Europeiska kommissionen. Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska kommissionen. Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna"

Transkript

1 Europeiska kommissionen Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna

2 Varken Europeiska kommissionen eller någon person som handlar på kommissionens vägnar är ansvarig för hur nedanstående uppgifter används. photos: Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen Ett nytt gemensamt avgiftsfritt telefonnummer*: Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna * Vissa mobiltelefonoperatörer ger inte tillgång till 8-nummer eller tar betalt för sådana samtal En stor mängd övrig information om Europeiska unionen finns tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 29 ISBN Europeiska gemenskaperna, 29 Eftertryck är tillåtet under förutsättning att källan uppges. Pr i n t e d in Be l g i u m Europeiska kommissionen

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning Övervakning av konsekvenser för konsumenterna Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna... 8 Del 1 Kartläggning av konsumentmarknaderna... 8 Del 2 Integration på detaljhandelsmarknaden...13 Del 3 Riktmärken för medlemsstaternas konsumentpolitik Nästa steg...15

4 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Övervakning av den inre marknadens konsekvenser för konsumenten Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna Sammanfattning I detta meddelande presenteras den andra resultattavlan för konsumentmarknaderna som komplement till kommissionens mer allmänna marknadsövervakning 1 med kompletterande information om marknader som fungerar dåligt ur ett konsumentperspektiv. Huvudsyftet med resultattavlan är att kartlägga vilka delar av den inre marknaden som inte fungerar väl för konsumenterna. Huvudpunkterna i resultattavlan är följande: Konsumenterna är minst nöjda med tjänster och har fler problem med tjänster än med varor. De mest problematiska områdena i undersökningen är energi, transporter (buss och järnväg) 2 och banktjänster. Energibranschen får särskilt lågt betyg när det gäller leverantörsbyte och tillhör de branscher där konsumenterna är mindre nöjda och lämnar flest klagomål. Under de senaste två åren har bara 7 % av konsumenterna bytt energileverantör trots att mer än en tredjedel är missnöjda med sina leverantörer. Buss- och järnvägstransporter tillhör de tjänster som konsumenterna är minst nöjda med och klagar mycket på. Konsumenterna byter sällan bank och bankernas erbjudanden är svåra att jämföra. De stora skillnaderna i bankavgifter mellan medlemsstaterna beror inte på olika utgiftsnivåer. Bland de tre områden som kartlagts är konsumenternas utgifter störst för energi (5,7 % av hushållsbudgeten), där elektricitet står för den största delen (2,1 %). Elmarknaden kommer därför att bli föremål för en uppföljande marknadsanalys i syfte att närmare bedöma de problem konsumenterna stöter på. På marknader där konsumenterna oftare byter leverantörer, t.ex. bilförsäkringar, Internet och mobiltelefoni, rapporterar de mindre ofta prisökningar. Att underlätta leverantörsbyte bör vara en strategisk prioritering för de viktigaste detaljhandelstjänsterna. Näthandel blir allt vanligare, men den gränsöverskridande e-handeln 1 SEK(28) 74 Market Monitoring: State of Play and Envisaged Follow-Up. 2 Kommissionen har redan vidtagit åtgärder på dessa två problematiska transportområden. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/27 av den 23 oktober 27 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer träder i kraft i december 29. Kommissionen har också nyligen antagit ett förslag till förordning om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 26/24 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen [KOM(28) 817]. utvecklas inte lika snabbt som den inhemska eftersom det finns hinder för gränsöverskridande e-handel. I den rapport om e-handel som offentliggörs tillsammans med denna resultattavla finns en närmare lägesbeskrivning över e-handel i EU. I 29 års rapport om detaljhandelsmarknaderna kommer det att ingå ett kapitel om detaljhandel på nätet med en lägesbeskrivning av olika initiativ som rör geografisk marknadssegmentering och en beskrivning av de hinder konsumenterna stöter på när de näthandlar över gränserna och de åtgärder som planeras i dessa avseenden. En effektiv tillämpning av lagstiftningen och faktiska prövningsmöjligheter är av avgörande betydelse för att marknaderna ska fungera väl. Uppgifter visar dock att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna och att det finns utrymme att förbättra tillämpningen av lagstiftningen och prövningsmöjligheterna. Kommissionen kommer att ta upp dessa frågor i ett meddelande om tillämpning av lagstiftningen och i uppföljningen av grönboken om kollektiva prövningsmöjligheter. Fler uppgifter av god kvalitet krävs för att bygga upp en solid kunskapsbas om konsumentmarknaderna. Kommissionen kommer att vidareutveckla metoden för insamling av genomsnittliga priser för jämförbara och representativa varor och tjänster. Kommissionen kommer också att arbeta med en harmoniserad metod för klassificering av konsumentklagomål. Nuvarande kunskaper om klagomål, priser, kundtillfredsställelse, leverantörsbyte och säkerhet på konsumentområdet räcker ännu inte till för att dra definitiva slutsatser, men följande kan konstateras: Uppgifterna om kundtillfredsställelse visar att konsumenterna är mer missnöjda med tjänster än med varor. Med tjänster följer mer komplexa avtal och kundrelationer samt förändrade förutsättningar för konsumenterna när marknader avregleras. Konsumenter som utnyttjar buss- eller järnvägstransporter är minst nöjda och stöter på flest problem: mindre än hälften är nöjda med dessa tjänster och ca en fjärdedel stöter på problem. Generellt sett är kundtillfredsställelsen låg när det gäller tjänster som rör fast telefoni, post och energi (el och gas). Faktorer som skapar missnöje bland konsumenterna på dessa marknader är priserna och brister i fråga om attraktiva erbjudanden, inköpsmöjligheter och kundhänsyn. 4 5

