dem i särskilt boende om hur hjälpmedel fungerar om de till exempel ska hem på permission. Likaså informeras anhöriga till korttidsboende. Kommunen har en anhörigstödjare. Hennes uppdrag kan inte jag, men hon är inte skyldig att instruera om hjälpmedel. 19

20 Diskussion I sammanställningen av enkätsvaren framgår att det är mycket som pågår i rehabiliteringsverksamheternas stöd och hjälp till anhöriga. I svaren på många frågor fanns dock stora skillnader mellan kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvården. Av de 204 kommuner som svarat har 57 % ansvaret för hemsjukvården. Generellt kan sägas att det pågår mer i kommuner som har ansvar för hemsjukvård än de som inte har ansvar för hemsjukvård. En övervägande majoritet av kommunernas rehabiliteringsverksamhet har kännedom om den nya bestämmelsen om stöd och hjälp till anhöriga. Men endast 29 % av de som har ansvar för hemsjukvården respektive 21 % av de som inte har ansvaret för hemsjukvården har den nya bestämmelsen fått några konsekvenser i arbetet. Tydligt är att rehabiliteringsverksamheterna ger stöd till anhöriga och samarbetar med kommunernas anhörigstöd i en mycket högre grad i de kommuner som har ansvar för hemsjukvården. De personalgrupper som särskilt nämns är biståndshandläggare och anhörigkonsulenter. I kommuner som tagit över hemsjukvården deltar rehabverksamheten oftare (71 % respektive 43 %) i anhörigutbildningar med till exempel förflyttningsteknik och hjälpmedel. Stora skillnader avseende information till anhöriga om hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT fanns också mellan kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvård. Likaså är det kommuner med ansvar för hemsjukvård som i betydligt högre grad uppmärksammar anhörigas behov av hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT. Det framkommer också av resultatet i behovsstudierna som genomförts i HIs regeringsuppdrag Teknik för äldre. Enkätsvaren kan tolkas som att rehabiliteringsverksamheterna ger information till anhöriga samtidigt som anhöriga själva har uttryckt att de saknar information och tillgång till hjälpmedel i behovsstudierna som genomförts. En slutsats utifrån resultaten från enkätsvaren och behovsstudierna är att det är ett område som behöver mer uppmärksamhet, kunskap och utveckling. 20

21 Tjugo procent av de kommuner som har ansvar för hemsjukvården och 13 % av de som inte har ansvar för hemsjukvården uppger att det finns en visningsmiljö/utställning som anhöriga kan besöka. I svaren framkom att det var ett brett spektra på hur och vad som visas, det var allt från tandborstar till sängar etc. Att få se, klämma och känna på hjälpmedlen och konsumentprodukterna och samtidigt få information och råd är något som anhöriga har efterfrågat och det har också uttryckts i andra studier. I regeringsuppdraget Teknik för äldre har en kartläggning av visningsmiljöer 8 genomförts och stöd till visningsmiljöer prioriterats. Resultatet av kartläggningen visar att det är positivt och uppskattat med visningsmiljöer oavsett målgrupp eftersom det ger möjligheter att se och prova produkterna i en hemlik miljö. Det har visat sig att det förenklar förskrivningsprocessen att ge anhöriga information. I Teknik för äldre har 11 visningsmiljöer 9 runt om i landet fått stöd och fler är på gång att byggas upp. Det är bara 3 % som svarat att de använde något bedömningsinstrument, det fanns heller inte många kommentarer till denna fråga. Det bedömningsinstrument som nämns är Canadian Occupational Preformance Measure (COPM). Vad det beror på framgår inte av svaren men det finns säkert flera orsaker, som att man de facto inte kan förskriva hjälpmedel 10 till anhöriga och att bedömningsinstrumenten inte är utformade för att användas för anhöriga. I projektet och försöksverksamheten Med anhörigglasögon på så gjorde vi i Göteborg 11 användes ADL-taxonomin för att ta reda på anhörigas behov utifrån deras livssituation. Resultat från försöksverksamheten i Göteborg och andra projekt som genomförts i Teknik för äldre visar att det är viktigt att använda bedömningsinstrument för att ta reda på anhörigas behov av stöd, till exempel hjälpmedel. 8 Hjälpmedelsinstitutet. Liljeström E. Kartläggning av visningsmiljöer Hjälpmedelsinstitutet. Lagerkrans E., ansvarig handläggare. Visningsmiljöer så gjorde vi Hjälpmedelsinstitutet. Blomquist U-B., Jacobson D. Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet. Hellgren I., Nilsson B.,I., Med anhörigglasögon på så gjorde vi i Göteborg

