SPORTHOJSKURS Råd&Riktlinjer v 2.1

Transkript

1 SPORTHOJSKURS Råd&Riktlinjer v 2.1 Sveriges Motorcyklister

2 SMC Sveriges Motorcyklister Forskargatan Borlänge Telefon: Fax: Hemsida: E-post: smc@svmc.se Text: Daniel Häggståhl Sammanställning, layout, bildmontage: Niklas Lundin Korrektur: Göran Ekman, Niklas Lundin Ansvarig utgivare: Jesper Christenssen Foto: Mats Åstrand och Fredrik Kostiniemi Tryck och efterbehandling: HS Copy&Media Service, Luleå 2

3 Förord Motorcykeln är ett av dom fordon som är svårast att hantera. Att köra en motorcykel handlar om balans och harmoni snarare än teknik. Detta ställer stora krav på föraren och därmed ännu större krav på instruktören. Detta dokument är tänkt att ge råd och stöd för instruktörer och arrangörer, samt utgöra en ram för de riktlinjer som gäller för SMC:s BKK och Sporthojskurser, en ram med tillräcklig vidd för att främja kreativitet och vidareutveckling av kurserna. Dokumentet är fritt att distribuera och använda. Delar av dokumentet kan med fördel användas i andra texter, så länge man refererar till detta originaldokument. Det finns inget här i världen som är oförändligt över tid och rum. BKK och Sporthojskurser är inget undantag från denna regel. Därför är detta ämnat att vara ett levande dokument, som genom tiderna skall vidareutvecklas för att möta nya målgrupper och arbetssätt. Grunddokumentet är utarbetat av SMC Västmanlands arbetsgrupp för sporthojskurser i samarbete med Sporthojsprojektets styr och målgrupp, utbildningsgruppen, försäkringskommittén, Svenska BMW MC-klubben, SMC Skåne, SMC Västra Götaland och SMC Uppsala. Pedagogiken och teorin i boken överensstämmer med Gadget-matrisen från CIECA, Advanced, Description and Analysis of Postlicence Driver and Rider Training. Gadget-matrisen finns i Appendix 9 3

4 Revideringar: Datum Av vem Vad är ändrat/uppdaterat version Niklas Lundin, Göran Ekman Tryckfel och småfixar Jesper Christensen Nytt examinationskrav för SH-instruktörer sid Jesper Christensen Appendix 9 med Gadget-matrisen Lasse Nagy Appendix 8 Exempel Deltagarindelning Jesper Christensen Arrangörsvillkor 2.1 4

5 5

6 Innehåll Förord...3 Revideringar:...4 Bakgrund...8 Fyrstegsutbildning...9 Utbildningsstegen...11 Organisation...13 Pedagogik...18 Kursdagen...26 Kursplan för fyrstegsutbildning...32 Steg 1, Motorcykeln...32 Gaskontroll...32 Fakta kring övningarna...33 Motstyrning...34 Fakta kring övningarna...34 Högfartsbroms inför kurva...35 Fakta kring övningarna...36 Reflektionsövningar...37 En fartfylld dag på banan...38 Checklista, Steg 1, Motorcykeln...39 Steg 2, Spårval (vägen/banan)...40 Lärandemål...40 Blick...40 Fakta kring övningarna...41 Svängpunkt...41 Fakta kring övningarna...42 Körställning Fakta kring övningarna Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan...45 Fakta kring övningarna...45 Potentiella Risksituationer och olycksstatistik...46 Examinationskrav Checklista, Steg 2, Spårval...49 Steg 3, Människan...51 Avslappnad körställning

7 Fakta kring övningarna...51 Bredblick...52 Fakta kring övningarna...52 Bredblick...53 Överlevnadsreaktioner kopplade till steg 1 & Fakta kring övningarna...54 Högfartsbroms inför kurva...55 Blick...55 Människans överlevnadsreaktioner...55 Checklista, Steg 3, Människan...58 Steg 4, Individuell coaching...60 Individuella övningar...60 Checklista, Steg 4, Individuell Coaching...66 Appendix 1 SMC-försäkringen i samarbete med FOLKSAM...67 Appendix 2 Budget blankett...71 Appendix 3 Säkerhetskontroll blankett...72 Appendix 4 Deltagaruppgifter formulär...73 Appendix 5 Schema förslag...74 Appendix 6 Skaderapport blankett...75 Appendix 7 Kursvärdering blankett...77 Appendix 8 Exempel Deltagarindelning...79 Appendix 9 Gadget-matrisen

8 Bakgrund SMC har sedan början av 80-talet bedrivit fortbildning för motorcyklister i Sverige. Denna fortbildning, och andra genom åren genomförda kampanjer, har starkt bidragit till att minska antalet motorcykelolyckor i trafiken. Dagens trafiksäkerhetsarbete inom SMC bygger på den framgångsrika modell som varit praxis sedan många år. Utbudet och upplägget på SMC:s utbildningar utvecklas och förbättras dock kontinuerligt för att anpassas efter dagens behov och efterfrågan. Förutom de traditionella fortbildningskurserna har SMC arrangerat specialkurser, bland annat tjej- och ny på mc-kurs. SMC arbetar för att ytterligare utöka kursutbudet med utbildningar utformade för de särskilt riskutsatta grupperna. Arbetet med sporthojsprojektet påbörjades redan Tillgänglig statistik från Vägverket visar att förarna av motorcyklarna i försäkringsklass 7 till 11, de så kallade sporthojarna, är starkt överrepresenterade i allvarliga olyckor och utgör en stor riskgrupp. Målet med projektet är att genom utbildning särskilt riktad till denna grupp, minska antalet allvarligt skadade och förolyckade motorcyklister. 8

9 Fyrstegsutbildning Syfte och mål Syftet med SMC:s MC-fortbildningar är att väcka en tankeprocess hos deltagarna angående attityd och riskmedvetenhet, samt öka deltagarnas tekniska färdighet att hantera sin motorcykel i olika situationer. Syftet med en flerstegsutbildningen är att försöka attrahera deltagarna att återkomma till SMC:s Sporthojskurser, samt att ge deltagarna ett breddat utbud av kurser och kurstillfällen. Det syftar också till att skapa en gemensam profil för Sporthojsprojektet mot deltagare, Vägverket och försäkringsbolagen. Det skall också ge arrangörerna frihet att anpassa utbildningen efter deras specialkunskaper och övningsområdets utformning, för att främja kvalité, kreativitet och utveckling i projektet. Målet är att få trafiksäkrare motorcyklister och minska antalet allvarligt skadade och dödade sporthojsåkare i trafiken i riktlinje med Vägverkets nollvision och SMC:s avsiktsförklaring. Målet med flerstegsutbildningen är att få fler tillfällen att påverka deltagarnas attityd, självkännedom och riskmedvetenhet, samt uppvisa en genomtänkt struktur i utbildningen. Målet är också att få en gemensam förpackning på sporthojsprojektet för att attrahera fler deltagare samt visa upp en politisk och strategiskt korrekt bild av utbildningen mot deltagare, Vägverket och försäkringsbolagen. Detta för att sörja för god finansiering, stöd och support av projektet i framtiden. Ett delmål är att möjliggöra ett djupare lateralt sammarbete mellan de olika arrangörerna, för att stärka vi-känslan bland instruktörerna i sporthojsprojektet. Målgrupp för kurserna Sporthojskursen vänder sig främst till förare av motorcyklar i försäkringsklass 7 till 11, de så kallade sporthojarna. Enligt Vägverkets statistik från 2004 står dessa för ca: 50 % av alla dödsolyckor men representerar endast 10 % av motorcykelkollektivet. Inom denna grupp är yngre män mellan 20 till 35 år överrepresenterade och därmed bör kurserna vara utvecklade med fokus på dessa. Budget Arrangören bör göra en budget för kursen för att räkna ut hur mycket de måste ta ut i deltagaravgift. Kostnaden för en kurs kan variera mycket beroende på vad övningsområdet kostar att hyra, hur många instruktörer de har till förfogande, om ambulans finns, hur långt instruktörerna har att resa och om 9

10 övernattning behövs. Det finns inget krav från SMC att arrangören måste ha ambulans på plats inom övningsområdet, men vissa banägare ställer detta som krav för att hyra ut banan. Arrangören bör också informera sig om flaggor, lektionssal, el mm. ingår i banhyran. Nedan finns ett förslag på inkomster och utgifter för att göra en budget. Inkomster Deltagaravgift Sponsring Övrigt Utgifter Banhyra Ambulans (inget krav om inte banägaren kräver det) Mat för instruktörer och eventuellt deltagare Ersättning för resa till och från övningsområdet Ersättning för eventuell övernattning Ersättning till instruktörer för bensin, däck och slitage på motorcykeln mm. Rekvisita, reklam mm Övrigt Se appendix 2, förslag på budget för en sporthojskurs. Bokning och betalning Deltagarna bokar plats på kursen via SMC:s webb-bokningssystem som finns på Om arrangören har ett eget bokningssystem måste någon ansvarig person i länet föra in information om deltagarna till SMC:s deltagarregister via webben. Detta för att SMC skall ha dokumentation på vilka som är berättigade till SMC-Folksam försäkringen. SMC:s kansli tar ut en bokningsavgift per deltagare för att sköta betalning, administration samt sammanställa deltagarlista till arrangören. Bokningssystemet fungerar enligt följande; Deltagaren fyller i ett formulär med personuppgifter samt uppgifter för gruppindelning vid kurstillfället SMC e-postar en bokningsbekräftelse till deltagaren med betalningsinformation samt övrig information om kursen, Bokningsbekräftelsen kan anpassas efter arrangörens önskemål SMC kan skicka en faktura till deltagaren SMC sammanställer en deltagarlista och vidareförmedlar den till arrangören för kursen 10

11 Inskrivning Före deltagaren kommer till inskrivningen skall denne ha med sig godkänd och underskriven säkerhetskontroll av motorcykel och personligskyddsutrustning enligt Appendix 3. Vid inskrivningen får deltagarna fylla i ett anmälningsformulär med namn, adress, personnummer, telefonnummer, e-postadress samt motorcykel och registreringsnummer. Se Appendix 4, Deltagarformulär. Deltagaren får också skriva under och intyga att dennes motorcykel är besiktigad, påställd och trafikförsäkrad. Ansvarig vid inskrivningen skall kontrollera körkort samt samla in säkerhetskontroll av motorcykel och personlig skyddsutrustning. Utbildningsstegen Se Kursplanen med början på sid 32 Att köra hoj är komplext och långt ifrån alla mc-förare är egentligen medvetna om hur de kontrollerar och styr sin motorcykel. Hojåkning är en kombination av människa-maskin interaktion och miljön där motorcykeln framförs. Miljön kan vara allt från trafiken, motorbanan till endurospåret. För sporthojskurserna kommer vi att fokusera på miljön i trafiken och på motorbanan, där utbildningen företrädesvis är förlagd. Detta ger en naturlig indelning av de tre första utbildningsstegen enl. tabell nedan. För att inte sätta ett stopp för utvecklingen lägger vi till steg fyra som är individuell coaching där vi till stor del anpassar utbildningen efter deltagarnas egna önskemål och förväntningar. Utbildningsstegen 1. Motorcykeln (maskinen) 2. Spårval (vägen/motorbanan) 3. Människan (människan kontrollerar/styr maskinen) 4. Individuell coaching (individ anpassad utb.) Till dessa utbildningssteg kopplas även utvalda delar av mjuka värden så som riskmedvetenhet, självkännedom och attityder, för att få dem integrerade med färdighetsträningen på ett naturligt sätt. I tabellen på nästa sida beskrivs vilka delar som är integrerade i vilka utbildningssteg. 11

12 Mjuka värden 1. Försäkringsinformation samt grundläggande reflektionsövning kring riskmedvetenhet, självkännedom och attityder 2. Interaktivt seminarium ang. potentiella risksituationer 3. Människans överlevnadsreaktioner 4. Interaktiva individanpassade diskussioner ang. riskmedvetenhet, självkännedom och attityder Det står arrangören fritt att komplettera fyrstegsutbildningen med andra praktiska och teoretiska övningar utöver de tre specificerade övningarna enl. kursplanen för respektive utbildningssteg. Generellt Målet är att ge arrangörerna och instruktörerna en stor frihet inom ramen för utbildningsstegen. Detta för att kurserna lättare skall kunna individanpassas samt att instruktörernas specialkompetens lättare kan nyttjas. Friheten möjliggör också att kurserna kan anpassas efter övningsområdet, samt främjar kreativitet och utveckling av kurserna. Tre övningar är obligatoriska för varje utbildningssteg och det står arrangören fritt att komplettera dessa med andra övningar, övningarna räcker annars för en hel kursdag om arrangören väljer att jobba mer på djupet. Det står också arrangören fritt att disponera antalet praktik- respektive körpass inom de olika momenten så länge arrangören uppfyller lärandemålen samt examinationskraven för respektive utbildningssteg. Samtliga deltagare börjar på steg 1 och det står deltagarna fritt att gå om samma utbildningssteg flera gånger. Det är en fördel om arrangören gör en återkoppling till föregående utbildningssteg för att förstärka den röda tråden för deltagarna. Teoriutbildningen för att bli berättigad att teckna SMC Försäkring ges i steg 1 och steg 4, därmed måste deltagaren gå något av dessa steg vartannat år för att hålla försäkringen uppdaterad. Examinationskraven är mycket generella och grundläggande för att sörja för en stor frihet hos så väl arrangör/instruktör som för att möte deltagarnas specifika behov och önskemål. Gemensamt för alla kurssteg är att deltagaren aktivt skall delta i fortbildningen samt visa gott omdöme, såväl på teori- som på praktikpass. Examinationen är tänkt att ske i mindre grupper där instruktören ställer frågorna till slumpvis valda deltagare i gruppen. En godkänd deltagare får gå vidare till nästa utbildningssteg. Målet är instruktörer och arrangörer skall leverera en högklassig kvalitativ utbildning så 100 % av deltagarna blir godkända. Eventuellt underkända deltagare får gå om aktuellt utbildningssteg tills att de blir godkända. 12

13 Organisation Arrangör Arrangör är alltid SMC, vilket kan vara en grupp av SMC sporthojsinstruktörer, SMC Riks, eller distriktsorganisationer som planerar, organiserar och genomför en sporthojskurs enligt råden och riktlinjerna i detta dokument. Arrangören kan endast marknadsföra kurser som SMC. Arrangören måste via SMC:s centrala datasystem rapportera till SMC:s kansli om när och var de planerar att arrangera en kurs, samt vilka personer som är ansvariga för kursens planering och utförande. Arrangören betalar hanteringsavgift per deltagare till SMC Riks, som bl. a går till instruktörs utbildning. Arrangören håller en prisnivå som matchar SMC övriga kurser. Arrangören ansvarar också gentemot SMC och försäkringsbolagen för att kursen följer de av SMC framtagna råd och riktlinjer. Arrangören har till uppgift att utse en träningsledare, en depåchef, instruktörer samt flaggvakter vid behov. Arrangören skall tillse att de enskilda instruktörernas personlighet, teoretiska och körtekniska kunskaper samt pedagogiska förmåga nyttjas på bästa sätt under kursen. Arrangören har till uppgift att sätta samman instruktörsgrupper på sådant sätt att en hög utbildningsnivå upprätthålls, och nya instruktörer kan få övning. Samt, att deltagarnas behov kan förväntas uppfyllas på ett tillfredställande sätt samt att kursens och sporthojsprojektets mål uppfylls. Träningsledare Träningsledaren skall ha en formell SMC Sporthojsinstruktörsutbildning. Han leder verksamheten och har huvudansvaret för kursen. Han håller i instruktörs- och förarmöte som beskrivs senare i dokumentet. Han utgör ett stöd och är en resursperson för instruktörerna, samt har till uppgift att entusiasmera såväl deltagare som instruktörer till att göra ett bra jobb. Träningsledaren bör helst vara en och samma fysiska person under hela kursen. Dock, eftersom detta är en nyckelposition skall det alltid finnas en eller fler instruktörer som kan ta över uppgiften vid sjukdom eller annan frånvaro. Depåchef Depåchefen har huvudansvaret för flaggvakter samt all flaggning inom träningsområdet. Han ansvarar också för att ambulans larmas vid behov och att en bil plockar upp eventuellt skadade motorcyklar samt sanerar 13

14 övningsområdet från olja mm. Depåchefen ansvarar också för att hålla träningsledaren informerad om allt väsentligt som händer på övningsområdet, så som olyckor, buskörning mm. Denna position kan med fördel utgöras av instruktörer eller andra resurspersoner med erforderliga kunskaper. Instruktörer Instruktörerna ansvarar för att leda deltagargrupperna samt har det handgripliga ansvaret för genomförandet av teori- och praktikdelar enligt kraven på kursinnehållet, (se avsnitt Teori och praktik, s 16). Instruktörerna ansvarar också för inskrivning, säkerhetskontroll av motorcyklar samt personlig skyddsutrustning, (se avsnitt, Säkerhetskontroll av motorcykel och skyddsutrustning på sid 27.) Antalet instruktörer per deltagare kan variera beroende på övningsområde och vilken pedagogik som används vid kurstillfället. Ett bra mål är att försöka ha en instruktör på max 6 deltagare under praktikpassen för att säkerställa en hög utbildningskvalitet. Instruktörerna är indelade i två kategorier, dels instruktörer och dels hjälpinstruktörer. Instruktörer har genomgått en formell SMC Sporthojsinstruktörsutbildning och blivit godkända samt har gått en L-ABC utbildning. Kravet är att sporthojsinstruktörerna vartannat år skall genomgå en L-ABC utbildning som arrangeras av distriktorganisationerna. Arrangören har rätt att utse personer till hjälpinstruktörer som anses ha erforderlig kunskap för arbetsuppgifterna. Hjälpinstruktörer är att betrakta som instruktörer under utbildning, de går jämte en instruktör för att praktisera och tilldelas arbetsuppgifter av instruktören. Resurspersoner Resurspersoner är personer som av arrangören anses ha erforderlig kunskap för att till exempel hjälpa till med inskrivning, säkerhetskontroll av motorcyklar och skyddsutrustning, depåchef, flaggning mm. Flaggvakter Om fler flaggposteringar behövs förutom den som depåchefen ansvarar för används flaggvakter. De ansvarar för röd och gulflaggning ute på banan. De samordnas av depåchefen. Flaggvakter kan med fördel vara resurspersoner som får klara direktiv om hur de skall flagga vid olika situationer. Övningsplatsen På övningsplatsen skall körfärdighetsövningar och bromsövning från minst 90 km/h kunna utövas under säkra former. Det skall också finnas 14

15 en lokal eller annan plats där teoridelarna kan genomföras på ett tillfredställande sätt. Förslag på lämpliga övningsplatser för kursen är motorbana, gokartbana, flygfält eller annat område som klarar ovanstående krav på övningsplats. Säkerhetsaspekter Det är av största vikt att övningarna sker under säkra former. Säkerhet har högsta prioritet, och därför skall samtliga instruktörer, hjälpinstruktörer, depåchef mm omedelbart ingripa då en potentiell säkerhetsrisk uppmärksammas. Deltagare som buskör och/eller kör över sin förmåga skall betraktas som en säkerhetsrisk, och skall omedelbart svartflaggas och tas av övningsområdet för samtal med dennes instruktör. Deltagare som inte följer instruktörens, depåchefens och/eller flaggvakternas instruktioner, eller saknar omdöme, tillåts inte fullfölja kursen. Detta beslut tas i samråd med träningsledaren. Att ha ambulans på plats under kursen rekommenderas, men är inget krav från SMC även om vissa banägare har detta som krav. Det är upp till arrangören att bedöma och ta ställning till detta från kurs till kurs. Dock bör arrangören ha en förbandslåda på plats för att kunna ta hand om lättare skador. Gruppindelning För att instruktörernas personlighet, teoretiska och körtekniska kunskaper skall komma deltagarna till maximal nytta under kursen, är det viktigt att dela in deltagarna i grupper efter deras förkunskaper och erfarenheter. Det brukar vara lämpligt att dela in deltagarna i tre till fyra huvudgrupper. I huvudgrupperna kan det sedan finnas mindre undergrupper med max 6 deltagare per instruktör. Stora hastighetsskillnader på övningsområdet är en potentiell risk som kan leda till allvarliga olyckor på kurserna. Därmed är det lämpligt att arrangören delar in deltagarna i tre hastighetsgrupper. Under dessa grupper delar man in deltagarna i steg 1-4 för att säkerställa att en hög säkerhet för såväl deltagare som instruktörer. För att få så homogena grupper som möjligt är det viktigt för arrangören att få en bra bild av deltagarnas erfarenheter, körskicklighet samt vilken motorcykel de kör. En enkät med frågor som ligger till grund för gruppindelning ifylles vid bokningen på Internet, men kan ändras av träningsledaren på kursplatsen. Storleken på grupperna kan variera beroende på övningsområdet samt val av pedagogiskt arbetssätt. På en motorbana bör man beakta att på och 15

16 avfart samt uppvärmning av däck tar ca 5 minuter av varje övningspass. Här kan det vara lämpligt att dela in deltagarna i tre huvudgrupper som har praktik 20 minuter per timme. En gokartbana medger inte lika många samtidiga deltagare och kräver mindre tid för av och påfart. Här kan deltagarna därför delas in i fyra huvudgrupper som har 15 min praktik per timme. Storleken på varje huvudgrupp bör inte överstiga 24 deltagare beroende på övningsplatsens utformning, övningen samt val av pedagogiskt arbetssätt. För att möjliggöra att utbildningsnivån anpassas mer individuellt för deltagarna, kan huvudgrupperna indelas i undergrupper om max 6 personer. Teori och praktik För att uppfylla syftet med kursen, att få trafiksäkrare motorcyklister samt att starta en tankeprocess hos deltagarna, skall arrangören lägga in några teoripass som behandlar riskmedvetenhet, attityd, självkännedom och potentiella risksituationer i trafiken. Om kursen skall klassas som en SMC Folksam försäkringskurs skall ca 20 minuter försäkringsinformation hållas under kurstillfället enligt Appendix 1, SMC försäkringsinformation. Detta är det enda formella kravet för att deltagaren skall bli berättigad att teckna försäkringen. Om deltagaren visar dåligt omdöme och/eller inte deltar aktivt under kursen kan han bli nekad rätten att teckna försäkringen. Färdigt presentationsmaterial finns för nerladdning på I teoridelarna till färdighetsövningarna bör instruktörerna trycka på trafiksäkerhetskopplingen. Det är en fördel om teoridelarna har en klar koppling till praktikpassen. Övningarna är organiserade enligt följande; Teori, med eller utan presentationsmaterial Praktik på övningsområdet Feedback återkoppling Deltagarna får först en teoretisk introduktion till övningen, därefter praktik på övningsområdet. Övningen avslutas med en reflektion och återkoppling tillsammans med de andra deltagarna inom gruppen där instruktörerna verkar som moderatorer. Upplägget är ämnat att starta deltagarnas tankeprocess och uppmuntra till medvetenhet kring körning och trafiksäkerhet. Arrangören kan med fördel informera deltagarna att teorierna bakom körfärdighetsövningarna har sin grund i Full Kontroll och A Twist of the Wrist. Fördelningen mellan teori och praktik bör vara ca 50/50 av aktiv tid under kursen. Arrangören kan med fördel förlägga några av de tyngre teoripassen så som attityd, riskmedvetenhet självkännedom vid ett tillfälle före kursdagen. För att ha en backup om någon blir sjuk skall alltid minst två instruktörer vara förberedda att hålla i varje teoripass. 16

17 Schema Det finns två kritiska tidpunkter som arrangören bör beakta vid schemaläggning. Den första är på morgonen då följande skall ske före kursstart; Frukost samt eventuell resa till övningsområdet för instruktörer Instruktörsmöte Inskrivning av deltagare Säkerhetskontroll av motorcyklar och skyddskläder Förarmöte För att underlätta och spara tid på morgonen kan träningsledaren med fördel hålla instruktörsmöte kvällen före kursdagen. Detta förutsätter att arrangören står för boende till instruktörerna. Den andra kritiska tidpunkten är lunchen. Det är viktigt att få den att flyta så smidigt som möjligt för att den inte skall ta värdefull tid från kursen. Arrangören kan med fördel inkludera lunchen i kursavgiften, för att få kontroll över var och när deltagarna äter. För att nyttja tiden på övningsområdet på bästa sätt bör grupperna äta i omgångar. Lunchen bör vara en timme för att deltagarna ges utrymme för att tanka och återhämta sig inför eftermiddagens övningar. Arrangören bör också planera in tid för eventuella förflyttningar mellan lunch, teori och praktikpass samt planera in ett tillfälle för deltagarna att tanka under eftermiddagen. Det bör också upprättas ett schema för instruktörer, depåchefsposten samt eventuella flaggvakter. Alla instruktörer, hjälpinstruktörer, resurspersoner mm ska ha en papperskopia av schemat så att alla vet vad alla gör och vilken tid. Det bör framgå av deltagarschemat vad deras instruktörer heter samt vilken grupp de tillhör. Se förslag på schema för en kursdag på Gelleråsen i Appendix 5. Full Kontroll kan laddas ned gratis från A Twist of the Wrist kan beställas via eller 17

18 Pedagogik Det är fördelaktigt om instruktörerna använder sig av en aktiverande pedagogik i teori och praktik. Det innebär att instruktörerna skall fungera som moderatorer i grupperna och låta deltagarna själva söka svaret. Det viktiga är att starta en tankeprocess hos deltagarna, inte att föda dem med svaret. Detta kan sammanfattas med att det viktiga är frågan och inte svaret. All kommunikation med deltagarna skall baseras på individens erfarenheter och kunskapsnivå. Kommunikationen skall vara positivt orienterad för att entusiasmera och stimulera deltagarna att genomföra övningarna på bästa sätt. Instruktörens roll är också att väcka ett intresse för fortsatt utveckling såväl körtekniskt som mentalt i syfte att få riskmedvetna och trafiksäkra förare. Teoripassen bör utformas som interaktiva diskussioner med deltagarna. Detta kan ske med eller utan presentationsmaterial i form av exempelvis OH-bilder eller PowerPoint presentationer. Målet skall vara att få samtliga deltagare aktiva i diskussionen. Instruktörens roll är att verka moderator och styra diskussionen på ett konstruktivt sätt. Under praktikpassen skall instruktören beakta deltagarnas körtekniska nivå och arbeta utifrån den. Vidare skall beaktas att olika individer tar in informationen på olika kanaler, muntligt (Auditivt), visuellt eller känslomässigt (kinestetiskt). Det är instruktörens uppgift att sända på alla kanaler. Detta beskrivs med ett exempel Instruktören beskriver med ord hur en ny övning skall genomföras, men deltagaren har svårt att förstå hur han skall göra. Instruktören kan då välja att visa hur övningen skall genomföras, genom att köra framför deltagaren. Ett annat sätt kan vara att instruktören skjutsar deltagaren för att ge denne en fysisk upplevelse av hur det skall kännas. Den som vill fördjupa sig i den aktiverande pedagogiken kan studera vidare i, Vuxenpedagogik, av Hård Af Segerstad, Helene, Klasson, Alger, Tebelius, Ulla, ISBN: För att läsa mer om pedagogiken och den så kallade GADGET-Matrisen så tittar du i Appendix 9. 18

19 Tidtagning som ett pedagogiskt instrument Tid är ett subjektivt begrepp, deltagaren känner ofta att de kör långsammare, fast de egentligen har ökat sitt tempo. Förklaringen till detta är att deltagaren har utvecklat sin teknik och använder t. ex. blicken på ett mer aktivt sätt som ger bättre marginaler och harmoni i körningen, därmed känner sig deltagaren tryggare och uppfattar att de kör långsammare. Detta är svårt att belysa för deltagaren utan att använda sig av tidtagningsutrustning. Tidtagningsutrustning öppnar stora möjlighet för instruktör och deltagare att jobba på ett mer interaktivt sätt. Idag serietillverkas allt fler supersporthojar med standardmonterad tidtagningsutrustning, så kallade laptimers, samt att touringåkare i allt större utsträckning eftermonterar GPS utrustningar som kan användas som tidtagningsutrustning. Det är också många deltagare som eftermonterar tidtagningsutrustning på sina sporthojar för att använda dem vid privatarrangerade bankörningar. SMC och speciellt sporthojskurserna vill nyttja tidtagningsutrustningen som ett pedagogiskt instrument i förarutbildningen. Detta skall inte förknippas med träning inför tävling. Det måste beaktas från arrangörer och instruktörer att tidtagningen inte används på ett sätt som kan förknippas med träning inför tävling eller på ett sätt som kan påverka säkerheten på övningsområdet. Tidtagningsutrustningen skall användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för instruktören att t. ex. köra i ett jämnt tempo samt för kunna ge deltagarna att kvitto på deras förarutveckling. Det rekommenderas att deltagarna tejpar över displayen till tidtagningsutrustningen, om de inte använder transponder. Detta för att de inte skall spendera koncentration och tappa fokus för att titta på varvtiderna istället för att fokusera på övningarna. Det är lämpligt att läsa av tiderna mellan övningspassen och ha en interaktiv diskussion om dessa med instruktören. Deltagare som fotograferar och filmar på kurser Generellt är det tillåtet för deltagare och åskådare att fotografera och filma på SMC:s kurser. Detta skall dock ske i samråd med träningsledare och depåchef för att säkerställa att det inte påverkar säkerheten på övningsområdet. Det finns även banor som har ett generellt foto/filmförbud och detta måste också beaktas. Om fotografer skall vistas på övningsområdet bör dom bära varselväst. Att köra med kamera på motorcykeln under övningarna bör inte tillåtas eftersom det stör föraren. Undantaget är ifall kameran används av till exempel instruktörer för att filmen skall användas i undervisningen. 19

20 Examination av nya Sporthojsinstruktörer SMC behöver en återväxt av Sporthojsinstruktörer i takt med att instruktörer slutar och för att täcka upp för det ökade kursutbudet. SMC söker ett brett spektra av instruktörer med många olika personligheter och bakgrund. Det vanligaste sättet att värva nya Sporthojsinstruktörer är att befintliga Sporthojsinstruktörer tillfrågar en deltagare som de bedömer ha förutsättningarna att klara examinationskraven beskrivna nedan. I detta första steg i selektionen står instruktörsaspiranten själv för kostnaderna, följande examinationssteg går aspiranten med kostnadsfritt. Instruktörsaspiranten får börja som hjälpinstruktör och gå med en Sporhojsinstruktör för att praktisera, och tilldelas uppgifter för att testa deras förmåga som instruktör. Om instruktören bedömer att aspiranten har förutsättningar att bli en bra instruktör tar han kontakt med en examinator. Principen är dock att examinatorer inte examinerar i sitt eget distrikt. Examinatorer är de sporthojsinstruktörer som deltog i Sporthojsinstruktörsutbildning 2006, (se lista på nästa sida). Denna lista är levande och kommer med all säkerhet att uppdateras oftare än vad detta dokument kommer att göra. Med andra ord hör av Er till Sporthojsprojektets Styr och Målgrupp om ni saknar examinatorer så skall vi tillse att det blir fler namn på listan. Examinationsförfarande När instruktörsaspiranten har avklarat första testet som hjälpinstruktör tar en examinator vid. Examinatorn bokar upp aspiranten till en vanlig kursdag, där instruktörsaspiranten får genomgå följande tre moment för att bedöma om de klarar dessa i linje med examinationskraven beskrivna nedan. 1. Examinatorn åker ut på övningsområdet och åker ett antal varv med instruktörsaspiranten och bedömer dennes körtekniska kunskap. Examinatorn ställer frågor angående körteknik och dennes sätt att hantera motorcykeln på övningsområdet 2. Den presumtiva instruktören får i uppgift att hålla en övning i kursen inför deltagare med allt från teori, instruktion och feedback. Vilken övning bestämmer examinatorn i förväg så att instruktörsaspiranten har möjlighet att förbereda sig 3. Examinatorn ställer kontrollfrågor enligt Råd & Riktlinjer 20

