Matematikens historia
|
|
- Maj-Britt Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematikens historia
2 Översikt Icke-euklidisk geometri (Riemann, Klein, m.fl.) Mängdlära (Cantor) Logik (De Morgan, Boole, Frege, m.fl.) Matematikens fundament (Frege, Russel, Peano, m.fl.)
3 Allmänt 1846 Barnarbete förbjuds i Sverige 1859 Darwin publicerar Origin of species Fransktyska kriget, Frankrike förlorar 1871 Tyskland förbundsstat 1876 Bell telefon
4 1877 KTH 1879 Glödlampan, Edison 1886 Bensinbilen, Benz och Daimler 1895 Röntgenstrålar 1901 Nobelpriset
5 Skolan i Sverige 1842 folkskola i Sverige - de fyra räknesätten i hela tal 1878 styrdokument, räkning blev viktigare, särskilt geometri Bönder och adel
6 Matematiska händelser Crelles Journal, 1823 och framåt 1850 introduceras termen matris av engelsmannen Sylvester 1858 Möbiusband - en sida - förblir en kropp om den klipps av
7 1873 e är transcendent 1882! är transcendent Mängdläran 1874 Venndiagrammet 1881 A B A _ B
8 Matematiska samfund London Mathematical Society, 1864 Moscow Mathematical Society, 1867 Société Mathématique de France, 1872 Edinburgh Mathematical Society, 1883 Circolo Mathematico di Palermo, 1884 Deutsche Mathematiker-Vereinigung, 1890
9 Topologi Eulers Königbergs broar Möbiusband Fyrfärgsproblemet (1852): Francis Guthrie och De Morgan
10 Fyrfärgsproblemet , 5 färger räcker, visades av P. J. Heawood som arbetade med problemet i 60 år av sitt liv. - löstes 1977 med datorhjälp (1200 datortimmar). Första datorbeviset. Hur kan vi veta att det stämmer?
11 Lejeune Dirichlet ( ) [Frankrike] Dirichlets princip (duvhålsprincipen). Definierade funktion: - Till varje värde på x är på något sätt ordnat ett värde y Efterträdde Gauss vid Göttingens universitet, Tyskland, 1855 Medlem i Royal Society of London 1855
12 Augustus De Morgan ( ) [Indien-England] Blind på höger öga strax efter födseln 1828 första professorn vid University College London, avgick 1831 av principskäl, åter 1836, avgick 1866
13 Nej tack, Royal Society och University of Edinburgh 1838, introducerade matematisk induktion Var med och grundade London Mathematical Society 1866 LMS:s första president De Morgan-medaljen från 1884, bl.a. Klein och Russel har fått den
14 De Morgans lagar - (p v q) p q - (p q) p v q x år gammal år x^2 (43 år 1849)
15 George Boole ( ) [England-Irland] Logik, differentialekvationer och sannolikhet. Använde logiken inom matematiken 1854 reducerar Boole logik till algebra, s.k. Boolesk algebra
16 Var en av de första att utreda algebraiska egenskaper som t.ex. den distributiva egenskapen hos nummer - a(b+c) = a*b + a*c Dog 49 år gammal av svår förkylning
17 Georg Friedrich Bernhard Riemann ( ) [Tyskland-Italien] Icke-euklidisk geometri, integraler, talteori och komplex analys Riemannytor, Riemannintegral, Riemannsumma, Riemanns zetafunktion, Riemannhypotesen
18 Elev till bl.a. Gauss (i Göttingen) och Dirichlet (i Berlin och Göttingen) Efterträdde Dirichlet i Göttingen fick han tuberkulos, flyttade till Italien Royal Society juni 1854, föreläsning om geometri: - vilken geometri beskriver den verkliga rymden? - ny typ av icke-euklidisk geometri (hyperboliska fanns redan)