22 Det är också viktigt att möta anhöriga själva samt att de hjälpmedel som anhöriga förväntas använda och får tillgång till följs upp. Uppföljning har visat sig vara både viktigt och avgörande för om hjälpmedlen ska vara till nytta. En checklista har också utvecklats ur resultatet från projektet Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga 12. Checklistan är tänkt att användas som en lathund vid samtal med anhöriga och personer med demens. I projektet och i kontakten med anhöriga blev det tydligt att det är viktigt att inte bara ha fokus på säkerhet utan också på livskvalitet. I enkätsvaren framkom att stödet till anhöriga sällan riktas mot något specifikt område eller diagnosgrupp, förutom anhöriga till personer med demenssjukdom och stroke. Förflyttningshjälpmedel är det område som uppmärksammas mest och ett hjälpmedel som kan förskrivas till anhöriga är drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol. Förutom hjälpmedel nämns också att råd och stöd ges vid bostadsanpassning, förflyttning och om fallprevention. Informationen ges såväl individuellt som i grupp. Generellt visar enkätsvaren att kommuner med ansvar för hemsjukvård oftare förskriver förflyttningshjälpmedel till närstående som används av anhöriga. Det var däremot anmärkningsvärt sällan som rehabiliteringsverksamheterna förskrev kommunikationshjälpmedel som anpassad eller förenklad mobiltelefon och stationärtelefon. I kommentarerna nämns att man hänvisar till öppna handeln. Larm och framförallt passiva larm som kan aktiveras när en person gör något oförutsett är oftast kopplat till en anhörig. Larm är ett område som inte uppmärksammas på samma sätt som förflyttningshjälpmedel. Andra studier har visat att det är stora skillnader i landet, när det gäller vad man kan få för hjälpmedel, vilken organisation och personalgrupp som är ansvarig och involverad. Ibland lånas de ut, ibland fås dom som ett bedömt bistånd, ibland som ett förskrivet hjälpmedel och ibland är det ett eget ansvar. 12 Hjälpmedelsinstitutet. Rosenberg L., Nygård L., Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga

23 Det vanligaste är att anhöriga inte får information om och tillgång till denna typ av larm. Om anhöriga får tillgång till ett passivt larm får de det oftast försent 13. En nödsändare, som gör att personer som inte kan orientera sig i sin omgivning kan röra sig fritt och bli eftersökta om så behövs, kan förskrivas av 38 % av kommunerna som har ansvaret för hemsjukvården och 19 % av de som inte har ansvaret för hemsjukvården. Larmmatta var det vanligaste larmet som förskrevs. Larm är också ett område där den nya tekniken är till stor nytta och många nya produkter utvecklas men det är svårt för företagen att nå målgruppen med sina produkter. Stora skillnader mellan kommuner som har respektive inte har ansvar för hemsjukvård kan också ses för förskrivning av medicinpåminnare (69 % respektive 26 %). Resultat från en annan enkätundersökning som redovisas i rapporten Kognitiva hjälpmedel, Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar 14 visar att det är en underförskrivning av kognitivt stödjande hjälpmedel och att kunskap saknas. Samtidigt som vi i andra projekt har sett att just passiva larm är ett viktigt stöd för anhöriga som gör det möjligt att leva ett normalt liv. Svaren på frågan hur anhöriga får tillgång till informations- och kommunikationstjänster (IKT) vittnar om att det är ett outvecklat område som det ännu inte gjorts mycket inom. Denna typ av stöd förekommer sällan eller aldrig och många har svarat att de inte vet eller att det sällan förekommer. Svaren visar att det är ett område som behöver uppmärksammas och utvecklas men framför allt att kunskapen behöver öka hos berörd personal. IKT kan sammanfattas som ett prematurt område där det behövs mycket kunskap om produkter, tjänster och vad som är till nytta i vilka situationer. IKT är ett område som utvecklas snabbt och som för många redan är en självklar del i vardagen. 13 Hjälpmedelsinstitutet. Josephsson S., Haraldson U., Johansson U., Boström C., Rosshagen A., Resultat och erfarenheter från resursenheterna i Teknik och demensprojektet Hjälpmedelsinstitutet. Dahlin e., Kognitiva hjälpmedel, Nationell uppföljning av hjälp medelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

24 Det gör det än väsentligare att den teknik och de informations- och kommunikationstjänster som finns verkligen används och kommer de till del som har behov av och nytta av det. Det framgår av enkätsvaren att det finns många otydligheter och skillnader vad gäller hjälpmedel till anhöriga. Till exempel om det är kommunen eller primärvården som ansvarar för hjälpmedlen och IKT som stöd till anhöriga. För att det ska bli enklare för anhöriga att få det stöd de behöver och har nytta av i rätt skede och situation är det viktigt att lyfta hjälpmedelsfrågan såväl nationellt som lokalt och att samverkan ökar mellan berörda organisationer och huvudmän. Det behövs också ökad kunskap om hjälpmedel och informations- och kommunikationsteknologins betydelse som stöd till anhöriga. Sammanfattningsvis behövs det mer kunskap om hjälpmedel och IKT till anhöriga, det behövs också en ökad tydlighet i förskrivningsprocessen om när och hur anhöriga ska involveras i förskrivningen av hjälpmedel och när råd och stöd om bra produkter ska ges. En förutsättning för det är samverkan mellan huvudmännen och olika organisationer. 24

