Elevers och lärares förhållningssätt till matematikläxor, i årskurs tre och fyra
|
|
- Malin Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande och samhälle Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevers och lärares förhållningssätt till matematikläxor, i årskurs tre och fyra Students and teachers attitudes toward homework in mathematics Maja Khouani Matilda Nantin Lärarexamen 210hp Matematik och lärande Examinator: Agneta Rehn Handledare: Nanny Hartsmar
2
3 Förord Vi vill tacka de elever och lärare som har medverkat i vår undersökning. Utan er hade vi inte fått det material som vi arbetat vidare med. Vår handledare Nanny Hartsmar har under arbetets gång varit till stor hjälp och vi vill tacka henne för sitt engagemang. Vi har båda läst litteratur som vi använt oss av i arbetet. Under intervjuerna med elever och lärare har vi båda varit aktiva. Dessutom har vi under arbetets gång haft många intressanta och givande diskussioner kring matematik, matematikläxor och lärande. Vi har under arbetets gång arbetat väl tillsammans.
4
5 Sammanfattning Vårt syfte med arbetet är att titta närmre på elevers förhållningssätt till arbetet med matematikläxor och deras motivation till att vilja lära sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lärandet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet i samband med interaktion och kommunikation. Läraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsättningar utanför skolan. Vi har intervjuat elever i årskurs 3 och 4 för att få inblick i hur de tänker kring matematikläxor. Vid intervjuer med elever och lärare har semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är positiva till matematiken i skolan. Vidare kan vi även se att eleverna har skiftande uppfattningar om matematikläxor men att de tycker att de tar upp för mycket av deras tid när de hellre vill göra annat. Elevernas miljö ser olika ut när de arbetar med matematikläxan och de har därför olika förutsättningar att göra den. I vårt resultat av undersökningen kan vi inte se någon tydlig koppling mellan elevers förhållningssätt till arbetet med matematikläxor och deras motivation till matematikarbete. Nyckelord: elever årskurs tre och fyra, intervjuer, lärare, matematik, matematikläxor, motivation.
6
7 Innehållsförteckning Inledning... 9 Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång Teoretisk tolkning ur ett sociokulturellt perspektiv på litteraturen Metod och genomförande Datainsamlingsmetod Procedur Urval Reliabilitet och validitet Etiska ställningstaganden Analysmetod Resultat Vilket förhållningssätt har elever i årskurs tre och fyra samt deras lärare till matematikläxor? Hur påverkar elevernas förhållningssätt till matematikläxor deras motivation till ämnet matematik enligt eleverna och lärarna? Diskussion Vilket förhållningssätt har elever i årskurs tre och fyra samt deras lärare till matematikläxor? Hur påverkar elevernas förhållningssätt till matematikläxor deras motivation till ämnet matematik enligt eleverna och lärarna? Slutdiskussion Slutsats Förslag på vidare forskning Referenser Litteratur Elektroniska källor Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga
8
9 Inledning Läxor är nu mer än någonsin en debatt som är i hetluften och som diskuteras flitigt i olika medier. Forskare, politiker, lärare, elever och föräldrar är alla engagerade i debatten. Våra erfarenheter från skolgång och verksamhetsförlagd tid (VFT) är att elever generellt har en negativ attityd till läxor. I TV-programmet Debatt (Sveriges television, 2013) diskuterades läxans vara eller inte vara. Jan-Olof Hellsten (Sveriges television, 2013) är en av Sveriges enstaka forskare inom ämnet och menar i programmet att det inte finns någon seriös forskning som visar att hemläxor är av någon betydelse. Hellsten (Sveriges television, 2013) beskriver vidare att det är traditionen som gör att läxan fortfarande finns kvar. Hellsten är även av uppfattningen att elevernas arbete tydligt bör åtskiljas från deras fritid. Ur ett politiskt perspektiv har de olika svenska partierna skilda uppfattningar huruvida läxor bör ges till elever i grundskolan. Moderaterna är positiva till att elever får läxor. Partiet hävdar att internationellt sett skulle svenska elever halka efter kunskapsmässigt om de inte arbetade med läxor. Kristdemokraterna påstår att läxor är ett bra sätt att träna elevers studieteknik och disciplin. Partiet menar också att eleverna behöver fortsätta att nöta in vissa kunskaper utanför skolan. Vänsterpartiet anser att skolarbete ska ske under skoltid, men partiet vill dock inte gå så långt som att förbjuda läxor. Överlag är alla riksdagspartier positiva till läxor samtidigt som några partier anser att det är upp till skolan och läraren att ta ett beslut om huruvida läxor ska ges ut (Fransson och Zaccheus, 2013). Vi som blivande matematiklärare i de lägre åldrarna har i vår lärarutbildning tagit del av Trends in International Mathematics and Science Study, TIMSS 2011 (Skolverket, 2012). En rapport där svenska elevers attityder till ämnet matematik och prestationer i ämnet jämförs med elever i andra EU/OECD-länder. Rapporten visar att svenska elever i årskurs fyra har sämre resultat i ämnet matematik jämfört med genomsnittet. Rapporten visar även att elever i årskurs åtta har betydligt sämre attityder till ämnet matematik än vad elever som går i årskurs fyra har. Resultatet i TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) visar även att svenska elever värderar ämnet matematik lägre än vad andra elever internationellt sett gör. Med hänsyn till dessa resultat anser vi som blivande lärare att det skulle vara relevant att undersöka elevers 9
10 förhållningssätt till matematikläxor och hur det kan påverka elevers motivation att vilja lära sig. Vi anser att det är viktigt att elever har en bra attityd och förhållningssätt för att känna sig motiverade att vilja lära sig matematik. Enligt Hannula (2005) har känslor en stor påverkan för motivation. Är känslorna positiva eller negativa blir situationen motiverande eller inte. Vi tolkar det som att har eleverna en positiv inställning till matematik ökar deras motivation för ämnet. Forskning av Cooper, Greathouse, Lindsay, Nye (1998) och Hattie (2012) visar inte på något stort samband mellan läxor och elevers prestationer. I Hatties (2012) undersökning jämför han olika studier som visar på vilka faktorer som påverkar elevers prestationer och lärande. Hattie (2012) menar att läxarbetet först kommer på en 88:e plats av de 138 faktorer som mätts som påverkar elevers lärande. I läroplanen, Lgr 11, står det att utbildningen ska vara likvärdig och att man ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov (Skolverket, 2011, s. 8). Vi som blivande lärare anser utifrån ett sociokulturellt perspektiv att det är svårt att få elevers utbildning likvärdig när en del av skolarbetet bedrivs efter skoltid. Elevers förutsättningar och lärandesituation i hemmet är väldigt olika. Läraren har en viktig roll för elevers lärandeprocess där eleven behöver utmanas, interagera och kommunicera med andra (Säljö, 2000). 10
11 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med undersökningen är att vi som blivande lärare ska få insyn i elevernas förhållningsätt till matematikläxor. Vi vill även få en bättre förståelse för om och hur matematikläxor påverkar elevers motivation att vilja lära sig matematik. Frågeställningar Vilket förhållningssätt har elever i årskurs tre och fyra samt deras lärare till matematikläxor? Hur påverkar elevernas förhållningssätt till matematikläxor deras motivation till ämnet matematik enligt eleverna och lärarna? 11
12 Litteraturgenomgång Forskning om läxor kommer här att presenteras tillsammans med teori. Definition av begreppet läxa och läxans roll i läroplanen kommer att presenteras. Här nedan presenteras tidigare forskning som senare kopplas till vår undersökning. Definition av begreppet läxa Det finns flera olika definitioner av begreppet läxa. Cooper, Robinson och Patall (2008) definierar läxa med hjälp av Coopers (1989) definition av läxa som en uppgift från lärare till elev som ska arbetas med efter skoltid. En annan liknande definition är Hellstens (2000) där han definierar en läxa som det arbete som inte sker på lektionstid (Hellsten, 2000, s. 120). Westlund (2004) definierar vidare läxor med hjälp av elevers beskrivningar som en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv (Westlund, 2004, s. 78). Vi konstaterar att det inte finns någon enig definition av begreppet läxor, utan att den varierar från forskare till forskare. Vi kommer i fortsättningen att utgå från delar av Coopers (1989) och Hellstens (2000) definition av läxor, det vill säga att läxor är det arbete som eleven får av läraren och som eleven inte arbetar med på lektionstid. Läxor i läroplanen Läxor har i tidigare utgåvor nämnts i läroplanen men sedan 1994 går det inte att finna något stöd för läxor i läroplanen. I Lgr 62 (Svensk författningssamling, 1962) och Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1973) nämns läxor som hemuppgifter men förespråkas inte. Skolarbetet bör och skall utföras i största mån under skoltid. I Lgr 80 benämns läxor till eleverna som en del av skolans arbetssätt (Skolöverstyrelsen, 1980, s. 50). Läxor har genom Lgr 80 (Skolöverstyrelsen, 1980) fått en mer framträdande roll i läroplanen. Begreppet läxa nämns inte överhuvudtaget i Lpo 94(Skolverket, 2006) och Lgr 11 (Skolverket 2011). 12
13 Läxans variation Cooper, Robinson och Patall (2006), Coutts (2004) och Corno (1996) beskriver att läxor kan variera allt i från ämne, storlek, syfte och under hur lång tid eleverna ska arbeta med läxan samt i vilken social miljö läxan arbetas med. Vidare beskriver de att läxan är väldigt komplex. Coutts (2004) menar att alla dessa faktorer kan länkas till vilka attityder eleverna får gentemot läxan. Ramdass och Zimmerman (2011) anser vidare att för att en bra attityd till skolan och att vilja lära sig ska framkallas bör en läxa vara kort och lätt att förstå. Coutts (2004) hävdar att en anledning till att lärare ger ut läxor är att lärare känner att kunskapsmålen i läroplanen är stora och svåra att hinna med. Det finns de lärare som ger läxor till de elever som inte hinner med vad som ska göras på lektionerna. Coutts (2004) beskriver att de elever som får läxa efter att inte skolarbetet blivit klart i skolan kan känna sig straffade. Coutts (2004), men även Ramdass och Zimmerman (2011), anser att läraren ska vara tydlig med sitt mål med läxan. Om läxans syfte är att eleven ska kunna göra den utan att bli påmind måste läraren enligt Coutts (2004) vara tydlig med det. Positiva effekter med läxarbete Cooper, Robinson och Patall (2006) delar in de positiva effekterna av läxarbete i fyra delar. Det omedelbara lärandet, det långsiktiga akademiska, det icke-akademiska och fördelar för föräldrar och familj. De menar vidare att det omedelbara lärandet rymmer en större förståelse i ämnet, kritiskt tänkande, behandling av information samt uppfyllandet av kursplanen. Den långsiktiga akademiska fördelen med läxor är att elever får en bättre inställning till skolan och att elever får en bättre studieteknik. Hellsten (1997) är kritisk till att elever ska tränas i att arbeta med läxor i de tidiga skolåren för att de senare i högre årskurser kommer dra nytta av att ha arbetat med läxor. Hellsten (1997) drar paralleller till yrkeslivet där det inte skulle anses vara en godtagbar arbetsform. Trots att prestationerna inte ökar anser Cooper m.fl. (2006) att elever i de lägre stadierna bör arbeta med läxor i en halv till två timmar i veckan. Vidare beskriver de att de icke-akademiska delarna innehåller större självdisciplin, bättre tidsorganisation och mer självständig problemlösnings förmåga. I fördelarna för familjelivet ses föräldrarnas involvering i skolarbetet och elevernas medvetenhet om kopplingen mellan 13
14 hemmet och skolan. Enligt Bempechat (2004) kan föräldrars engagemang i läxarbetet främja utvecklingen av strategier som behandlar elevens målsättning, planering, lyhördhet men även vilket ansvar eleven tar. Dessa strategier är nödvändiga för eleven för att kunna färdigställa läxor men dessutom viktiga för elevens övergripande skolprestationer. Trautwein m.fl. (2009) och Corno (2000) anser att, för att läxor ska ha en positiv påverkan på elevers lärande och vara effektiva, bör eleven vara motiverad för att färdigställa läxan och känna positiva känslor under tiden som de arbetar med den. Corno (2000) menar att under rätta omständigheter kring elevens läxarbete kan eleven känna en viss tillfredsställelse när de är färdiga med läxan. Eleverna är medvetna om att de lagt ner tid på läxan och när läxan är klar får de en positiv känsla som elev. Omständigheterna omkring läxarbetet är enligt Corno (2000) viktigt för elevers attityd gentemot skolan. Negativa effekter med läxarbete Cooper, Lindsay, Nye och Greathouse (1998) anser att när elever har för mycket läxor blir eleverna lätt uttråkade och prestationen minskar. Cooper m.fl. (1998) kom i sin studie fram till att sambandet mellan tiden elever i årskurs två och fyra lägger ner på läxor och deras resultat på prov var nästintill obefintligt. För samma elever visade sig sambandet mellan tid lagd på läxor och elevernas prestationer utifrån betyg, vara negativt. Resultatet visade enligt lärares uppfattningar att lärare ger fler läxor till elever i klasser som presterar sämre på standardiserade tester. Cooper m.fl. (1998) uttrycker att det mest intressanta med deras resultat är att för elever i de lägre årskurserna får mängden läxor betydelse för attityden gentemot läxor. Cooper, Jackson, Nye och Lindsay (2001) bekräftar att läxarbete gynnar äldre elever mer än yngre elever. De beskriver detta utifrån att äldre elever är bättre på att ignorera irrelevant information och distraktioner i deras hemmiljö. Detta är enligt Cooper m.fl. (2001) en av orsakerna till att äldre elever gynnas mer av läxarbete men även att äldre elever har en bättre studievana jämfört med yngre elever. Hellsten (2000) hänvisar till Folkhälsoinstitutet när han säger att stressrelaterade symtom som trötthet och huvudvärk ökar stadigt hos elever i grundskolan. Han menar att det är svårt för 14
15 lärare att se vilka elever som har symtomen men att vi ändå vet att elever lider av dem. Westlund (2004) anser också att en koppling kan göras mellan läxor och stress hos elever. Hellsten (2000) frågar sig själv hur arbetsbelastningen kan göras mindre för eleverna. Enligt Coutts (2004) upplever elever att läxarbetet tar upp för mycket tid av deras fritid. Elever upplever att de får för lite tid över till andra aktiviteter som de själva vill syssla med samt tid över för att umgås med vänner. Även Westlund (2004) bekräftar att läxor kan konkurrera ut det sociala livet eleverna har där de kan umgås med vänner och sin familj. Westlund (2004) hävdar att flertalet vuxna däribland forskare utgår ifrån att läxarbete medför positiva effekter. Hon betonar dock de olika negativa effekterna exempelvis att elevers möjligheter att arbeta med läxor i hemmet skiljer sig åt beroende på vilka resurser som finns till godo. Westlund (2004) menar att elevers läxarbete är ett ensamarbete och inte ett gemensamt arbete. Hon beskriver utifrån Wentzels och Balldins forskning att elever upplever att lärandet ökar när eleverna arbetar tillsammans med kamrater. Interaktion och kommunikation under läxarbetet Cooper, Robinson och Patall (2008) är av uppfattningen att elever som har svårt med matematik oftare söker hjälp hos sina föräldrar eller att deras lärare ber föräldrarna att hjälpa sina barn. Lange och Meaney (2011) menar på liknande sätt att det är speciellt de elever som behöver hjälp och har svårt med matematiken i skolan som lättare stöter på problem när de arbetar med matematikläxan. De anser att elever kan ha väldigt olika upplevelser i arbetet kring matematikläxor och att matematikläxorna kan framkalla känslomässiga och matematiska trauman för vissa elever. Lange och Meaney (2011) hävdar att trauman som skapats i sin tur kan ha en negativ effekt för lärandet i skolan. Vidare menar de att trauman kan uppstå när eleven inte kan lösa uppgifterna och förvärras om föräldrarna förklarar på ett motsägelsefullt sätt jämförelsevis med skolan. Även Cooper m.fl. (2008) anser att om föräldrar använder sig av andra metoder än de som använts i skolan kan det få till följd att matematikinlärningen förvärras. Vidare menar de att en anledning till att föräldrar har svårt att hjälpa sina barn med matematikläxor är att de inte har arbetat med liknande uppgifter på länge. Om läraren engagerar föräldrarna i matematikläxan anser Cooper m.fl. (2008) att läraren bör vara säker på att föräldrarna har den kompetens som krävs. Cooper, Jackson, Nye och Lindsay (2001) visar i sin undersökning på ett samband mellan elevers och föräldrars 15
16 attityd gentemot läxor, där förälderns attityd gentemot läxan förs över till barnet vid arbetet med läxan. Bempechat (2004) och Hellsten (1997) menar att elever har olika förutsättningar att klara av att göra läxan. Bempechat (2004) anser att elevers möjlighet att få hjälp hemma med läxan beror mycket på hur deras föräldrars arbetsliv ser ut. Hon är av uppfattningen att det vore bra att minimera läxans storlek eller ta bort den helt eftersom elevers förutsättningar utanför skolan är olika. Bempechat (2004) anser att det är viktigt att lärare och föräldrar tror på elevens förmåga speciellt när de stöter på motgångar. Hon menar även att motgångar och oklarheter är en del av lärandeprocessen. Bempechat (2004) beskriver att elever behöver utmanas av en vuxen för att utveckla kunskaper. Hellsten (2000) betonar att elever har fritidsaktiviteter efter skolan och det plus deras motivation påverkar möjligheten att klara av läxarbetet. Hellsten (1997) anser att elevers läxor inte enbart påverkar eleverna själva utan även deras familj och miljön runt omkring dem. Han påstår att läxorna tydligt visar en skillnad mellan skolan och de flesta arbetsplatser eftersom elever ofta behöver ta med sig sitt arbete hem. Elever ser läxan som förlängd skoltid enligt Hellsten (1997). Motivation Hannula (2005) menar att motivation bygger på beteende som kontrollerar känslor. Han anser även att känslor är den tydligaste länken till motivation, om antingen positiva eller negativa känslor uttrycks blir situationen motiverande eller inte. Även Pekrun m.fl. (2002) menar att resultatet från deras undersökning visar på att elevers känslor i akademiska situationer är sammankopplade med deras motivation. Enligt Coutts (2004) tycker de flesta elever som börjar skolan att läxan är spännande. Efter en tid när eleverna kommit in i arbetet blir deras inställningar mer negativa. Coutts (2004) menar att om vi som lärare vill att eleverna ska bli motiverade att lära sig och att färdigställa läxan är det av betydelse att uppgiften i sig värderas och ses som intressant och engagerande. 16
17 Elevers reflektioner om läxarbete Hellsten (2000) hävdar att elever ofta ser läxan som en arbetsuppgift som ska utföras (s. 191) och att de inte reflekterar och ifrågasätter läxan. Han förklarar även att det finns de elever som ser läxan som att den kan möjliggöra elevens självförverkligande. Westlund (2004) anser till skillnad från Hellsten (2000) att elever i hög grad har tankar om läxor och inte ser den som självklar. Teoretisk tolkning ur ett sociokulturellt perspektiv på litteraturen Vi har valt att koppla litteraturen som finns presenterad tidigare i litteraturgenomgången till Säljös (2000) och Dysthes (1996) beskrivningar av det sociokulturella perspektivet på lärande. Vi har tittat närmare på den litteratur som vi anser kan kopplas till hur lärande och kunskap utvecklas ur ett sociokulturellt perspektiv. Enligt Säljö (2000) är Vygotskij en förgrundsfigur till det sociokulturella perspektivet. Vygotskij menade att det finns en utvecklingszon från det en individ kan göra på egen hand till de den kan göra med handledning från en vuxen eller ett annat barn. Människor tar ofta hjälp av en mer kapabel person när vi försöker lösa ett svårlöst problem. Säljö (2000) beskriver även att för att lära sig nya kunskaper använder sig människan av de kunskaper och erfarenheter de redan har för att bygga nya kunskaper. Vygotskij ansåg menar Säljö (2000) att läraren har en central roll i lärandeprocessen i undervisningen. Westlunds (2004) forskning visar att elever arbetar med läxor i ensamhet och sällan i gemenskap med andra. Dysthe (1996) beskriver att det är viktigt att eleven inte arbetar ensam för att eleven ska kunna utvecklas inom utvecklingszonen. Om eleven arbetar mycket på egen hand kan elevens möjlighet att utvecklas i samband med inlärningen avstanna. Bempechat (2004) anser att elever har olika förutsättningar att klara av att göra läxan och att deras möjlighet att få hjälp skiljer sig åt. Säljö (2000) betonar vikten av interaktion och kommunikation för lärandet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det är genom interaktionen och kommunikationen som människan kan tillägna sig kunskaper och färdigheter. 17
18 Lange och Meaney (2011) och Cooper m.fl. (2008) hävdar att föräldrar kan ha svårt att ge elever den hjälp de behöver i samband med läxarbetet. Säljö (2011) menar att det är betydelsefullt för elevens lärande att inte endast få hjälp med de rätta svaren på olika frågor. Säljö (2011) anser vidare att det inte räcker att eleven diskuterar, det är även viktigt att eleven utmanas av bra och relevanta frågor för att skapa lärande. Bempechat (2004) anser även hon att elever behöver utmanas för att gynna lärandet. Ramdass och Zimmerman (2011) samt Coutts (2004) anser att det är betydelsefullt att läraren är tydlig med sitt mål med läxan. Enligt Dysthe (1996) betonade Vygotskij inte bara vikten av att elever känner till målet med aktiviteten utan också elevernas delaktighet i att sätta upp mål för skolarbetet. Westlund (2004) anser att gränsen mellan dagens skola och elevens fritid mer och mer jämnas ut. Hon kopplar sambandet till vad Vygotskij menade om att skolan inte kommer att finnas i endast en byggnad utan att lärandet kommer att ske överallt. Säljö (2000) menar att barn lär i fler miljöer än i skolan och att barnen inte kan undvika att lära även utanför den. Barn lär och utvecklas i miljöer där de kan interagera med andra. Detta analyserar även Säljö (2000) där han menar att från ett sociokulturellt perspektiv går det inte att låta bli att lära utan det är frågan om vad vi lär oss när vi befinner oss i olika situationer. Cooper, Robinson och Patall (2006), Coutts (2004) och Corno (1996) hävdar att den sociala miljön varierar för elever. Enligt Säljö (2011) lär vi oss i olika sociala miljöer där vi påverkas av både fysiska och mentala redskap vilka benämns inom det sociokulturella perspektivet som artefakter. I redskapen finns lagrade kunskaper från långt tillbaka i tiden. Säljö (2011) menar att eleven kan ta del av kunskap när eleven för samtal och argumenterar. 18
19 Metod och genomförande I det här avsnittet presenterar vi hur vi har samlat in våra data, hur vi gått tillväga, vilket urvalet är och analysmetod. Datainsamlingsmetod Med hänsyn till våra forskningsfrågor och syftet med undersökningen är den kvalitativa metoden den mest passande enligt Larsen (2012). Med tanke på att vi vill ta reda på ickesiffermässiga egenskaper (Larsen, 2012, s. 22) hos eleverna har vi valt kvalitativ metod. I undersökningen intervjuade vi elever och lärare med hjälp av kvalitativa intervjuer där frågeområdet var bestämt. Bryman (2008) beskriver att kvalitativ intervju används för att erhålla ett uttömmande svar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick ifrån en intervjuguide, se bilaga 1 och 2. Vi har valt semistrukturerad intervju för att intervjuerna ska vara flexibla och att eleverna ska kunna utforma sina svar som de själva vill och för att vi således kan ställa följdfrågor som kopplar tillbaka till vad eleven berättat. Ibland förekom det att vi ställde andra frågor som inte fanns med i intervjuguiden (Bryman, 2008). Med den kvalitativa metoden blir svaren mer detaljerade jämfört med den kvantitativa metoden, enkät. Enkätundersökning hade varit ett alternativ till intervju som metod om vi hade velat ha ett bredare urval. I en enkätundersökning är det lättare att intervjupersonen väljer att inte svara på de frågor som upplevs besvärliga eller oväsentliga. Med öppna frågor kan eleverna svara som de vill men skulle samtidigt kräva större motivation gentemot slutna frågor. Slutna frågor hade gett en mindre frihet huruvida svarsalternativen kan se ut. Vid användning av enkäter kan inte följdfrågor ställas (Bryman, 2008). Nackdelen med den kvalitativa undersökningen är att det är svårt att generalisera. En annan nackdel är att det kan bli mycket material att bearbeta när svaren jämförs med varandra (Larsen, 2012). I vår undersökning ser vi dock inte det som någon nackdel när vi intervjuat totalt 16 elever och två lärare, uppdelade på två olika skolor i årskurs tre och fyra. 19
20 Procedur Vi inledde vår undersökning med att kontakta två lärare som vi tidigare varit i kontakt med på två olika skolor. Vi informerade dem om vårt examensarbete och inom vilket område vi skriver om. Vi delade ut samtyckesblanketter, se bilaga 3, till eleverna i klassen för att deras föräldrar skulle kunna godkänna att de medverkar i undersökningen. När vi sedan kom ut för att göra de första intervjuerna i den första klassen, hade åtta av eleverna i klassen lämnat tillbaka samtyckesblanketten. Vi genomförde intervjuer med de åtta eleverna. Därefter intervjuade vi läraren. Elev och lärarintervjuerna utfördes individuellt och de tog plats i ett separat rum för att intervjupersonen skulle känna sig säker på att ingen obehörig hörde vad som sades. Elevintervjuerna tog cirka minuter vardera, lärarintervjuerna tog cirka minuter. Intervjuerna spelades in för att allting som sades under intervjun skulle fångas upp och för att vi senare skulle kunna lyssna på intervjun fler gånger. Under intervjuerna förde medhjälparen till intervjuaren löpande anteckningar. När intervjuerna var klara på första skolan följde samma procedur på den andra skolan med de andra eleverna och lärare. Även i denna klass hade åtta elever lämnat in samtyckesblanketten. När intervjuerna med eleverna och läraren var klara, transkriberade vi dem och skrev rent våra anteckningar från intervjuerna, vi var båda delaktiga i den här processen. Urval Eleverna som deltog i undersökningen har vi valt ut för att vi ansåg dem lämpade för våra forskningsfrågor. Vi har valt dessa elever för att vi vet att de får matematikläxor. Eftersom vi kommer att vara behöriga lärare från årskurs 1-6 och årskurserna 3 och 4 ligger i mitten av spannet passar eleverna enligt oss bra som representanter. Eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs tre och fyra i två olika skolor i södra Sverige. Skolorna eleverna går i ligger båda i städer. Den ena skolan är en F-5 skola och den andra skolan är en F-9 skola. Båda skolorna ligger i övre medelklassområden och är omgivna av parker och grönområden. I de representerade skolorna är flertalet av eleverna födda och uppväxta i Sverige. Det finns ett 20
21 fåtal elever som har utländsk bakgrund. Övervägande delen av eleverna har föräldrar som är högutbildade. Enligt oss är skolorna väldigt lika när man ser till elevernas bakgrund. Både pojkar och flickor finns representerade i urvalet. Vi har valt att intervjua lärarna till eleverna för att kunna koppla samman elevsvaren med lärarnas svar. Lärarna i respektive klass blev ombedda av oss att dela ut samtyckesblanketter till eleverna som vi utformat. När vi kom till respektive skola visade det sig att det var åtta i respektive klass som hade tagit med sig blanketten tillbaka till skolan med förälders underskrift. Det var dessa elever vi hade möjlighet att intervjua. För att eleverna skulle känna sig trygga med intervjusituationen valde vi att intervjua elever som har en relation till intervjuaren eftersom vi vill att eleverna skulle uttrycka sina tankar och uppfattningar kring matematikläxor. Enligt Doverborg och Pramling (1999) finns det en stor fördel med att ha en relation till eleverna som intervjuas, eftersom eleverna lättare känner att de kan uttrycka sina tankar i intervjusituationen. Larsen (2012) anser dock att en brist med urvalet är att intervjupersonen inte alltid är sanningsenlig utan ger de svar som de tror behagar intervjuaren. Vi anser trots detta att eftersom vår undersökning vill ta reda på elevers tankar och uppfattningar att det är viktigt att eleverna känner sig trygga i situationen. Reliabilitet och validitet För att öka validiteten med intervjuerna bestämde vi oss för att åka tillbaka och intervjua de åtta elever som stod för mättnaden i svaren igen. Vi hade sett när vi började se över materialet från intervjuerna att vi behövde göra en så kallad respondentvalidering (Bryman, 2008). Eleverna behövde bekräfta vad de hade berättat under intervjuerna och även i vissa fall förtydliga sina svar. Vi kunde även ställa frågorna på flera olika sätt för att eleverna skulle få möjlighet att utveckla sina svar vidare. Larsen (2012) menar att en fördel med kvalitativa metoder är möjligheten att ändra enskilda delar för att öka validiteten under arbetets gång. Larsen (2012) menar att intervjupersonen vid intervjusituationen, i det här fallet eleven, kan bli påverkad av situationen och intervjuaren och utfallet blir då endast relevant där just då (s. 81). Skulle situationen varit en annan finns möjligheten att ett annat svar hade erhållits. Genom att vi återvände och intervjuade eleverna ytterligare en gång fick de möjlighet att bekräfta sina svar och utveckla det som behövdes. Vi har använt oss av diktafon för 21
22 inspelning av intervjuer, ljudkvalitén var mycket god och pålitligheten av vårt resultat stärks. För att öka validiteten har vi gjort en noggrann beskrivning av hur vi samlat in vårt material och även beskrivit urvalet i detalj. För att öka reliabiliteten har vi båda varit delaktiga renskrivit och kontrollerat intervjumaterialet vid transkriberingen. För att inte intervjudata skulle förväxlas har vi noggrant sparat filerna som separata dokument med både elevens namn och det nummer som nämns i resultatet. Larsen (2012) menar att om fler personer är delaktiga under arbetets gång ökar validiteten. Etiska ställningstaganden I vår undersökning har vi tagit hänsyn till de forskningsetiska regler som antagits av Vetenskapsrådet (2002). De regler som vi beaktat är kraven om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Vi har utformat en samtyckesblankett, se bilaga 2, som delats ut till eleverna i de klasser som varit med i undersökningen. Föräldrarna till eleverna och eleverna själva har tagit ställning till om de vill vara med i undersökningen. Vi informerade i blanketten om vad undersökningen skulle komma att handla om och hur vi skulle behandla insamlingen av uppgifter. Lärarna har i arbetet fått fiktiva namn. Analysmetod När vi samlat in och transkriberat vårt intervjumaterial började vi med att se över likheter och skillnader i svaren till de olika frågorna från elevintervjuerna. Vi valde att titta på en fråga i taget av de vi ställt till eleverna och delade in svaren i olika kategorier. När vi fått en överblick av materialet från de intervjuer vi gjort ansåg vi att en mättnad uppstått. Mättnad uppstår när elevernas svar stämmer överens med vad som redan kommit fram och tidigare kategoriserats (Bryman, 2008). Av de 16 elever som vi intervjuade var åtta elevers svar representativa för hela undersökningsgruppen varav fyra från respektive skola. När vi fått en god överblick av vårt resultat kopplade vi det till relevant litteratur. Vi transkriberade och granskade därefter svaren från lärarintervjuerna. I lärarintervjuerna valde vi att redovisa svaren efter frågorna i intervjuguiden. Svaren från intervjuerna med lärarna kopplade vi sedan till elevernas svar och relevant litteratur. 22
23 Resultat Vi har utgått ifrån våra forskningsfrågor när vi presenterar resultatet. Vi har under dessa frågor valt att dela upp resultatet från elevintervjuerna efter olika kategorier. Resultatet från lärarintervjuerna har vi valt att presentera efter den fråga vi har ställt till läraren. Eftersom svaren eleverna och lärarna gav under intervjuerna inte skiljde sig åt beroende på skola kommer vi inte i resultatredovisningen separera skolorna från varandra. Eleverna från F-5 skolan benämns som elev 1-4 och deras lärare benämns som Alma. Eleverna som går i F-9 skolan benämns som elev 5-8 och deras lärare som Bertil. Namnen på lärarna är fiktiva. Vilket förhållningssätt har elever i årskurs tre och fyra samt deras lärare till matematikläxor? För att besvara forskningsfrågan har vi valt att ställa ett antal frågor till elever och deras lärare. De frågor vi ställt till eleverna och lärarna har vi valt att presentera som rubriker och därefter har vi kategoriserat deras svar. Under varje elevfråga finns det dock ett fåtal elevers svar som inte finns representerade under en rubrik. Vi har valt att först presentera elevernas svar därefter lärarnas. Vad har du för tankar om matematikläxan? Här presenteras resultatet av elevernas svar på frågan i tre olika kategorier. Snabbt få matematikläxan överstökad för att få mer fritid Eleverna berättar att de vill göra matematikläxan klar snabbt. Många elever berättar att de arbetar med matematikläxan direkt när de kommer hem från skolan. Elev 7 beskriver att han vill göra matematikläxan klar snabbt för att sedan slipper jag den och att han då kan göra något annat sen och inte behöver tänka på läxan. Elev 3 berättar att han vill göra klart 23
24 matematikläxan snabbt för att om jag inte gör min läxa till på tisdagen så måste jag göra två läxor i morgon. Många elever tar upp tidsaspekten och att de har mycket de måste hinna med efter skolan såsom läxor i deras hemspråk och fritidsaktiviteter. Elev 3 berättar att han sammanlagt har sex läxor under en vecka och att han därför inte har möjlighet att vänta med att göra matematikläxan. Elev 1 instämmer med vad elev 3 säger om att läxorna hopar sig när hon inte gör matematikläxan på en gång när hon fått den. Elev 1 berättar att det då känns stressande. Elev 5 och 8 uttrycker sig med ord som Skönt! respektive Äntligen! när de är klara med läxan. Flera elever beskriver det som att deras fritid blir påverkad av läxarbetet och att de hellre hade gjort något annat. Elev 8 beskriver det som att jag kunde lika gärna vara ute och leka med en kompis. Elev 5 uttrycker att det finns så mycket andra grejer att göra på helgen. Elev 2, elev 6 och elev 8 säger även att det är skönt när matematikläxan är gjord och att det då bara är en hel vecka kvar till nästa och elev 2 berättar att han då har fri tid. Orkar inte! Under intervjuerna svarar några elever att de inte orkar göra matematikläxan. Elev 5 respektive 8 förklarar varför de inte orkar göra matematikläxan för att den är meningslös och tycker att den är lätt och onödig. Roligt och enkelt Vid intervjuerna berättar elever att de tycker att matematikläxan är enkel. Elev 3 anser att han vet precis vad han ska göra med matematikläxan för att klassen tidigare gått igenom den noggrant. Vidare tycker han att matematikläxan inte innefattar några svåra tal. Elev 7 säger att jag räknar bara för att bli klar snabbt, jag tycker det är väldigt enkelt och roligt.. Elev 5 beskriver att hemma kan jag koncentrera mig lite bättre, då är det roligt hon beskriver att det som är roligt är att hon kan matematiken mycket bättre när hon kan koncentrera sig. Hur ser situationen ut runt omkring dig när du arbetar med matematikläxan? Elevernas miljö skiljer sig åt när de arbetar med matematikläxan. Nedan har vi delat upp de olika situationerna i två kategorier. 24
25 Hjälp med matematikläxan Elev 4 berättar att det är enklare att göra läxorna när mamma är hemma, då hon kan hjälpa honom med matematikläxan. Eleven berättar även att hans mamma ibland inte förstår hur matematikläxan ska räknas ut och att han behöver sin pappas hjälp. Elev 2 vittnar om att hans mamma inte heller kan klura ut uppgifter som han får i matematikläxa och att de kallar på hans äldre bror. Oftast kan brodern hjälpa honom men inte alltid. Eleven berättar att det känns jobbigt när han inte får den hjälp som han behöver och att han får sitta väldigt länge med matematikläxan och försöka själv. Elev 7 beskriver att han gör läxan på läxhjälpen för att han inte hinner senare på grund av aktiviteter. Elev 2 arbetar ibland med matematikläxan hos en kamrat. Han berättar att de hjälper varandra med hur de kan tänka och att det känns bra att arbeta tillsammans med en kamrat. Arbeta med matematikläxan på egen hand Elev 6 beskriver att hon oftast kan läxan själv men får hjälp av sina syskon när inte hennes föräldrar är hemma. Syskonen hjälper henne med att förklara lite kortfattat för att de spelar ett spel som de inte kan avsluta. Hon föredrar att ha sina föräldrar hemma när hon arbetar med läxan och får oftast den hjälp hon behöver, men ibland kan de inte. Hon menar på att om man fastnar på ett tal och behöver hjälp och de inte är hemma, så glömmer man talet tills de kommer hem. Elev 7 arbetar ibland hemma med matematikläxan när föräldrarna inte är hemma. Får han problem med matematikläxan sparar han det tills någon förälder är hemma. Hur ser dina elevers matematikläxa ut? Alma ger sina elever matematikläxa varje vecka. När eleverna får sin matematikläxa har de en noggrann genomgång av läxan gemensamt. Eleverna har en särskild läxbok i matematik med uppgifter som eleverna tidigare arbetat med på lektionerna. Alma betonar att elevernas matematikläxa alltid innefattar sådant som de arbetat med i klassen. Bertil ger sina elever matematikläxa i form av beting. Alla elever i klassen får samma sidor som de ska arbeta med under veckans lektioner. Bertil berättar att han anpassar och justerar 25
26 betinget efter elevernas förmåga. De elever som inte hinner färdigställa arbetet på lektionerna ska arbeta klart med sidorna i matematikboken efter skoltid. Vidare menar han att eleverna blir hjälpta av att ha tydliga mål uppsatta för vad de ska hinna med under lektionen och under veckan. Bertil menar också att han aldrig ger ut matematikläxor i form av experiment eller där eleverna exempelvis ska mäta ett föremål och där en förälder behöver delta. Vilket ansvar får eleven ta i samband med matematikläxan? Alma menar att målet är att eleverna ska klara av matematikläxan på egen hand och att den alltid består av uppgifter som de arbetat och diskuterat i klassen. Hon menar att eleverna ska vända sig till henne om det är något i matematikläxan som de inte förstår och att de då går igenom den och hjälps åt. Alma menar vidare att många barn kommer och ber om hjälp. Bertil menar att eleverna i hans klass får ta fullt ansvar i samband med matematikläxan. De ska vara klara med matematikläxan till utsatt dag. Vilka elever anser du gynnas av matematikläxor? Alma hoppas och tror att det är en fördel för alla barn att arbeta med matematikläxor. Hon menar vidare att om hon inte ansett att alla elever gynnas skulle hon inte ge matematikläxor till sina elever. Bertil menar att det framförallt är de elever som inte får gjort tillräckligt mycket i skolan som drar fördel av läxarbetet. Det är enligt honom speciellt de elever som har svårt att koncentrera sig och komma i gång på lektionerna som gynnas av matematikläxorna. Eleverna kan då arbeta vidare med uppgifterna hemma. 26
27 Finns det någon läxhjälp på skolan? Alma berättar att det inte finns någon läxhjälp på skolan. Hon menar dock att om eleverna tycker att matematikläxan är svår kan de få sitta kvar i klassrummet efter skoltid och att hon då hjälper dem. Bertil berättar att eleverna självvalt får sitta och arbeta med sina läxor på måndagseftermiddagar under tiden han planerar. Han sitter i klassrummet och eleverna har möjlighet att göra matematikläxan samtidigt som de har tillgång till läraren om de behöver hjälp. Bertil berättar att första gången efter att han infört läxhjälp var det bara tre elever som valde att arbeta på läxhjälptiden och att det var de elever som behöver mycket hjälp. Andra gången var det nio elever och han menar att de bara blir fler och fler. Hur påverkar elevernas förhållningssätt till matematikläxor deras motivation till ämnet matematik enligt eleverna och lärarna? För att besvara forskningsfrågan har vi valt att ställa ett antal frågor till elever och deras lärare. De frågor vi ställt till eleverna och lärarna har vi valt att presentera som rubriker och därefter har vi kategoriserat deras svar. Under varje elevfråga finns det dock ett fåtal elevers svar som inte finns representerade under en rubrik. Vi har valt att först presentera elevernas svar därefter lärarnas. Vad tycker du om matematiken i skolan? Vi kan urskilja två olika kategorier hur elever tänker om matematiken i skolan. Den ena kategorin är att matematiken i skolan är bra och enkel och den andra kategorin är att matematiken i skolan är svår. 27
28 Matematiken i skolan är bra, rolig och enkel Resultatet av intervjun visar på att elever uppfattar matematiken i skolan som bra, rolig och enkel. Elev 3 menar att det är tråkigt när matematikläxan består av svåra tal och att det då känns lite konstigt. Roligt är det när uppgifterna inte är för svåra och är motsatsen till tråkigt. Många elever uttrycker sig ungefär på samma sätt när matematiken är rolig, att den inte är för svår och inte för lätt, utan någonstans mitt emellan. Elev 1 påstod att om matematik inte skulle finnas då skulle det vara ganska tråkigt. Matteboken är inte hur lätt som helst och den är inte hur svårt som helst. Det är mitt i mellan. Då känns det bra. Eleven tillägger att matematiken är tråkig när hon inte förstår den. Elev 4 berättar att lektionerna inte endast går ut på att räkna tal utan att de också pratar matematik. Elev 4 menar att matematiken på grund av kommunikationen blir enkel. Matematiken i skolan är svår Intervjuerna visar på att elever uppfattar matematiken i skolan som klurig. Elev 2 beskriver matematiken som just lite klurig och att den är det när han inte kan klura ut uppgiften på en gång och när det tar lång tid. Dessutom menar han att matematiken är roligare när han klarar den på egen hand. Vad har du lärt dig när du gjort matematikläxan? Resultatet är indelat i tre olika kategorier efter vilka olika kunskaper eleverna upplever att de får när de arbetar med matematikläxor. Nya metoder Elev 1 och elev 3 berättar att de lär sig nya tankesätt hemma när föräldrarna hjälper dem med matematikläxan. De anser att de drar en fördel av metoderna när de efteråt arbetar med liknande uppgifter i skolan. 28
29 Bättre framtid Elev 4 berättar att han förstår varför han måste göra matematikläxan. Han är av uppfattningen av att han måste lära sig och bli bättre på matematik eftersom han senare måste skaffa sig en vidare utbildning för att få ett bra arbete och tjäna pengar. Skulle han inte lyckas med att få ett arbete skulle han heller inte ha några pengar vilket i sin tur skulle leda till han skulle må dåligt. Elev 5 förklarar att hon lärt sig att komma in i rutinen bättre och att det är skönt att man gjort klart den, känner mig väldigt duktig när hon arbetat med sin matematikläxa. Eget ansvar Hälften av eleverna svarar att de själva kommer ihåg att göra läxan och behöver inte bli påmind av någon förälder att göra matematikläxan. Den andra hälften av eleverna svarar att de ibland behöver påminnas om att göra läxan. Hur skulle du vilja att matematikläxan ska se ut? Resultatet visar att eleverna har olika åsikter om hur de vill att matematikläxor ska se ut. Resultatet nedan delas in i fyra olika kategorier. Klara av på egen hand Elev 2 svarar att det inte har någon betydelse vilken matematikläxa han får men att han vill ha en som han kan klara själv. Han fortsätter att berätta att då kan min mamma laga mat i egen ro och så kan min storebror fixa sitt, för han har också läxor. Tillsammans med andra kamrater Resultatet visar att elever tycker om att arbeta med uppgifter gemensamt. Elev 1 önskar att matematikläxan var mer av slaget där klasskamraterna ska arbeta tillsammans med varandra i lag för att lösa uppgifter. 29
30 Så liten som möjligt Resultatet visar att elever vill ha en liten matematikläxa. Elev 8 beskriver att han skulle vilja att matematikläxan var två tal, en liten läxa eftersom att han tycker att det är tråkigt att ha läxa. Variation och praktiskt arbete Resultatet visar att elever vill ha variation på matematikläxan. Elev 3 berättar att matematikläxan är rolig när det inte är samma sak jämt. Elev 3 berättar också att han helst vill ha en matematikläxa där han får gå och leta efter något hemma. Vad anser du är en motiverande och inspirerande matematikläxa? Alma menar att det finns många uppgifter i läxboken som är problemlösning och spel. Hon tror att sådana övningar är motiverande och inspirerande för eleverna. Alma tror på variation med uppgifterna. Hon berättar dock att hon är lite kluven till spel som matematikläxa eftersom eleverna ofta behöver en spelpartner. De elever som inte har någon förälder eller något syskon hemma brukar sitta och spela spel på fritids efter skoltid. Bertil menar att det tyvärr inte finns någon motiverande och inspirerande matematikläxa. Han menar vidare att för att matematikläxan ska vara inspirerande krävs det ofta att eleverna behöver hjälp av någon förälder. Bertil berättar att eleverna tycker det är roligt med matematikspel och som kan vara hämtat från internet. Eleverna tycker också om när matematikläxan går ut på att diskutera om olika saker. 30
31 Diskussion Resultatet av intervjuerna har visat på variation mellan eleverna. Vi kan dock inte se att resultatet varierar på grund av vilken skola eleverna går i. Det kan bero på att elevernas bakgrund är snarlika. Vi kopplar här resultatet samman med tidigare forskning inom området och ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vilket förhållningssätt har elever i årskurs tre och fyra samt deras lärare till matematikläxor? Här kopplar vi samman vårt resultat med tidigare forskning och tittar på det ur ett sociokulturellt perspektiv. Typ av matematikläxa Resultatet visar att eleverna i de två klasserna får två olika typer av matematikläxa. Lärarna för de respektive klasserna väljer att ge ut läxa även om det inte finns något stöd för det i nuvarande läroplanen, Lgr 11 (Skolverket, 2011). I tidigare läroplaner band annat i Lgr 80 (Skolöverstyrelsen, 1980) hade läxan en framträdande roll i läroplanen. Cooper, Robinson och Patall (2006) Coutts (2004) och Corno (1996) menar att det skiljer sig väldigt mycket hur en läxa ser ut, hur mycket tid som läggs på läxan och var eleven arbetar med läxan. Alla dessa faktorer menar Coutts (2004) påverkar elevers attityder som eleven skapar gentemot läxarbete. Beting I den ena klassen fick eleverna ett beting där ett antal sidor i matematikboken skulle arbetas klart med under veckan både i skolan och hemma. Enligt Coutts (2004) kan de elever som får skolarbete att färdigställa hemma känna sig straffade. Bertil menar att eleverna blir hjälpta av att ha tydliga mål uppsatta för vad de ska hinna med under lektionen och under veckan. Enligt 31
32 Cooper, Robinson och Patall (2006) är en positiv effekt med läxor att eleverna får behandla information. Coutts tror att en anledning till att lärare ger ut läxor är att lärare känner att kunskapsmålen i läroplanen är stora och svåra att hinna med. Cooper m.fl. (2006) anser att läxarbetet skapar en möjlighet att uppfylla kursplanen vilket de anser vara positivt. Läxbok I den andra klassen får eleverna två sidor med uppgifter i en läxbok att arbeta med varje vecka som är kopplade till det kapitel som eleverna arbetar med i skolan. Cooper, Robinson och Patall (2006) menar att det finns olika positiva effekter med läxarbete. De anser att en fördel är att eleverna får en bättre förståelse till ämnet. Elevers förhållningssätt till matematikläxan Elevernas förhållningssätt till matematikläxan visade sig vara skiftande. Ur resultatet kan vi se att matematikläxan är precis som Hellsten menar en arbetsuppgift som ska utföras (Hellsten, 2000 s. 191) Precis som Westlund (2004) säger har elever många tankar om läxan. Analysen som följer är indelad i olika kategorier utefter variationen av deras förhållningssätt. Snabbt få matematikläxan överstökad för att få fritid Ett flertal elever berättade att de vill bli klara med matematikläxan så snabbt som möjligt och några elever berättade att andra aktiviteter lockade. Coutts (2004), Westlund (2004) och Hellsten (2000) menar att elever upplever att tid till deras fritidsaktiviteter försvinner för att de i stället måste arbeta med läxor. Hellsten (1997) anser att skolan skiljer sig från andra arbetsplatser eftersom eleverna ofta får läxor med sig hem till skillnad från andra arbetsplatser. Eleverna ser enligt Hellsten (1997) läxarbetet som förlängd skoltid. Hellsten (2000) menar att elevers fritidsaktiviteter och deras motivation påverkar möjligheten att klara av läxarbetet. Han anser även att läxarbetet inte endast påverkar eleverna utan även deras familj och miljön runt omkring dem. Eleverna berättade under intervjuerna att de gärna gör matematikläxan på en gång när de får den för att slippa känna sig stressade. Hellsten (2000) menar att elever i grundskolan blir i dag mer och mer stressade och att de på grund av stressen 32
33 lider mer av huvudvärk och av trötthet. Westlund (2004) kopplar elevers läxarbete till stress hos elever. Samtidigt menar Trautwein m.fl. (2009) och Corno (2000) att elevens motivation att färdigställa läxan kan bidra till att läxan har en positiv verkan på elevens lärande. De är dock betydelsefullt för lärandet att eleven även känner positiva tankar under arbetets gång. Många elever i undersökningen berättar att det känns skönt när de arbetat klart med matematikläxan. Eleverna som intervjuades upplever att fritiden påverkas av läxarbetet. Elev 8 beskriver det som att jag kunde lika gärna vara ute och leka med en kompis och elev 5 uttrycker att det finns så mycket andra grejer att göra på helgen. Elev 2 uttrycker sig med en hel vecka kvar till nästa och att efter läxarbetet är det fri tid. Westlund (2004) beskriver att elevernas tid för att umgås med familjen, träffa vänner och fritidsaktiviteter blir mindre på grund av läxarbetet. Säljö (2000) menar att ur ett sociokulturellt perspektiv lär sig barn även på sin fritid. Barn slutar inte att lära för att de inte arbetar med läxor och kommer utanför skolmiljön. Barn lär i fler miljöer än i skolan. Westlund (2004) menar att skillnaden mer och mer jämnas ut mellan skolan och fritid. Hon jämför utjämningen med Vygotskijs påstående att skolan inte kommer att finnas i endast en byggnad utan att lärandet kommer att ske överallt. Orkar inte! Andra elever utbrast under intervjun att de inte tyckte om att ha matematikläxa och att de inte orkade göra den på grund av att de ser läxan som onödig och meningslös. Cooper, Lindsay, Nye och Greathouse, (1998) hävdar att för mycket läxarbete kan leda till att elever blir uttråkade och prestationen minskar men även attityden till läxor kan påverkas negativt. Deras forskning visar att det inte finns ett samband mellan tiden lagd på läxarbetet och elevens prestation. Coutts (2004) menar att en intressant och engagerande läxa kan skapa en motivation hos eleven att vilja lära sig. Trautwein m.fl. (2009) och Corno (2000) anser att om läxor ska ha en positiv påverkan på elevers lärande krävs att eleverna är motiverade och känner positiva känslor. Lange och Meaney (2011) menar att elever kan ha väldigt olika upplevelser av arbetet med matematikläxor, de menar även att känslomässiga trauman kan framkallas hos elever. 33
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merOBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merSkolverket Läxor- läxhjälp
Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen
Läs mer1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål
Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merDet är upp till läraren själv
FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Natur, Miljö, Samhälle Examensarbete i Matematik och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Det är upp till läraren själv Lärares arbetssätt och tankar kring matematikläxor
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merUmeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller
Läs merHar du gjort läxan? En studie om föräldrars uppfattning om barnens läxor. Ulrika Gustafsson. Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill
Har du gjort läxan? En studie om föräldrars uppfattning om barnens läxor. Ulrika Gustafsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Abstrakt Gustafsson, U. (2013). Har du gjort läxan? En studie
Läs merVad är lärarnas syfte med matematikläxor?
Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vad är lärarnas syfte med matematikläxor? What is the teachers purpose with homework in mathematics? Camilla Svensson
Läs merVariation i matematikundervisningen
Stefan Löfwall Karlstads universitet Variation i matematikundervisningen Idag diskuterar man mycket behovet av att variera matematikundervisningen. Inte minst betonas detta i Skolverkets rapport Lusten
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merLäxors betydelse för elevers lärande
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Läxors betydelse för elevers lärande The role of homework and how it influences students learning Josefine Larsson Annika
Läs merPå vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?
Lärande och samhälle. Schack som pedagogiskt verktyg På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? - Kan man få elever i år 9 att vilja spela på fritiden med kompisar eller via tekniska
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merDen perfekta matematikläxan
Natur, miljö och samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet Matematik 15 högskolepoäng, avancerad nivå Den perfekta matematikläxan The perfect mathematic homework Alisar El-Haj Magnus Grankvist Grundlärarexamen
Läs merMatematikläxor. Elevers attityd till matematikämnet och dess samvariation med elevers upplevda föräldraengagemang av läxors genomförande
Rapport 2018vt Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete 2, 15 hp Matematikläxor Elevers attityd till matematikämnet och dess samvariation med elevers upplevda
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merAnalys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Analys av resultat i åk 9 Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bakgrund Under många år har Ånge kommuns resultat i årskurs 9 varit fallande. Det är därför glädjande att kunna presentera denna rapport
Läs merKunskap som praktisk klokhet - fronesis
Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt
Läs merTIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merFöräldrasamverkan med fokus på elevens kunskapsutveckling och läxor inom matematik
Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Föräldrasamverkan med fokus på elevens kunskapsutveckling och läxor inom matematik Sammanfattning Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merSkolenkäten hösten 2011
Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merIdentification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm
Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merSkolenkäten våren 2012
Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,
Läs merFöräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet
Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merSkolenkäten hösten 2011
Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal
Läs merIntervju med den andre
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merVad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merEXAMENSARBETE. Lärares syn på läxor
EXAMENSARBETE 2007:101 Lärares syn på läxor Susanne Svensson Ann Wennberg Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:101 - ISSN:
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merVad händer med barn i olika undervisnings situationer?
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merTIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!
Skola: Elev: Klass: j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: l TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Field Test Version Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 BARCODE k
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört
Läs merVad krävs för G? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 7:9 Vad krävs för G? En studie om elevers förståelse av betygskriterier och kunskapskrav i Idrott och hälsa Tove Lindeberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merResultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merEn studie om hur elever uppfattar matteläxor och i vilket syfte lärare ger eleverna matteläxor.
Den första läraren hade tråkigt på helgerna men barnen hade så kul men läraren kunde inte säga ni får inte ha kul och då gav läraren eleverna läxor istället. En studie om hur elever uppfattar matteläxor
Läs merExamensarbete 15 högskolepoäng. Hur läxan följs upp
Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Hur läxan följs upp - Stämmer lärarens uppföljning av läxan med elevernas syn på vad läxor är? How the homework is
Läs mer/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merPOLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE
POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE Värdet av läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Det finns forskning som stöder läxläsning som metod för befästande av kunskaper, men också forskning som inte påvisar
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merElever och lärares syn på läxor.
Beteckning: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Elever och lärares syn på läxor. - Den som inte ger läxor tas på mindre allvar än den som gör det. Pernilla Brodin och Maria Lund December
Läs merResultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem
Läs merBarn och unga berättar om stress
Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,
Läs mer2018 FSK år3 VårdnadshavareSandaredskolan
8 FSK år VårdnadshavareSandaredskolan. Borås Stad jämförelsetjänst. Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 8 4,9 7 49 4 (4/4). Skolan har höga förväntningar på elevernas prestation.,4 4, 7,8 4 9,9 7,8 44
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merSkolenkäten våren 2012
Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för pedagogisk personal i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal pedagogisk personal: 35 Antal svarande: 31 Svarsfrekvens: 88,6% Skolenkäten våren 2012 Antal gymnasieskolor:
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merProblem med stenplattor
Rolf Hedrén, Eva Taflin & Kerstin Hagland Problem med stenplattor Författarna har under flera år bedrivit ett forskningsprojekt med syfte att ta reda på hur lärare och elever tänker om lektioner kring
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar
Läs merElevernas lust att lära matematik
Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students
Läs merStrategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun
Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.
Läs merPaper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merHur ser lärare, elever och föräldrars inställning till läxor ut?
Lärarutbildningen Natur miljö samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Hur ser lärare, elever och föräldrars inställning till läxor ut? How does teachers, pupils and parents attitudes towards homework looks
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merBarn och Familj 2012-08-17
I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en
Läs merLärares tankar om läxor
Fakultetenförlärandeochsamhälle Individochsamhälle Examensarbete 15högskolepoäng,grundnivå Lärares tankar om läxor Teachers Thoughts about Homework SaraWestander Lärarexamen210hp Samhällsorienteradeämnenochbarnslära
Läs merLäxa eller inte läxa, det är frågan
Läxa eller inte läxa, det är frågan En kvalitativ studie som åskådliggör några lågstadieelevers attityder till matematikläxan Elin Persson Självständigt arbete L3XA1A Handledare: Rimma Nyman Examinator:
Läs merSjälvständigt arbete på avancerad nivå
Självständigt arbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Huvudområde: Matematik Major Subject: Mathematics Eleverna har ju längtat efter matteläxan En studie av 4 lärares syfte, arbete
Läs mer