19 Icke-euklidisk geometri Elliptisk (sfärisk) geometri - rummet = sfärens yta - linje = storcirkel [definieras av två punkter] - inga parallella linjer [alla skär varandra] icke-euklidisk. - influenser på allmänna relativitetsteorins fyrdimensionella rum (x, y, z, t)
20 Riemannhypotesen On the number of primes less than a given magnitude, Riemannhypotesen zeta-funktionen: (s) = (1/n^s), n naturliga tal - alla icke-triviala rötter har realdelen _. Linjen Re(z) = _ kallas den kritiska linjen. - Ej löst. 1 miljon dollar i belöning av Clay Mathematics institute
21 Riemannintegralen Introducerades upper Riemann sum - lower Riemann sum - Riemannsumma - Riemannintegralen
22 Karl Theodor Wilhelm Weierstrass ( ) [Tyskland] 1856 professor vid Berlins universitet Introduktion till analysen, en kurs som Weierstrass gav för första gången 1860/61 som har varit grunden för inledande kurser i analys sedan dess
23 Under långa tidsperioder svårt sjuk. Efter att ha kollapsat 1861 undervisade han sittande, medan en elev skrev på svarta tavlan
24 1872 fann han en funktion som var kontinuerlig men saknade derivata i alla punkter 1882 visade han att alla kontinuerliga funktioner kan approximeras med polynom till godtycklig exakthet Undervisade bl.a. Cantor, Klein och Mittag-Leffler. Gav privatlektioner åt Sofia Kovalevskaja, eftersom hon inte tilläts studera vid universitetet
25 Sofia Sonja Kovalevskaja ( ) [Ryssland-Sverige] Motarbetad p.g.a. kön 1874, doktorat från Göttingen, stödd av Weierstrass 1883 docent i Stockholm, tack vare Mittag-Leffler 1884 professor
26 Nordiska matematiker Sophus Lie ( ), Norge - Lie-grupper (t.ex. grupper av reella matriser) - Lie-algebra - Royal Society 1895 Gösta Mittag-Leffler ( ), Sverige - Elev till Weierstrass - Funktionsteori - Acta Mathematica Royal Society 1896
27 Georg Cantor ( ) [Ryssland-Tyskland] Talteori rationella talen är räknebara - algebraiska talen också - reella talen inte räknebara - de flesta talen är transcendenta
28 Skapade mängdläran 1874 Första presidenten för Deutsche Mathematiker-Vereinigung 1890
29 Richard Dedekind ( ) [Tyskland] Doktorat, Göttingen 1852, Gauss sista elev Diskuterade mängdlära med Cantor 1872 Omdefinierade irrationella talen, Dedekindsnitt
30 Felix Klein ( ) [Tyskland] Född 25/ (5^2, 2^2, 43^2, primtal i kvadrat) Professor i Erlanger 1872, Erlangerprogrammet 1875 Anne Hegel Royal Society 1885
31 Professor i Göttingen kvinnor i Göttingen LMS De Morgan-medalj 1893 Copley-medaljen 1912
32 Erlangerprogrammet Innefattar både euklidisk och ickeeuklidisk geometri - invariant = oförändrad - egenskaper som är invarianta under olika transformationer
33 - euklidiska geometrin (kongruensgeometrin): avstånd och vinklar bevaras - likformighetsgeometrin: endast en kvadrat och en cirkel - affina geometrin - projektiva geometrin
34 Henri Poincaré ( ) [Frankrike] León Poincaré professor i medicin Närsynt Kusin med Frankrikes premiärminister Produktivt geni Skapade algebraisk topologi
35 Lycée in Nancy (Lycée Henri Poincaré) - toppstudent i alla ämnen han läste - vann stor tävling bland de bästa studenterna i Frankrike Medskapare till den speciella relativitetsteorin (Einstein) Royal Society 1894 Royal Society Sylvester Medal 1901 Rue Henri Poincaré i Paris
36 Gottlob Frege ( ) [Tyskland] En av grundarna till modern symbolisk logik 1873 doktorat i Göttingen Professor vid universitetet i Jena