25 Bilaga 1 Enkät om stöd och hjälp till anhöriga Till dig som ingår i Hjälpmedelsinstitutets kommunnätverk inom området äldre och rehabilitering, För snart ett år sedan ( ) infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen som handlar om stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående. I förarbetena till den nya skärpta bestämmelsen står att samhällets stöd syftar till att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående. Begreppet stöd preciseras därefter genom att det innefattar bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel och hemtjänst. Vi önskar genomföra en undersökning för att få kunskap om vilket stöd och hjälp anhöriga kan få av kommunens rehabiliteringsverksamhet. Tillsammans med Socialstyrelsen behöver vi ännu en gång hjälp av er som tillhör HIs nätverk med kommunerna inom området äldre och rehabilitering. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa hur landets kommuner tillämpar den nya bestämmelsen 5 kap 10 i Socialtjänstlagen. Vikten av ett anhörigperspektiv i de olika verksamheterna betonas. För att samordna arbetet med att samla in uppgifter önskar Socialstyrelsen ställa några inledande frågor i bifogad enkät om den nya bestämmelsen och dess konsekvenser vad gäller kommunernas rehabiliteringsverksamheter. I Hjälpmedelsinstitutets satsning Teknik för Äldre är ett av fokusområdena anhöriga. Inom ramen för denna satsning har flera behovsstudier genomförts och i vårt fortsatta arbete med anhörigstöd önskar vi svar på ett antal frågor. Det är angeläget att ha kunskap om och ta reda på den anhöriges behov av hjälp och stöd i omvårdnaden av närstående. Behoven behöver uppmärksam- 25

26 mas tidigt inte minst i hälsofrämjande syfte. Anhöriga behöver få information om och tillgång till hjälpmedel, konsumentprodukter som finns att köpa i öppna handeln och informations- och kommunikationsteknik, IKT, för att underlätta vardagen i omvårdnaden av och i stödet till närstående. Anhöriga behöver också bli mer delaktiga när förskrivning av hjälpmedel sker till närstående för att hjälpmedlen ska kunna användas på ett tryggt och säkert sätt. Det förutsätts ofta att anhöriga ska veta hur ett hjälpmedel ska användas, skötas och underhållas. Delar av resultatet kommer att finnas med i underlaget för den rapport som Socialstyrelsen ska lämna till regeringen i december Vi är tacksamma om du besvarar denna webb-enkät senast den xxxxxx Om du undrar över något kring undersökningen kan du kontakta Ingegärd Nicolaou, Hjälpmedelsinstitutet, tfn , Ingela Månsson, Hjälpmedelsinstitutet, tfn , Anders Bergh, Socialstyrelsen, tfn , Tack för din medverkan! Vänliga hälsningar Ingegärd Nicolaou Hjälpmedelsinstitutet 26

27 Enkätens frågor Till personer som ingår i Hjälpmedelsinstitutets kommunnätverk inom området äldre och rehabilitering. Har din kommun ansvar för hemsjukvården? Ja Nej Kommentar: 1. Känner kommunens rehabiliteringverksamhet till den nya skärpta bestämmelsen om stöd till anhöriga? Ja Nej 2 a. Har den nya skärpta bestämmelsen fått några konsekvenser för er i ert arbete? Ja Nej 2 b. Om ja, beskriv konsekvenserna: 3 a. Förekommer det att kommunens rehabiliteringsverksamhet ger stöd till anhöriga? Ja Nej 3 b. Om ja, vilken typ av stöd handlar det om? 4 a. Har kommunens rehabiliteringsverksamhet något samarbete med kommunens anhörigstöd? Ja Nej Vi är tillgängliga i kommunens anhörigcentral Vi medverkar i utbildningar som vänder sig till anhöriga, t.ex. i lyftteknik, om hjälpmedel Vi samarbetar kring annat 4 b. Om ja kring annat, ange vad: 27