21 Examinationskrav För att bli godkänd som Sporthojsinstruktör skall instruktörsaspiranten visa prov på att; har goda teoretiska kunskaper och körteknik samt ha en god uppfattning om sin egen körning och kan motivera varför de hanterar sin motorcykel som de gör kan instruera deltagarna på övningsområdet i hastigheter som normalt förekommer på SMC:s sporthojskurser har god självkännedom, riskmedvetenhet och attityd har nödvändiga kunskaper inom ledarskap och pedagogik för att kunna leda och hålla i teorigenomgångar med deltagargrupper har förmåga att se vad deltagaren bör förändra för att förbättra sin teknik har läst och har god förståelse för Sporthojskurs, Råd & Riktlinjer har förståelse för att alla SMC:s instruktörer också har förpliktelse att vara aktiva med att skapa riskmedvetenhet och självinsikt på dom forum på Internet där motorcyklisterna finns - Detta är primärt; sporthoj.com, bike.se och givetvis svmc.se Instruktörer med examinationsrätt På under fliken SMC School finns det information om hur man blir Sporthojsinstruktör. Där finns även en lista med dom för tillfället aktuella examinatorerna. För andra frågor rörande ämnet kontakta kansliet i Borlänge på telefon

22 Ledarskap Att vara ledare innebär flera saker, det ställer krav på förberedelser och ordning, att vara på rätt plats i rätt tid med rätt utrustning, men framförallt måste du som ledare våga vara ledare. Ledarskap handlar om att vara lyhörd, lyssna och känna, fråga mycket, engagera sej och jobba med att motivera deltagarna. I ärlighetens namn, finns det knappast mer motiverade deltagare än elever på SMC:s bankurser. Det finns undantag och dessa får vi inte missa. Det finns även inslag i utbildningen som vissa deltagare kan tycka är tråkiga eller som de anser sej kunna. Det är då viktigt som ledare att vara lyhörd och känna av sådana tendenser tidigt. Negativa människor kan lätt förstöra dagen för andra deltagare. Hur blir man då en bra ledare? Det finns många sätt som är bra och det finns ännu fler som är mindre bra. Att inta en överlägsen attityd och stå med armarna i kors iförd spegelglasögon är inte att vara en bra ledare. Att däremot vara ödmjuk, engagerad, tydlig och verkligen bry sej om sina deltagare är utmärkta egenskaper för en bra ledare. En vanlig missuppfattning är att en ödmjuk ledare inte kan vara bestämd och ge klara ramar för verksamheten - så är inte fallet. Det är viktigt som ledare att förstå deltagarens situation. En motorbana är en väldigt stressframkallande miljö och nästan alla deltagare (och även många av instruktörerna) är påverkade av den stressen. Det finns till exempel deltagare som lider av grupptryck där dom skall visa sig manliga med en machoattityd gentemot sina kompisar. Det är precis sådana attityder som skapar olyckssituationer både i trafiken och på motorbanan och det är viktigt att ledaren skapar en lugn miljö där deltagaren känner att de är trygga och vågar fråga, påverka och aktivt delta i fortbildningen. Det här är kanske det största problemet som vi stöter på i våra utbildningar och det gäller att utöva ledarskap på ett tydligt sätt. Detta genom att sätta gränser för beteendet och för att skapa en trygghetskänsla för deltagaren som motverkar ett machoklimat. Det här är en svår balansgång som ställer stora krav på ledarskapet. En annan situation kan t ex vara den äldre herren som är återfallsknutte och har kört bil i 35 år. Han kan ju köra motorcykel och ingen slyngel skall tala om för honom hur han skall köra. Den här typen av deltagare är väldigt rolig att jobba med eftersom chansen att påverka är mycket större än hos den yngre deltagaren med machoattityd. Ofta räcker det med att vi återigen på ett tydligt och engagerande sätt skapar en lugn och trygg miljö där deltagaren inte behöver hävda sej. 22

23 Ett viktigt beteende hos oss som ledare är att vi måste vara trygga i vår ledarroll. Vi måste våga ta profil som ledare och på ett ödmjukt sätt påvisa och försöka påverka attityden hos deltagaren. Att försöka tvinga eller använda pekpinnar kommer bara att slå tillbaka, en stor dos av diplomati är en ledaregenskap som är viktig att odla. Det är också viktigt att vi är pålästa, då blir vi också mindre nervösa och får en både medveten och omedveten trygghet i vårat agerande. En annan viktig del av ledarskapet är förmågan att ge och ta feedback. Vi behöver lära oss den tekniken så att vi på ett positivt sätt kan berätta för våra deltagare vad de gör bra och vad som kan göras bättre. Som ledare skall man ha en attityd som gör att deltagarna vågar ifrågasätta, en kritisk deltagare är en deltagare som engagerar sej och kan vi hantera sådana situationer så får vi deltagare som utvecklar sej mycket positivt. Ledarskapsstilen som SMC använder är till för att skapa en lugn, harmonisk och trygg inlärningsmiljö. Lyckas vi med detta kan vi fokusera på våra roller som pedagoger istället för att spendera energi till att avstyra problem och jobbiga attityder. Och glöm inte det viktigaste - på våra kurser har vi kul! Om instruktörerna har roligt, så har deltagarna det också. En positiv miljö är bästa förutsättningen för maximal inlärning. Var väl förberedd som ledare, det skapar lugn och harmoni Var tydlig, När-Var-Hur är viktigt i ledarskap Ge en målbild, beskriv övningen, målet, samlingsplatser osv. Allt för att deltagaren skall kunna fokusera på övningen Var positiv och engagerad, lyssna på deltagarna Ge och ta feedback Var ett föredöme i alla lägen Behåll lugnet Våga Vara Ledare! 23

24 Den goda instruktören P ublicerad med tillstånd av Helena Bertell, Uppsala trafikskola Trafik Taktik Börja var du vill i feedback-modellen och ta så många varv du hinner eller behöver! Oftast fungerar det bäst att börja med att förstå och avsluta med att bekräfta, men alla start- och stoppunkter är rätt i något sammanhang. Känner du att du och deltagaren inte är på samma våglängd när ni börjar, kan du behöva hålla dig till att förstå och bekräfta en stund. Detta för att bygga upp förtroende innan du börjar föreslå saker. Bekräfta Tänk på vad du bekräftar! Är det vad du ser eller det du förväntar dig att se? Alla unga tjejer är inte osäkra, och alla äldre killar har inte gott självförtroende. Se individen/individerna du har framför dig. Föreslå Var sparsam med att börja dina förslag med ett men. Lägg gärna upp det du vill få fram så att mottagaren själv får komma fram till vad som behöver arbetas vidare med, på detta sätt får du också en avstämning på att ni jobbar tillsammans. Förstå Använd alla kanaler du behöver för att förstå. Fråga! Vad har nått fram till mottagaren? Det du menade eller bara orden du sa? Eller något helt annat? Har mottagaren misslyckats med den uppgift du gav honom, har du uppenbarligen inte fått fram ditt budskap. Försök sätta dig in i mottagarens situation och förstå varför tolkningen inte blev som du tänkt dig. 24

25 Instruktörsguide Som instruktör måste du ha en kunskapsgrund och en teori för allt du förmedlar till deltagaren. Du måste kunna stödja din teori genom att ge tydliga exempel i teori och praktik. Anpassa instruktionerna till deltagarens aktuella nivå och kontrollera att deltagaren förstår uppgiften. Ge konstruktivt beröm för det som deltagaren gjort bra för att uppmuntra till ytterligare framsteg. Hänvisa aldrig till din egen trovärdighet eller kunskapsnivå i din kommunikation med deltagaren, få deltagaren att förstå vad du menar istället. Var aldrig rädd för att ge en deltagare feedback om att han kör över sin egen förmåga eller utför övningen på fel sätt. Om du känner att du inte kan tillföra deltagaren något mer så bör du lämna över deltagaren till någon annan instruktör. Skapa dialoger och diskussioner med deltagarna. 25

26 Kursdagen Bokning och betalning All bokning och betalning skall ske på för att lättare kunna administrera kurserna, sköta betalningar och uppföljning. Det är också viktigt för feedback och för att kunna rapportera godkända deltagare till försäkringsbolagen. Inskrivning Före deltagaren kommer till inskrivningen skall denne ha med sig godkänd och underskriven säkerhetskontroll av motorcykel och personligskyddsutrustning. (se Appendix 3) Vid inskrivningen får deltagarna fylla i ett anmälningsformulär med namn, adress, personnummer, telefonnummer, e-postadress samt motorcykel och registreringsnummer. (Se Appendix 4, Anmälningsformulär) Deltagaren får också skriva under och intyga att dennes motorcykel är besiktigad, påställd och trafikförsäkrad. Ansvarig vid inskrivningen skall kontrollera körkort samt samla in säkerhetskontroll av motorcykel och personlig skyddsutrustning. När SMC bokningsystem används kan arrangören skriva ut färdiga deltag ar listor där deltagarna redan har fyllt i samtliga uppgifter, förutom körkort och säkerhetskontroll av motorcykel och skyddsutrustning. 26

27 Säkerhetskontroll av motorcykel och skyddsutrustning En säkerhetskontroll av motorcyklar och förarnas skyddsutrustning skall utföras före första praktikpasset. Nedan finns kontrollpunkter för motorcykel och skyddsutrustning. Det är alltid en diskussion om det skall vara godkänt att köra med eller utan lyse, slicks, kraschkåpor mm. Att ha fordonet i originalskick är förenat med dyra kostnader för deltagare och instruktörer. Det är också förknippat med höga kostnaderna för försäkringsbolag vid ev. skada. Därför är det tillåtet att köra med kraschkåpor, slicks och utan lyse på inhägnat övningsområde, så länge registreringsskylten sitter på plats. Arrangören har rätt att sätta högre krav på sina kurser så länge inga lagöverträdelser sker. Kontrollpunkter för motorcykel Bra däck, bromsklossar och drivpaket Inget oljeläckage Inget glapp i sving, styr och hjullager Trafikförsäkring Registreringsskylt Kontrollpunkter för skyddsutrustning Skyddskläder - ämnade för motorcykelåkning Ryggskydd - rekommenderas Hjälm - ämnad för motorcykelåkning, utan djupa repor eller andra skador, integralhjälm rekommenderas Stövlar - ämnade för motorcykelåkning Handskar - ämnade för motorcykelåkning Inga metallföremål under skyddskläderna rekommenderas, som t.ex. nycklar eller mobiltelefoner mm. Förare eller motorcykel som inte klarar ovanställda krav eller har andra säkerhetsbrister så som kärvande gasvajer, sprickor i bromsslang eller annat fel, släpps inte ut på övningsområdet! En bra idé är att märka besiktigade motorcyklar med en tejpbit eller liknande som syns tydligt för att säkerställa att obesiktigade motorcyklar inte kommer ut på övningsområdet. Vid en omkullkörning skall motorcykeln och skyddsutrustningen besiktigas och dokumenteras innan deltagaren får köra ut på banan igen. (Se Appendix 6, Skaderapport) 27

28 Instruktörsmöte Innan kursen startar skall träningsledaren hålla instruktörsmöte. Syftet med mötet är att instruktörer, hjälpinstruktörer och resurspersoner skall träffa varandra samt att alla skall veta vem/vilka som gör vad, och när. Träningsledaren skall belysa syftet och målet med kursen samt informera om vilka regler och säkerhets arrangemang som gäller vid kurstillfället. Nedan finns en lista med förslag till punkter att ta upp på instruktörsmötet; Presentera instruktörer, hjälpinstruktörer och resurspersoner. Belysa kursens syfte och mål Gå igenom vem/vilka som har följande positioner under kursen: Träningsledare Depåchef Instruktörer och ansvariga instruktörer i varje grupp Hjälpinstruktörer Eventuella flaggvakter Informera om vem/vilka som sköter Inskrivning Eftersläntrare Säkerhetskontroll av motorcyklar samt skyddsutrustning, och vilka regler som gäller för detta Gå igenom deltagar- och funktionärsscheman vem/vilka som håller i de olika teoripassen. Informera om samlingsplatser för grupperna på träningsområdet. Informera om regler och säkerhet kring kursen: Flaggning Hur olyckor hanteras på övningsområdet Vem/vilka stannar vid en olycka Larma ambulans Bärgningsfordon, vanligen bil och släpvagn Skaderapport Säkerhetskontroll av en vurpad motorcykel Påminn instruktörerna om att kursen skall genomföras i en positiv anda, där instruktörer och deltagare skall ha roligt tillsammans! Påminn om att detta är en kurs och ingen bandag med fri körning. Övrigt 28

29 Förarmöte Innan kursstart skall träningsledaren hålla förarmöte med deltagarna. Syftet är att presentera instruktörer och övriga funktionärer samt att gå igenom schemat för dagen. Vidare skall deltagarna informeras om regler och säkerhetsaspekter för kursen. Nedan finns förslag på punkter att ta upp på förarmötet; Generellt Presentera instruktörer, hjälpinstruktörer, resurspersoner och träningsledare Belysa kursens syfte och mål Påvisa Samlingsplatserna för grupperna Restaurang Toaletter Informera om Säkerhetskontroll av motorcykel samt skyddsutrustning Hur eftersläntrare hanteras Schema Början och slut av dagen Teori Praktik Första praktikpasset kommer instruktören att visa hur man kör in och ut ur depån Lunch mm Tankning Regler och rutiner på övningsområdet På och avfart från övningsområdet Depåchefen signalerar när det är tillåtet att åka ut på övningsområdet och flaggar av passen Föraren skall hålla god uppsikt och visa hänsyn när han kör in på övningsområdet Föraren skall, i god tid före avfart från övningsområdet, räcka upp handen Flaggning Gul flagg - varning för att något har hänt, sakta ner farten och fortsätt köra. Omkörning ej tillåtet. Röd flagg - kör banan runt och sedan in i depån. Ambulans på banan är lika med röd flagg. Omkörning ej tillåtet. 29

30 Svart flagg - depåchef eller flaggvakt flaggar och pekar på dig. De vill få kontakt med dig. Kör färdigt varvet och sedan in i depån. Svart och vitrutig flagg - passet är slut. Slutför varvet utan omkörningar och åk in i depån. Olycka eller tillbud Vid en olycka skall deltagarna åka vidare och larma depåchefen De två första instruktörerna som kommer till olycksplatsen stannar, övriga deltagare kör vidare och följer depåchefens eller flaggvakternas flaggning. Omkörning Vid omkörning av annan deltagare skall gällande regler i respektive grupp följas Förare skall visa respekt och hänsyn vid omkörning Stop-and-go i depån om det blir kökörning på övningsområdet Informera om Fast Lane är i inre depån och att deltagare eller instruktörer inte får stanna inom detta område. Inga föremål såsom nycklar, mobiltelefoner mm innanför mc-kläderna Kom ihåg att dricka Tanka motorcykel under anvisad tid enligt schemat Buskörning är inte tillåtet! Instruktörer, depåchef och träningsledare har rätt att neka deltagare som inte följer instruktörernas anvisningar och visar omdöme på övnings området att köra Samtliga instruktörer och deltagare, skall alltid bära hjälm vid framförande av motorcykel, även vid kortare förflyttning i depån. 30

31 Kursvärdering Det är endast deltagarna som kan bedöma om arrangören har uppfyllt syftet och målet med kursen. Arrangören skall informera samtliga deltagare och instruktörer om att alla måste fylla i utvärderingen på När utvärderingen är ifylld så rapporteras det till Folksam och ger då underlag för att teckna SMC-försäkringen. (Gå in på SMC School och välj ditt kurstillfälle, välj Kursvärdering ) Denna formella utvärdering hindrar inte arrangören från att till exempel ha en egen muntlig/skriftlig utvärdering, direkt efter kursen med deltagare och instruktörer. Utvärdering i blankettform finns i Appendix 7. Arrangören skall delge sporthojsprojektets styr och målgrupp samt deltagare och funktionärer sammanställningen av utvärderingen senast två veckor efter kursen. Detta för att ge en snabb återkoppling till deltagare och instruktörer att arrangören har uppmärksammat positiv och negativ kritik. Resultatet av utvärderingen skall ligga till grund för arrangören att förbättra och vidareutveckla kursen till nästa tillfälle. 31

32 Kursplan för fyrstegsutbildning Steg 1, Motorcykeln Lärandemål I detta steg är syftet att deltagarna skall få inblick i hur reglagen påverkar motorcykeln och hur de kan använda dem på bästa sätt för att öka säkerhetsmargninalerna, så väl i trafiken som på motorbanan. En motorcykel har fyra reglage som kan påverka framförandet; gas, styre, broms och koppling, om man bortser från att man kan göra detta på olika växlar. I steg 1 kommer fokus att läggas på gaskontroll, motstyrning och höghastighetsbroms inför kurva. De ovannämnda praktiska övningarna kommer att kompletteras med mjuka värden i form av försäkringsinformation samt grundläggande reflektionsövning kring riskmedvetenhet, självkännedom och attityder. Målet är att ge föraren en förståelse för hur reglagen fungerar och hur de påverkar motorcykel. Föraren skall också få grundläggande information om SMC Försäkringen samt vilka faktorer som huvudsakligen styr försäkringspremien. Målet är också att deltagarna skall få med sig en reflektion angående sitt eget riskbeteende, sin självkännedom och attityd. Gaskontroll Lärandemål Målet med övningen är att ge deltagarna en förståelse för hur olika sätt att använda gasen i kurvor påverkar motorcykelns dynamik, stabilitet, fjädring och fäste. Vidare skall övningen ge förståelse för hur överlevnadsfunktionen att slå av på gasen, när vi blir osäkra kan bidra till, eller rent av orsaka en krasch. Övningsbeskrivning Instruktören leder en diskussion med deltagarna, om att vår inbyggda överlevnadsfunktion att slå av på gasen i onödan, när vi känner oss osäkra inför en kurva och vilka konsekvenser det har på motorcykels dynamik, stabilitet, fjädring, fäste och spår genom kurvan. Deltagarna får i uppgift att öva att köra med optimalt gaspådrag. 32

33 Fakta kring övningarna Överlevnadsfunktionen Vi har en inbyggd överlevnadsfunktion att slå av på gasen i onödan när vi: kommer för fort in i en kurva kör ett för brett spår har för brant lutningsvinkel är orolig för fästet, gropar och bulor i vägbeläggningen hamnar i en oväntad trafiksituation blir rädda eller tappar koncentrationen i körningen av annan anledning Upplever att utrymmet kring oss minskar, som t ex när du kör in i en tunnel, mot ett krön eller när kurvan oväntat blir skarpare än du trott. Det är viktigt att få deltagarna att förstå att överlevnadsfunktionerna är saker de gör omedvetet, och som även Rossi och gänget kämpar med att mästra hos sig själva. Optimalt gaspådrag Vanligtvis är bakdäcket betydligt bredare än framdäcket, optimalt gaspådrag fås då när motorcykeln uppnår en viktfördelning på cirka 40 % på framdäcket och 60 % på bakdäcket. Detta för att få fjädringen att arbeta i rätt område (gaspådrag styvar upp bakfjädringen) samt för att få optimalt fäste och stabilitet. En motorcykel har normalt en viktfördelning på 50/50, ± 5 % vid stillastående. Gaspådraget som behövs för att åstadkomma den optimala viktfördelningen på 40/60, är ett mjukt pådrag på femmans växel mellan rpm på nästan vilken motorcykel som helst över 600cc. Detta motsvarar ett gaspådrag av ca: 2-3 mm. När man öppnar gasen i en kurva, skall gaspådraget vara mjukt, jämt och konstant genom hela kvarvarande delen av kurvan. När man skall börja ge gas i en kurva bestäms av vilken motorcykel man kör, vilken körstil man har samt kurvans utformning. Men en grundregel är att man skall gå på gasen så tidigt som möjligt i kurvan. En vanlig punkt att gå på gasen är just före max nedlägg, det brukar vara cirka en tredjedel in i kurvan. 33