37 Varje god matematiker är åtminstone halvt en filosof, och varje god filosof är åtminstone halvt matematiker - Logik, axiom, deduktiva härledningar, ekvivalens, implikation, mängdlära, vetenskapsfilosofi Begriffsschrift 1879, introducerade sanningsvärdestabellen,,,, 1884, Die Grundlagen der Arithmetik Logicism: Matematik är reducerbart till logik
38 Mening och referens 1892, Mening och referens, Venus - "aftonstjärnan" = "morgonstjärnan" - "aftonstjärnan" = "aftonstjärnan" - samma referens, olika mening The Basic Laws of Arithmetic, axiom och bevis för aritmetikens grunder - 2:a tryckningen, brev från Russel (16 juni 1902)
39 Russels paradox Brevet Definiera tal med mängdlära Frege förutsatte mängder av mängder M = Mängden av alla mängder som inte är medlemmar i sig själva - M medlem i sig själv? Ja Nej. Nej Ja
40 Motsägelse Ur en motsägelse följer vad som helst: (1) Jorden är rund (2) Det är inte så att jorden är rund
41 Motsägelse Ur en motsägelse följer vad som helst: (1) Jorden är rund (2) Det är inte så att jorden är rund (3) Jorden är rund eller månen är en ost
42 Motsägelse Ur en motsägelse följer vad som helst: (1) Jorden är rund (2) Det är inte så att jorden är rund (3) Jorden är rund eller månen är en ost slutsats: (4) Månen är en ost
43 Motsägelse Ur en motsägelse följer vad som helst: (1) Jorden är rund (2) Det är inte så att jorden är rund (3) Jorden är rund eller månen är en ost slutsats: (4) Månen är en ost Appendix: En större olycka kan knappast drabba en vetenskaplig författare än att få en av grunderna för sitt verk raserad, när verket självt fullbordats
44 Bertrand Russell ( ) [Wales] En av grundarna till den analytiska filosofin Principia Mathematica (1910) Logicist: matematik logik
45 Gödels ofullständighetsteorem 1916 böter för anti-krigsaktiviteter Royal Society 1908 LMS De Morgan Medal 1932 Royal Society Sylvester Medal 1934 Nobelpriset i litteratur 1950 Anti-krig och anti-kärnkraft på talen Russel-Einstein Manifesto 1955
46 Giuseppe Peano ( ) [Italien] Logik och matematikens fundament Peanos axiom 1889 Odefinierade grundobjekt: - naturligt tal - efterföljare Peanos aritmetik
47 De naturliga talens axiom Varje naturligt tal har en efterföljare, som också är ett naturligt tal Det finns ett entydigt bestämt tal, 0, som inte är efterföljare till något annat tal Om två tal x och y har samma efterföljare, gäller att x = y Varje mängd som innehåller 0, och innehåller efterföljaren till x om den innehåller x, är mängden av de naturliga talen
48 Peanos aritmetik Utifrån axiomen härledde Peano talen 1,2,3 och de vanliga räknereglerna. Exempel: 2 definieras som efterföljaren till 1 Talet n+1 definieras som efterföljaren till n, och n+2 är efterföljaren till n+1 a+b = b+a (kommutativa lagen) a+(b+c) = (a+b)+c (associativa lagen) a(b+c) = a*b + a*c (distributiva lagen)
49 Huvudkällor Karush, W. Matematisk uppslagsbok, W&W Tersman, F. Fem filosofiska frågor (2001) Selander, S. Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning (2003) The MacTutor History of Mathematics archive Mathworlds hemsida Stanford Encyclopedia of Philosophy ypothesis/
50 Jag tror jag slutar här
Föreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs mer0.1 Antalet primtal är oändligt.
0.1 Antalet primtal är oändligt. I Euklides Elementa (ca 300 f. kr.) påstås (och bevisas) att antalet primtal är oändligt. För att förstå påståendet och beviset måste vi först försöka klargöra betydelsen
Läs merLMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013
LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning
Läs merKursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10
Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Specialisering - ämnesfördjupning i matematik/matematikdidaktik
Läs merLogik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra
Logik F4 Logik Boolesk algebra EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Konsten att, och vetenskapen om, att resonera och dra slutsatser. Vad behövs för att man ska kunna dra en slutsats? Hur kan man dra
Läs merTema Oändligheten Oändligheten - 1
Tema Oändligheten Människan har alltid funderat över oändligheten. Vem har inte tänkt att om universum inte var oändligt så måste det ha en gräns och vad skulle i så fall finnas på andra sidan. Ett motargument
Läs mer2 Matematisk grammatik
MATEMATISK GRAMMATIK Matematisk grammatik.1 Skriva matematik Matematisk grammatik, minst lika kul som det låter, och hur man skriver matematik är nästan lika viktigt som vad man skriver. En grammatisk
Läs merAlgebra I, 1MA004. Lektionsplanering
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska Institutionen Dan Strängberg HT2016 Fristående, IT, KandDv, KandMa, Lärare 2016-11-02 Algebra I, 1MA004 Lektionsplanering Här anges rekommenderade uppgifter ur boken till
Läs merSF1624 Algebra och geometri
SF1624 Algebra och geometri Första föreläsningen Mats Boij Institutionen för matematik KTH 26 oktober, 2009 Översikt Kurspresentation Komplexa tal Kursmålen Efter genomgången kurs ska studenten vara förtrogen
Läs merMatematikens ofullkomlighet.
Matematikens ofullkomlighet. January 29, 2003 1 Inledning Matematiken kan betraktas som den mest exakta och i någon mening den mest fullkomliga av alla vetenskaper. En klassisk syn på matematik är att
Läs merPoincarés modell för den hyperboliska geometrin
Poincarés modell för den hyperboliska geometrin Niklas Palmberg, matrikelnr 23604 Uppsats för kandidatexamen i naturvetenskaper Matematiska institutionen Åbo Akademi 12.2.2001 Innehåll 1 Presentation av
Läs merFöreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära
Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,
Läs merFieldsmedaljen Matematikens historia
Fieldsmedaljen Matematikens historia Nobelpriset Nobel och Mittag-Leffler - Kovalevskaya 1890 - Nobels testamente Nobelpriset varje år 1901-2007 Fysik-, kemi-, medicin-/fysiologi-, litteratur- och fredspris
Läs mer2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)
De naturliga talen. Vi skall till att börja med stanna kvar i världen av naturliga tal, N 3. Vi har redan använt (i beviset av Euklides primtalssats) att de naturliga talen är uppbyggda (genom multiplikation)
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merMöbiusgruppen och icke euklidisk geometri
94 Möbiusgruppen och icke euklidisk geometri Lars Gårding Lunds Universitet Meningen med detta förslag till enskilt arbete är att alla uppgifter U redovisas skriftligt med fulla motiveringar och att alla
Läs merI kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går
Läs merKursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01
Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de
Läs mer1 Euklidisk geometri.
1 Euklidisk geometri. Pythagoras (ca 570 497 f. kr.) grundade i Kroton i nuvarande södra Italien en skola vars motto var Allt är tal. Skolans medlemmar, pytagoreerna, försökte visa att allt i deras omvärld
Läs merMatematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU-2009-00464 1(5) Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-01-09 2(5) Huvudområde Matematik
Läs merÖvningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet
Läs merGaussiska heltal. Maja Wallén. U.U.D.M. Project Report 2014:38. Department of Mathematics Uppsala University
U.U.D.M. Project Report 014:38 Gaussiska heltal Maja Wallén Examensarbete i matematik, 15 hp Handledare och examinator: Gunnar Berg Juni 014 Department of Mathematics Uppsala University Innehållsförteckning
Läs merMYSTERIER SOM ÅTERSTÅR
Matematiska institutionen Stockholms universitet C.G. Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 6 MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR Mysteriet med matrisinversen. Det
Läs merMatematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Läs merExplorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION
Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merÖvningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer
LMA100 VT2005 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL 2 Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer Syftet med denna övning är att repetera gymnasiekunskaper om polynom och polynomekvationer samt att bekanta sig med
Läs merKursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits Kurskod: MA1000 Utbildningsområde:
Läs merPeanos axiomsystem för de naturliga talen
5B1493, lekt 3, HT06 P1. Det finns ett naturligt tal 0. Peanos axiomsystem för de naturliga talen P2. Varje natutligt tal n har en s.k. efterföljare n +. P3. Om n + = m + så är n = m. P4. Inget naturligt
Läs merImz. Rez. Bo E. Sernelius
KKKA 2005 Imz Rez Bo E. Sernelius Kort kurs i komplex analys Förord Den här kursen är avsedd som en kort introduktion till komplex analys för studenter som går på Fysikprogrammet. Avsikten är delvis att
Läs mervecka Moment kap. i V99/V95/V89 kap. i T kap. i HJMT 35 Logik 1.3-1.7 1 1 (1.6-1.7 översiktligt) (1.5,1.7-1.8 översiktligt) 36 Mängdlära 1.8.-1.
Introduktionskursen grov planering vecka Moment kap. i V99/V95/V89 kap. i T kap. i HJMT 35 Logik 1.3-1.7 1 1 (1.6-1.7 översiktligt) (1.5,1.7-1.8 översiktligt) 36 Mängdlära 1.8.-1.9 2 2 36-37 Talteori 2
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merGESTALTANDE UNDERSÖKNING
GESTALTANDE UNDERSÖKNING Min gestaltande undersökning behandlar vad som händer när konst och matematik möts och interagerar. Jag har arbetat utifrån frågeställningen: Vilka möjligheter och fördelar finns
Läs merMULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =
Matematiska institutionen Stockholms universitet CG Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 5 MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET
Läs merTal och polynom. Johan Wild
Tal och polynom Johan Wild 14 augusti 2008 Innehåll 1 Inledning 3 2 Att gå mellan olika typer av tal 3 3 De hela talen och polynom 4 3.1 Polynom........................... 4 3.2 Räkning med polynom...................
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #3 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Logikgrindar Från data till digitala byggblock: Kursens
Läs merMaterial till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning
Matematik, KTH Bengt Ek november 207 Material till kursen SF679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk 0 Inledning Talet π (kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter) är inte ett rationellt tal
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå
Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematik English title: Mathematics TNMATE00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14 Studieplanen för
Läs merKUNSKAP OCH KOMMUNIKATION
KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION SIFFERDJÄVULENS PERSPEKTIV JULIUSZ BRZEZINSKI MATEMATISKA VETENSKAPER CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMMUNIKATION FORMELL : YRKESROLL, LÄRARROLL, MED- VERKAN
Läs merKursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik
Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser
Läs mer12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI.
75 12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI. I slutet av 1800-talet uppfann Cantor mängdteorin som ett hjälpmedel vid sitt arbete med integrationsteori. Med en mängd menade Cantor "vilken som
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merFilosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade
Läs merLINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16
LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16 Denna kurs innehåller fyra olika delar: komplexa tal, linjär algebra, differentialekvationer och en laboration i Matlab. Vi börjar med en introduktion
Läs merDE FARLIGA OÄNDLIGHETERNA
DE FARLIGA OÄNDLIGHETERNA Grubblande över evigheten leder lätt till mental ohälsa! Det får man lära sig i en ovanligt läsvärd bok om de matematiska oändligheterna Det berättas att några judiska rabbiner
Läs merExplorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION
Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk
Läs merMatematik på Science
Matematik på Science c Johan Wild johan.wild@europaskolan.se Johan Wild 2010-01-20 Här ges några exempel på vad som tas upp och varför på Science-programmet. Denna text riktar sig till läsare med relevanta
Läs mer14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra
14 september, 2016 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess lösningar
Läs merIntroduktionsmöte om självständiga arbeten i matematik, höstterminen 2016
Introduktionsmöte om självständiga arbeten i matematik, höstterminen 2016 Erik Palmgren (Huvudlärare) 30 augusti 2016 1 / 10 Självständiga arbeten i Matematik (MM6001 och MM6004) Syfte: att självständigt
Läs merNågot om algebraiska kurvor
85 Något om algebraiska kurvor Björn Gustafsson K T H Inledning. De enklaste matematiska funktionerna är de som kan definieras direkt med hjälp av de fyra räknesätten, dvs polynomen, (bara tre räknesätt
Läs mer1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder
Kapitel 1 Kardinalitet Den här texten är tagen från boken Diskret matematik av Asratian Björn Turesson (och delvis modifierad) Av den anledningen finns det visa hänvisningar på en del ställen som är ersatta
Läs merTALBEGREPPET AVSNITT 11
AVSNITT 11 TALBEGREPPET Vi har redan mött olika typer av tal: naturliga, hela, rationella, reella och komplexa, betecknade med N, Z, Q, R resp. C. Vad är det som skiljer olika talmängder? Finns det andra
Läs merFilosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Antalet element i en mängd Kardinalitet Humes princip Cantors teorem Den universella mängden Några mängdteoretiska paradoxer
Läs mer5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.
Institutionen för Matematik, KTH, Olle Stormark. 5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006. Detta är en grundläggande kurs i differential - och integralkalkyl för funktioner av en variabel. Enligt
Läs merAlgebra och Geometri SF1624
Algebra och Geometri SF1624 Agenda 28/8/2017: 1 Information om kursen 2 vektorer Sandra Di Rocco dirocco@kth.se professor, institution för Matematik https://people.kth.se/~dirocco/ Webbsida: Canvas logga
Läs merFaktorisering av polynomuttryck har alltid utgjort en väsentlig del av algebran.
Per-Eskil Persson Visst kan man faktorisera x 4 +1 Att faktorisera polynom är inte alltid helt enkelt men inte dess mindre en väsentlig del av den algebra som elever möter i slutet av högstadiet och senare
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs mer7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Läs merÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4
VSNITT ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Är det möjligt att jämföra storleken av olika talmängder? Har det någon mening om man säger att det finns fler irrationella tal än rationella? Är det överhuvudtaget möjligt
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I v. 2.0, den 24/4 2013 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet är
Läs merÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merMatematiska grunder för Artificiellt Medvetande
Matematiska grunder för Artificiellt Medvetande Gästföreläsning på IT-universitetet 22/8-2001 av Ambjörn Naeve Computer Vision and Active Perception (CVAP) Centre for user-oriented IT Design (CID) Numerisk
Läs mer(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.
Grunder i matematik och logik (2017) Mängdlära Marco Kuhlmann 1 Grundläggande begrepp Mängder och element 2.01 En mängd är en samling objekt. Två standardexempel är mängden av naturliga tal (N) och mängden
Läs merMatematiska begrepp kan ibland vara svåra att visualisera, exempelvis
Kajsa Bråting Tolka visualiseringar Vilken roll kan visualiseringar ha i skolmatematiken? Några elever på gymnasiet tar sig an ett historiskt problem som handlar om att utifrån en visualisering avgöra
Läs merHEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merDefinitionsmängd, urbild, domän
5B1493, lekt 5, HT06 Funktioner Definition av begreppet Definition: Låt X och Y vara två mängder. En funktion f av typ X Y är detsamma som en delmängd av X Y, sådan att 1. Om (x, y) och (x, z) f, så är
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Delmängder och äkta delmängder Union och snittmängd Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merHilberts problem & Millennium-problemen
Hilberts problem & Millennium-problemen David Hilbert (1862-1943) Königsberg Ferdinand von Lindemann Professor 1893 Göttingen 1895 Hilbert's Basis Theorem (1888) If k is a field, then every ideal in the
Läs merFörord. Stockholm i juni Luciano Triguero
Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens
Läs merBlock 1 - Mängder och tal
Block 1 - Mängder och tal Mängder Mängder och element Venndiagram Talmängder Heltalen Z Rationella talen Q Reella talen R Räkning med tal. Ordning av talen i R Intervall Absolutbelopp Olikheter 1 Prepkursen
Läs merFilosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium VI v. 2.0, den 5/5 2014 Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen 19.6-19.7 Närhelst vi har en mängd satser i FOL som inte är självmotsägande
Läs merAlgebra och talteori MMGL31. Repetition. Idag. Föreläsning 9 VT FLS och primtalstestning. Carmichaeltal. Rabin-Miller test.
Algebra och talteori MMGL Föreläsning 9 VT 008 Samuel Bengmark Repetition FLS och primtalstestning Carmichaeltal Rabin-Miller test F-funktionen Idag Ordning av ett element i Z m Primitiv rot Index (diskret
Läs merExplorativ övning 11 GEOMETRI
Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Läs merFYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat
Läs merFaktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Läs merExplorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A
Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Första delen av övningen handlar om begreppet funktion. Syftet är att bekanta sig med funktionsbegreppet som en parbildning. Vi koncentrerar oss på tre viktiga
Läs merÖvningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor
LMA100 VT2006 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL 2 Övningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor Övning A 1. Kan ni fortsätta följden 1,3,5,7,9,11,...? 2. Vilket är det 7:e talet i följden? Vilket är det 184:e?