5 Även om det är svårt att jämföra visar tillgängliga uppgifter om klagomål också att konsumenterna ofta klagar på tjänster, särskilt transport-, kommunikations- (tele- och posttjänster) och bank- och försäkringstjänster. hanterades. Bara fyra av tio konsumenter tycker att det är enkelt att lösa tvister med säljare och leverantörer genom alternativ tvistlösning och bara tre av tio anser att det är lätt att lösa tvister i domstol. Dessa procentandelar är något lägre än under Övervakning av konsekvenser för konsumenterna system för registrering av klagomål för det politiska beslutsfattandet och flera medlemsstater (t.ex. Italien och Belgien) har inrättat olika organ för prisövervakning. Uppgifterna om leverantörsbyte visar att banktjänster (bankkonton) och energitjänster (el och gas) är särskilt problematiska när det gäller jämförelse av olika erbjudanden, möjligheter att byta leverantör och faktiskt leverantörsbyte. Bara 9 % av konsumenter med girokonto bytte bank, 7 % bytte gasleverantör och 8 % elleverantör, vilket är låga andelar jämfört med de 25 % som bytte bilförsäkring. Tillgängliga uppgifter om priser räcker inte för en korrekt övervakning av den inre marknaden. För närvarande är många uppgifter preliminära, men ett försök till analys av tillgängliga uppgifter om priser visar oförklarliga skillnader mellan olika länder för ett antal varor och tjänster: bankavgifter, vissa högteknologiska produkter (dvd-spelare och tomma cd-skivor), vissa livsmedelsprodukter (kaffe, naturell yoghurt, olivolja, glass, apelsinjuice, svart te, sylt, tonfisk på burk), tvättmedel och bredbandsanslutning. Den gränsöverskridande detaljhandeln stagnerar. Andelen konsumenter som handlar över gränserna har inte ökat sedan 26 och andelen näringsidkare som bedriver gränsöverskridande handel har minskat. Under det senaste året gjorde ändå 25 % av konsumenterna inköp över gränserna och 33 % överväger att göra sådana inköp under nästa år. Om harmoniserade konsumentbestämmelser infördes i hela EU skulle 49 % av näringsidkarna vara intresserade av att bedriva gränsöverskridande handel. Detta skulle vara innebära en stor förbättring jämfört med de 2 % som för närvarande säljer till andra länder. Näthandel blir allt vanligare, men den gränsöverskridande e-handeln utvecklas inte så snabbt som den inhemska. Andelen konsumenter som känner sig tillräckligt skyddade med befintliga bestämmelser varierar betydligt mellan de olika medlemsstaterna. År 28 ansåg hälften av EU-medborgarna att de nuvarande bestämmelserna ger ett gott konsumentskydd. Konsumenterna verkar dessutom ha svårt att lösa problem och att söka rättelse. Omkring hälften av de europeiska konsumenter som lämnade in ett klagomål var inte nöjda med hur deras klagomål 1. Inledning Den 29 januari 28 antog kommissionen meddelandet Övervakning av den inre marknadens konsekvenser för konsumenten: resultattavlan för konsumentmarknaderna 3 med ett åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar 4, den första resultattavlan. Initiativet att övervaka hur den inre marknaden fungerar för konsumenterna följer av översynen av den inre marknaden 5. I denna översyn uppmanades det till ett återknytande med EU-medborgarna så att politiken tar ökad hänsyn till medborgarnas intressen och policyutformningen i högre grad blir evidensbaserad och styrs av bättre kunskaper om faktiska resultat för konsumenterna. I sina slutsatser om översynen av den inre marknaden av den 25 februari 28, godkända i Europeiska rådets slutsatser från mötet den mars 28, välkomnade konkurrenskraftsrådet att kommissionen planerar att tillsammans med medlemsstaterna utforma en resultattavla för konsumentmarknaderna och ta fram nya uppgifter om konsumentpriser. Den 18 november 28 antog Europaparlamentet ett betänkande där man godkände metoden och indikatorerna och samtidigt efterlyste mer fakta om konsumenternas möjligheter att påverka, t.ex. läs- och skrivkunnighet och andra färdigheter. Parlamentet underströk också hur viktigt det är att nära samarbeta med medlemsstaterna och att informera allmänheten om resultaten. 3 KOM(28) SEK(28) I samband med översynen av den inre marknaden inledde kommissionen ett mer övergripande marknadsövervakningsarbete med sikte på en systematisk övervakning av marknaderna i två steg. Eftersom uppgifter saknas kan bara vissa konsumentaspekter fångas in. Resultattavlan över konsumentmarknaderna kan dock, genom att den tillhandahåller mer relevanta uppgifter, bidra till att konsumentfrågorna på ett bättre sätt integreras i marknadsövervakningen. Kommissionen har nu startat en närmare granskning av fyra sektorer: livsmedelskedjan, detaljhandeln, elektriska produkter och läkemedelsindustrin. Resultattavlan utformades för att i två steg övervaka marknaderna ur konsumenternas synvinkel: en kartläggning och en analys. Den är också tänkt att vara en rik källa med jämförbara uppgifter för nationella beslutsfattare på det konkurrens- och konsumentpolitiska området och på andra områden så att de kan få hjälp att kartlägga problemmarknader i ett nationellt sammanhang. I det första avsnittet följer resultattavlan upp marknadernas funktion i hela ekonomin utifrån fem nyckelindikatorer. Detta ska identifiera vilka områden där de största riskerna finns att marknaderna fungerar dåligt ur ekonomisk och social synvinkel för konsumenterna. I det andra avsnittet presenteras indikatorer som ska visa framstegen när det gäller integrering av detaljhandelsmarknaden. I det tredje avsnittet presenteras uppgifter som ska användas för riktmärken för den nationella konsumentmarknaden. Marknaderna övervakas också ur ett konsumentperspektiv på nationell nivå. I Danmark offentliggörs varje år ett index över konsumenttillfredsställelse (forbrugerforholdsindeks) för 57 marknader som betygsätts i förhållande till varandra. Indexet mäter förtroende, öppenhet och förutsättningar för klagomål. Utifrån denna metod har Norge utformat ett liknande index (forbrukertilfredshetsindeks) och Storbritannien en Consumer Conditions Survey. Frankrike, Storbritannien och Portugal har utformat allmänna 8. Den första resultattavlan innehöll de begränsade uppgifter som fanns tillgängliga vid den tidpunkten, men var bara en illustration av hur resultattavlan kommer att se ut i framtiden. De viktigaste resultaten från arbetet med den första resultattavlan var att relevanta och jämförbara uppgifter på EU-nivå behövs för att bedöma om den inre marknaden ger konsumenterna det de främst behöver. 9. I en rapport om e-handel som åtföljde resultattavlan återfinns preliminära resultat om trender i den gränsöverskridande e-handeln. Under första halvåret 29 kommer kommissionen att undersöka konsumenternas problem med den bristande öppenheten i fråga om finansiella tjänster. 1. Under 28 började kommissionen på allvar att utveckla och samla in uppgifter och fakta om konsumentmarknaden genom undersökningar och studier i samarbete med berörda parter i medlemsstaterna nationella statistikorgan, beslutsfattare på konsumentområdet, tillsynsmyndigheter och konsumentorganisationer. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att se till att uppgifterna håller hög kvalitet. Den andra resultattavlan innehåller fler uppgifter om indikatorer, men arbetet på många områden (t.ex. priser, klagomål, tillsynsverksamhet) är fortfarande ofullständigt. Uppgifter finns ännu inte tillgängliga om alla konsumentmarknader och samlas ibland in enligt olika definitioner av marknaderna, indikatorerna måste vidareutvecklas och insamlingen organiseras med beaktande av olika nationella system. För närvarande använder vissa medlemsstater inte uppgifterna för att övervaka konsumentmarknaderna och har svårt att sammanställa uppgifterna. Trots dessa svårigheter har arbetet under 28 lagt en god grund för vidare framsteg. 5 KOM(27)

6 3. Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna 11. Den andra resultattavlan för konsumentmarknaderna bekräftar värdet av den evidensbaserade metoden för att ange vilka marknader som kanske inte fungerar så bra för konsumenterna. Den visar också att fullständigare uppgifter behövs för att bedöma alla viktiga konsumentmarknader. Del 1 Kartläggning av konsumentmarknaderna 12. Fem indikatorer klagomål, priser, kundtillfredsställelse, leverantörsbyte och säkerhet hjälper till att kartlägga eventuella problemmarknader. Ingen enskild indikator är ensam tillräcklig. Det är bara om man tittar på flera indikatorer som man kan dra slutsatser om var ytterligare analys behövs. När man bestämmer att ett område ska granskas närmare innebär detta dock inte att marknaden fungerar dåligt. Kartläggningen av konsumentmarknaderna kompletterar granskningen i samband med marknadsövervakningen. 13. Konsumentklagomålär en viktig indikator på dåligt fungerande marknader. Den används i stor utsträckning av nationella beslutsfattare för att snabbt identifiera problem. Klagomål samlas in av nationella myndigheter i alla medlemsstater, men för närvarande är uppgifterna om konsumentklagomål inte harmoniserade och ger ingen möjlighet att göra korrekta jämförelser mellan olika marknader eller länder. Kommissionen har hållit ett offentligt samråd om utformning av en harmoniserad metod för klassificering av konsumentklagomål 6. Berörda parter ställde sig positiva till en frivillig metod för klassificering och rapportering av klagomål till en tredje part (dvs. ej klagomål riktade till näringsidkarna). Kommissionen arbetar tillsammans med alla berörda parter för att se till att så många som möjligt kan accepterar denna metod. och klassificering kan de sammanställda uppgifterna jämföras. Uppgifterna i diagram 1 har dock tydliga begränsningar. Svaren skilde sig betydligt åt när det gällde hur fullständiga de var och aggregationsnivån är för hög för att man ska kunna särskilja enskilda konsumentmarknader. Diagrammet visar dock ett tydligt generellt mönster, nämligen att konsumenterna rapporterar fler problem med tjänster. Diagram 1: Konsumentklagomål riktade till tredje parter (COICOP) 7. Huvudrubriker Livsmedel och alkoholfria drycker 292 Alkoholhaltiga drycker och tobak Kläder och skor Bostäder, vatten, el, gas och andra bränslen Inredning, hushållsapparater och underhållsarbete Hälso- och sjukvård Transporter 3888 Kommunikation Rekreation och kultur 85 Utbildning Restaurang och hotell 7828 Diverse (inkl. banktjänster, försäkringar och andra varor och tjänster) 15. Uppgifter om klagomål är viktiga för att upptäcka dåligt fungerande marknader, men det faktum att inga klagomål lämnas innebär inte alltid att det är problemfritt. Diagram 2 visar att konsumenterna sällan klagar på vissa marknader även om de stöter på problem, t.ex. när det gäller bussar och järnväg och vissa livsmedel som frukt och grönsaker. Diagram 2: Konsumenter som uppgett att de har stött på problem och lämnat in förfrågningar eller klagomål, 19 marknader för varor och tjänster Procent av konsumenterna som har diskuterat sina problem med säljaren/leverantören (av de konsumenter som stött på problem) % % Procent av konsumenterna som stött på problem Källa: IPSOS undersökningar av kundtillfredsställelse 26 och 28. Alkoholfria drycker Kött Nöjen och fritid Vattenleveranser Elektriska hushållsapparater Gas Kläder och skor Försäkringar Flygtransporter IKT-utrustning El Frukt och grönsaker Mobiltelefoni Banktjänster Nya motorfordon Posttjänster Fast telefoni Stadstransporter Landsortstransporter 14. Myndigheter från 23 medlemsstater samt Norge och Island har lämnat uppgifter om konsumentklagomål. Trots skillnader i fråga om insamling 6 Alla synpunkter har offentliggjorts på webbplatsen för GD Hälso- och konsumentfrågor, tillsammans med en sammanfattning (synopsis paper): consultations/consultations_en.htm. Källa: Myndigheter i medlemsstaterna och EES-länderna 7 Klassificering av individuell konsumtion enligt ändamål (Classification of Individual Consumption According to Purpose). Priser 16. är en av de viktigaste frågorna för konsumenterna och samtidigt en avgörande faktor för livskvalitet. Oskäliga prisskillnader kan tyda på att marknaden fungerar dåligt och är fragmenterad. Prisskillnaderna kan återspegla skillnader i fråga om kostnader eller levnadsstandard, konsumenternas preferenser, skatter eller möjligheter att saluföra 8 9

7 produkterna, men de kan också tyda på att den inre marknaden är fragmenterad eller fungerar dåligt. 17. Uppgifter om priser är bara tillgängliga för ett begränsat antal varor och tjänster 8. De konstaterande prisskillnaderna mellan olika länder hänger ofta samman med skilda kostnadsnivåer 9. För vissa produkter beror dock skillnaderna inte på olika kostnadsnivåer. Detta är fallet med vissa högteknologiska produkter (dvd-spelare och tomma cd-skivor), vissa livsmedelsprodukter (kaffe, naturell yoghurt, olivolja, glass, apelsinjuice, svart te, sylt, tonfisk på burk), tvättmedel, bankavgifter och bredbandsanslutning. Det bör dock noteras att vissa prisuppgifter är data som har samlats in av Eurostat och som för närvarande måste betraktas som preliminära. 18. De tillgängliga uppgifterna räcker ännu inte för en korrekt övervakning av den inre marknaden. Prisövervakningen måste omfatta flera varor och tjänster och uppgifterna måste hålla högre kvalitet, särskilt när det gäller prisuppgifternas jämförbarhet och representativitet på marknaden. Det finns exempelvis nästan inga uppgifter om tjänster som utförs av fria yrkesutövare, men den enda undersökning 1 som kommissionen har genomfört visar betydande prisskillnader mellan olika länder. Tydliga uppgifter om priser kommer också att visa att medborgarnas vardagsbekymmer beaktas. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med de nationella statistikorganen för att samla in och publicera priser under kommande år för ett betydande antal produkter i alla medlemsstater. 19. Kundtillfredsställelsen visar konsumenternas uppfattning när det gäller urval, möjlighet att jämföra priser och kvalitet, öppenhet, trygghet och 8 Riktpriser för 66 varor och tjänster sammanställdes i ett pilotprojekt som genomfördes av Eurostat och de nationella statistikorganen medlemsstater samt i Island och Norge. Priserna på bilar, telekommunikation, energi och bankkonton finns också tillgängliga från olika källor. 9 Kostnadsnivån används här som ett indirekt mått på den faktiska individuella konsumtionen, som utgör totalsumman av alla enskilda varor och tjänster som hushållen förbrukar och som finansieras både med offentliga och privata medel. Resultaten av prisberäkningen beskrivs i avsnitt 1.2 i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta meddelande. 1 COMP/26/D3/3 Conveyancing Services Markets, december 27. förtroende. Diagram 3 visar allmän kundtillfredsställelse inom 19 marknader utifrån uppgifter om tjänster från 26 och uppgifter om varor från 28. Uppgifterna visar att konsumenterna överlag är mindre nöjda med tjänster än med varor. Detta kan återspegla det faktum att avtalsförbindelserna och tillhandahållandet av tjänsterna är mer komplexa för tjänster än för varor, där värdet kan uppskattas innan kunden fattar sitt köpbeslut. Den generellt sett låga kundtillfredsställelsen när det gäller buss- och järnvägstransporter beror till en del på att konsumenterna stöter på många problem och är missnöjda med priser, köpmöjligheter och kundhänsyn. Skillnaderna mellan medlemsstaterna är mycket större än mellan de olika marknaderna. Diagram 3: Allmän kundtillfredsställelse avseende 19 tjänster och varor på marknaderna Stadstransporter Landsortstransporter Fast telefoni Posttjänster El Gas Vatten Banktjänster Försäkringar Mobiltelefoni Flygtransporter Frukt och grönsaker IKT-utrustning Kläder och skor Nöjen och fritid Kött Elektriska hushållsapparater Alkoholfria drycker Nöjda Missnöjda Ingen åsikt Nya motorfordon 8 18 % Källa: IPSOS undersökningar om kundtillfredsställelse 26 och kommande resultattavlor kommer undersökningen av kundtillfredsställelse att utvidgas till att omfatta alla huvudsakliga konsumentmarknader så att en jämförbar bedömning kan göras avseende samma år. 21. Möjligheten att byta leverantör är en viktig konkurrensaspekt i en marknadsekonomi. Ett leverantörsbyte ger positiva effekter bara om kostnaderna för ett sådant byte i form av pengar, tid och ansträngning är tillräckligt låga jämfört med priset på själva tjänsten. Förutsättningen för att en konsumenter ska kunna välja det bästa erbjudandet är dessutom att han eller hon förstår och kan jämföra olika erbjudanden. 22. Diagram 4 visar andelen leverantörsbyten och rapporterade nettoprisminskningar på vissa marknader 11. Trafikförsäkring för bilar var den tjänst där flest konsumenter bytte tjänsteleverantör: en fjärdedel av dem som har en sådan försäkring har bytt försäkringsbolag under de senaste två åren. Därefter kom telekommunikation: Internet (22 %), mobiltelefoni (19 %) och fast telefoni (18 %). I genomsnitt bytte bara 11 % av bankkunderna tjänsteleverantör eller produkt under de två senaste åren. De som oftast bytte var innehavare av hypotekslån och investeringsprodukter (13 % vardera), medan däremot bara 9 % bytte bank för sina vanliga konton och 1 % för sina långfristiga lån. Inom energisektorn bytte man leverantör i minst utsträckning: 7 % bytte gasleverantör och 8 % elleverantör. Diagram 4: Rörlighet på marknaderna och prisutveckling per tjänsteområde Uppgivna prisförändringar (procent av konsumenterna som uppgav högre priser minus procent av konsumenterna som uppgav lägre priser) Procent av konsumenterna som bytte tjänsteleverantör Flash Eurobarometerundersökning 243 om konsumenternas uppfattning om leverantörsbyte. 11 Flash Eurobarometerundersökning 243 om konsumenternas uppfattning om leverantörsbyte. Bilförsäkring Internet Mobiltelefoni Fast telefoni Hypotekslån Sparande eller investeringar Hemförsäkring Långfristiga lån Girokonto El Gas 1 11

8 23. De flesta konsumenter som bytte leverantör uppgav att de fick ekonomiska fördelar av bytet. På marknader där konsumenterna oftare byter leverantör är det dessutom mindre sannolikt att de rapporterar prisökningar (diagram 4). Konsumenter som får bättre villkor genom leverantörsbyte bidrar till att förbättra situationen för alla konsumenter. 24. Att garantera säkra varor och tjänster för konsumenter är något som prioriteras i konsumentpolitiken. En undersökning 12 visade att konsumenterna i allmänhet har stort förtroende för produktsäkerheten. Närmare hälften av alla konsumenter anser att bara ett fåtal produkter är osäkra och 17 % anser att nästan alla produkter är säkra. Å andra sidan anser 18 % av konsumenterna att många produkter är osäkra. I medlemsstater där konsumenterna har en positiv uppfattning om produktsäkerheten är ofta näringsidkarna av samma uppfattning 13. Skillnaderna mellan medlemsstaterna är dock betydande. 25. För närvarande registrerar 16 medlemsstater uppgifter om skador och olyckor via ett gemensamt system, skadedatabasen. Diagram 5 visar i vilken utsträckning olika produktkategorier är inblandade i olyckor i tio medlemsstater (produktkategorier där olyckorna uppgår till mindre än,5 % visas inte). Bland konsumentprodukterna är de kategorier som är inblandade i flest olyckor landfordon eller landtransportmedel och utrustning som huvudsakligen används för idrott och rekreation. Procentandelarna är emellertid ganska låga (7,7 % respektive 4,5 %) på grund av den stora andelen ospecificerade produkter. 12 Särskild Eurobarometerundersökning 298 om konsumentskydd på den inre marknaden, Flash Eurobarometerundersökning 224 om näringsidkarnas attityder till gränsöverskridande handel och konsumentskydd, 28. Diagram 5: Skador efter produkt som är inblandad i olyckan aggregerat genomsnitt för tio medlemsstater % ,4 Ospecificerat eller inget föremål/ämne 9,5 Diverse material 8,33 Djur, växt eller person 8,2 Byggnad, byggnadskomponent eller tillhörande material 7,66 Landfordon eller landtransportmedel 4,47 Utrustning som huvudsakligen används för idrott/rekreation 3,92 3,6 Verktyg, maskin eller apparat som huvudsakligen används i yrkesverksamhet Möbler/inredning 3,3 Andra specificerade föremål/ämnen Källa: Skadedatabasen alla skador i Europa. 2,46 Markyta eller ytbeläggning 2,37 Kärl eller behållare 1,45 Livsmedel och drycker 1,27 Humanläkemedel 1,23 Artiklar som huvudsakligen används för personligt bruk 1,14 Apparater som huvudsakligen används i hushåll,7 Spädbarns- eller småbarnsartiklar,54 Rörliga maskiner eller fordon för särskilda ändamål Del 2 Integration på detaljhandelsmarknaden 26. En fullbordad inre detaljhandelsmarknad är en viktig aspekt när det gäller att möta EU:s ekonomiska utmaningar och uppnå konkreta fördelar för medborgarna. En väl fungerande inre marknad bör ge konsumenterna ett större urval av produkter, bästa möjliga priser och samtidigt garantera ett gott konsumentskydd. 27. Den gränsöverskridande detaljhandeln uppvisar en blandad bild. En fjärdedel av de europeiska konsumenterna handlade över gränserna någon gång under föregående år (ungefär samma andel som under 26). Av näringsidkarna säljer 75 % 14 bara till konsumenter i det egna landet (en något högre andel än under 26). Även om andelen konsumenter som handlar över gränserna inte har ökat känner sig allt fler trygga när de handlar med näringsidkare från andra länder. De genomsnittliga utgifterna för inköp över gränserna är höga (737 euro per person och år). Den andel av näringsidkarnas inkomster som kommer från gränsöverskridande handel uppgår till 1 17 % beroende på försäljningskanal, vilket ungefär motsvarar samma nivå som 26. Harmoniserade bestämmelser i hela EU skulle kunna vara en lösning för att uppmuntra näringsidkarna att bedriva försäljning över gränserna. Närmare hälften av alla näringsidkare uppger att de kan tänka sig att bedriva försäljning över gränserna om sådana bestämmelser fanns. Detta kan jämföras med den andel på 2 % som för närvarande bedriver gränsöverskridande försäljning. Här finns utan tvekan en möjlighet att på kort sikt öka den gränsöverskridande handeln om hindren kan kartläggas och undanröjas. 28. Diagram 6 visar att omfattningen på den gränsöverskridande handeln fortfarande varierar betydligt mellan EU-länderna. I de flesta länder där många konsumenter handlar över gränserna säljer också många näringsidkare till andra länder och vice versa. Det faktum att de flesta näringsidkare bara säljer till konsumenter i sitt eget land och att bara 7 % säljer till fler än fem europeiska länder avspeglas i det faktum att 8 % av de konsumenter som vid något tillfälle har handlat över gränserna har stött på problem när de försökt att köpa varor eller tjänster i ett annat EU-land på grund av att de inte var bosatta i det berörda landet. I genomsnitt säljer näringsidkarna bara till 1,3 andra EU-länder. Diagram 6: Konsumenter som handlar och näringsidkare som säljer över gränserna % Konsumenter - minst ett gränsöverskridande köp Näringsidkare - försäljning till minst ett annat EU-land EU27 LU SE DK AT FI NL SI EE BE MT UK CY CZ IE LV DE SK FR ES LT PL HU IT RO EL PT BG Källor: Särskild Eurobarometerundersökning 298 om konsumentskydd på den inre marknaden, juni 28 och särskild Eurobarometerundersökning 25 om konsumentskydd på den inre marknaden, mars Näthandel blir allt vanligare, men den gränsöverskridande näthandeln utvecklas inte lika snabbt som den inhemska. Bland konsumenterna hade 33 % handlat på nätet under det senaste året, jämfört med 27 % under 26. En sådan ökning kan man inte konstatera när det gäller den gränsöverskridande näthandeln, som ligger stabil (6 % under 26 och 7 % under 28). En särskild rapport om e-handel redogör närmare för den nuvarande situationen när det gäller detaljhandel på nätet i EU I detta ingår inte butiksförsäljning till kunder från andra länder

9 Del 3 Riktmärken för medlemsstaternas konsumentpolitik. För att den inre marknaden ska fungera väl krävs en effektiv konsumentpolitik och effektiva konsumentorgan i medlemsstaterna. Riktmärken för hela EU bidrar till att identifiera de bästa lösningarna och innebär samtidigt att näringsidkarna, konsumenterna och myndigheter känner sig tryggare och får ett större förtroende för att samma regler gäller för alla. Förutsättningen för att säkra produkter fritt ska kunna omsättas och konsumenterna skyddas från oseriösa näringsidkare är en effektiv tillämpning av regelverket och en effektiv marknadsövervakning i alla medlemsstater. Starka konsumenter är nyckeln till ändamålsenligt fungerande marknader, eftersom sådana konsumenter gynnar leverantörer som bedriver god handel och på bästa sätt tillgodoser konsumenternas behov. 31. Andelen konsumenter som känner sig tillräckligt skyddade med befintliga bestämmelser varierar betydligt mellan medlemsstaterna. I de flesta länder var andelen lägre under 28 än under 26. Omkring hälften av EU-medborgarna anser att befintliga bestämmelser ger ett gott skydd för konsumenterna. För närvarande tycks konsumenterna ha svårt att lösa problem eller att söka rättelse. Omkring hälften av de europeiska konsumenter som lämnade in ett klagomål var inte nöjda med hur klagomålen hanterades. Bara fyra av tio konsumenter tycker att det är enkelt att lösa tvister med säljare och leverantörer genom alternativ tvistlösning och bara tre av tio anser att det är lätt att lösa tvister i domstol. Diagram 7: Andel konsumenter som känner sig tillräckligt skyddade med befintliga bestämmelser % NL DK UK SEFI BE DE LU AT EU15 IE CY ES MT EU27/25 EE HU CZ PL SK SI FR EU12/1 RO PT LV IT EL LT BG Källor: Särskild Eurobarometerundersökning 298 om konsumentskydd på den inre marknaden, juni 28 och särskild Eurobarometerundersökning 25 om konsumentskydd på den inre marknaden, mars Nästa steg 33. Resultattavlan för konsumentmarknaderna som ett instrument för marknadsövervakning gör det lättare för kommissionen att identifiera de marknader som inte tillgodoser konsumenternas behov och kompletterar också den allmänna marknadsövervakningen. Den andra resultattavlan tydliggör vissa svaga punkter på den inre marknaden, men lyfter också fram behovet av ytterligare insatser för att ta fram väl underbyggda uppgifter så att kommissionen vid lämplig tidpunkt har tillgång till relevant information som kan ligga till grund för åtgärder. 34. Samarbetet med medlemsstaterna kommer att vara av avgörande betydelse för vidareutvecklingen av den kunskapsbas som behövs. En jämförelse av resultaten för konsumenterna mellan olika länder och fastställande av riktmärken för konsumenternas villkor på nationell nivå är viktiga delar i arbetet med att åstadkomma en fungerande inre marknad för konsumenterna. Nationella uppgifter om klagomål, priser och tillämpning av regelverket kommer att bidra till en mer öppen och tydlig diskussion om hur den inre marknaden fungerar och samtidigt visa de bästa lösningarna. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med nationella experter i medlemsstaternas kommittéer och arbetsgrupper samt med nationella statistikorgan och konsumentorganisationer. 35. Bland åtgärderna under 29 ingår följande: En marknadsundersökning av elmarknaden. Ett kapitel om geografisk marknadssegmentering av näthandeln i undersökningen av detaljhandelsmarknaden, med en analys av de problem konsumenterna stöter på vid gränsöverskridande näthandel. Ett meddelande om tillämpningen av regelverket, med en övergripande strategi för att säkerställa en effektiv tillämpning av konsumentlagstiftningen. Utformning av en modell för regelbunden insamling av genomsnittliga priser på jämförbara konsumentvaror och konsumenttjänster av Eurostat och de nationella statistikorganen. Utarbetande av en frivillig harmoniserad metod för klassificering av konsumentklagomål. Utarbetande av lämpliga indikatorer som ska mäta tillämpningen av regelverket och konsumentinflytandet tillsammans med berörda parter på nationell nivå. 32. Insamlade uppgifter visar att tillämpningen av regelverket och konsumentinflytandet i EU är långt ifrån enhetligt och att de flesta medlemsstater har både starka och svaga punkter. I detta skede måste dock siffrorna tolkas försiktigt. För en bättre förståelse av dessa uppgifter planerar kommissionen att genomföra en större undersökning av konsumentinflytande under

10 Europeiska kommissionen Andra resultattavlan för konsumentmarknaderna Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer pp x 21 cm ISBN

11 ND-AP-9-1-SV-C

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.10.2009 KOM(2009)557 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Al mänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1,

Al mänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1, Allmänt meddelande om en gemensam praxis när det gäller de allmänna beteckningarna i Niceklassificeringens klassrubriker v1.1, 1 20 februari 2014 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 25.9.2008 KOM(2008) 572 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 14/08/2007-17/09/2007 Det finns 373 svar, av totalt 373, som motsvarar dina sökvillkor Deltagande Land DE - Tyskland 57 (15.3%) PL - Polen 49 (13.1%) DK - Danmark

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) L 337/46 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

PRELIMINÄR DAGORDNING 2212:e mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper I) Datum: Onsdagen den 16 januari 2008 (kl. 15.

PRELIMINÄR DAGORDNING 2212:e mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper I) Datum: Onsdagen den 16 januari 2008 (kl. 15. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 januari 2008 (15.1) (OR. en) 5247/08 OJ/CRP1 2 PRELIMINÄR DAGORDNING Möte: 2212:e mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper I) Datum: Onsdagen den 16 januari

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Fototävlingen Vad innebär vetenskap för dig? tävlingsvillkor

Fototävlingen Vad innebär vetenskap för dig? tävlingsvillkor Fototävlingen Vad innebär vetenskap för dig? tävlingsvillkor 1. MÅL I fototävlingen Vad innebär vetenskap för dig? kan lag med ungdomar från EU svara på frågan Vad innebär vetenskap för dig? i bildformat.

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 25.2.2010 2009/2225(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-203 Förslag till betänkande Pilar del Castillo Vera (PE438.178v01-00) Fastställandet

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer