Vad är lärarnas syfte med matematikläxor?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vad är lärarnas syfte med matematikläxor? What is the teachers purpose with homework in mathematics? Camilla Svensson Martina Wibäck Lärarexamen 210hp Matematik och lärande Höstterminen 2007 Examinator: Jesper Sjöström Handledare: Johan Nelson

2 2

3 Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har med matematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övriga matematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisar från årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxor och att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till att lärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetar läroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken. Nyckelord: läxa, matematikläxa, planering, matematikundervisning, lärarnas syfte, matematiska samtal, färdighetsträna 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Teoretisk bakgrund Definition av begreppet läxa Vad säger läroplanerna? Läroplanen från Läroplanen från Forskning om syftet med läxor Fördelar med läxor Nackdelar med läxor Hur barn lär sig Vygotskij Samtal Sammanfattning av teoretisk bakgrund Metod Urval Tillvägagångssätt Kvalitativa intervjuer Validitet och reliabilitet Tillförlitlighet i arbetet Intervjufrågor Resultat Hur ser din matematikundervisning ut? Varför har ni valt att ge eleverna läxa i matematik? Hur planeras läxan som ges till eleverna? Hur går du igenom matematikläxan med eleverna, både före och efter? Får alla elever hjälp med läxan av föräldrarna? Tror du att elever som har hemläxa lär sig mer än elever som inte har det? Upplever du att eleverna känner sig stressade p.g.a. läxorna? Diskussion

6 5.1 Vad är lärarnas syfte med matematikläxor? Hur relateras läxan till matematikundervisningen? Slutsatser Egna tankar och reflektioner Referenslista Bilagor 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi har under vår VFT (verksamhetsförlagd tid) sett olika exempel på planering av matematikläxan, och som vi uppfattar det, bristen på genomgång av den. Vi har inte heller under vår tid på lärarutbildningen sett någon litteratur som tar upp detta och inte heller haft någon diskussion kring läxor. Detta har fått oss att fundera över vad syftet med matematikläxor egentligen är. Vi har olika erfarenheter av matematikläxan från vår egen skolgång. Dels har läxan varit till för att göra klart det som man inte hunnit med under skoltid, dels har det varit en återkommande färdig veckoläxa tagen direkt ur läroboken. Vi har båda upplevt att matematikundervisningen varit traditionell, d.v.s. läraren har haft genomgångar innan man räknat i läroboken. När vi sedan började söka efter litteratur som handlade om läxor så insåg vi att det inte finns så mycket litteratur eller forskning kring detta område. Detta stärkte vårt intresse av att göra en egen undersökning kring matematikläxor. 1.2 Syfte Vi vill genom detta examensarbete ta reda på vilka syften lärare har med matematikläxan. Vi vill även veta hur läxan relateras till matematikundervisningen. Detta för att se om hemläxan i matematik är en genomtänkt del i undervisningen. 1.3 Frågeställning Vi har valt att i vår undersökning inrikta oss på två frågeställningar, dels en huvudfråga, dels en underfråga. 1. Vad är lärarnas syfte med matematikläxor? 2. Hur relateras läxan till den övriga matematikundervisningen? 7

8 2 Teoretisk bakgrund 2.1 Definition av begreppet läxa Begreppet läxa kan definieras på många olika sätt. Ett sätt kan vara att läxan är en uppgift som eleverna ska göra efter skoltid i hemmet (Cooper 2001; Nationalencyklopedin 2007). Ett annat sätt kan vara genom orden tankeställare och minnesbeta. Med ordet minnesbeta menas att det är något eleverna tar med sig i framtiden (Malmström & Györki 1981). 2.2 Vad säger läroplanerna? Eftersom åldersskillnaden på de lärare vi intervjuat var stor tycker vi det är intressant att se tillbaka på förgående läroplan. Det kan tänkas att de äldsta lärarna fortfarande präglas av läroplanen från Läroplanen från 1980 I läroplanen från 1980 (Skolöverstyrelsen 1980) kan vi läsa att hemuppgifterna utgör en del av skolarbetet och ska ge eleverna möjlighet att repetera detta för att befästa kunskaper. Skolan ska genom hemuppgifterna lära eleverna att ta ansvar för skolarbetet. Skolans arbetssätt måste också få prägla hemuppgifternas utformning. Dessa kan därför i många fall ha formen av undersökningar i närsamhälle och natur eller bestå av intervjuer med föräldrar och andra om olika arbetsförhållanden. (Skolöverstyrelsen 1980, s.50) Skolöverstyrelsen slår fast att hemuppgifterna ska vara individuella då eleverna lär på olika sätt. Om eleven inte klarar av hemuppgiften är det skolans ansvar att ge den hjälp som krävs Läroplanen från 1994 Det står inte lika markant om hemläxa i läroplanen från 1994 (Lärarförbundet 2004) som i läroplanen från Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier (Lärarförbundet 2004, s.18). Det står även att skolpersonalen ska samarbeta med elevernas föräldrar för att tillsammans bestämma innehållet i undervisningen. 8

9 2.3 Forskning om syftet med läxor Vi har under arbetets gång insett att det inte finns så mycket svensk forskning om läxor. Leo (2004) skriver i sin magisteruppsats att det finns väldigt lite svensk forskning om läxor och att de är gjorda i början på 1960-talet och framåt fick Lindell (1990) uppdraget av Skolöverstyrelsen att sammanställa den forskning som fanns. Det enda han kunde hitta var att läxforskning mest handlade om hur mycket tid eleverna lägger på sina läxor och om vilka eventuella prestationer de sedan gör i skolan. Men eftersom materialet var för tunt ansåg Lindell (1990) att det inte går att fastställa några resultat om vilken betydelse läxorna har. I början av 2000-talet har debatten om läxors vara eller ickevara blossat upp. Både Lärarnas tidning och en del pedagogiklärare har genomfört olika enkätundersökningar som handlat om lärares och elevers attityder till läxor (Leo 2004). Samtidigt som omfattande forskning kring läxor startats så nämns inte läxan i pedagogisk litteratur och den diskuteras inte heller på lärarutbildningar. Därför undrar Hellsten (2000) om läxan som inlärningsmetod egentligen tas på allvar. En enkätundersökning i Lärarnas tidning baserades på frågor om läxor. Enligt undersökningen är läxorna enligt lärare i grundskolan till för att eleverna ska lära sig mer och att de ska lära sig att ta ansvar. Av 500 grundskolelärare svarade 299 stycken. Cirka 60 % av de lärarna som svarade kunde inte tänka sig att slopa läxorna. Flera lärare menade dock att läxorna ges rent slentrianmässigt och andra menade att man borde diskutera hur barn lär sig innan man ger dem läxor (Dzedina 2002). En av de främsta läxforskarna i USA är Harris Cooper, professor vid psykologiska institutionen i Missouri. Cooper (2001), och även Westlund (2004), delar in läxornas syften i olika kategorier. Först handlar det om läxor som tar upp uppgifter som redan gåtts igenom på lektionerna och då är syftet att läxan ska ge mer träning eller att den är till för memorering. Ett annat syfte är att föräldrarna ska få inblick i vad deras barn gör i skolan. En del läxor som ges är individuella och ska ge eleven möjlighet att träna vidare på något som denne behöver träna mera på. Ytterligare ett syfte är att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt skolarbete och det sista syftet är att eleverna ska lära sig samarbeta med föräldrar och skolkamrater i grupp (Cooper 2001; Westlund 2004). Westlund (2004) anser att det kan vara svårt att tolka resultatet av färdig forskning om läxor. Detta menar hon därför att forskningen kan vara gjord i olika klasser med olika elever och kanske även olika skolkulturer vilket gör att resultatet varierar. 9

10 Under de senaste tio åren har även Hellsten vid Pedagogiska institutionen på Uppsala universitet forskat kring läxor. I sin artikel Läxor är inget att orda om skriver Hellsten (1997) att han genom sin forskning kommit fram till sju olika kategorier som beskriver läxans syfte. Hallam och Cowan (enligt Hellsten 2000) har också gjort studier kring läxor och främst studerat effekten av dem. De har undersökt elevers och lärares attityder till läxor i England och har kommit fram till att läxans funktion är att förstärka inlärningen. Nedan följer Hellstens (1997) kategorier i korta drag: Förberedelse Läxan är till för att befästa kunskap och ge färdighetsträning, men även för att förbereda eleverna inför kommande prov och läxförhör. Läxor ges på lågstadiet för att förbereda eleverna inför mellanstadiet och på mellanstadiet för att förbereda eleverna inför högstadiet. Samtidigt som eleverna ska lära sig studieteknik i skolan så ska de även förberedas för arbetslivet. Tidstruktur Genom läxan lär sig eleverna att planera sin tid. Tanken är att det inte bara är elevernas tid som ska planeras, föräldrarna ska också bli vana vid att hjälpa sina barn med läxan hemma. Kontroll och styrning Läxorna kan vara ett sätt för läraren att kontrollera elevernas fritid. Vissa föräldrar ser läxan som positiv medan andra inte har någon åsikt om den utan accepterar den för vad den är. Eleverna ska lära sig att ta ansvar för att skolarbete som de inte hinner med under skoltid tas med hem som läxa. De ska även lära sig ta ansvar för läxförhören genom att byta bok med en skolkamrat och rätta dennes. Kärlek och omsorg Eleverna behöver tid och stöd av sina föräldrar för att klara av läxan och det är något som föräldrar alltid kan ge sina barn. Läxläsning kan vara ett bra tillfälle för föräldrarna att stärka banden till sina barn. Identitet och status För elever i första klass innebär läxan en bekräftelse på att förskoleklassen är lämnad och att skollivet har börjat. När eleverna blir äldre är läxan till för att visa att de ännu inte lämnat 10

11 elevrollen. Det kan även tänkas att lärarna ger läxa för att eleverna ska tycka att ämnet är viktigt. Gemenskap och kontakt Här tar man åter igen upp vikten av att föräldrar och barn jobbar tillsammans med läxorna. Skolarbete och läxor ska fungera som en bro mellan lärare och föräldrar samt underlätta för föräldrarna att få en inblick i skolans daliga verksamhet. Arbetsprestation När man talar om elevers stress kommer ofta läxan in som en stor del av den och man syftar då framförallt på hur lång tid den ska ta. Eleverna förväntas acceptera att ha läxor på sin fritid medan man som vuxen inte skulle tolerera att plocka med sig arbetet hem efter dagens slut. Eva Österlind, forskare vid Högskolan i Dalarna, skrev år 2001 en rapport om elevers förhållningssätt till läxor. Redan 1998 gjorde Österlind en studie kring elevers tankar kring eget arbete och planering i år 4-6 och kom då fram till att elevernas sociala bakgrund kunde relateras till deras tankar om skolarbetet. Österlind har sedan år 2001 intervjuat samma elever om hur deras förhållande till läxor ser ut. Elevernas svar visade att de fick traditionella och återkommande läxor. De fick heller aldrig någon läxa som var inriktad mot problemlösning utan läxornas bestod av uppgifter i elevernas läromedel. När Österlind sedan har gått igenom samtliga svar från båda studierna framträder en del samband kring planering av eget arbete och läxor. Österlind vill hävda att läxorna är en del av mognadsprocessen genom att eleverna lär sig att ta ansvar (Österlind 2001). Sveriges Utbildningsradio AB (2004) har intervjuat fyra lärare om syftet med läxor. Två av dessa anser att eleverna ska lära sig i skolan och använda sin fritid till att rasta av sig. En lärare som ger sina elever 15 läxor i veckan anser att skolan är en arbetsplats och att eleverna ska lära sig att prestera. En annan lärare tycker att läxan är till för repetition, spara lektionstid och att föräldrarna ska se vad som händer i skolan. Cooper (2001) har gett ut en läxpolicy till de olika skoldistrikten i USA. Han menar att läxan bör ha olika syften för olika åldrar samt att läxorna ska vara en bro mellan skola och föräldrar. För de yngre eleverna ska läxorna vara en förstärkning av vad man gått igenom i skolan samt 11

12 att de ska ge eleverna en positiv attityd gentemot läxorna. De äldre eleverna ska ha läxor som gör att eleverna själva får inhämta kunskap i olika ämnen Fördelar med läxor I boken The battle over homework sammanfattar Cooper (2001) en rad undersökningar kring läxors effekter. Han ställer sig frågan om läxor är bättre än inga läxor alls. När han tittade på högstadienivå så märkte han att det fanns skillnader mellan de elever som fick läxor och de som inte fick läxor. Drygt hälften av de undersökta eleverna hade bättre resultat än de elever som inte har några läxor. Cooper kom fram till ett par anledningar till detta. En anledning kan vara att de äldre eleverna tillägnat sig en viss studieteknik genom åren. Att ha läxa behöver inte betyda att man har hemarbete utan istället hade man kunnat ha något längre skoldagar där personal från skolan hjälper eleverna med läxläsning. Det skulle innebära att alla elever lägger ner lika mycket tid på att läsa läxa och dessutom skulle de vara lediga från skolarbete när skoldagen är slut (Horgby 2004). Kay m.fl. (i Westlund 2004) menar att läxhjälp efter skoltiden kan minska den stress som eleverna kan ha inför läxor. Epstein (i Westlund 2004) menar också att hemläxan kan ge eleverna en hint om vilka krav skolan ställer på dem Nackdelar med läxor Den senaste tiden har läxforskning och läxdiskussioner varit heta debattämnen i USA. Det har även varit uppe i politiska debatter och det finns olika grupper med olika inställningar till läxor. Kralovec och Buell (citerade i Leo 2004) menade att läxor tär på familjelivet och att läxorna helt enkelt är slentrianmässiga. Kralovec och Buell menade även att det är svårt för föräldrarna att ta större ansvar då föräldrar arbetar mer och mer (Leo 2004). Läxan får inte styra hela familjens vardag och eleverna ska inte behöva sitta under helgen för att bli klara med läxan. Eleverna har olika möjligheter för att få hjälp med läxan hemifrån; vissa föräldrar har mycket att göra och hinner inte ägna barnen den tid de behöver och andra har mycket tid över för att sätta sig ner med sina barn och läsa läxan. Föräldrarna tvingas ta lärarens ansvar när barnen behöver hjälp med sina läxor. (Lundin 2007, sid. 13). Efter att Kralovec och Buell läst igenom en mängd forskning kring läxor har de avslutningsvis en del frågor de skulle vilja 12

13 ha svar på, bland annat om hur man vet att läxor hjälper eleverna, om eleverna blir mer kreativa och om eleverna får bättre resultat på proven (Leo 2004). Cooper (2001) har tittat på läxornas effekter. Han tittade på vem som hade mest fördel av att läsa läxor, de yngsta eleverna eller de äldre eleverna. Han kom då fram till att elever på lågoch mellanstadiet hade ungefär samma resultat med läxor som utan. Han menade att de yngre eleverna inte hade samma koncentrationsförmåga som de äldre eleverna. En annan orsak kunde vara att de yngre eleverna inte var vana vid läxor och då saknade studieteknik. Cooper menade vidare i sin sammanställning att lärarledd undervisning för de yngre eleverna är att föredra då det ger bättre resultat. I en film som Sveriges Utbildningsradio AB (2004) har gjort menar en psykolog från Rädda Barnen att tioåringar behöver tid för att vila från skola och andra fritidsaktiviteter. Han undrar om det verkligen blir en trygg situation för barnet med många aktiviteter. Det finns fler författare som tar upp stress som ett argument för att elever i dagens skola borde ha mindre antal läxor. Wiklund (2001) och Westlund (2004) anser att elever idag har för lite tid för att hinna med både fritidsaktiviteter, lek och läxor. Läxan blir istället ett stressmoment som tar överhand över vardagen både för föräldrar och för elever. Som Horgby (2004, sid. 15) skriver: Läxor är en form av övertidsarbete. Man vet att regelbundet övertidsarbete skapar stress, men det kan bli svårt att ta bort läxorna då föräldrar och elever förmodligen vill ha dessa mer än läraren. Det är även så att vissa saker, som t.ex. multiplikationstabell och glosor, måste man lära genom läxan (Horgby 2004) 2.4 Hur barn lär sig Redan då man får en grupp med elever till skolan så är spännvidden på kunskapen i matematik stor. Alla eleverna har med sig tidigare kunskap om matematik och vad matematik innebär, men detta betyder inte att alla eleverna har med sig samma kunskap. Det är upp till läraren att skapa en trygg lärandemiljö där eleverna kan koppla samman matematiken med vardagen. Det är även viktigt att läraren introducerar matematiken på ett sådant sätt att eleverna inte upplever att matematik endast är sidor med siffror där man ska fylla i rätt svar (Ahlberg m.fl. 2004). Även Skemp (1976) talar om detta sin artikel Relational and Instrumental Understanding. Han menar att lärarna lär ut matematik genom den 13

14 instrumentella förståelsen. Han menar då att eleverna får lära sig att matematik är att räkna i läroboken, alltså en mekanisk matematik som innehåller regler och formler. Skemp hävdar i sin artikel att lärarna bör lära ut matematik genom den relationella förståelsen med vilket han menar att eleverna får lära sig att förstå vad de gör och varför. Ahlberg (2000) säger nästan detsamma. Hon menar att elevernas möjligheter att lära matematik är genom att lärarna utgår från elevernas egna erfarenheter och föreställningar. Vidare säger Ahlberg (2000) att om eleverna får lära sig matematik genom den så kallade instrumentella förståelsen så hämmas elevernas nyfikenhet och de lär sig endast att matematik är ett ämne där bara de rätta svaren eftersöks. Ahlberg (2000) hävdar också att eleverna inte lär sig att tänka matematik när de får utföra mekaniska uträkningar i läroboken. Men samtidigt ser hon de yngsta elevernas glädje när de får räkna i läroboken men menar att det inte betyder att elevernas påverkas positivt i sin matematikförståelse Vygotskij Vi har valt att ta upp Vygotskijs teorier om hur barn lär sig. Detta är relevant eftersom lärare förväntas undervisa enligt modern pedagogik. Hur kommer läxorna in i detta sammanhang? Finns det någon koppling mellan syftena med läxorna och modern pedagogik? Lev Vygotskij kom att bli känd för sina sociokulturella teorier. Vygotskijs teorier kan sammanfattas i tre olika punkter. Endast två av dessa är kopplade till inlärningen. För det fösta menade han att den mentala utvecklingen hos varje enskild individ härstammar från det sociala samarbetet. För det andra påstod han att det mänskliga skeendet på det sociala och enskilda planet utvecklas med hjälp av kulturella redskap och symboler. Detta kan sammanfattas som att den individuella utvecklingen sker med hjälp av omgivningen och den egna individuella kännedomen samt att han hävdar att det sociala samarbetet är utgångspunkten för allt lärande och för utvecklingen av varje individ. Vygotskij menar vidare att sambandet mellan utveckling och lärande samt mellan språk och tänkande spelar stor roll för individens utveckling (Dysthe 2004). Vygotskij menade att det lilla barnet är kreativt och socialt redan från födseln och att det är den sociala kommunikationen som för barnet vidare i sin utveckling. Alltså lär man sig genom andra människor. Vygotskij vill slå fast att utan social kommunikation sker ingen utveckling av vare sig språket eller tänkandet (Vygotskij 2001, sid. 10). 14

15 Vygotskij anser att eleverna är aktiva och då ska skolan också vara det. Han menar att skolan ska vara en handlingens skola med / / aktiva lärare i en aktiv miljö. (Lindqvist 1999, sid ). Läraren spelar en viktig roll eftersom det är läraren som ska organisera skolmiljön och läraren måste även inhämta psykologisk kunskap om den sociala miljön eftersom det är den som utvecklar eleverna. Vygotskij menar också att eleverna måste få undervisning som utmanar deras tänkande och att undervisningen utgår från elevernas intresse. En annan viktig punkt för elevers lärande och utveckling är leken. Han gör gällande att leken är ett bra sätt för elevernas tänkande och deras steg mot framtiden samt att leken gör att eleverna arbetar och är aktiva. Vygotskij säger sig ha dragit ett par egna pedagogiska slutsatser som hör ihop med elevers intressen och innehållet som bör finnas i skolan. För det första så måste undervisningen i samtliga ämnen kopplas samman med och det för att kunna utgå från elevernas intressen. Den andra punkten är att undervisningen inte får bli någon repetition för då tappar eleverna intresse utan det är bättre att undervisningen i så fall fördjupas. Den tredje och sista punkten är som Vygotskij tidigare nämnt, att innehållet i undervisningen måste knytas an till elevernas intresse och verkligheten. (Lindqvist 1999) Vygotskijs idé om den närmsta utvecklingszonen innebär att det eleven kan göra med hjälp av en vuxen idag, klarar eleven på egen hand imorgon. Vygotskij menar att eleven för att kunna utveckla sitt lärande behöver befinna sig i den närmsta utvecklingszonen, dvs. en vuxen finns i elevens närhet för att kunna ge utmaningar. Går vi tillbaka till hans ord om att läraren ska vara en aktiv utmanare i en social miljö borde elevens bästa inlärning ske i skolan. (Lindqvist 1999) Samtal I kursplanen för matematik (Skolverket 2000) finns följande formuleringar: Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, 15

16 Man menar att det matematiska samtalet är viktigt då det bl.a. stärker elevernas språkutveckling. Man kan diskutera matematik i klassen för att eleverna ska lära sig att lyssna på varandra och sedan även dra nytta av andras tankar (Ahlström m.fl. 2004). Genom att lyssna på andras uppfattningar ges eleverna möjlighet att utveckla sitt tänkande och öka djupet i lärandet. Får eleverna arbeta i par eller i grupp så får de möjlighet att se andras idéer och tankegångar och det är det bästa sättet att utveckla elevernas lärande (Malmer 2002). Men det är viktigt att eleverna inte bara pratar med varandra utan även att en vuxen lyssnar och försöker förstå hur eleven tänker. Ibland kan det underlätta att utgå från en bild för att få fram tankarna; yngre elever berättar gärna från bilder, men även äldre elever kan tycka att det underlättar att ha en bild framför sig. Eleverna kan berätta något om bilden och läraren kan ställa frågor för att få fram just de tankar han söker. När eleverna berättar hur de tänker blir tankegången synlig både för läraren som kan bygga sin undervisning efter denna, men även för eleven (Ahlström m.fl. 2004). 2.5 Sammanfattning av teoretisk bakgrund När vi har tittat på läroplanen från 1994 så kan vi inte hitta något som direkt pekar på att eleverna ska ha hemläxa. Detta leder oss in på vår huvudfråga Vad är lärarnas syfte med matematikläxor?, eftersom vår erfarenhet från VFT är att läxorna ges av tradition. Flertalet forskare har tittat på läxans fördelar och nackdelar. De har kommit fram till att nackdelarna överväger fördelarna dels för att de yngre eleverna inte har samma förmåga som de äldre att koncentrera sig, dels för att läxan blir till ett stressmoment. En fördel kan vara att eleven i sin egen takt kan bearbeta den kunskap som den fått under skoldagen. Fortsättningsvis har de även kommit fram till att läxan i första hand är till för att eleverna ska befästa kunskap. Andra syften har varit att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt skolarbete och att föräldrarna ska få en inblick i vad som sker i skolan. Redan i början på 1900-talet tog Vygotskij (2001) upp sambandet mellan utveckling och lärande samt mellan språk och tänkande. Han menade att utan den sociala kommunikationen sker ingen utveckling hos individen. Ahlström m.fl. (2000) nämner även vikten av samtalet mellan elever då det stärker deras språkutveckling och ger eleverna tillfälle att utbyta tankar. 16

17 Den tidigare forskning som tyder på att läxan är till för att eleverna ska befästa kunskap och även den del som menar att samtalet är en viktig bit av lärandet fick oss att intressera oss för vår underfråga Hur relateras läxan till den övriga matematikundervisningen?. 17

18 3. Metod 3.1 Urval Vi har intervjuat två specialpedagoger som båda undervisar i årskurs 1-5. Då de har hand om all matematikundervisning och läxplanering för sina elever så tyckte vi att det var intressant att se hur de planerade läxan. Vi har även intervjuat en lärare i årskurs ett, en lärare i årskurs 1-2, en lärare i årskurs 1-3, en lärare i årskurs tre och slutligen en lärare i årskurs fem. Efterhand som intervjuerna utfördes så märkte vi att svaren blev ungefär de samma och att ingen ny information tillkom och därför valde vi att nöja oss med sju lärare. Intervjuerna gjordes på skolor i södra Skåne. Lärarna valdes ut slumpmässigt genom att vi mailade ut förfrågningar till skolor i vår närhet, men även genom att vi ringde skolor (mailet finns presenterat i bilaga 1). Vårt enda krav var att läraren skulle ha hand om matematikundervisningen. Redan då vi tog kontakt med lärarna informerade vi dem om att vi läser sista terminen på lärarutbildningen och håller på att skriva ett examensarbete om syftet med matematikläxor. De fick även veta att intervjuerna skulle ta ca en halvtimme. Ingen av lärarna fick se intervjufrågorna innan vilket kan vara både en fördel och nackdel. Fördelen med att ge ut frågor i förväg är att lärarna känner sig mer förberedda på vad vi frågar om och även att de inte behöver känna sig nervösa inför intervjun. Nackdelen med att ge intervjufrågorna innan kan vara att lärarna svarar efter vad de tror att vi vill höra. Vidare fick de veta att vi hade för avsikt att spela in samtalen för att underlätta vårt arbete men de fick först ge sitt godkännande till att detta gjordes. Dessutom påtalades det att de skulle förbli anonyma. Namnen som redovisas i resultatet är därför fiktiva. 18

19 Tabellen nedan visar de lärare/specialpedagoger som ingår i vårt arbete, den visar även var de kommer ifrån och vilka årskurser de undervisar i. Namn Befattning Årskurs Ort Alexander Lärare Åk 1 Malmö Ulrika Lärare Åk 1-2 Malmö Hanna Lärare Åk 1-3 Malmö Gunilla Lärare Åk 3 Malmö Marcus Lärare Åk 5 Malmö Katarina Specialpedagog Åk 1-5 Malmö Ingrid Specialpedagog Åk 1-5 Bara 3.2 Tillvägagångssätt Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få djupare svar på våra frågor och kunna ställa eventuella följdfrågor. Vi hade i början av vårt arbete för avsikt att dela ut enkäter till lärare på olika skolor och därefter välja ut ett visst antal för djupare intervjuer. Vi märkte att när vi började diskutera de frågor vi ville ha med i vårt arbete passade inte enkätundersökning som metod, eftersom svaren blir för ytliga och vi går miste om tillfället att ställa följdfrågor. Då vi jämförde våra enkätfrågor med intervjufrågorna upptäckte vi att frågorna gick in i varandra. Vi tyckte då att det var bättre att omarbeta samtliga frågor och istället endast göra djupare intervjuer med ett antal lärare. En annan orsak till att enkät som metod valdes bort är att man med den metoden endast får ytlig information och därför passar den metoden bättre om man vill ha svar på faktafrågor (Johansson & Svedner 2006). Samtliga intervjuer gjordes på skolan förutom den första intervjun som gjordes i lärarens bostad. Anledningen till att en intervju gjordes hemma hos läraren var att hon tyckte denna plats passade henne bäst då hon var ledig. Vi har intervjuat lärarna en och en samt en intervju som gjordes parvis. En av oss ställde frågorna och den andra skrev kompletterande anteckningar. När vi gjort alla våra intervjuer så lyssnade vi tillsammans igenom alla intervjuer på bandet och skrev ner dem ordagrant. Efter det tittade vi igenom de anteckningar som samtidigt skrivits i samband med intervjun för att se om vi uppfattat allt korrekt. 19

20 3.3 Kvalitativa intervjuer I kvalitativa intervjuer använder man sig av öppna frågor och får varierade svar; man försöker förstå människors sätt att tänka och kan därför inte följa ett strikt mönster på hur frågorna ska se ut. Man ställer frågor som täcker ett helt område och som den intervjuade kan berätta fritt utifrån. Ser man sen under intervjuernas gång att man inte får så djupa svar som man hade velat ha så kan man ställa följdfrågor, och dessa kan variera från intervju till intervju. Kvalitativa intervjuer tas ofta inte på allvar då de inte ses som riktiga intervjuer utan lätt tas för att vara förstudier till kvantitativa intervjuer (Trost 1993; Johansson & Svedner 2006). Kvalitativa studier ses ofta som försök eller förstadier till kvantitativa undersökningar och således är de inga riktiga studier. Det som går att räkna och mäta är liksom bättre och enklare att förstå och därför mera tillförlitligt och mindre spekulativt (Trost 1993, s.8). Man bör redan vid första kontakten med den som ska intervjuas informera om hur intervjun kommer att gå till, vad den handlar om och vad man har för syfte med den. Man bör även här tala om ifall man har för avsikt att använda sig av något sorts hjälpmedel som t.ex. bandspelare eller annan form av inspelning. Om man ska använda sig av något sådant hjälpmedel så måste den intervjuade godkänna detta. Bandspelaren kan vara till stor hjälp under en intervju då det ofta kan vara svårt att lyssna på den som intervjuas och föra anteckningar samtidigt. (Trost 1993; Johansson & Svedner 2006) Anteckningar som inte förs under hela intervjun kan störa den som intervjuas och han kan lätt undra över vad han sagt som är intressant eller mindre intressant. Man påpekar dock att en bandspelare inte kan ersätta det intryck man får under intervjun. Man går miste om t.ex. kroppsspråk och därför är det viktigt att man direkt efter intervjun sätter sig ner och lyssnar igenom bandet (Trost 1993). Genom att använda sig av bandspelare under intervjun kan den som intervjuar koncentrera sig på den som intervjuas istället för att föra anteckningar; han kan även lyssna igenom intervjun många gånger efteråt för att höra tonfall och ordval. Bandspelaren kan även vara bra då man ska skriva ut intervjun (Trost 1993; Johansson & Svedner 2006) En nackdel med att använda sig av bandspelare är att det kan vara svårt att få den som intervjuas att öppna sig och känna sig avslappnad, men Trost (1993) menar även att de flesta glömmer av bandspelaren efter ett tag och känner sig då mer trygga med sig själva. Det kan även vara så att när man som intervjuare känner sig färdig med intervjun och stänger av bandspelaren så börjar den som intervjuas att berätta avslappnat och mer personligt. 20

21 3.4 Validitet och reliabilitet Dessa två begrepp används för att mäta hur bra en datainsamling gått. Validitet syftar på att mäta undersökningens relevans och reliabilitet syftar till att mäta tillförlitligheten. Har man god validitet och reliabilitet så kan man säga att undersökningen kan tala för andra undersökningar inom samma kontext. Dock garanterar inte hög reliabilitet hög validitet, men hög validitet å andra sidan kräver hög reliabilitet. Validitet betyder att man använder t ex rätt metod vid rätt tillfälle och reliabilitet betyder att man kan lita på sina resultat (Gunnarsson 2002). Vi anser att rätt metod för vår undersökning var att använda oss av kvalitativa intervjuer då varken enkät eller observation kunde ge oss de svar vi sökte. När man använder sig av begreppet validitet för att dokumentera en kvalitativ undersökning kan man dela upp begreppet i inre och yttre validitet. I sin tur delas inre validitet upp i kommunikativ validitet som tar upp författarnas förförståelse, bakgrund och utbildning samt deras beskrivning av datainsamlingen, urval och analys (Gunnarsson, 2002). Innan vi gjorde intervjuerna läste vi Johanssons och Svedners (2006) samt Trosts (1993) bok om kvalitativa intervjuer. Vi anser att vi har beskrivit de tre sistnämnda punkterna (datasamling, urval och analys) på ett utförligt sätt. Gunnarsson (2002) menar att den yttre validiteten visar vad författarna har kommit fram till i sin undersökning och som läsare ska man då kunna avgöra huruvida man kan förhålla sig till resultatet samt om undersökningen kan användas igen och vad man kan använda resultaten till. Under våra intervjuer använde vi oss av bandspelare för att inte gå miste om något som sades. Gunnarsson (2002) menar att reliabilitet mäter pålitligheten på teknisk utrustning och intervjuarna. Med teknisk utrustning kan avses en bandspelare och då menar han att kvaliteten på bandspelaren måste vara väldigt god så att man inte missar något ord vid återuppspelning. 3.4 Tillförlitlighet i arbetet Genom att använda oss av bandspelare under tiden som vi intervjuade så gick vi inte miste om viktiga pauser eller betoningar. Vi kunde dessutom direkt efter intervjuerna sätta oss ner och lyssna igenom bandet för att skriva ner intervjuerna i sin helhet. Detta gjorde vi för att få med 21

22 de intryck vi missat vid bandinspelningen. Givetvis skrev vi ner intervjuerna med fiktiva namn så att varken skola eller lärare ska kunna kännas igen (Trost 1993). Någonting som eventuellt hade kunnat höja trovärdigheten på vår studie är om vi hade gjort observationer av de intervjuade lärarnas lektioner i förväg för att kunna göra frågorna ännu bättre och för att eventuellt kunna avgöra om de svar lärarna ger stämmer överrens med vad som händer i klassrumssituationen. Det finns dock risker med att enstaka observationer inte ger en verklig bild av hur vardagen i klassrummet ser ut. Johansson och Svedner (2006) menar att det är bra att börja med att göra en observation för att få så bra underlag som möjligt inför intervjuerna. 3.5 Intervjufrågor De övergripande intervjufrågorna finns samlade i bilaga 2. Frågan om hur lärarnas matematikundervisning ser ut ställde vi för att vi ville få reda på hur undervisningen var upplagd och hur matematikundervisningen avspeglas i läxan. Vi frågar oss även om läxan blir laborativ/traditionell bara för att undervisningen är det. Denna fråga får oss att undra om läraren planerar läxan i samband med undervisningen eller använder sig av färdiga läxor. För att få veta detta ställde vi frågan om hur läxan som ges till eleverna planeras samt hur den sedan gås igenom. För att få veta vad lärarna har för syfte med matematikläxan frågade vi varför de har valt att ge eleverna läxa i matematik. För oss blev det naturligt att ställa följdfrågan om lärarna tror att elever som har läxa lär sig mer än de som inte har det. Vi ville även veta om föräldrarna har tid, kunskap och intresse att sätta sig ner med sina barn och hjälpa till med läxan. Därför ställde vi frågan om alla elever får hjälp med läxan av föräldrarna; om inte så undrade vi om skolorna erbjuder läxhjälp till eleverna. Frågan om huruvida eleverna känner sig stressade p.g.a. läxorna ställde vi för att vi tror att många av dagens elever har fritidsaktiviteter som tar upp en stor del av deras fritid. 22

23 4 Resultat Samtliga lärare vi har intervjuat har valt att ge läxa i matematik, huvudsakligen för att befästa den kunskap de får i skolan, men även för att föräldrarna ska bli involverade i skolans arbete. De läxor som ges är kopplade till den övriga matematikundervisningen. Resultatet redovisas med intervjufrågorna som underrubriker. 4.1 Hur ser din matematikundervisning ut? Tre av lärarna arbetar huvudsakligen med lärobok, men försöker komplettera med problemlösning, samtal och undersökningar. Alexander berättar: Vi brukar köra in matematikboken på våren så man har något att följa. Sen kan man lägga in några uppgifter emellan, men det är rätt skönt att ha en bok att följa. Fyra av de sju lärarna låter eleverna till största del jobba själva eller i par under lektionerna men då det ska introduceras nya moment så har läraren gemensam genomgång med alla elever. Dessa fyra lärare lägger också stor vikt vid det matematiska samtalet, mellan både lärare elev och elev elev. Man tränar då på matematiska ord och begrepp. En av de fyra lärarna har även valt att lämna läroboken helt och använda sig av eget material som hon under åren plockat ihop. Detta berättar Gunilla om: Jag använder mig inte av ett läromedel utan har byggt upp min undervisning själv. Den bygger mycket på att vi pratar med varandra. Diskuterar mycket matematik i hela klassen och att de arbetar två och två där de pratar med varandra. Vi har mer problemlösning, tror jag, än vad andra har. De två specialpedagoger vi intervjuat utgår från det läromedel som elevens lärare har valt att använda i klassen. Eleverna får ingen gemensam genomgång utan får hjälp enskilt eftersom de arbetar på sin egen nivå. Båda specialpedagogerna utgick från läromedlets mål och plockade ut de viktigaste bitarna och kompletterade med andra uppgifter för att underlätta för eleverna. Den sista läraren börjar varje matematiklektion med en genomgång, antingen att hela klassen löser en uppgift tillsammans eller att han går igenom nya moment. Resten av lektionstiden arbetar eleverna enskilt i matematikboken. Samtliga lärare hade, om resurserna funnits, gärna arbetat i mindre elevgrupper. Detta hade de velat för att kunna ägna mer tid åt elevernas tankegång. Så här säger Gunilla om detta: Men 23

24 framförallt skulle jag gärna vilja ha mycket färre barn så att man hade hunnit sitta ännu mera och verkligen tränga in i hur tänker du, hur tänker du och hur har det blivit här? 4.2 Varför har ni valt att ge eleverna läxa i matematik? Samtliga lärare vi intervjuat har valt att ge sina elever läxa i matematik. Alla lärare anser att läxan är till för att färdighetsträna. Med detta menar de att tiden i skolan inte räcker till för att eleverna ska hinna träna in t.ex. multiplikationstabeller och additionstabeller. Två lärare tycker även att elever som inte får gjort det de borde hinna med under lektionstid får ta hem det som läxa. En av lärarna nämner även att eleverna ska få möjlighet att fundera och undersöka saker, men också få mer tid med en vuxen. Fem av de sju lärarna menar även att läxan är till för att föräldrarna ska bli mer involverade i skolarbetet. Ingrid: Alltså, generellt tycker jag att elever ska ha läxa av tre olika anledningar; ett är ju att befästa kunskaper / / Nästa är att ta ansvar, alltså man har ganska stor ansvarsplikt som man ska lära sig i skolan och här är jättebra att träna det. Och nummer tre är att föräldrarna ska ha närmre kontakt med just vad vi håller på med i skolan och sådär. 4.3 Hur planeras läxan som ges till eleverna? Samtliga lärare ger läxor som relaterar till matematikundervisningen. Katarina menar att / / det är ju liksom aldrig något lösryckt utan det är i anknytning till något vi håller på med antingen i matematik eller i något annat. Av de sju lärarna vi intervjuat är det sex stycken som planerar läxan genom att titta på målen i kursplanen samt hur undervisningen ser ut för tillfället. På Alexanders skola har man brutit ner kursplanen till egna mål som de arbetar efter och på så sätt blir det lättare att följa kursplanen. Sex av sju lärare har valt att individualisera läxan. Dessa sex lärare varierar läxan med laborativa uppgifter och traditionella uppgifter som t.ex. uppgifter från läroboken. De laborativa uppgifterna kan bestå av att eleverna ska mäta sin säng, göra mönster, kasta en boll och räkna hur många gånger man kan kasta den innan man tappar den eller matematikspel med kortlekar och tärningar. Till detta säger Ulrika: Vi har individuella läxor. Alla kan ju inte ha samma när de är på olika nivå. Den sjunde läraren använder sig av färdiga läxor som finns till varje del i läroboken eller egna stenciler som följer undervisningen. Marcus säger Nä, det är väl bara att vi tränar vidare på sådant som vi jobbar med redan i skolan. 24

25 Fem av de sju lärarna ger läxor veckovis. De andra har valt att ha läxan till dagen efter. Gunilla formulerar sig då på följande sätt Ettorna har bara en dag på sig eftersom att man när man är så liten inte kan komma ihåg. Tvåor och treor har lite fler dagar på sig. 4.4 Hur går du igenom matematikläxan med eleverna, både före och efter? Innan läxan delas ut går samtliga lärare igenom den så att alla vet vad som ska göras och så att alla förstår. Detta gör de antingen genom att eleverna under lektionen arbetar med det som kommer att bli deras läxa eller att läraren har en genomgång i början av lektionen för att introducera nya moment som eleverna sedan får ta hem och arbeta med. När läxan lämnas in går de två specialpedagogerna igenom läxan med varje elev för sig. De övriga lärarna går igenom läxan i hela klassen, men en av de lärarna ger också eleverna möjlighet att redovisa läxan inför varandra. Katarina menar då att Ofta får de då redovisa i ett samtal där de berättar. För ofta är det ju öppna frågor och då kan det ju finnas mer än en lösning som är rätt och då kan det vara intressant för de andra med att höra hur de andra resonerat. 4.5 Får alla elever hjälp med läxan av föräldrarna? Alla lärarna uppger att eleverna får hjälp med läxan hemma, men att det finns de som inte får någon hjälp för att föräldrarna känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att hjälpa barnen. Om detta säger Marcus: Det är ju olika. Vissa får ju det och en del föräldrar tycker inte att de kan hjälpa till. Just med matte känner de så. Det är ett av få ämnen där man kan säga det med hedern i behåll. Skolorna erbjuder dessutom läxhjälp en till fyra dagar i veckan för de elever som behöver det. 4.6 Tror du att elever som har hemläxa lär sig mer än elever som inte har det? Sex av sju lärare anser att eleverna lär sig mer av sina läxor eftersom viss kunskap så som multiplikationstabeller och andra tabeller måste tränas om och om igen. Hanna hävdar att 25

26 Man får det automatiserat, befäst. Som de tidigare sagt så finns det inte tid till att göra det i skolan. En av dessa lärare menar att det beror på läxans utformning, om eleverna ska kunna lära sig mer kräver det att läxan är individuell. Endast en lärare tror sig inte veta om de lär sig mer eller inte. Alexander förklarar Det är jag inte helt säker på. Jag har inget bevis på att de lär sig mer. Jag vill ju tro det, men har inget bevis på att det är så. 4.7 Upplever du att eleverna känner sig stressade p.g.a. läxorna? Endast en lärare upplever att eleverna kan känna stress p.g.a. läxan. Gunilla säger att Idag har barnen så mycket att göra på sin fritid och ska man iväg på fotboll och andra saker så kan det bli tufft att göra läxan efteråt och man kanske inte hinner med den innan. Fem av lärarna menar att elever i de yngre åldrarna tycker att läxan är rolig och oftast vill ha mer. De yngre eleverna längtar efter läxan och blir nästan sura om de inte får någon. berättar Hanna. Vidare menar de fem lärarna att elever i t ex femman tycker att det börjar bli jobbigt med många läxor. Men läraren som undervisar i årskurs fem berättar att han pratat med eleverna under utvecklingssamtal och upplever inte att någon elev känner sig stressad p.g.a. läxorna. 26

27 5 Diskussion 5.1 Vad är lärarnas syfte med matematikläxor? Genom våra intervjuer fick vi fram att lärarna i huvudsak ger eleverna läxa i matematik för att de ska befästa kunskap. Lärarna menar att läxan är befogad för att tiden i skolan inte är tillräcklig för att hinna träna t.ex. multiplikationstabeller och additionstabeller. De menar även att läxan ger föräldrarna en inblick i skolans arbete. Både Cooper (2001) och Hellsten (1997) hävdar att läxans två främsta syften är att läxan ska ge mer träning och att föräldrarna ska få insyn i vad eleverna gör i skolan. De nämner även ansvar som ett syfte till att ge läxa. Ansvar avser att eleven får läxan gjord i tid. Endast en av de lärare vi har pratat med tog upp vikten av att eleverna ska lära sig att ta ansvar genom läxan. Cooper och Hellsten tar även upp samarbetet mellan föräldrar och barn som ytterligare ett syfte. Detta nämner även en av de lärare vi pratat med; hon menar att det är viktigt för barnen att få närmre kontakt med sina föräldrar. Cooper (2001) anser att elever i de yngre åldrarna inte lär sig mer bara för att de får hemläxa, men ju högre upp i åldrarna de kommer desto mer lär de sig av läxan. Endast en av lärarna vi pratat med ansåg sig vara osäker på om elever som får läxa lär sig mer än elever som inte får läxa. Vi undrade då varför han valt att ge eleverna läxa i matematik och han svarade att så länge ingen studie visar att elever inte lär sig mer av läxor så väljer han att ge läxor. I en enkätundersökning som Dzedina (2002) har gjort berättar flera lärare att läxorna ges rent slentrianmässigt. Det är möjligt att många lärare och föräldrar själva är uppväxta med läxa och därför automatiskt ser den som en del av undervisningen. Cooper (2001) menar att de yngre eleverna ännu inte lärt sig någon studieteknik och gynnas av lärarledd undervisning. Även Vygotskij skriver att eleverna lär sig bäst i skolan där de ständigt har en vuxen som kan utmana dem (Lindqvist 1999). Detta menar även en av lärarna som vi intervjuat; hon anser att elever i årskurs ett är för små för att kunna ta ansvar och planera sin läxläsning. Horgby (2004), Westlund (2004) och Wiklund (2001), som så många andra, beskriver läxan som ett stressmoment. Trots detta är det endast en av de lärare vi intervjuat som upplever att eleverna känner sig stressade p.g.a. läxan. Wiklund (2001) skriver att läxan kan vara 27

28 stressande dels för att eleverna kan ha för många fritidsaktiviteter, dels för att eleverna kan ha svårt att komma till ro med läxan hemma. Vi har på våra partnerskolor upplevt att lärare inte gärna lägger tid på att rätta elevernas läxa, men eleverna ska ägna sin tid efter skolan åt att göra den. 5.3 Hur relateras läxan till matematikundervisningen? Vi har genom våra intervjuer sett att de lärare som beskriver att de har en varierande undervisning, dvs. arbetar med både lärobok och laborativa metoder som t.ex. spel, också ger eleverna varierande och meningsfulla läxor. När vi skriver meningsfulla så syftar vi på att läxan ska ha anknytning till verkligheten och ge eleverna en realistisk bild av problemet. De lärare som istället bygger sin undervisning på läroboken ger ofta även läxor tagna ur denna. Vi har även sett att matematikläxan planeras utifrån den övriga matematikundervisningen. Arbetar eleverna med multiplikationstabellen i skolan så är det även den de får ta hem och träna på. Alla de lärare som vi intervjuade anser att deras läxor har någon form av anknytning till den övriga undervisningen. Vi tror att det faller sig naturligt att läxan kopplas till undervisningen, eftersom det annars inte blir någon helhet i undervisningen för eleverna. Men en läxa kan ju också ha en helt annan form för att ge ett annat perspektiv på det som tas upp i undervisningen som t. ex. om eleverna under skoltid arbetar med uppgifter i matematikboken, men får en laborativ läxa kan detta ge en annan syn på undervisningsområdet. Detta kan sedan diskuteras i klassrummet för att eleverna ska kunna utbyta tankar, utveckla sitt lärande och även för att eleverna ska känna att någon vuxen lyssnar till deras tankar (Ahlström m.fl. 2000; Malmer 2002). 5.4 Slutsatser Genom vår undersökning har vi sett att lärare i grundskolans tidigare år ger sina elever läxa i matematik. De flesta kan svara för varför de valt att göra detta och de anser oftast att eleverna måste ha läxa dels för att färdighetsträna, dels för att komma närmare sina föräldrar och lära sig att ta ansvar. Det finns även de lärare som ger läxa för att elever och föräldrar förväntar sig det. Den läraren som sa detta sa dessutom att han skulle sluta ge sina elever läxa om det fanns en studie som visade att elever med läxa inte lär sig mer än elever utan läxa. 28

29 Vi har även sett att läxan varierar beroende på hur läraren valt att undervisa sina elever. Många av de lärare vi intervjuade under arbetets gång ville gärna undervisa laborativt och gav därmed även en mer laborativ läxa. Det finns dock delar i matematiken som är svåra att undervisa i laborativt och då får eleverna helt enkelt lära sig det på traditionellt vis. Vi har under vår VFT sett att alla elever inte kan koncentrera sig under lektionerna utan istället kan behöva ta hem läxan för att göra den i lugn och ro tillsammans med en vuxen. Vi har även under arbetets gång insett att tiden i skolan inte är tillräcklig för att man ska hinna med allt man vill att eleverna ska lära sig under lektionerna. Elever lär sig olika snabbt och därför kan man inte avsätta tid i skolan till uppgifter som måste tränas in. 5.5 Egna tankar och reflektioner Genom att göra denna undersökning har vi fått en annan syn på läxans funktion och vi har ändrat vår egen uppfattning om huruvida läxan behövs eller inte. Tidigare har vi tvekat över om läxan varit till någon hjälp för eleverna eller om den bara finns där för att det ser bra ut utåt, men efter att ha gjort undersökningen har vi ändrat vår uppfattning till att läxan, om den är av rätt sort och svårighetsgrad, har stor betydelse för elevernas lärande. När vi hade intervjuat lärarna och sett att alla valt att ge eleverna läxa så började vi fundera över hur undervisningen ser ut för de elever som inte får någon läxa. Tyvärr har vi inte fått tag på några lärare som undervisar läxfritt. Men vi tycker att det hade varit intressant att intervjua lärare som valt att undervisa på det sättet. Man hade då kunnat jämföra deras undervisning med hur undervisningen ser ut för de lärare som ger läxa till eleverna. Dessutom hade man kunnat undersöka om det är någon skillnad i hur mycket eleverna lär sig beroende på om de får läxa eller inte får någon läxa. Precis som en av lärarna vi intervjuade sa så tycker vi att läxor är ett för stort ansvar för de yngre eleverna då de kan ha svårt att komma ihåg den. Men för den delen behöver man inte stryka den helt utan kan ha någon mindre läxa som eleverna får dagen innan den ska vara klar så att de inte behöver planera när de ska göra den. 29