Läs merNMAB09 MATEMATIKENS HISTORIA
EULERS LIV OCH MATEMATIK NMAB09 MATEMATIKENS HISTORIA Februari 2006 Magnus Gustavsson Jörgen Olsson 751213 780823 magnus@gustavsson.se jorol608@student.liu.se 1 Uppväxten Leonhard Euler, son till Paul
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematisk statistik English title: Mathematical statistics TNMAST00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14
Läs merLäsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik
Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik Mats Boij 18 november 2001 13 Grupper Det trettonde kapitlet behandlar grupper. Att formulera abstrakta begrepp som grupper
Läs mer15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra
5 september, 5 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition och beräkning av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess
Läs merNordiska matematiker. Av Catarina Johansson L0001M Vt 09
Nordiska matematiker Av Catarina Johansson L0001M Vt 09 Danmark 1479 Köpenhamns universitet Tycho Brahe 1546-1601 Solförmörkelse i augusti 1560 fick hans intresse att vakna Rostock Uraniborg Stjärneborg
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q
Läs merMATEMATISK FORMELSAMLING
Institutionen för naturvetenska, teknik och matematik (NAT) Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) MATEMATISK FORMELSAMLING UPPLAGA 2 Innehåll Notation, mängdlära och logik........................
Läs merKommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik
2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört
Läs merAbstrakt algebra för gymnasister
Abstrakt algebra för gymnasister Veronica Crispin Quinonez Sammanfattning. Denna text är föreläsningsanteckningar från föredraget Abstrakt algebra som hölls under Kleindagarna på Institutet Mittag-Leffler
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merMA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi
MA 11 Talteori och logik 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi propositionssymboler: bokstäver konnektiv Paranteser konnektiv
Läs merMängdteori och aritmetik för MM4000. Torbjörn Tambour 17 mars 2015
Mängdteori och aritmetik för MM4000 Torbjörn Tambour 17 mars 2015 1 Innehåll 1 Mängdteori 3 1.1 Grundbegrepp............................ 4 1.2 Operationer på mängder....................... 5 1.3 Russells
Läs merÖvningshäfte 3: Funktioner och relationer
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 3: Funktioner och relationer Övning H Syftet är att utforska ett av matematikens viktigaste begrepp: funktionen. Du har
Läs merMängdlära. Kapitel Mängder
Kapitel 2 Mängdlära 2.1 Mängder Vi har redan stött på begreppet mängd. Med en mängd menar vi en väldefinierad samling av objekt eller element. Ordet väldefinierad syftar på att man för varje tänkbart objekt
Läs merMATEMATIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-622/2009 Sida 1 (6) MATEMATIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är
Läs merUtbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp
Dnr G 2015/309 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Matematiska vetenskaper, masterprogram,
Läs merGausselimination fungerar alltid, till skillnad från mer speciella metoder.
LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM, GAUSSELIMINATION. MATRISER. Läs avsnitten 4.-4.. Lös övningarna 4.ace, 4.2acef, 4., 4.5-4.7, 4.9b, 4. och 4.abcfi. Läsanvisningar Avsnitt 4. Det här avsnittet handlar om Gauss-elimination,
Läs merJohn Stillwell: Yearning for the impossible. The surprising truths of mathematics. AK Peters Ltd, 2006. 230 sidor. Ca $30.
R e c e n s i o n John Stillwell: Yearning for the impossible. The surprising truths of mathematics. AK Peters Ltd, 2006. 230 sidor. Ca $30. - - - MATEMATIK - DET OMÖJLIGAS KONST John Stillwell (f. 1942)
Läs merExplorativ övning Vektorer
Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken
Läs merOm ordinaltal och kardinaltal
Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om ordinaltal och kardinaltal (Ännu ofullständig version) Mängdteorin kan ses som grunden för all matematik Här skall
Läs mer