[SVENSKA FÖR INVANDRARE] - kartläggning av sfi i Västerbotten

Transkript

1 2012 [SVENSKA FÖR INVANDRARE] - kartläggning av sfi i Västerbotten

2 Förord I Västerbotten finns 15 kommuner som samtliga har tecknat överenskommelse om mottagning av flyktingar. I snitt tar länet gemensamt emot ca 600 flyktingar per år. Därtill flyttar många utlandsfödda till länet på grund av kärlek, arbete, studier och annat. Den utlandsfödda befolkningen i länet har på senare år kraftfullt bidragit till länets positiva befolkningsutveckling och tack vare invandringen har Västerbottens län under de fyra senaste åren undgått en markant befolkningsminskning. 1 Gruppen utlandsfödda bidrar vidare inte minst med nya erfarenheter, ny kompetens och ny arbetskraft. Huvudsakliga aktörer i etableringsarbetet av denna målgrupp är Arbetsförmedlingen, kommunerna, Migrationsverket, Länsstyrelserna och Försäkringskassan. I Västerbotten finns många goda exempel på hur dessa berörda aktörer sluter upp kring gruppen nyanlända och arbetar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för deras etablering, integration och inkludering. Ur en ambition att identifiera dessa goda exempel likväl som utvecklingsområden initierades i Västerbotten 2012 ett projekt för uppföljning av etableringsinsatser med särskilt fokus på aktiviteter för de nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Projektet är ett samarbete mellan Umeå kommun, länets övriga kommuner och Länsstyrelsen och syftet är att kartlägga och överblicka tre essentiella delar av etableringen- svenskundervisning för invandrare (sfi), samhällsorientering samt övriga arbetsmarknadsförberedande insatser såsom praktik och meritportfölj m.m. Följande rapport är delresultatet av detta uppföljningsprojekt och mer specifikt den del som ämnar kartlägga sfi i länet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till länets 15 kommunala sfi-anordnare eller mer specifikt till rektorerna vid dessa skolor, som gjort denna insats möjlig genom att besvara frågeformulär och delta i intervjuer. Projekt UPP genom Elina Pettersson, oktober

3 Sammanfattning Rapporten är ett delresultat av Projekt UPP, ett uppföljningsprojekt som genomförs i samarbete mellan Umeå kommun (projektägare), länets övriga kommuner och Länsstyrelsen i Västerbotten. Syftet med rapporten är att ge en överblick av Västerbottens kommunala verksamheter kring svenskundervisning för invandrare (sfi), samt hitta en metod för uppföljning och statistikinhämtning för dessa verksamheter. Kartläggningen bakom rapporten har genomförts med hjälp av ett frågeformulär samt uppföljande intervjuer som har riktats till sfi-rektorer vid samtliga 15 av länets kommuner. Kartläggningen omfattar den kommunala sfi som bedrivits under kalenderåret Rapportens resultatredovisning är uppdelad i två delar. En del där kartläggningens kvantitativa resultat presenteras och en del där kartläggningens något mer kvalitativa resultat redovisas. Av resultatets första del framgår bl.a. att: - totalt 1537 studerande fanns inskrivna vid sfi i Västerbotten % av dessa 1537 sfi-studerande var flyktingar. - Umeå hade 678 studerande inskrivna vid sfi och därmed störst antal studenter bland länets 15 kommuner - Dorotea, Norsjö, Sorsele och Vilhelmina var de kommuner med störst andel flyktingar, mellan 80- och 90 %. - samtliga sfi-skolor i länet erbjöd 2011 sfi inom den av skollagen angivna tidsfristen om 3 månader 2 - Västerbotten ligger precis i linje med rikssnittet för avbrutna studier vid sfi då 23 % av de studerande avbröt sina studier största orsaken till avbrott var arbete. - majoriteten av sfi-skolorna i Västerbotten hade studieuppehåll under 4 veckor sommartid exklusive uppehåll för röda dagar och jul. Av resultatets andra del framgår i korta drag att: - 11 av 15 sfi-skolor inte erbjöd några andra inriktningar av sfi än ordinarie studievägar 1, 2 och av länets 15 kommuner erbjöd ämnesintegrerade studier. - 6 av 15 sfi-skolor i länet erbjöd inte varken kvälls- eller distanskurser. - Studie och yrkesvägledning erbjöds vid samtliga 15 kommuners sfi-skolor medan studiehandledning saknades vid 9 av sfi-skolorna. 2 Skollag(2010:800) 22 kap. Utbildning i svenska för invandrare 11

4 - 23 % av totalt 1537 sfi-studerande genomförde 2011 praktik vid någon av studievägarna för sfi. - 6 av 15 sfi-skolor saknade samverkan kring praktikanskaffning med både Arbetsförmedlingen och kommunens flyktingmottagning m.fl. - 7 av 15 kommuner i Västerbotten saknade 2011 någon form av lokal överenskommelse där sfi deltagit. - 6 av 15 sfi-skolor saknade rutiner för uppföljning. Av kartläggningens slutsatser framgår att sfi-skolorna i Västerbotten i många avseenden lever upp till utsatta mål och krav för utbildningen samt att de är rika på engagerade rektorer och lärare som uppfyller en viktig funktion av nyanländas etablering i länet. Kartläggningens slutsatser fokuserar vidare kring de utvecklingsområden som identifierats, vilka bl.a. är; - andelen flyktingar kontra övriga invandrares betydelse för organisering och genomförande av sfi. Samt anpassning av insatser utifrån dessa sammansättningar. - begränsat elevunderlag vid sfi-skolorna och dess påverkan på organisation av sfi. - Utmaningar i och med införandet av lärarlegitimation för samtliga lärare Fr.o.m. 1 juli förkortning av ledtiderna för start av sfi i Västerbotten i samband med studieuppehåll. - omställningar för sfi-skolorna i Västerbotten avseende studieuppehåll i förhållande till de nya kraven om kontinuerlig undervisning året om utan studieuppehåll, som anges i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning och som trädde i kraft 1 juli behov av utökade möjligheter att erbjuda olika inriktningar av sfi så som yrkes-sfi, alfabetisering och intensiv-sfi m.m. - utökad grad av flexibilitet vid sfi-skolorna och mer specifikt utökad tillgång av kvälls- och distanskurser. - insatser för att kunna möta de sfi-studerandes enskilda behov och förutsättningar. i form av bl.a. nivåanpassad sfi såsom alfabetisering och intensiv-sfi. - studiehandledning på modersmål. - samtliga aktörers gemensamma ansvar för att kunna erbjuda fler studerande praktik i kombination med sina studier. - betydande brister i/ avsaknad av samverkan mellan sfi, Arbetsförmedlingen, kommunens flyktingmottagning och övriga förvaltningar, m.fl. kring praktikanskaffning. - Avsaknaden av lokala överenskommelser där sfi är delaktiga. - rutiner och metoder för strukturerad uppföljning på lokal- likväl som regional nivå.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Svenskundervisning för invandrare Sfi- en betydande del av etableringsplanen Omfattning av sfi Individuella studieplaner Vilka deltar i sfi? Tidigare och pågående studier/ insatser och utredningar Rapporter Sfi-lyftet Sfi-pengsutredningen (U2011:05) Skolinspektionens regelbundna tillsyn METOD OCH GENOMFÖRANDE Urval och datainsamling Bortfall Avgränsning RESULTAT Disposition DEL Sfi-studerande Rektors- och lärartjänster Ledtider för start av sfi Studieresultat och avbrott Omfattning av sfi i Västerbotten Studieuppehåll DEL Flexibilitet Anpassade inriktningar av sfi och möjligheter till ämnesintegrerade studier Flexibla undervisningstider Särskilt stöd Praktikmöjligheter Samverkan... 20

6 5.2.1 Praktikanskaffning Lokala överenskommelser Uppföljning Önskvärda indikatorer vid framtida uppföljningar Goda exempel SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1 - Frågeformulär... 28

7 1. INLEDNING Denna rapport är ett delresultat av Projekt UPP som genomförs i samarbete mellan Umeå kommun (projektägare), länets övriga kommuner och Länsstyrelsen i Västerbotten. Projektet initierades av Umeå kommun i samråd med Länsstyrelsen som ett led i arbetet med att förbättra etableringsprocessen för nyanlända i Västerbotten. Projektets syfte är i korta drag att: - kartlägga och följa upp olika delar av etableringsarbetet i Västerbotten för gruppen nyanlända. - vid projektets slut kunna föreslå åtgärder för en förbättrad etableringsprocess för nyanlända. Bakgrunden till projektet är en allmän brist på uppföljningar- i landet likväl som i länet. Att kartlägga de olika delarna av etableringsarbetet i Västerbotten ger möjligheter att identifiera både goda exempel och utvecklingsområden som i sin tur kan ligga till grund för att höja kvalitén på arbetet för de nyanlända i vårt län. Projektet fokuserar huvudsakligen på funktionalitet och samordning av de insatser och aktiviteter som utförs i länet inom ramarna för etableringsplanen. Projektet pågår januari 2012 t.o.m. juni 2013 och består av fyra delar; kartläggning av svenskundervisning för invandrare (sfi), kartläggning av Samhällsorientering, kartläggning av övriga projekt/insatser för målgruppen nyanlända samt kartläggning av hur dessa insatser synkroniserar med övriga arbetsmarknadsförberedande insatser inom ramen för etableringsplanen. Denna rapport svarar mot projektets första del - kartläggning av svenskundervisning för invandrare (sfi), och syftar till att: - ge en överblick av Västerbottens kommunala verksamheter kring svenskundervisning för invandrare. - hitta en metod för uppföljning och statistikinhämtning för dessa verksamheter. Utöver detta ämnar rapporten att ge underlag för det sfi-rådslag som kommer att hållas den 4 oktober 2012 mellan ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnderna samt skolcheferna i länets kommuner. Rådslaget är en av de utvecklingsåtgärder som fastställts inom ramarna för dokumentet Regional utvecklingsstrategi för etablering av nyanlända i Västerbottens län , vilket i sin tur tagits fram av det regionala migrationsrådet bestående av representant från länets kommuner, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan, Polisen, Umeå universitet, Västerbottens handelskammare samt Länsstyrelsen Västerbotten. Syftet med rådslaget är att ge en överblick av det aktuella läget av sfi-verksamheterna i länet, lyfta goda exempel och utvecklingsområden kring sfi i Västerbotten samt diskutera riktning för framtida 3 1

8 utvecklingsarbete och uppföljning av länets sfi. Upp-projektet finansieras av medel enligt 37 i förordningen (2010:1122) Statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Svenskundervisning för invandrare Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en avgörande faktor för nyanländas integration och etablering i Sverige genomgick all vuxenutbildning inklusive sfi en omfattande reform. Sfi regleras således sedan januari respektive juli 2012 av den nya skollagen (2010:800) samt kompletterande förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. 5 I följande avsnitt följer en kort beskrivning av dessa styrdokument, inklusive ett uppmärksammande på vilka reformens mest betydande förändringar är. Utgångspunkten för utbildningen ska enligt skollag (2010:800) vara den enskildes behov och förutsättningar och det övergripande målet med sfi ska vara att: Vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. 6 Utbildningen ska bedrivas i form av kurser och för varje kurs ska det finnas en kursplan. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs med beteckningarna A, B, C, D, E eller F. 7 Varje kommun är vidare skyldig att erbjuda avgiftsfri utbildning i svenska för invandrare inom tre månader till dem som enligt lag har rätt att delta i utbildningen, 8 samt aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja sin sfi inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfikurs hos kommunen. 9 Kommunerna ska dessutom aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Huvudmanen har rätt att besluta om en person ska tas emot till utbildningen eller inte, samt möjlighet att besluta om utbildningen ska upphöra i de fall eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, alternativt om de inte gör tillfredsställande framsteg (se även i kap 5 i skollagen) Sfi- en betydande del av etableringsplanen I december 2010 började Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare att gälla. 11 Det innebar att staten genom Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för nyanländas etablering. Syftet var att förtydliga ansvarsförhållandet mellan aktörer som arbetar för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet samt påskynda denna process. Uppdraget innebär att Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda 4 Förordningen (2010:1122) Statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 37 5 Svensk författningssamling (2011:1108) om vuxenutbildning 7 kap Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 2 7 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 3,4, Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 5,13 (för undantag se; Skollag (2010:800) 3 kap. 21 ) 9 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 5, Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 12, 15, Lagen omfattar nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har uppehållstill-stånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även ny-anlända som har fyllt 18 men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige omfattas av den nya lagen. 2

9 kommuner, myndigheter, företag och organisationer ska upprätta en individuell etableringsplan, omfattande maximalt två år. Planen består av sfi, samhällsorientering och andra arbetsmarknadsförebredande insatser såsom praktik och meritportfölj. Bland dessa aktiviteter inom etableringsplanen är sfi den aktivitet som ofta utgör det tyngsta inslaget, åtminstone under den nyanländes första tid. Viktigt är dock att det är kombinationen av insatser i planen som avser leda till en mer effektiv etablering och lika viktigt är det således att det finns ett välfungerande samarbete mellan etableringens olika aktörer. I detta avseende är det Arbetsförmedlingen som bär det yttersta ansvaret för att samordna samtliga etableringsinsatser samt vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. 12 Därtill framgår av skollagen att: Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom eller skada och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.[ ]Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete 13 Av kompletterande förordning (2011:1 108) går det utläsa att: Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser. [ ]Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan Omfattning av sfi En av de förändringar som är av särskild betydelse i och med den nya reformen av vuxenutbildningen är bl.a. ett förtydligande om att sfi ska bedrivas kontinuerligt året runt utan uppehåll. Även i den gamla författningen framgick att utbildningen skulle bedrivas kontinuerligt året om, men dock med undantag för uppehåll vid semester. I och med den nya formuleringen ställs det alltså högre krav på sfi-anordnare, i form av lärarresurser och planering, för att kunna hålla sfi-skolan öppen såväl över sommarmånaderna som över jul. I övrigt ska sfi i genomsnitt omfatta 15 timmars undervisning i veckan under en fyraveckorsperiod. Utbildningen får minskas om eleven begär det och huvudmannen anser att det är förenligt med utbildningens syfte. Riktvärdet för undervisningens totala omfattning i tid är 525 timmar. Detta riktvärde får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning studerandena behöver för att uppnå de kunskapskrav som anges i kursplanen Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 3 13 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 7, 8 14 Svensk författningssamling (2011:1108) Om vuxenutbildning 2 kap. 27, Svensk författningssamling (2011:1108) Om vuxenutbildning 2 kap. 24, 25 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 6 3

10 1.1.3 Individuella studieplaner En annan av reformens förändringar som är av betydande art är att alla studerande from januari 2012 ska ha en individuell studieplan som anger utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 16 I förordningen står att: Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev.[ ] Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras Vilka deltar i sfi? I skollagen går det utläsa att: En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalender halvåret det år han eller hon fyller 16 år om han eller hon är bosatt i landet och saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. 18 De personer som är berättigade till sfi kan vidare generellt delas in i två grupper: flyktingar och övriga invandrare Flyktinggruppen hänvisas ofta till sfi inom ramarna för Arbetsförmedlingens etableringsplan medan undervisningen för övriga invandrare, som deltar i sfi men inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, liknar generella utbildningsåtgärder. 19 Insatser och utmaningar kring de olika grupperna skiljer sig åt avsevärt. Gruppen flyktingar deltar generellt sett vid sfi fler antal timmar/vecka jämfört med övriga invandrare, vilket gör att de kräver en större grad lärarresurser. Därtill har de oftare lägre utbildningsbakgrund vilket gör att det för denna grupp krävs fler nivåanpassade kurser. Övriga invandrare, s.k. kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandrare m.fl., har i större utsträckning högre utbildning och möjlighet till arbete. De olika grupperna av studerande ställer krav på flexibiliteten vid sfi samt även här möjligheter att studera nivå anpassat och yrkes-sfi. Sammanfattningsvis har sammansättningen av mottagna invandrare i en kommun alltså stor betydelse för planering, genomförande och organisering av sfi. 1.3 Tidigare och pågående studier/ insatser och utredningar Generellt finns relativt mycket forskning gjord på området svenska som andra språk men i övrigt lite forskat eller utrett kring sfi. Några av tidigare utredningar som ändå bör uppmärksammas presenteras här. 16 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare Svensk författningssamling (2011:1108) Om vuxenutbildning 2 kap Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare Även asylsökande kan erbjudas sfi-undervisning men kommunerna är inte skyldiga att erbjuda svenskundervisning till denna grupp 4

11 1.3.1 Rapporter - Statskontorets utvärdering Sfi - resultat, genomförande, och lärarkompetens från Denna utvärdering omfattar frågor avseende organisation, genomförande, resultat, lärarkompetens och uppföljning. Utvärderingen visar att mer än var tredje sfi-deltagare 2009 inte fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det endast hälften av deltagarna som uppnått godkänt resultat på den högsta kursen efter det tredje läsåret. Statskontoret anser att resultaten är otillfredsställande och bedömer att det finns en stor förbättringspotential för sfi. I rapporten lämnar Statskontoret förslag på hur resultaten i sfi kan förbättras. Statskontorets analys visar att det finns behov av en mer individanpassad sfi. Statskontoret föreslår att sfi ska anpassas till deltagarnas tidigare utbildning, att omfattningen av flexibla undervisningsformer bör öka och att regeringen tar initiativ till ökad interkommunal samverkan med syfte att få till stånd fler yrkesinriktade sfi-utbildningar. I rapporten lämnar Statskontoret även förslag på hur uppföljningen av sfi skulle kunna förbättras Skolinspektionens rapport Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisning för invandrare från som huvudsakligen undersöker om kommunerna planerar och genomför sfi med utgångspunkt i kursplanen, om undervisningen leder till godkänd nivå på kunskapsresultaten och om utbildningen anpassas efter individers olika förutsättningar, mål och behov. De viktigaste iakttagelserna i granskningen är att; - kommunernas planering och uppföljning av verksamheten behöver förbättras. - individanpassade och flexibla lösningar saknas. - särskild kompetens bland lärare finns inte alltid. - inte heller ges stöd på modersmålet i alla kommuner trots att detta enligt forskning och beprövad erfarenhet visat sig vara framgångsrikt. - modern teknik används inte - endast ett fåtal kommuner har insett behovet/ har resurser för att ta hjälp av modern teknik i undervisningen när det gäller sfi Skolinspektionens rapport Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare från som grundas på genomförda riktade tillsyner av 39 kommuner i landet och syftar till att skapa underlag för en bild av hur nyanlända som omfattas av etableringslagen erbjuds sfi inom en månad och hur övriga som har rätt till sfi erbjuds sådan inom tre månader. I båda fallen granskas kommunerna utifrån skollagens regler, som innehåller båda tidsfristerna. Tillsynen visar att det i drygt hälften av de 39 kommunerna finns problem för nyanlända att få tillgång till undervisning på det sätt lagen föreskriver. De viktigaste anledningarna till detta är avsaknad av förskoleplats, vilket gör att de studerande inte har möjligheter att delta, samt att undervisningen stänger för sommarlov i kombination med för få kursstarter. 21 av de 39 kommunerna uppvisar brister främst vad gäller möjligheten att starta studier inom lagstadgad tid, i åtta fall vad gäller en-månadsregeln och i ytterligare åtta fall vad gäller reglerna om studiestart inom tre månader. Andra kommuner får kritik för bristande uppföljning och för att de inte arbetar tillräckligt bra med att kombinera sfi med

12 etableringsinsatser, samt för att de inte är tillräckligt aktiva i sitt arbete för att nå ut med erbjudandet om sfi. Skolinspektionen pekar dessutom på att det finns stort utrymme för förbättringar vad gäller samverkan med Arbetsförmedlingen kring möjligheterna att kombinera språk-studierna med praktik och arbete av olika slag Sfi-lyftet 2008 initierades det s.k. Sfi-lyftet med syfte att förbättra kvalitén på undervisningen och öka kraven i sfi. Insatsen fokuserade på kompetenshöjning för sfi-lärarna, nationella prov, tydligare mål i sfi samt tidbegränsning i sfi till tre år och formulerades i följande åtgärdspunkter: Nationella slutprov på samtliga studievägar. 2. Tydliga mål i kursplanen för sfi. 3. Begränsad tid i sfi. 4. Utvärdering av sfi. 5. Lärarlyft för sfi-lärare. 6. Förstärkt nationell inspektion. 7. Prestationsbaserad sfi-bonus Sfi-pengsutredningen (U2011:05) Den s.k. sfi-pengsutredningen är en pågående insats som kan tänkas få stor inverkan på utformningen av sfi och särskilt den kommunala verksamheten kring utbildningen. Utredningen utförs av tidigare statssekreteraren Christer Hallerby samt en grupp med sakkunniga och experter bestående av representanter från Regeringskansliet, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet är att lämna förslag på hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom sfi bl.a. genom ett system med sfi-peng och att deltagare i sfi ges möjlighet att välja utbildningsanordnare. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december Skolinspektionens regelbundna tillsyn Utöver dessa tidigare samt pågående studier och insatser genomför skolinspektionen regelbundet inspektioner av alla skolor, inklusive sfi-skolor, med syfte att säkerställa att lagar och regler följs. Dessa s.k. regelbundna tillsyner inriktas sedan den 1 juli 2011 på huvudområdena; studerandenas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen, enskild elevs rätt, huvudmannaskap och godkännande. Tillsynsprotokoll går att finna på skolinspektionens hemsida Utredning om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare Dir. 2009:117 (pdf 172 kb) Sfi-bonus - stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska Ds 2008:19 (pdf 349 kb)

13 2. METOD OCH GENOMFÖRANDE 2.1 Urval och datainsamling För att få en överblick av den verksamhet som bedrivs i Västerbotten kring svenskundervisning för invandrare har ett frågeunderlag (se bilaga 1) riktats till länets 15 sfi- rektorer. Frågeformuläret har följts upp av intervjuer á ca 2 timmar, med samtliga respondenter. 26 I ett fall (Robertsfors) har kommunens projektanställde utvecklingsledare representerat kommunens verksamhet kring sfi p.g.a. vakant rektorstjänst vid kartläggningens genomförande. 2.2 Bortfall Samtliga av länets 15 sfi-skolor har deltagit med de uppgifter som efterfrågats i frågeformuläret. Vid ensataka fall har respondenterna haft svårt att besvara någon fråga. Vilket i dessa fall framgår vid resultatredovisningen. 2.3 Avgränsning Avsikten med denna rapport har varit att överblicka den sfi som bedrivits i Västerbotten under ett sammanhängande kalenderår. Kartläggningen har utifrån detta begränsats till genomgick vuxenutbildningen inklusive sfi en omfattande reform i och med införandet av den nya skollagen (2010:800) och kompletterande förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. Detta innebär att samtliga delar av resultatet som presenteras i denna rapport inte är att direkt jämföra med nuvarande skollag och förordning utan snarare med 1985 års skollag (1985:1100) samt förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare. Denna kartläggning är vidare att betrakta som en pilotundersökning och ett första försök för att hitta en metod för uppföljning och statistikredovisning för sfi verksamheterna i länet. Efter avslutad rapport kommer frågeunderlaget utvärderas och förslag på metod för framtida regionala uppföljningar kommer att lämnas till berörda parter. 26 Bilaga 2, Frågeformulär Projekt uppföljning i Västerbotten

14 3. RESULTAT I detta avsnitt redovisas resultaten av Projekt UPP s första del - kartläggning av svenskundervisning för invandrare (sfi). Datamaterialet och resultatredovisningen återspeglar den svenskundervisning för invandrare som bedrivits i Västerbottens 15 kommuner under Disposition Resultatet presenteras i två delar. I den första delen redovisas framförallt kvantitativa data av Västerbottens kommunala verksamheter kring sfi. I resultatredovisningens andra del presenteras företrädesvis kartläggningens mer kvalitativa data, d.v.s. svar på frågor i formuläret som saknar styrda svarsalternativ och där respondenten i större utsträckning svarat med egna ord. Presentationen av denna kvalitativa data kombineras till viss del med kvantifieringar och statistiska sammanställningar. 4. DEL Sfi-studerande I Västerbotten bedrivs samtliga sfi-utbildningar i kommunal regi. Totalt finns 15 sfi-skolor (en i vardera kommun). De är alla olika organiserade utifrån den målgrupp som finns i kommunen och de förutsättningar det innebär. I tabell 1 framgår hur många sfi-studerande som totalt studerade i länet under 2011 samt antal och andel av dessa som var flyktingar. Tabell 1: Antal sfi-studerande och flyktingar samt andel flyktingar vid sfi i Västerbotten 2011 Kommun Antal Sfi-studerande Antal flyktingar Andel flyktingar Skellefteå 325 i.u* i.u* Bjurholm % Vännäs % Vindeln % Nordmaling % Robertsfors % Dorotea % Lycksele % Malå % Norsjö % Sorsele % Storuman % Umeå % Vilhelmina % Åsele % Totalt * 32% * Skellefteå har ingen uppgift på antal/andel flyktingar vid sfi Det egentliga antalet flyktingar vid sfi i VB 2011 var således rimligtvis högre än uppgift i tabellen. Noterbart är även att vissa inskrivna studerande studerar heltid (d.v.s. 15 timmar i v.) medan andra studerar endast ett par timmar i veckan. Omfattning framgår inte av tabellen. 8

15 Av tabell 1 på föregående sida framgår att Västerbotten hade 1537 sfi-studerande år Detta utgör ca 1,5 % av de totalt personer som 2011 studerade sfi i Sverige. 27 Andelen flyktingar uppgick år 2011 till drygt 492 stycken eller 32 % av de totalt 1537 studerande. Av tabellen framgår även att Umeå är den av länets 15 kommuner med störst antal inskrivna studerande. Umeå har dock en relativt liten andel flyktingar vilket gör att andelen övriga flyktingar såsom kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandrare är desto högre. Dorotea, Norsjö, Sorsele och Vilhelmina är istället de kommuner med störst andel flyktingar vid utbildningen. Dessa sammansättningar får betydelse för kommunernas utformning och organisering av sfi, bl.a. enligt de förutsättningar som angetts i inledningen under rubrik Vilka deltar i sfi? Vidare värt att uppmärksamma är att sfi-rektorerna för de verksamheter som bedrivs vid skolor med små volymer, d.v.s. där elevunderlaget är begränsat i antal, understryker att det finns organisatoriska svårigheter gällande bl.a. lärarförsörjning. 4.2 Rektors- och lärartjänster Majoriteten av länets rektorer med ansvar för sfi har även ansvar för andra skolformer i kommunerna. I många av dessa fall är tjänstegraden för rektorsuppdraget för respektive skolform inte fastställd. Det är följaktligen upp till varje enskild rektor att prioritera sin arbetstid. Flertalet respondenter anger att detta innebär en splittrad arbetssituation och att tjänstegraden som prioriteras för sfi sällan räcker till. Rektorerna anser vidare att detta utgör en betydande problematik med tanke sfi:s viktiga funktion och uttrycker gemensamt en önskan om förhöjd status och erkännande av sfi. Tabell 2: Omfattning i tjänst för sfi-rektorer i Västerbotten 2011 Kommun Omfattning av rektorstjänst för sfi i Västerbotten Skellefteå 50% Bjurholm 20% Vännäs 20% Vindeln 15% Nordmaling 15% Robertsfors 15% Dorotea 35% Lycksele 15% Malå 5% Norsjö 20% Sorsele 25% Storuman 20% Umeå 100% Vilhelmina 20% Åsele 15% Uppgifterna i tabellen bygger på sfi-rektorernas egna uppskattningar och bedömningar av tjänstegrad för rektorstjänst vid sfi

16 Figur 1: Antal lärartjänster vid sfi i Västerbotten ,1 Västerbotten totalt: 59 lärartjänster 14, ,75 1 2, ,6 3 3,55 2,1 3,2 1 0 Under 2011 fanns totalt 71 sfi-lärare anställda i Västerbotten. Tjänstegraden för dessa lärartjänster varierade och summerat i heltidstjänster fanns totalt 59 lärartjänster i länet. Figur 2: Lärartäthet i Västerbotten antal studerande per lärartjänst Uppgifter om lärartäthet är viktiga indikatorer både för resursfördelning per elev samt arbetsbelastning bland lärare. Lärartätheten i Västerbotten var år 2011 ca 26 studerande per 10

17 lärare. Rikssnittet för läsåret var 25 studerande per lärare. 28 Viktigt att notera är att beräkningarna av lärartätheten inte tar hänsyn till att vissa inskrivna studerande inte studerar heltid. Detta gör att lärartätheten i vissa kommuner är högre, eller betydligt högre, än vad som framgår av figur 2. Särskilt bör detta understrykas för Umeås sfi-skola vars sammansättning av studerande i större utsträckning består av kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandrare, och därmed även större andel deltidsstuderande. Figur 3: Andel sfi-lärare i Västerbotten 2011 med utbildning i svenska som andra språk 29 % Har utbildning 71 % Saknar utbildning 2011 hade 71 % av sfi-lärarna i Västerbotten utbildning för att undervisa i svenska som andra språk. 29 % saknade utbildning. För att vara behörig att undervisa svenska för invandrare krävs enligt skolverket: - ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk - eller en äldre examen som är avsedd för undervisning i ämnet svenska som andraspråk - eller en utbildning som ger behörighet bedriva undervisning som lärare, om han eller hon kompletterat sin behörighet med minst 30 hp eller motsvarande omfattning med ämnet svenska som andraspråk. 29 Från och med 1 juli 2015 kommer lärarlegitimation att krävas för samtliga lärare

18 4.3 Ledtider för start av sfi I inledningen av rapporten framgår att kommunerna enligt skollag ska erbjuda utbildning i svenska för invandrare inom tre månader till samtliga personer som enligt lag har rätt att delta i utbildningen, samt att de aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja sin sfi inom en månad från anmälningsdatum. 30 Av figur 4 framgår ledtider för start av sfi i Västerbotten för personer som omfattas av lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Figur 4 Figur 4: Antal kommuner och ledtid för start av sfi avseende främst personer som omfattas av lag (2010:197) om etableringsinsatser för viss nyanlända invandrare dagar dagar 1 månad Totalt antal kommuner i Västerbotten: 15 stycken. Noterbart är att vissa kommuner inte skiljer på intag för gruppen nyanlända som omfattas etableringslagen och gruppen övriga invandrare vilket gör att även dessa personer i vissa fall kan ingå i denna statistik. Figuren visar att samtliga kommuner under 2011 erbjöd sfi till personer som omfattas av etableringslagen, inom 1 månad. Flertalet respondenter uppger dock att trycket på sfi är stort, vilket kräver tydliga prioriteringar mellan olika grupper av invandrare för intag och ledtider. Vanligt är därför att nyanlända som omfattas av etableringsreformen erbjuds sfi inom 1 månad medan övriga invandrare erbjuds sfi inom 3 månader och universitetsstuderande inom 6 månader. Avgörande för ledtider för start av sfi är enligt respondenterna dels söktrycket men även kringliggande faktorer som tid till upprättande av etableringsplan och barnomsorg. Platsbrist vid förskolor och skolor anges vara det största hindret för snabb start av sfi. 4.4 Studieresultat och avbrott Sfi är uppbyggd av 4 kurser A-D som är organiserade i tre studievägar. Utgångspunkten för utbildningen ska som tidigare nämnt vara den enskildes behov och förutsättningar. Detta gör 30 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 11 12

19 att målsättningen om vilken nivå en elev ska uppnå varierar beroende på bl.a. den enskildes egen ambition och förutsättningar. Det är alltså inte per automatik alla studerande vid sfi som avser studera ända upp till högsta nivå d.v.s. kurs D. I Figur 5 nedan framgår frekvensen av fullföljda respektive avbrutna studier vid sfi i Västerbotten Här avses alltså de individer som fullföljt alternativt avbrutit sina studier med hänsyn till individuellt uppsatta mål och inte per automatik antal studerande som fullföljt studier upp till kurs D. Figur 5: Sfi studerande i Västerbotten som 2011 fullföljt, avbrutit eller fortsätter utbildningen 39 % 38 % Fullföljda studier: 585 stycken Avbrott: 355 stycken Fortsatt studerande: 597 stycken 23 % Totalt antal sfi-studerande 2011: 1537 stycken 38 % fullföljde 2011 sina studier med slutbetyg från minst någon av studievägarna, 23 % avbröt sina studier av olika anledningar och 39 % var fortsatt studerande. Rikssnittet för fullföljda studier respektive avbrott var 2011 också det 38 % respektive 23 %. Västerbotten ligger alltså precis i linje med rikssnittet vad gäller fullföljda och avbrutna studier. I figur 6 redovisas orsaker till avbrutna studier för sfi-studerande i Västerbotten Figur 6: Avbrottsorsaker vid sfi i Västerbotten 2011 angett i andel studerande 18 % 34 % 20 % 14 % 5 % 2 % Totalt antal avbrott vid sfi i Västerbotten 2011: 355 stycken 7 % Arbete: 120 stycken Andra studier: 51 stycken Föräldraledighet: 18 stycken Sjukdom: 9 stycken Flytt fr. kommun: 71 stycken Annan orsak: 62 stycken Okänd orsak: 24 stycken 2011 avbröt 34 % av de sfi-studerande i Västerbotten sina studier p.g.a. arbete. I länet utgjorde således arbete den främsta orsaken till avbrott. För rikets räkning finns inget känt rikssnitt för avbrottsorsaker under 2011 att jämföra med. Skolverket redovisade tidigare 13

20 statistik över detta men har enligt egen uppgift slutat göra den typen av statistikredovisning p.g.a svårigheter att få fram rättvisande siffror. Avbrottsorsakerna i riket har dock generellt sett dominerats framförallt av kategorierna annan orsak och okänd orsak. Detta framgår bl.a. av Statskontorets utvärdering från Utifrån dessa uppgifter, som antyder att Västerbotten jämförelsevis har en större andel avbrott som beror på arbete, går det dock inte att automatiskt att dra slutsatsen att länet har större andel sfi-studerande som stadigvarande etablerat sig på arbetsmarknaden då det av resultatet inte framgår varken vilken typ eller omfattning av det arbete som avbrottsorsaken avser. I relation till avbrott och avbrottsorsaker understryker respondenterna att sfi måste bli bättre på att i större utsträckning ge de studerande möjligheter att avsluta påbörjade studier trots inträde på arbetsmarknaden och oavsett omfattning av arbetet. För att möjliggöra detta menar respondenterna att det krävs högre grad av flexibilitet vid sfi och mer specifikt större möjligheter för de studerande att avsluta sina studier via kvälls- eller distanskurser. 4.5 Omfattning av sfi i Västerbotten 2011 erbjöd 11 av 15 kommuner i Västerbotten sfi 15 timmar per vecka. Resterande 4 kommuner erbjöd något mer - ca timmar/vecka. Resultatet visar att samtliga kommuner erbjuder sfi i den utsträckning som skollagen rekommenderar, d.v.s. 15 timmar per vecka. 32 Vad som inte framgår av dessa uppgifter är dock i vilken utsträckning sfi-studerande faktiskt utnyttjar dessa undervisningstimmar, alternativt i vilken utsträckning studerandena har möjlighet att delta vid undervisningen om de har förvärvsarbete, utför praktik, bedriver andra studier, eller annat. Tabell 3: Omfattning av SFI i Västerbotten 2011 (antal timmar/vecka) Kommun Omfattning av sfi Skellefteå 15 Bjurholm 18 Vännäs 15 Vindeln 15 Nordmaling 15 Robertsfors 15 Dorotea 20 Lycksele 15 Malå 15 Norsjö 15 Sorsele 15 Storuman 15 Umeå 17 Vilhelmina 15 Åsele Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare 32 Skollag (1985:1100) 13 kap. svenskundervisning för invandrare 4, Jämför skollag 2010:800)22 kap. utbildning i svenska för invandrare 6 14

21 4. 6 Studieuppehåll Enligt förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare (gällande förordning för 2011) framgick att undervisningen bör bedrivas kontinuerligt under hela året med uppehåll endast för semester. 33 Vad som avses med semester är inte vidare formulerat i författningen. Det var följaktligen, enligt 1994 års förordning, upp till varje enskild kommun att avgöra lämplig omfattning för studieuppehåll för sfi. I Figur 7 på nästföljande sida redovisas studieuppehåll för Västerbottens sfi-skolor under Figur 7: Antal kommuner och studieuppehåll i Västerbotten veckor sommartid exkl. röda dagar och julledighet 2 veckor sommartid exkl. röda dagar och julledighet Enligt grundskolans ferieperioder 6 veckor sommartid exkl. röda dagar och julledighet 2011 hade 11 av 15 sfi-skolor i Västerbotten studieuppehåll under 4 veckor sommartid exklusive uppehåll för röda dagar och jul. En av 15 sfi-skolor hade 2 veckor studieuppehåll sommartid exklusive röda dagar och julledighet. Två av 15 sfi-skolor hade samma studieuppehåll som för grundskolan och 1 sfi-skola hade totalt 6 veckors uppehåll sommartid exklusive uppehåll för röda dagar och jul. 33 Förordning (1994:895) Om svenskundervisning för invandrare 8 15

22 5. DEL 2 Här nedan redovisas kartläggningens i högre grad kvalitativa delar där respondenternas öppna svar och beskrivningar återges. De områden som varit mest utmärkande vid intervjuerna är flexibilitet inom sfi, praktikanskaffning, samverkan mellan olika aktörer och uppföljning. Därmed är även resultatredovisningen indelad i dessa underrubriker. Praktikanskaffning är emellertid inte någon egen rubrik utan behandlas dels under flexibilitet, dels under samverkan. 5.1 Flexibilitet Det finns ett konstaterat positivt samband mellan förekomsten av flexibla undervisningsformer och sannolikheten att nå godkänt resultat vid sfi- d.v.s. ju mer tidsmässigt eller geografiskt flexibel sfi det finns att tillgå, desto bättre är möjligheterna att nå godkända betyg. Flexibilitet och individanpassning är dock ett område av sfi som ofta kritiserats. Bland annat efterfrågas fler flexibla undervisningsformer, mer undervisningstimmar vid olika tider, studiehandledning och undervisning på modersmål, större nyttjande av modern teknik samt möjligheter att kombinera sfi med arbete och arbetsmarknadspolitiska insatser. 34 Nedan följer en redovisning av vad kartläggningens datamaterial visar ang. flexibilitet vid sfi i Västerbotten Anpassade inriktningar av sfi och möjligheter till ämnesintegrerade studier Utgångspunkten för sfi ska alltid vara den enskildes behov och förutsättningar. 35 Huvudmannen ska verka för att lärandet kan förläggas vid någon arbetsplats att studerandena ges möjlighet till inflytande och påverkan över hur deras utbildning utformas 36 Därtill ska huvudmannen verka för att studerande ges möjlighet att kombinera sina studier vid sfi med bl.a. andra studier. 37 Följande redovisas i vilken utsträckning sfi-studerandena i Västerbotten under 2011 hade tillgång till dels anpassade inriktningar av sfi, dels ämnesintegrerade studier. 34 Sfi- resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare, Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisning för invandrare 35 Skollag 2010:800) 22 kap. utbildning i svenska för invandrare 2 36 Skollag (1995:1100) 13 kap. Svenskundervisning för invandrare 4, 37 Skollag (1985:1100) 13 kap. Svenskundervisning för invandrare 4 b, Jämför skollag 2010:800)22 kap. utbildning i svenska för invandrare 7 16

23 Figur 8: Antal kommuner i Västerbotten som 2011 erbjöd anpassade inriktningar av sfi 4 Erbjöd andra inriktningar Erbjöd ej andra inriktningar 11 Totalt antal kommuner i Västerbotten: 15 stycken Med anpassade inriktningar avses samtliga inriktningar vid sfi som i någon form avviker från de ordinarie studievägarna 1, 2 och 3. Distansutbildning ingår inte i denna definition Under 2011 erbjöd endast 4 av länets 15 kommuner (Umeå, Storuman, Vilhelmina och Dorotea) anpassade inriktningar av sfi. Dessa utgjordes bl.a. av yrkes-sfi med inriktningarna; lager, teknik, vård, hotell och restaurang, lokalvård, personlig assistent samt entreprenörskap. Andra inslag var alfabetiseringskurser som erbjöds vid två kommuner. Umeå är den kommun som utmärker sig med flest anpassade inriktningar då man förutom yrkes-sfi också erbjuder alfabetiseringskurser, intensiv-sfi för högutbildade samt sfi med inriktning på rehabilitering eller textil. På nästföljande sida redovisas frekvens av ämnesintegrerade studier vid sfi i Västerbotten Figur 9: Antal kommuner i Västerbotten som 2011 erbjöd ämnesintegrerade studier 3 Erbjöd ämnesintegrerade studier 12 Erbjöd ej ämnesintegrerade studier Totalt antal kommuner i Västerbotten: 15 stycken 17

24 Antalet kommuner som 2011 erbjöd ämnesintegrerade studier var betydligt fler än de som erbjöd andra inriktningar av sfi. 12 av 15 respondenter har uppgett att man 2011 erbjöd ämnesintegrerade studier inom sfi. Dessa har bedrivits i varierande form men i stora drag handlar det om att de studerande kunnat läsa grundläggande vuxenutbildning samtidigt som de studerat sfi. Vanligast är att framförallt studerande vid studieväg 3 studerar ämnesintegrerat och ofta begränsas detta ytterligare till specifikt studerande på D-nivå. I övrigt framgår inte i vilken utsträckning studerandena faktiskt nyttjat möjligheten att kombinera sina sfi studier med andra studier. De 3 av 15 respondenter (20 %) som uppgett att de inte kunnat erbjuda ämnesintegrerade studier anger bland annat brist på möjlighet att erbjuda flexibla undervisningstider och schematekniska svårigheter som huvudsakliga orsaker. De understryker dock att problematiken har uppmärksammats och att man arbetar aktivt för att förbättra möjligheterna till ämnesintegrerade studier Flexibla undervisningstider För att det ska vara möjligt att kombinera sfi med andra studier, arbete och/eller praktik m.m. krävs att sfi erbjuder flexibla undervisningstider. I figur 10 framgår hur många av sfi-skolorna i Västerbotten som 2011 erbjöd sfi på kvällstid eller distans. Figur 10: Antal kommuner i Västerbotten som 2011 erbjöd sfi på kvällstid eller distans 6 9 Erbjöd sfi på kvällstid eller distans Erbjöd ej sfi på kvällstid eller distans Totalt antal kommuner i Västerbotten: 15 stycken 9 av 15 sfi-skolor i Västerbotten erbjöd 2011 sfi på kvällar och/eller distans. 6 av 15 gjorde det inte. I de fall man inte kunnat erbjuda kvälls- respektive distanskurser har respondenterna angett dels knappa lärarresurser, dels för litet elevunderlag som primära anledningar. Bland de sfi-skolor som angett att man bedriver kvälls- och/eller distanskurser finns en stor variation kring hur denna undervisning organiseras och genomförs samt i vilken omfattning den erbjuds de studerande. 3 sfi-rektorer beskriver hur man bedriver kvällskurser en gång i veckan á 2 timmar för studerande som arbetar, eller av andra skäl inte kan delta vid ordinarie 18

25 tider för undervisning. Umeå är en av dessa. Där bygger kvällskursen i stor utsträckning på de studerandes aktiva deltagande och i form av självstudier med stöd från närvarande lärare. Umeå erbjuder även en flex-kurs för studerande som inte kan delta i den vanliga sfiundervisningen på heltid. Eleven får individuell handledning under kursen och bestämmer själv studietakten. Eleven kan välja mellan förmiddag/eftermiddag eller någon annan tid som passar. I mån av plats kan eleven börja på flex-kursen när som helst under terminen men väntetiden är dock lång. Storuman är den kommun som erbjuder flest antal timmar kvällsstudier då studerandena har möjlighet till 15 timmar i veckan. Dessa tillfällen är dock förlagda till Tärnaby. Vad gäller distansstudier är det många som uppger att detta erbjuds främst vid studieväg 3 (d.v.s. kurs c och d). För kalenderåret 2011 utmärker sig Skellefteå med ca 70 studerande som studerade via distans. I övrigt uppger flera av respondenterna att distansutbildning i dagsläget (2012) är under utveckling och att distanskurser kommer att erbjudas i större utsträckning framöver. Respondenterna understryker dock att det är svårt att avgöra hur lång tid det tar för studerande som läser via kvällskurser eller distans att avklara sina studier och betonar att det finns en del aspekter eller begränsningar av distansstudier som måste beaktas. De menar att utbildning via distans kräver en viss typ av elev med en stark egen drivkraft, god studieteknik, vana att arbeta självständigt och goda datakunskaper Särskilt stöd Av förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare framgår att studerande som har svårigheter med utbildningen skall ges särskilt stöd 38 I figur 11 redovisas några typer av stödinsatser som sfi-skolorna i Västerbotten erbjöd Figur 11: Studie och yrkesvägledning, kurator och studiehandledning vid sfi i Västerbotten Erbjuder 5 Erbjuder 10 Erbjuder ej 6 Erbjuder Studie och yrkesvägledning Kurator Studiehandledning 9 Erbjuder ej Samtliga sfi-skolor i länet erbjöd 2011 studie och yrkesvägledning. Fem av 15 tillhandahöll kuratorer och 6 av 15 gav tillgång till studiehandledning. 39 Resultatet visar att sfi-skolorna är 38 förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 10 19

26 duktiga på att erbjuda studie och yrkesvägledning medan tillgången till kuratorer och studiehandledning är mer begränsad. Kuratorstöd är en del i landstingets uppdrag, vilket kan ses som en förklaring och motivering till att detta inte erbjuds vis sfi-skolorna. Studiehandledning är däremot ett område för utveckling och vidare även studiehandledning på modersmål, då bristen på modersmål vid undervisning och studiehandledning är något som uppmärksammats av bl.a. Skolinspektionens riktade tillsyner Praktikmöjligheter Enligt skollagen ska huvudmannen för sfi i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter däribland praktik. 41 Av figur 12 framgår hur många studerande som utfört praktik på respektive studieväg. Figur 12: Andel studerande i Västerbotten som utfört praktik kombinerat med sfi-studier % Elever som inte utfört praktik 77 % Elever som utfört praktik I Västerbotten var det totalt 352 av 1537 sfi-studerande som genomförde praktik i kombination med sina studier under Detta utgör 23 %. När praktik genomförts har studerandenas tidigare kunskaper och erfarenheter tagits i beaktning i så stor utsträckning som möjligt, men respondenterna betonar att det överlag är svårt att hitta praktikplatser och därmed ännu svårare att tillgodose elevernas specifika behov och önskemål av riktade praktikplatser. Samverkan mellan sfi och olika berörda aktörer kring praktikanskaffning redovisas vidare under kommande avsnitt. 5.2 Samverkan Samverkan mellan länets 15 sfi-skolor och övriga berörda aktörer varierar kraftigt mellan olika kommuner. Med berörda aktörer avses bl.a. Arbetsförmedlingen, kommunens flyktingmottagning och övriga förvaltningar, lotsar, studieförbund, näringsliv och ideella 40 Skolinspektionen Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare 41 Skollag (2010:800) 22 kap. Utbildning i Svenska för invandrare 7, 8, Svensk författningssamling (2011:1108) Om vuxenutbildning 2 kap. 27, 26 20