28 I nedanstående frågor menar vi: Hjälpmedel = förskrivningsbart enligt HSL. Konsumentprodukter = produkter som finns att köpa i öppna handeln. Informations- och kommunikationsteknik, IKT = t.ex. kommunikation via SMS, MMS via TV, Bildtelefoni t.ex. Action. 5 a. Medverkar kommunens rehabiliteringsverksamhet med information om hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT till anhöriga? Ja Nej 5 b. Om ja, på vilket sätt? 6 a. Finns det någon visningsmiljö/utställning i kommunen som anhöriga kan besöka för att få information om hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT som kan underlätta vardagen i omvårdnaden av närstående? Ja Nej 6 b. Om ja, ange exempel på hjälpmedel/konsumentprodukter/ IKT som visas. 7 a. Uppmärksammar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhörigas behov av stöd i form av hjälpmedel, konsumentprodukter och IKT? Ja Nej 7 b. Om ja, på vilket sätt uppmärksammas behovet (t.ex. eget möte/samtal med anhörig)? 8 a. Använder kommunens rehabiliteringsverksamhet något bedömningsinstrument för att ta reda på anhörigas behov? Ja Nej 8 b. Om ja, ange vilket instrument som används: 9 a. Har kommunens rehabiliteringsverksamhet kriterier vid bedömning av anhörigas behov (t.ex. förebyggande, kompenserande, som underlättar omvårdnaden av närstående)? Ja Nej 9 b. Om ja, ange vilka kriterier som gäller: 28

29 Hjälpmedel 10. Förskriver kommunens rehabiliteringsverksamhet hjälpmedel till närstående som används av anhöriga? Ja Nej Kommentar: Ange under respektive hjälpmedelsområde om hjälpmedlet är förskrivningsbart eller ej. 11 a. Förflyttning: Ja Nej Tillgängligt på annat sätt Höj- och sänkbar säng Stöd- och vändhandtag på säng Glidlakan Duschpall/stol Drivaggregat/hjälpmotor till manuell rullstol 11 b. Om tillgängligt på annat sätt, hur? 12 a. Kommunikation: Ja Nej Tillgängligt på annat sätt Förenklad/anpassad mobiltelefon Förenklad/anpassad stationär telefon 12 b. Om tillgängligt på annat sätt, hur? 13 a. Passiva larm: Ja Nej Tillgängligt på annat sätt Nödsändare Trådlöst trygghetssystem (Caredo) Larmmatta Vaktlarm (s.k. baby watcher) 13 b. Om tillgängligt på annat sätt, hur? 14 a. Medicinering: Ja Nej Tillgängligt på annat sätt Medicinpåminnare 14 b. Om tillgängligt på annat sätt, hur? 29

30 Konsumentprodukter 15 a. Informerar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhöriga om konsumentprodukter som kan underlätta i omvårdnaden av och i stödet till närstående? Ja Nej 15 b. Om ja, vad innefattar informationen (t.ex. tips om inköpsställe, rådgivning om användningen)? IKT 16 a. Informerar kommunens rehabiliteringsverksamhet anhöriga om IKT? Ja Nej 16 b. Om ja, vad innefattar informationen (t. ex. tips om inköpsställe, rådgivning om användningen). 17. Hur får anhöriga tillgång till IKT i er kommun (t.ex. via rehabverksamheten, anhörigstödet, biståndshandläggaren etc.)? Kommentar: 18. Om anhöriga i er kommun får tillgång till IKT, vad ingår? Action (Bildtelefoni) Ippi (SMS och e-post via TVn) Memo Comai (mobilbaserad Internettjänst) Annat: 19. Övriga synpunkter: Tack för hjälpen! 30

31 31

32 Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Det framgår av enkätsvaren att det är mycket som pågår i rehabiliteringsverksamheternas stöd och hjälp till anhöriga. Men det finns också otydligheter och skillnader mellan kommuner beroende på om det är kommunen eller primärvården som ansvarar för hjälpmedlen och IKT som stöd till anhöriga. Generellt kan också sägas att stödet och hjälpen till anhöriga är större i de kommuner som har ansvar för hemsjukvården än i de som inte har ansvar för hemsjukvården. För att det ska bli enklare för anhöriga att få det stöd de behöver och har nytta av i rätt skede och situation är det viktigt att lyfta hjälpmedelsfrågan såväl nationellt som lokalt och att samverkan ökar mellan berörda organisationer och huvudmän. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Artikelnummer 11367

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Stöd till anhöriga. vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen

Stöd till anhöriga. vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Ritva Gough, ordf i styrgruppen, forskare/medarbetare Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-03-08 SN 2013/0128 Avdelningschef

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-03-08 SN 2013/0128 Avdelningschef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-03-08 SN 2013/0128 Avdelningschef Socialnämnden Anhörigstöd Förslag till beslut Socialnämnden godkänner information avseende förslag

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Anhörigstödsportalen. så gjorde vi i Gävle

Anhörigstödsportalen. så gjorde vi i Gävle så gjorde vi i Gävle Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2010 Författare: Kerstin Weivert, Lena Furubacke, Stina Nordström Textredigering: Birgita Klepke Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare:

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats Onsdag 9 oktober 2013, kl. 13-15 Hjälpmedelskonsulentverksamheten, Köpmangatan 37, Luleå SPF, Gunilla Bergstedt SPRF, Eivor Öhman SKPF, Majvor

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer