Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens"

Transkript

1 2009:2 Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens En utvärdering av svenska för invandrare

2 MISSIV DATUM DIARIENR /45-5 ERT DATUM ER BETECKNING U2008/1046/SV U2008/7760/SV Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare Regeringen gav den 14 februari 2008 Statskontoret i uppdrag att utvärdera svenskundervisning för invandrare (sfi). Enligt uppdraget ska Statskontoret belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer lett till förbättringar inom sfi. Utvärderingen ska i huvudsak besvara tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? Hur organiseras och genomförs sfi? Hur ser lärarkompetensen ut? Statskontoret ska också identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse samt sådana förhållanden som innebär hinder och problem. I uppdraget ingår även att lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse samt eventuellt lämna förslag till förbättringar. Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av detta uppdrag i rapporten Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. T.f. utredningschef Anna Karlgren och utredare Claes Elmgren, föredragande var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Claes Elmgren POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Metod och tillvägagångssätt Rapportens disposition 13 2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi Statens styrning av sfi Sfi en del av statens integrationspolitik Utvecklingen av sfi 19 3 Deltagarnas resultat En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar Närmare redogörelse för resultat och avbrott Deltagarsammansättningens betydelse Studieresultat hos olika typer av anordnare Resultat och avbrott i olika regioner Andra faktorer som påverkar måluppfyllelse Resultat före och efter 2003 års kursplan Sammanfattande iakttagelser 44 4 Organisering och genomförande av sfi Ansvar, utförande och nyanlända flyktingar Sfi utifrån individernas förutsättningar och behov Sfi i kombination med andra insatser Samverkan med andra aktörer Sammanfattande iakttagelser 67 5 Lärarkompetens och fortbildning Sfi-lärarnas kompetens Anställningskrav Deltagande i fortbildning Sammanfattande iakttagelser 80 6 Indikatorer och statistik för att mäta måluppfyllelse Syfte och användning Skillnaden mellan indikatorer och statistik Skolverkets förslag Behov av och förutsättningar för indikatorer Sammanfattande iakttagelser 86 5

4 7 Slutsatser och förslag Två övergripande slutsatser Statskontorets förslag 90 Bilagor 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret 95 2 Statskontorets enkätundersökning Fördjupad redovisning av studieresultat Organisering och genomförande i 16 kommuner Referenser Intervjuförteckning 135 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat svenskundervisning för invandrare (sfi). Utvärderingen har omfattat en rad frågor avseende organisation, genomförande, resultat, lärarkompetens och uppföljning. Bakgrund Sfi ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska. Sfi-verksamheten styrs dock även av mål som rör sysselsättning och integration. Måluppfyllelse i sfi betyder därför flera saker. Om det är uppnådda studieresultat, fortsatta studier, avbrott på grund av arbete eller andra aktiviteter som prioriteras inom sfi, varierar från fall till fall. Under senare år har flera reformer vidtagits som syftat till att utveckla och förbättra sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan Den nya kursplanen innebar bland annat att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. De totala kostnaderna för sfi uppgick år 2007 till cirka 1,2 miljarder kronor. Sedan år 1997 har kostnaden per deltagare minskat med 20 procent räknat i fasta priser. Resultaten kan förbättras I rapporten redogör Statskontoret för de resultat som deltagarna uppnår. Utvärderingen visar bland annat att mer än var tredje sfi-deltagare inte fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det endast hälften av deltagarna som uppnått godkänt resultat på den högsta kursen (D) efter det tredje läsåret. Ett år efter avslutad sfi, är det endast en av tre som har ett arbete enligt definitionen att de arbetat minst en timme under november månad. Det finns faktorer som kommuner och anordnare har svårt att påverka. Statskontoret anser ändå att dessa resultat inte är tillfredsställande. Statskontoret bedömer att det finns en stor förbättringspotential för sfi. Statskontoret har även undersökt vilken betydelse införandet av den nya kursplanen har haft. I rapporten jämförs därför studieresultat som avser tiden före respektive efter införandet av den nya kursplanen med varandra. När Statskontoret i sina statistiska analyser tagit hänsyn till förändringar i både sammansättningen av de studerande och omgivningen, framgår att studieresultaten i stort sett är likvärdiga för båda tidsperioderna. Andel studerande som får godkänt betyg på högsta nivån har i själva verket minskat något, men det förklaras till stor del av att fler personer med sämre förutsättningar att klara studierna påbörjar sfi efter reformen. Slutsatsen är att in- 7

6 förandet av den nya kursplanen inte har inneburit att studieresultaten har förbättrats. Behov av en mer individanpassad sfi Statskontorets utredning visar att kommunerna uppmärksammar individernas behov och förutsättningar på många olika sätt, och i olika omfattning. När det gäller kartläggning, gruppindelning och tidpunkten för att få påbörja studier, har de flesta kommuner ett tillvägagångssätt som innebär att de tar hänsyn till individernas behov och förutsättningar. Det har emellertid visat sig att låg- respektive högutbildade ofta tillhör samma undervisningsgrupper, trots att många kommuner har ambitionen att dessa ska få studera var för sig. Av utvärderingen framgår också att de flesta anordnare inte erbjuder någon yrkesinriktad sfi-undervisning. I många kommuner finns det heller inte möjlighet till deltids- eller distansundervisning, trots att detta ofta är en nödvändighet för att sfi-deltagare som får arbete ska kunna fullfölja sina studier. Statskontorets sammantagna bedömning är därför att det i många kommuner finns behov av att utveckla en mer individanpassad sfi. Nyanlända flyktingar prioriteras Nyanlända flyktingar prioriteras ofta framför övriga sfi-deltagare i fråga om bland annat praktik, validering och vägledning. Detta beror på att de omfattas av kommunernas introduktionsinsatser samt i regel får introduktionsersättning för sitt uppehälle. Enligt Statskontoret finns det dock anledning att uppmärksamma att det finns en stor grupp sfi-studerande som inte är nyanlända flyktingar men har liknande behov av stöd och insatser i form av till exempel samhällsinformation, praktikanskaffning och validering. Skillnader mellan anordnare förklaras av skillnader i sammansättning av deltagare Det finns inga statistiskt säkerställda samband mellan studieresultat och typ av anordnare. Generellt sett når deltagare hos kommunala anordnare i högre grad godkänt resultat än hos enskilda anordnare. Enligt Statskontorets analys beror det främst på skillnader i sammansättningen av deltagarna. Lärarförsörjningen kan ha brister Statskontoret har inte undersökt i vilken utsträckning universitet och högskolor tillgodoser kommunernas behov av utbildade lärare. Utvärderingen visar dock att drygt sex av tio anordnare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önskvärd kompetens, samt att andelen lärare med tillräcklig ämnesmässig kompetens är låg. Det finns alltså risk för att lärarförsörjningen brister. 8

7 Statskontorets förslag Enligt Statskontorets analys finns det flera faktorer som påverkar studieresultaten. En del av dessa går inte att påverka, exempelvis ålder och utbildningsbakgrund medan andra i vissa fall bör kunna beaktas. Statskontorets utredning visar exempelvis att resultaten riskerar att försämras ju fler som talar samma modersmål i samma undervisningsgrupp. I rapporten lämnar Statskontoret förslag avseende sådana faktorer som dels visat sig betydelsefulla, dels i hög grad kan och bör beaktas för att förbättra resultaten i sfi. Anpassa sfi till deltagarnas tidigare utbildning Statskontorets intervjuer och analyser indikerar att om kommunerna i högre grad än i dag utgår från deltagarnas studiebakgrund, skulle måluppfyllelsen kunna stärkas. Statskontoret föreslår därför att kommunerna ska erbjuda lågrespektive högutbildade möjlighet att studera i olika grupper. Stärk förutsättningarna för att inrikta sfi mot ett framtida yrke Statskontorets intervjuer pekar på att en yrkesinriktad sfi påskyndar språkinlärningen, bidrar till bättre studieresultat samt innebär att sfi-deltagarna snabbare får ett arbete. För att deltagarna ska kunna erbjudas yrkesinriktade sfi-studier i högre utsträckning, kommer det krävas en ökad samverkan kommuner emellan. Samtidigt som det är svårt att öka den interkommunala samverkan, är det enligt Statskontoret ytterst viktigt att staten och kommunerna så långt som möjligt tar tillvara sfi-deltagarnas tidigare yrkeserfarenheter och ambitioner om framtida arbete. Statskontoret föreslår därför att regeringen tar initiativ till en ökad interkommunal samverkan med syfte att få till stånd fler yrkesinriktade sfi-utbildningar. Öka omfattningen av flexibla undervisningsformer Statskontorets utvärdering visar att förekomsten av en flexibel sfi-undervisning såsom deltids- eller distansstudier, ökar måluppfyllelsen. Det är dock tämligen vanligt att personer som har arbete inte ges möjlighet att kombinera detta med sfi på deltid eller distans. Statskontoret föreslår därför att regeringen överväger att införa krav på kommunerna att tillhandahålla flexibla undervisningsformer. Förbättra möjligheterna att följa upp sfi I rapporten framgår att det finns brister i den tillgängliga statistiken samt att det många gånger inte är möjligt att mäta måluppfyllelse eller effekter av sfi. Statskontoret föreslår att den förbättrade statistik som regeringen tagit initiativ till, kompletteras med fördjupade studier av måluppfyllelse för sfi. Regeringen föreslås även besluta om att införa nationella referensvärden för hur lång tid studier på respektive studieväg i normalfallet förväntas ta. 9

8 10

9 1 Inledning Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge grundläggande kunskaper i det svenska språket till vuxna med annat modersmål. Sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen ska ge deltagarna möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags-, samhälls-, och arbetsliv. Därutöver ska sfi-studerande som inte kan läsa eller skriva, ges möjligheter att förvärva dessa kunskaper. Det är kommunerna som ansvarar för att deras invånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket får utbildning. Under senare år har det genomförts ett antal reformer som syftat till att förbättra måluppfyllelse och genomströmning inom sfi. Den mest genomgripande av dessa är införandet av en ny kursplan 2003, som bland annat innebär att deltagarna numera kan lämna sfi på en lägre kurs och ändå få betyg. 1.1 Statskontorets uppdrag Statskontoret har haft regeringens uppdrag att utvärdera sfi. Utvärderingen ska ligga till grund för regeringens överväganden i frågor som rör utbildning och integration. Av uppdraget framgår att utvärderingen ska bygga på ett urval av kommuner samt särskilt fokusera på följande tre frågor: Vilka resultat når deltagarna i sfi? I redovisningen av denna fråga ska Statskontoret belysa olika uppgifter avseende betyg, undervisningstimmar, avbrottsorsaker, anordnare och deltagarsammansättning. Hur organiseras och genomförs sfi? Denna fråga innefattar bland annat att Statskontoret ska redovisa på vilket sätt sfi utgår från individernas behov och förutsättningar, hur sfi kombineras med andra insatser samt i vilken omfattning kommunerna samverkar med andra aktörer vid genomförandet av utbildningen. Hur ser lärarkompetensen ut? Med denna fråga avses framförallt att Statskontoret ska redovisa andelen sfi-lärare med pedagogisk examen och i vilken utsträckning lärarna har relevant ämneskompetens. Statskontoret ska också redogöra för omfattningen i fortbildningsinsatser som rör svenska som andraspråk. Av uppdraget framgår att Statskontoret ska belysa hur och i vilken omfattning statliga reformer har lett till förbättringar inom sfi. Vidare ska Statskontoret utifrån resultat- och verksamhetsbeskrivningar dels identifiera förhållanden och faktorer som bidrar till hög måluppfyllelse, dels redogöra för förhållanden som innebär problem och hinder. I uppdraget ingår även att 11

10 redogöra för eventuella skillnader avseende resultat och verksamhet mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Förutom de ovanstående tre huvudfrågorna ska Statskontoret även lämna förslag till indikatorer som mäter måluppfyllelse Metod och tillvägagångssätt För att kunna besvara frågorna om deltagarnas resultat, kommunernas organisation och genomförande, och lärarkompetensen har Statskontoret valt att i huvudsak samla in material på följande tre sätt: 1. Statistisk analys av studieresultat, orsaker till avbrott med mera. 2. Enkätundersökning till samtliga kommuner och anordnare. 3. Intervjuundersökning i 16 kommuner Den statistiska analysen Statskontoret har analyserat den officiella statistik som baseras på uppgifter som kommunerna rapporterat in och som Statistiska centralbyrån (SCB) ställt samman. Syftet har framförallt varit att hitta eventuella skillnader i fråga om studieresultat före och efter införandet av den nya kursplanen Vi har också analyserat orsakerna till studieavbrott. Den analysen gäller dock enbart deltagare som påbörjat sina studier efter införandet av den nya kursplanen. 2 Den officiella statistiken som Statskontoret har använt sig av har vissa brister. Detta beror framförallt på att kommunerna har brustit i sin inrapportering av olika uppgifter till SCB. I huvudsak gäller detta uppgifter som rör kostnader och tid i undervisning, men även orsaker till avbrott. Enligt Statskontorets bedömning går det inte att fastställa i vilken utsträckning bristerna påverkar resultaten, men emellanåt bör dessa tolkas med viss försiktighet Enkätundersökningen Statskontoret har genomfört en enkätundersökning riktad till kommuner och sfi-anordnare. En förfrågan skickades till alla kommuner där Statskontoret bad kommunerna att bistå med kontaktuppgifter till alla sfi-anordnare i kommunen. Enkäten skickades ut till 283 kommuner och 201 sfi-anordnare, och svarsfrekvensen var 57 procent. Sammanlagt svarade 168 kommuner och 111 anordnare. Enkätresultaten och de efterföljande regressionsanalyserna som Statskontoret genomfört, har till viss del kunnat kompensera för 1 Uppdraget återfinns i sin helhet i bilaga 1. 2 De statistiska bearbetningarna har utförts av en konsult. Metod och beräkningar återfinns i PM Statskontorets regressionsanalyser som går att ladda ner på 12

11 bristerna i den officiella statistiken. Genom regressionsanalyserna har vi bland annat kunnat undersöka vilken betydelse olika förhållanden och faktorer har för de resultat som uppnås. I enkätundersökningen ställdes även frågor om lärares kompetens och deltagande i statliga fortbildningsinsatser Intervjuundersökningen Statskontoret har besökt sammanlagt 16 kommuner i vilka närmare 150 personer har intervjuats. 3 Dessa har framförallt varit lärare, rektorer, studerande samt företrädare för olika förvaltningar och nämnder. Vi har även intervjuat flykting- och integrationssamordnare, praktiksamordnare samt studie- och yrkesvägledare. 4 Syftet har framförallt varit att fånga upp vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Intervjuundersökningen har också varit viktig för att kunna besvara frågor om hur sfi organiseras och genomförs. De 16 kommunerna valdes ut i syfte att få en spridning med avseende på geografiska förhållanden, kommunstorlek, storlek på sfi-verksamheten och uppnådda studieresultat Svårt att mäta effekter och måluppfyllelse När det gäller den måluppfyllelse som nämns i uppdraget bör man vara medveten om att detta kan betyda flera saker. Regeringens styrning av sfi syftar till att ge deltagarna grundläggande kunskaper i svenska. I det perspektivet handlar måluppfyllelse i första hand om deltagarnas studieresultat. Samtidigt är kunskaper i svenska en faktor som påverkar möjligheterna till sysselsättning och etablering i samhället. Måluppfyllelsen i sfi handlar då också om effekter som rör arbete och integration i samhället. Att måluppfyllelse kan betyda flera saker försvårar möjligheterna att fastställa effekterna av sfi. När det gäller måluppfyllelse och effekter i form av arbete, kan vi också konstatera att Riksrevisionen nyligen kommit fram till att det inte är möjligt att klargöra om sfi har några effekter på sysselsättningen Statskontorets projektgrupp Utvärderingen har genomförts av en projektgrupp bestående av Anita Bashar Aréen, Claes Elmgren (projektledare), Björn Hammarstedt, Michiko Muto och Jan Möller. 1.3 Rapportens disposition Huvudfrågorna i uppdraget besvaras i huvudsak i varsitt kapitel. Efter att vi i kapitel 2 redogör för bakgrund, styrning och utveckling av sfi, redovisar vi 3 I bilaga 6 finns en sammanställning av intervjupersonerna. 4 För mer information om våra fallkommuner, se bilaga 4. 5 Riksrevisionen (2008) 13

12 i kapitel 3 vilka resultat deltagarna i sfi når. Kapitlet innehåller också en jämförelse av deltagares studieresultat före och efter införandet av 2003 års kursplan. I kapitel 4 redogör vi för hur sfi organiseras och genomförs. I både kapitel 3 och 4 besvaras också frågor som berör faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Vi redovisar också de skillnader som vi kunnat observera mellan olika typer av sfi-anordnare, kommuner och regioner. Kapitel 5 ägnas åt hur lärarkompetensen ser ut medan vi kapitel 6 redovisar möjligheterna för att använda sig av indikatorer för att mäta måluppfyllelsen. Rapporten avslutas i kapitel 7 med en redovisning av slutsatser och förslag. Till rapporten bifogas även följande bilagor: Bilaga 1 Regeringens uppdrag till Statskontoret Bilaga 2 Statskontorets enkätundersökning Bilaga 3 Fördjupad redovisning av studieresultat Bilaga 4 Organisering och genomförande i 16 kommuner Bilaga 5 Referenser Bilaga 6 Intervjuförteckning 14

13 2 Bakgrund, styrning och utveckling av sfi Detta kapitel inleds med en beskrivning av statens styrning av sfi. Därefter återger vi regeringens syn på sfi:s roll i integrationspolitiken. Kapitlet avslutas med en redogörelse för utvecklingen av sfi sedan slutet av 1990-talet när det gäller antalet studerande, deltagarsammansättning och kostnader. 2.1 Statens styrning av sfi Sfi regleras i skollagen (1985:1100), i förordning 1994:895 om svenskundervisning för invandrare (sfi-förordningen) och i regeringens kursplan för sfi (SKOLFS 2006:28). I detta avsnitt redovisar vi de huvudsakliga inslagen i dessa regelverk. Vi återger också statens motiv till de förändringar som ägt rum under de senaste åren Skollagen Kommunerna ansvarar för sfi I skollagen fastställs att sfi är en del av det offentliga skolväsendet för vuxna. Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket samt till att ge vuxna utan tillräckliga läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva detta. Av lagen framgår att kommunerna är huvudmän för sfi och att de ska erbjuda utbildning till de kommuninvånare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Dessa ska kunna påbörja sin sfi-undervisning inom tre månader från det att de ansökt om att få börja sfi. Kommunerna är skyldiga att använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. En kommun kan uppdra åt andra att anordna sfi. Om detta sker får kommunen bara överlämna den myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter. Krav på 15 timmar undervisning per vecka Sfi ska under en fyraveckorsperiod omfatta i genomsnitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och om det är förenligt med utbildningens syfte. Kravet om minst 15 timmars undervisningstid infördes Regeringen ansåg att det skulle höja ambitionsnivån och skapa en gemensam miniminivå för landets samtliga kommuner. 6 Likvärdigheten skulle öka mellan kommunerna. Nivån om just 15 timmar tog bland annat fasta på att undervisningen ska kunna kompletteras med självstudier och med fördel även med praktik, arbete, andra studier eller rehabilitering. 6 Prop. 2005/06:148 15

14 Sfi ska kunna kombineras med andra aktiviteter År 2007 infördes vissa nya bestämmelser i skollagen. Dessa avsåg bland annat att kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen ska se till att deltagarna ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. Det tydliggjordes även att sfi ska kunna kombineras med annan sysselsättning, exempelvis annan utbildning eller förvärvsarbete. Regeringen betonade i samband med att ändringarna infördes att det är viktigt att myndigheterna samverkar så tidigt som möjligt så att det inte uppstår målkonflikter kring en individs utbildning och försörjning. Regeringen ansåg också att tidiga insatser från Arbetsförmedlingen, för de invandrare som kan bedömas få sysselsättning inom rimlig tid, är av stor vikt för att underlätta för dem att etablera sig på arbetsmarknaden Förordning och kursplan Tre studievägar och flera in- och utgångar För att möta de studerandes olika behov och förutsättningar är kursplanen för sfi utarbetad för tre studievägar. 8 Studieväg 1 är för invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har en snabbare studietakt och mer avancerade mål. Varje studieväg innehåller två kurser: sfi 1 utgörs av kurserna A och B, sfi 2 av kurserna B och C och sfi 3 av kurserna C och D. På vilken nivå en person ska påbörja studierna ska utgå från kommunens värdering av deltagarens kunskaper och förutsättningar. Den nuvarande kursplanen infördes Motivet var att differentiera utbildningen och utbildningsmålen. Tidigare fanns en gemensam studieväg och enbart möjlighet att få betyg efter avslutad utbildning. Regeringen ansåg att med den gamla kursplanen blev sfi ett misslyckande för den som inte har förutsättningar att nå sfi-nivån för slutbetyg. Vidare utgjorde slutbetyg från sfi ett formellt eller reellt krav för tillträde till såväl yrkesutbildningar som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med den nya kursplanen infördes möjligheten att få betyg på fler nivåer. Enligt regeringen skulle den så kallade sfinivån ligga fast för dem som avser att gå vidare till studier i svenska medan kursplanen skulle ges ett så öppet och flexibelt innehåll att utbildningen skulle kunna ge enskilda deltagare en adekvat grund för exempelvis yrkesutbildning på olika nivåer eller för en direkt övergång till arbetsmarknaden. 9 7 Prop. 2005/06: Kursplanen för sfi är fastställd av regeringen i förordningen (SKOLFS 2006:28) om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Förordningen har kungjorts i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Regeringen har tagit beslut om en ny kursplan. Den nuvarande förordningen upphävs och en ny förordning träder i kraft den 1 januari Kursplanen publiceras i SKOLFS i slutet av januari Prop. 2000/01:72 16

15 Riktvärde på 525 timmar och slutprov Som riktvärde för undervisningens omfattning har regeringen angett 525 timmar. Detta får dock överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning de studerande behöver för att uppnå de mål som anges i kursplanen. 10 Ett nationellt slutprov används för kurs D. Syftet är att bedömningsgrunderna ska vara så enhetliga som möjligt oavsett var studierna äger rum. Regeringen har aviserat att slutprov även ska införas på kurs B och C. 11 Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning, så kallad alfabetisering, fördes över från den grundläggande vuxenutbildningen till sfi Läs- och skrivinlärning räknas inte in i riktvärdet på 525 timmar. Alfabetiseringen är inte knutet till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Samhällsinformation Samhällsinformation innebär att sfi-deltagare får kunskaper om bland annat olika myndigheter, lagar, regler, rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället. Samhällsinformationen lyftes dock ur kursplanen för sfi Syftet var att renodla sfi till en språkutbildning. Regeringens bedömning var att grundläggande samhällsinformation på svenska inom ramen för sfi medför risker för missförstånd och riskerar att förskjuta fokus från språkinlärningen. Samtidigt underströk regeringen att samhällsinformation bör ges i ett tidigt skede efter ankomsten till Sverige och gärna på modersmålet. Kommunen skulle även fortsättningsvis vara ansvarig för att ge samhällsinformation för nyanlända flyktingar Sfi en del av statens integrationspolitik Utbildningsmålet kompletteras med integrationsaspekter som arbete och egenförsörjning Sfi är en språkutbildning med utbildningsmål, men regeringen ser även sfi som en del av sin integrationspolitik. I praktiken kompletteras således sfi:s språkrelaterade utbildningsmål med mål som avser att förbättra integrationen. I skrivelsen Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24) kopplar regeringen ihop arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket, vilka ses som avgörande för att undvika att invandrare fastnar i bidragsberoende och passivitet. Enligt regeringen bör 10 Studerande som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd. För utvecklingsstörda, döva och hörselskadade studerande får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen. 11 Ds 2008: Prop. 2005/06: Ibid 17

16 den övergripande inriktningen för det fortsatta arbetet på området vara att höja språkkunskaperna och förbättra utbildningsmöjligheterna för att på detta sätt bryta utanförskap och underlätta för integration. Kunskaper i svenska framstår därmed inte bara som ett mål i sig, utan även som ett viktigt medel för att underlätta integration och egenförsörjning Mottagande av nyanlända Delat ansvar mellan stat och kommun Ansvaret för introduktionen av nyanlända är delat mellan stat och kommun. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret, medan kommunerna utformar och genomför introduktionsprogrammen. 14 Kommunen samordnar och ansvarar för att de nyanlända får det stöd som behövs för att insatserna under introduktionen ska bli framgångsrika. 15 Samordningen kan avse insatser från Arbetsförmedling, näringsliv, utbildningsanordnare, landsting och frivilligorganisationer. Varje kommun bestämmer själv hur den vill organisera mottagandet. Vanligtvis kallas den nyanlände till ett möte där man går igenom villkor och förutsättningar för introduktionen samt den nyanländes sociala situation, bostadssituation och hälsa. En anmälan till inskrivning och nivåtest inför studier i sfi görs, liksom en bedömning om den nyanlände står till arbetsmarknadens förfogande. Ersättning till kommuner Staten ersätter kommunerna för mottagandet av nyanlända. 16 I gengäld krävs att kommunen genomför introduktionsprogram som omfattar sfi, praktik, etc. Kommunen måste även upprätta en introduktionsplan i samråd med den nyanlände. Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar reglerar kommunernas utbetalning av så kallad introduktionsersättning. Ett villkor för att introduktionsersättning ska få beviljas är att den nyanlände förbinder sig att följa introduktionsplanen. För att få introduktionsersättning kräver kommunen i regel att den nyanlände har heltidssysselsättning, där sfi ofta ingår. 14 I SOU 2008:58 föreslås att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända. Den ändrade ansvarsfördelningen skulle, om den infördes, innebära att kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända och försörjningsansvaret under introduktionstiden upphör. 15 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. 16 Varje kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och anhöriga har rätt till en årlig grundersättning som är densamma oavsett hur många personer kommunen tar emot. Vidare betalar staten ett schablonbelopp för varje nyanländ flykting och anhörig som omfattas av ersättningsförordningen. Schablonersättningen betalas ut under två år. 18

17 Arbetsförmedlingens ansvar för nyanländas etablering Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända arbetssökande erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. 17 Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. För att nyanlända arbetssökande snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingens insatser och program finnas tillgängliga så tidigt som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens insatser ska kunna erbjudas parallellt med undervisning i sfi. Arbetsförmedlingens riktlinjer för samverkan Arbetsförmedlingen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Migrationsverket tagit fram riktlinjer gällande Arbetsförmedlingens service till nyanlända invandrare. Dessa riktlinjer lägger grunden för hur samverkan är tänkt att ske. Syftet med samverkan är att åstadkomma en sammanhållen etableringsplanering för nyanlända arbetssökande, och därmed ge individerna möjlighet att snabbt hitta arbete. Samverkan kan regleras genom regionala eller lokala överenskommelser, som ska revideras årligen. 2.3 Utvecklingen av sfi Detta avsnitt beskriver hur sfi utvecklats under det senaste decenniet. Uppgifterna kommer från Skolverkets redovisning av sfi-statistik Kraftig ökning av antalet studerande Volymerna i sfi har ökat kraftigt de senaste tio åren. Läsåret 1997/98 läste ungefär deltagare sfi. Antalet studerande steg till , motsvarande drygt 70 procent, till läsåret 2006/07. Fördelningen av deltagare mellan olika typer av anordnare har varierat under denna period. Läsåret 1997/98 läste 89 procent av deltagarna i kommunal regi. Detta minskade till 63 procent 2002/03, för att därefter stiga igen. Läsåret 2006/07 studerade 70 procent i kommunal regi. I diagram 2.1 redovisas antalet studerande, totalt och per typ av anordnare läsåren 1997/ / Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 18 Statistiken finns på Skolverkets webbplats ( 19

18 Diagram 2.1 Antal studerande 1997/ /07, per typ av anordnare Antal Kommunala anordnare Studieförbund Annan Totalt / / / / / / / / / /06 Källa: Skolverket Deltagarsammansättning Deltagarsammansättningen i sfi varierar över tid vad gäller vissa karakteristika och är stabil i andra avseenden. Könsfördelningen är relativt konstant över tidsperioden; andelen kvinnliga studerande är runt 60 procent. Även deltagarnas utbildningsnivå är relativt stabil över tid när det gäller fördelningen mellan dem som har 0 6 års utbildning (19 25 procent under perioden), 7 9 års utbildning (16 18 procent) och dem som har 10 års utbildning eller mer (58 65 procent). Liksom könsfördelning och utbildningsnivå är också åldersstrukturen relativt stabil över tiden. I diagram 2.2 redovisas hur många av sfi-deltagarna som var flyktingar, tillståndssökande respektive övriga (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) läsåren 1997/ /07. 20

19 Diagram 2.2 Deltagarsammansättning med avseende på grund för bosättning Flyktingar Tillståndssökande Övriga / / / / / / / / / /07 Källa: Skolverket Som framgår av diagrammet har sammansättningen av deltagarna med avseende på grund för bosättning varierat under det senaste decenniet. Andelen flyktingar har varierat mellan 36 procent (läsåret 1998/99) och 22 procent (2004/05). Andelen deltagare som är tillståndssökande är generellt mycket låg. Övriga deltagare (till exempel arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare) har utgjort mellan 61 och 76 procent. Deltagarnas bakgrund varierar också med avseende på modersmål. De största förändringarna i andel av totalt antal deltagare kan iakttas för modersmålen arabiska och bosniska/kroatiska/serbiska. I nedanstående diagram redovisas hur många av deltagarna som läsåren 1994/95 till 2006/07 hade något av dessa två modersmål. 21

20 Diagram 2.3 Antal sfi-deltagare med arabiska eller bosniska/ kroatiska/serbiska som modersmål Arabiska Bosniska/serbiska/kroatiska Antal elever /95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 År Källa: Skolverket Kostnaderna för sfi Kommunernas kostnader för sfi uppgick år 2007 till miljoner kronor. 19 Totalt sett har kostnaderna för sfi ökat med 80 procent i fasta priser under det senaste decenniet, vilket bör ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet studerande. Som framgår av diagram 2.4 har kostnaden för en heltidsstuderande dock sjunkit med närmare tjugo procent under perioden, men med närmare fyrtio procent sedan år Skolverket (2008a) 22

21 Diagram 2.4 Kostnader för sfi Index: kostnad per heltidsstuderande Index: totalkostnad Kostnad per heltidsstuderande (löpande priser, tkr) Index/kostnad År Källa: Skolverket. Uppgift om antal heltidsstuderande saknas för år Förutom indexuppgifterna avseende totalkostnad respektive kostnad per heltidsstuderande, finns det en tredje kurva i diagram 2.4. Denna kurva redogör för utvecklingen av kostnaden per heltidsstuderande när detta mäts i löpande priser (tkr). Bortsett från några år i början 2000-talet, har kostnaden per deltagare varit tämligen konstant när utvecklingen mäts på detta sätt. 23

22 24

23 3 Deltagarnas resultat I Statskontorets uppdrag ingår att redovisa vilka resultat sfi-deltagarna uppnår. Följande uppgifter ska redovisas: vilka betyg deltagarna har fått, hur många undervisningstimmar de har fått innan de avslutat kursen, hur lång tid de i genomsnitt deltagit i sfi från det att de påbörjade sfi första gången, avbrottsfrekvenser och orsaker till avbrott, samt skillnader mellan olika sfi-anordnare. Statskontoret ska enligt uppdraget ta hänsyn till att deltagarsammansättning kan påverka skillnader i resultaten, och även rapportera eventuella skillnader mellan olika kommuner och regioner. Inledningsvis i detta kapitel sammanfattar vi hur utvecklingen har sett ut under de senaste tio åren. Därefter redovisas en närmare analys av studieresultat och studieavbrott. I denna mer detaljerade analys har vi fokuserat på deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 ( individer). Därefter redovisas i nämnd ordning hur deltagarsammansättning, typ av anordnare, olika regioner samt vissa andra strukturella faktorer kan påverka resultat och avbrott inom sfi. Kapitlet avslutas med en jämförelse av studieresultat före och efter övergången till den kursplan som trädde i kraft år Syftet med denna jämförelse har varit att undersöka om resultaten skiljer sig åt för perioder som omfattas av olika kursplaner för sfi. Vi har därför följt upp deltagare som påbörjade sfi under 1998 och 1999 ( individer), och jämfört deras resultat med resultat för de deltagare som påbörjade sfi under 2003 och första halvåret 2004 ( individer). 3.1 En översiktlig bild av resultat, avbrott, inskrivningstid och undervisningstimmar Studieresultat Godkänt resultat i sfi före reformen jämförs i Skolverkets officiella statistik med godkänt resultat på kurs D efter reformen. Detta är inte oproblematiskt, eftersom en grundläggande tanke med den nya kursplanen är att man ska kunna avsluta sfi på lägre nivåer. Detta måste man ha i åtanke när man tolkar utvecklingen av studieresultaten. I avsnitt 3.8 redovisas en närmare analys av jämförbarheten i studieresultat enligt olika kursplaner. 25

24 Diagram 3.1 Utveckling av studieresultat (godkänt på sfi respektive godkänt på kurs D) Nått målen efter tredje läsåret Betyg Godkänd Betyg Väl godkänd Procent / / / / / / / / /07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi En minskning kan skönjas i utvecklingen av studieresultat. Andel deltagare som fått godkänt på kurs D har genomgående varit lägre än den andel som godkändes på sfi enligt den förra kursplanen. Statskontoret har låtit göra en fördjupad studie av de studerande som påbörjade sfi för första gången någon gång under läsåret 2004/05. De studerande har följts till och med halvårsskiftet 2007, dvs. i snitt under 2,5 kalenderår. I tabell 3.1 redovisas högsta godkända studieresultat fördelat på vilken kurs som de studerande inledde studierna. 20 Övergången till ny kursplan år 2003 medförde vissa kvalitetsproblem i den nationella statistiken. Uppgifter för läsåret 2002/03 utelämnas därför i diagrammet. 26

25 Tabell 3.1 Första kurs Studieresultat efter tredje läsåret, fördelat på första påbörjade kurs (andel i procent) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt 1A B B C C D Totalt Avser deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Av nybörjarna läsåret 2004/05 klarade 63 procent någon kurs till och med läsår 2006/07. En tredjedel av alla studerande uppnådde godkänt betyg på kurs D. Deltagare som inleder sfi på lägre nivå har fler kurser att läsa och i regel lägre utbildning än deltagare som inleder studierna på högre nivåer. Andelen deltagare som klarade kurs D ökade markant med varje högre ingångsnivå i sfi. Av samtliga deltagare uppnådde 30 procent godkänt på kurs A, B eller C utan att nå godkänt på kurs D. Andelen deltagare som klarar sin första kurs är likartad för kurs A, B och C, där ungefär sex av tio klarade sin första kurs. Nybörjare som inleder sfi på kurs D klarar den i högre utsträckning (åtta av tio klarar den) Studieavbrott Andelen deltagare som tre läsår efter studiestarten gjort studieavbrott och studieuppehåll har minskat från strax under hälften 1998/99 till en tredjedel läsåret 2006/07. Även omfattningen av flertalet enskilda orsaker till avbrott och uppehåll har minskat. 21 Se bilaga 3, tabell 1. 27

26 Diagram 3.2 Utveckling över tid av olika typer av studieavbrott och studieuppehåll (andel av nybörjare två läsår tidigare, procent) 7 Annan utbildning Studieuppehåll Flyttat Fått arbete Sjukdom Barnomsorg 6 5 Procent / / / / / / / / /07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Även avbrott av okänd anledning (som inte redovisas i diagrammet) har minskat, från knappt 30 procent till drygt 20 procent Inskrivningstid och undervisningstimmar En av Statskontorets uppdragsfrågor är att redovisa hur lång tid deltagare i genomsnitt deltar i sfi. Det är inte ovanligt att deltagare gör uppehåll i studierna av olika skäl. I tabell 3.2 redovisas i första hand löpande inskrivningstid i dagar, där studieuppehåll har inkluderas. För jämförelsens skull framgår också effektiv inskrivningstid, dvs. exklusive tid för uppehåll, längst till höger i tabellen. Tabell 3.2 Löpande inskrivningstid i dagar från studiestart till och med högst avklarade kurs, inklusive studieuppehåll, nybörjare 2004/05 (median) Inkl. studieuppehåll Exkl. studieuppehåll Ingen A B C D Totalt Totalt Första studieväg Totalt Avser deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik 28

27 För deltagare på studieväg 1 går det i genomsnitt 63 veckor från inskrivning till studiernas avslutande. Motsvarande inskrivningstid för studieväg 2 är 55 veckor och för studieväg 3 31 veckor. Deltagare som inleder sfi på studieväg 3 gör i genomsnitt avsevärt kortare studieuppehåll än deltagare som inleder på studieväg 1 och 2. Skillnaden mellan effektiv och löpande inskrivningstid är 7 procent för studieväg 3 och ungefär 20 procent för övriga studievägar. 22 Statskontoret ska också redovisa hur många undervisningstimmar deltagarna har fått innan de avslutat olika sfi-kurser. Först redovisar vi dock utvecklingen av det totala antalet undervisningstimmar i sfi utslaget på antal deltagare som uppnått godkänt (enligt gamla kursplanen eller på kurs D). Uppgifter om antal undervisningstimmar uppges dock av Skolverket inte vara helt tillförlitliga, vilket innebär att de bör tolkas med försiktighet. 23 Diagram 3.3 Undervisningstimmar utslaget på antal studerande som fått godkänt enligt äldre kursplan eller på kurs D Hela studietiden Sista läsåret / / / / / / / / /07 Källa: Skolverket Avser samtliga deltagare i sfi Antalet undervisningstimmar har varit likartat över tid, och varit som lägst 386 timmar och som högst 405 timmar. Undervisningstimmarna för perioden som omfattas av den nya kursplanen kan också redovisas per kurs. I tabell 3.3 redovisas det sammanlagda antalet undervisningstimmar som de deltagare som påbörjade sfi under läsår 22 Se bilaga 3, tabell 2 för en mer detaljerad redovisning av effektiv inskrivningstid. 23 Skolverket (2008b), s

28 2004/05 hade fått totalt till och med den högst avklarade kursen vid utgången av läsår 2006/07. Undervisningstimmar redovisas även för deltagare som inte fått godkänt betyg på någon kurs. Timmar efter godkänt resultat på en lägre kurs till och med studieavbrott på en högre kurs ingår inte i redovisningen. Undervisningstimmarna redovisas enligt på vilken studieväg som deltagarna inledde sina sfi-studier. Tabell 3.3 Undervisningstimmar från studiestart till och med högst avklarade kurs (nybörjare 2004/05 t.o.m. läsår 2006/07) Högsta avklarade kurs Ingen A B C D Totalt Första studieväg Totalt Avser deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik Föga förvånande läser deltagare på studieväg 1 och studieväg 2 betydligt fler timmar än deltagare på studieväg 3. Exempelvis får deltagare på inriktning 1 som läser till och med kurs D dubbelt så många timmar som deltagare på inriktning 3 som avslutar med godkänt betyg på kurs D. Relaterar man undervisningstimmar mot inskrivningstid har deltagarna i genomsnitt haft undervisning knappt en timme om dagen. 3.2 Närmare redogörelse för resultat och avbrott Detta avsnitt koncentreras på olika typer av resultat och avbrott, dvs. olika typer av orsaker till att sfi avslutas. Avslutsorsakerna omfattar bland annat de avbrott som redovisas av Skolverket, såsom arbete, praktik, sjukdom och annan utbildning med flera. I avsnittet redovisas ytterligare en typ av avslut som Statskontoret anser är av intresse, nämligen att sfi emellanåt avslutas direkt efter ett godkänt betyg på lägre kurser (kurs A, B och C), dvs. att deltagare inte påbörjar en högre kurs. Sådana avslut behöver inte betraktas som något negativt, eftersom en grundtanke i den nya kursplanen är att man ska kunna påbörja och avsluta sfi på olika nivåer. I tabellerna i detta kapitel redovisas därför sådana avslut under rubriken godkända resultat. Observera att denna rad inte omfattar alla deltagare som har fått godkänt på kurs A, B eller C, utan endast dem som därefter inte påbörjade en högre kurs. Deltagare som fick godkänt på en lägre kurs, påbörjade en högre kurs och därefter avbröt sfi redovisas under rubriken studieavbrott. Enligt detta beräkningssätt blir summan av de godkända resultaten 42 procent av deltagarna, vilket är betydligt färre än de 63 som fått godkänt betyg på någon kurs. Skillnaden däremellan, 21 procent 30

29 av deltagarna, verkar ha haft som avsikt att uppnå godkänt betyg på högre nivåer, men avbröt av någon anledning sina studier innan dess. Tabell 3.4 Resultat och avbrott (nybörjare läsår 2004/05 t.o.m. 2006/07, procent) Andel Studieavbrott 48 Arbete, praktik 7 Annan utbildning 2 Studieuppehåll 2 Sjukdom 2 Gravid, föräldraledig 3 Flyttat från kommunen 2 Lämnat Sverige 1 Återkommer ej efter terminsslut 7 Ej godkänd 2 Avskild från utbildningen 1 Okänd anledning 15 Annan orsak 6 Godkända resultat 42 Betyg efter direkttest 1 Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C 9 Betyg på kurs D 32 Kvarstår i studier efter 2006/07 9 Totalt 100 Avser deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik De avslutsorsaker som dominerar är de som inte innehåller mer precis information om anledningen till avslut, dvs. återkommer ej efter terminsslut, okänd anledning, annan orsak samt ej fortsatt efter betyg på A, B eller C. Av alla deltagare som påbörjade sfi under läsår 2004/05 avslutade 37 procent sfi av dessa opreciserade anledningar. De opreciserade avbrotten utgjorde därmed närmare två tredjedelar alla avbrott. Avbrott av okänd anledning utgör den enskilt största avslutsorsaken (15 procent av alla avslutsorsaker). Av de studerande avbröt 7 procent sfi på grund av arbete eller praktik. Lika många lämnade sfi utan betyg i samband med något terminsslut, utan att därefter återgå till studierna. 31

30 3.2.1 Många arbetar efter att ha gjort avbrott av okänd anledning Statskontoret har följt upp deltagarnas sysselsättning året efter avslutade sfistudier. 24 Av uppföljningen framgår att 36 procent av deltagarna var sysselsatta (enligt definitionen minst en timme i november) och ytterligare 16 procent hade haft löneinkomst under året. Andelen sysselsatta var i linje med vad som kan förväntas högst bland dem vars studieavbrott registrerats som avbrott på grund av arbete eller praktik (66 procent). Andelen sysselsatta låg något över genomsnittet även i gruppen som avbrutit av okänd anledning (41 procent) och som inte återkommit till studierna efter terminsslut (39 procent). Andelen sysselsatta låg under genomsnittet bland dem som avslutat sfi med godkända betyg. De deltog däremot i arbetsmarknadspolitiska program i betydligt högre utsträckning än andra deltagare. Sysselsättningsgraden var likartad oberoende efter vilken kurs man avslutade sfi, förutom att deltagare som avslutat sfi direkt efter kurs A var sysselsatta i lägre utsträckning än övriga Avbrottsorsaker varierar mellan olika skeden i utbildningen Orsakerna till studieavbrott tycks skilja sig åt mellan avbrott som sker innan man uppnått något godkänt resultat och avbrott som sker efter godkänt på lägre nivåer men före godkänt på kurs D. 25 De största skillnaderna kan iakttas för avbrott med anledning av arbete eller praktik och avbrott av okänd anledning. Avbrott av dessa anledningar sker i högre utsträckning innan något godkänt studieresultat uppnåtts. Det kan tolkas som att personer som har lätt att hitta arbete hoppar av sina sfi-studier mycket tidigt En av tio avslutar direkt efter godkänt betyg på lägre kurs Nio procent av sfi-deltagarna avslutade sfi direkt efter godkänt betyg på kurs A, B eller C. Det innebär att vissa deltagare tycks medvetet ta tillvara möjligheten att avsluta sfi på lägre nivå i enlighet med den nya kursplanens intentioner. Ytterligare 21 procent av deltagarna försöker läsa vidare efter godkänt betyg på nivåerna A C men avbryter innan de uppnår en högre nivå. Därmed drar de nytta av möjligheten att inte behöva läsa upp till D för att få ett godkänt betyg. 24 Se promemoria Försörjning och sysselsättning efter avslutade sfi-studier (kan laddas ned på 25 Se promemoria Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (kan laddas ned på 32

31 3.3 Deltagarsammansättningens betydelse I detta avsnitt redogör vi för hur olika bakgrundsfaktorer på individnivå påverkar resultat och avbrott. Först redovisas hur studieresultat och avbrottsfrekvenser varierar efter enskilda bakgrundsfaktorer. Därefter redovisas vilka statistiska samband som kvarstår mellan den aktuella faktorn och måluppfyllelse när man i en regressionsanalys konstanthåller övriga faktorer. Detta upplägg följs också i övriga avsnitt om faktorer som påverkar resultat och avbrott Könstillhörighet Fler kvinnor än män når godkända resultat. Det finns också skillnader i orsaker till avbrott mellan män och kvinnor. Bland män är det vanligare att avbryta studierna med anledning av arbete eller praktik samt på grund av okänd anledning. En möjlig tolkning är att arbete är ett mer närliggande alternativ till sfi-studier för män än för kvinnor. Tabell 3.5 Resultat och avbrott fördelat på män och kvinnor (procent) Män Kvinnor Totalt Studieavbrott Arbete, praktik Annan utbildning Studieuppehåll Sjukdom Gravid, föräldraledig 0,2 5 3 Flyttat från kommunen Lämnat Sverige Återkommer ej efter terminsslut Ej godkänd Avskild från utbildningen 1 0,4 1 Okänd anledning Annan orsak Godkända resultat Betyg efter direkttest Ej fortsatt efter betyg på A, B eller C Betyg på kurs D Kvarstår i studier efter 2006/ Totalt Avser deltagare som påbörjade sfi för första gången under läsåret 2004/05 Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets statistik I en samlad statistisk analys där vi kontrollerar för samtliga förklaringsfaktorer framkommer att betydelsen av könstillhörighet bara undantagsvis är statistiskt säkerställd, och då på lägre konfidensnivåer (lägre konfidensnivå indikerar mindre säkra samband). En högre andel kvinnor bland dem som 33

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06 Enheten för utbildningsstatistik 2007-05-03 1 (6) Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06 Denna promemoria avser elever som varit inskrivna i svenskundervisning för invandrare (sfi) någon gång

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2009-04-29 1 (5) Dnr 71-2009:73 Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (sfi) inrymmer tre olika studievägar om

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 2018-06-21 1 (10) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (10) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2018 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016 Enheten för gymnasie- & vuxenutbildningsstatistik 2017-06-22 1 (9) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2016 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi 2012

Elever och studieresultat i sfi 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-27 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2012 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Utbildningsstatistikenheten 2015-06-25 1 (10) Dnr 2014:00057 Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare 2014 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare. Dir. 2009:117. Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare. Dir. 2009:117. Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2009 Kommittédirektiv Utredning om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare Dir. 2009:117 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka hur

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare Utbildningsstatistikenheten 2016-06-23 1 (9) Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare 2015 I denna beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2015. Syftet

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2008/09

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2008/09 Utbildningsstatistik 2010-04-28 1 (8) 71-2010:4 Elever och studieresultat i sfi läsåret 2008/09 Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (sfi) inrymmer tre olika studievägar om vardera två kurser.

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi år 2011

Elever och studieresultat i sfi år 2011 Utbildningsstatistik 2012-06-28 1 (9) Elever och studieresultat i sfi år 2011 Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi kalenderåret 2009

Elever och studieresultat i sfi kalenderåret 2009 Utbildningsstatistik 2010-09-30 1 (7) Elever och studieresultat i sfi kalenderåret 2009 Promemorians första avsnitt avser elever och kursdeltagare som varit inskrivna i sfi någon gång under 2009. Det andra

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi år 2010

Elever och studieresultat i sfi år 2010 Utbildningsstatistik 2011-06-30 1 (7) Elever och studieresultat i sfi år 2010 Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande

Läs mer

Vuxenutbildning Svenska för invandrare. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, e.kr.

Vuxenutbildning Svenska för invandrare. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, e.kr. Är ditt vetande ingenting värt, om inte någon annan vet att du vet det? Persius Flaccus, 34 62 e.kr. Foto: Anna Holmquist Vuxenutbildning Svenska för invandrare 330 Sverige har, i likhet med de flesta

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2014-09-11 Lunds kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år

Läs mer

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk

På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska som andraspråk Sida 1 (6) 2019-07-09 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 0850812196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 29 augusti 2019 På väg - mot stärkt kvalitet och likvärdighet inom Komvux för elever med svenska

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Höganäs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Höganäs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

36 Remiss av KLIVA:s delbetankande. Pa vag-mot starkt kvalitet och likvardighet inom komvux for clever med svenska som andrasprak (U2019/02278/GV)

36 Remiss av KLIVA:s delbetankande. Pa vag-mot starkt kvalitet och likvardighet inom komvux for clever med svenska som andrasprak (U2019/02278/GV) NR36 SODERTALJE KOMMUN Protokoll fort den 5 juli 2019 over arenden som kommunstyrelsens ordforande enligt kommunstyrelsens i Sodertalje delegationsordning har ratt att besluta i. 36 Remiss av KLIVA:s delbetankande.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12

ESLÖVS KOMMUN 2010-04- 23. Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer. Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 ESLÖVS KOMMUN Utskottet för Gymnasie- och Vuxenutbildning Sammanträdesprotokoll Sida 17 (24) 2010-04-12 2010-04- 23 24 GoVu.2010.0168 Undervisning i svenska för invandrare (sfi) hos andra aktörer Ärendebeskrivning

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten Sid (7) Rapport Dnr 323725 208-02-07 Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten sfi Bakgrund Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden har ansvaret för uppgifterna i skollagen (200:800) som avser skolformerna

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2013

Elever och studieresultat i komvux 2013 Utbildningsstatistikenheten 2014-06-24 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2013 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-11-29 U2016/04660/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Ny lag nya möjligheter

Ny lag nya möjligheter Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun

Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun Skolinspektionen Filipstads kommun kommun@filipstad.se för NI1 xenutbilohnirg efter tillsyn i Filipstads kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2012

Elever och studieresultat i komvux 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-02-23 1(5) SN 2009/0031 Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. vidhålla

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Enheten för utbildningsstatistik 2010-01-21 Dnr 71-2010:00004 1 (6) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) läsåret 2008/09 är i stort sett

Läs mer

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända 2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning

Läs mer

Huvudmannabeslut för vuxenutbildning

Huvudmannabeslut för vuxenutbildning Uppsala kommun Huvudmannabeslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Dnr 43-2016:10984 2 (4) Skolinspektionens beslut Skolinspektionens

Läs mer

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69)

Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-31 A2012/3434/IU Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Med rätt att delta nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Futurum

Regelbunden tillsyn i Futurum Regelbunden tillsyn i Bjuvs kommun Futurum Dnr 53-2008:2706 Regelbunden tillsyn i Futurum Gymnasieskolans individuella program Vuxenutbildning Svenska för invandrare Inledning Skolinspektionen har granskat

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5403 Lidköpings kommun kommun@lidkoping.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Lidköpings kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2(6) Skolinspektionens

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Ne# Dnr 43-2017:5424 Stenungsunds kommun kommun@stenungsund.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Stenungsunds kommun Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2017:5424 2 (7) s beslut

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011

Kommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Kommittédirektiv Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Dir. 2011:92 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den kommunala

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Studieavbrott i sfi. 1 Inledning

Studieavbrott i sfi. 1 Inledning PM 1 (6) Studieavbrott i sfi 1 Inledning Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2009-01-22 Dnr 71-2009:73 1 (5) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) fortsatte att minska läsåret 2007/08.

Läs mer

Komvux och sfi: uppgifter i den nationella uppföljningen. Att hitta fram med rätt siffror

Komvux och sfi: uppgifter i den nationella uppföljningen. Att hitta fram med rätt siffror Komvux och sfi: uppgifter i den nationella uppföljningen Att hitta fram med rätt siffror Efterfrågade uppgifter Statistiken tas fram av SCB på uppdrag av Skolverket och används av Skolverket årlig officiell

Läs mer

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (10) Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017 I denna promemoria beskrivs den officiella statistiken

Läs mer

Kommittédirektiv. En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet. Dir. 2018:73. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juli 2018

Kommittédirektiv. En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet. Dir. 2018:73. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juli 2018 Kommittédirektiv En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet Dir. 2018:73 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juli 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda behovet av förändringar när det

Läs mer

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.

Läs mer

Yttrande över betänkandet "Svenska för invandrare

Yttrande över betänkandet Svenska för invandrare Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (6) över betänkandet "Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning" (SOU 2013:76) (Dnr2013/6517/GV) Inledande synpunkter Skolinspektionen

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006 redovisa en bedömning

Läs mer

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa en bedömning

Läs mer

Anmälan av Uppföljning av sfi-studerande

Anmälan av Uppföljning av sfi-studerande Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-14 Handläggare Leif Styfberg Telefon: 08-508 35 500 Till Arbetsmarknadsnämnden den 26 augusti 2014 Ärende 8 Anmälan av Uppföljning av sfi-studerande

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5782 Motala kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Motala kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2016:10744 Arvika kommun arvika.kommun@arvika.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Arvika kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2016:10744 2 (5)

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8149 Melleruds kommun kommun@mellerud.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Melleruds kommun 2(12) Ti syn av skolformerna inom vuxenutbildningen i Melleruds kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2014-03-07 Hedemora kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Hedemora kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan

Läs mer

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler

Läs mer

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd

Betänkandet Egenansvar - med professionellt stöd KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson 1 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen Vad är svenskundervisning för

Läs mer

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef Missiv Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om bedömning av kostnaderna för förskolan, fritidshemmet, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning budgetåret

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2014-02-12 Arboga kommun arboga.kommun@arboga.se Rektorn vid vuxenutbildningen anne.sonnerfelt@arboffa.se Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn av Arboga kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016 Avdelningen för analys Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 () Terminsbetyg i årskurs, våren 1 I årskurs ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5435 Svenljunga kommun kansliet@svenljunga.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

PM Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik (6) Dnr :04

PM Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik (6) Dnr :04 Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik 2010-08-25 1 (6) Elever och studieresultat i komvux kalenderåret 2009 Kommunal vuxenutbildning (komvux) består

Läs mer

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi Regeringen tillsatte i december 2009 en utredning som bl.a. skulle föreslå hur en tidsbegränsning av studier inom sfi skulle kunna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Vasaskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652 Rektorn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning %eis Skolinspektionen Dnr 43-2017:5390 Kungsbacka kommun info@kungsbacka.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20

Läs mer

Innehåll. Innehåll...3. Sammanfattning...7

Innehåll. Innehåll...3. Sammanfattning...7 Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...7 1 Författningsförslag...9 1.1 Förslag till lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare...9 1.2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016

Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 PM Förskole- och grundskolestatistik 1 (14) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2016 I denna promemoria beskrivs Skolverkets kostnadsstatistik för kalenderåret 2016. Uppgifter som

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5976 Åtvidabergs kommun kommun@atvidaberg.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Åtvidabergs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (7) Skolinspektionens

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2017

Barn och personal i förskolan hösten 2017 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken

Läs mer

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning Nordmalings kommun Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning efter tillsyn i Nordmalings kommun 2(14) Uppföljning av tillsyn i Nordmalings kommun genomförde tillsyn av Nordmalings kommun under våren

Läs mer

Bes ut för vuxenutbildning

Bes ut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8533 Södertälje kommun Bes ut för vuxenutbildning efter tillsyn i Södertälje kommun 2(10) Tillsyn i Södertälje kommun har genomfört tillsyn av Södertälje kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5736 Lunds kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Lunds kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen

Läs mer

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...

Läs mer

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76)

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76) 2014-03-13 ALL 2013/1380 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning,

Läs mer