Sammanträde i Landstingsstyrelsen

Transkript

1 DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (13) Sammanträde i Landstingsstyrelsen Ordförande kallar till sammanträde. Tid: Plats: Futurum, Landstingshuset, Falun Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress [Beskrivning, syfte] Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 2 Anmälningsärenden Anmälan av delegeringsbeslut 3 3 Övriga anmälningsärenden 3 Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden Budget Finansplan Landstingsplan Framtidsplan för Landstinget Dalarna 5 7 Över- och underskottshantering genom resultatöverföring 5 8 Miljöredovisning Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet FINSAM för Mora, Orsa, Älvdalen 6 10 Svar på motion från Birgitta Sacrédeus (KD): Central kökoordinator 7 Landstingsstyrelsens Beslutsärenden Verkställighetsbestämmelser för landstingsstyrelsens ordförande 8 12 Patientsäkerhetsberättelse för Inrättande av akademisk vårdcentral i Dalarna 9 14 Redovisning av stimulansmedel som erhållits för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer Stängning av vårdavdelning vid Rättspsykiatriska kliniken Återkoppling av revisorernas granskning av landstingets interna kontroll Svar på remiss från Socialdepartementet: Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) Valärenden 12 Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Box 712 Vasagatan Falun Falun Org.nr:

2 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 2 (13) Inledning och protokollsjustering 1 Information Ordförandens förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: A. Sommarplaneringen inom hälso- och sjukvården Områdessamordnare Hans Liljeberg B. Regional plan för katastrof och beredskap Beredskapssamordnare Ingela Boberg C. Ekonomisk uppföljning Ekonomidirektör Peter Hansson D. Uppföljning handlingsplan vårdgaranti i förhållande till givna uppdrag Bitr landstingsdirektör Sven Nilsson

3 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 3 (13) Anmälningsärenden 2 Anmälan av delegeringsbeslut Ordförandens förslag. 1. Anmälda delegeringsbeslut antecknas till protokollet. A) Ordföranden/vice ordföranden Bilaga B) Landstingsdirektör/bitr landstingsdirektör Bilaga C) Övriga chefer Bilaga 3 Övriga anmälningsärenden Ordförandens förslag. 1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna. Bilaga

4 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 4 (13) Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 4 Budget Finansplan Diarienummer LD13/01275 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Finansplan för åren och budget för 2014, enligt bilaga b, godkänns. 2. Driftbudgetramar år 2014 till styrelser och nämnder fördelas enligt bilaga c. 3. Investeringsutgifter för år 2014 med 308 mkr för fastighetsinvesteringar och med 248 mkr för övriga investeringar enligt bilaga d, beviljas. Sammanfattning av ärendet Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för Skatteintäkterna har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11,16 kr. Det budgeterade resultatet 2014 är ett överskott på xxx mkr, vilket innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet för planperioden uppgår till xxx mkr, vilket innebär att det ackumulerade underskottet på 932 mkr återställs senast I planen ingår krav på generella besparingar med 0,5 procent per år, motsvarande 25 mkr per år. För hälso- och sjukvården minskas ramen med 100 mkr I förslag till budget ingår en samlad investeringsbudget 2014 på 566 mkr och för hela perioden omfattar investeringarna 2,1 miljarder kronor. I ärendet redovisas följande dokument a) Beslutsunderlag b) Finansplan och budget 2014 c) Driftbudget 2014 per styrelse/nämnd d) Investeringar 5 Landstingsplan Diarienummer LD13/01195

5 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 5 (13) Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Landstingsplanen enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning av ärendet Landstingsplanen för föreslås få samma struktur och i huvudsak samma innehåll som föregående plan. Uppdragen till verksamheterna har i vissa fall omformulerats och kompletterats. Övriga texter har aktualiserats men är i huvudsak oförändrade. En hänvisning och koppling finns till landstingets framtidsplan. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstingsplan Framtidsplan för Landstinget Dalarna Diarienummer LD11/01660 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Förslaget till framtidsplan för Landstinget Dalarna, enligt bilaga b), godkänns. Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade 2011 ( 87) att uppdra åt landstingsdirektören att fördjupa landstingets planeringsprocess genom att ta fram ett förslag till framtidsplan. Planen har tagits fram under tre seminarier med verksamhetsföreträdare, ledning och förtroendevalda delaktiga. Planen ska tjäna som inriktning för utveckling mot 2025 och innehåller förslag till en vision och viktigare utvecklingsområden. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna Över- och underskottshantering genom resultatöverföring Diarienummer LD13/01480 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige:

6 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 6 (13) 1. Över- och underskottshantering genom resultatöverföring, införs från 2013 för hälsoval och folktandvård. Sammanfattning av ärendet Över- och underskotthantering genom resultatöverföring föreslås införas för de konkurrensutsatta verksamheterna hälsoval och folktandvård från och med verksamhetsåret Över- och underskottshantering genom resultatöverföring ska skapa incitament för långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande och bättre resursutnyttjande. Det är även ett viktigt delmoment i att modernisera och utveckla ekonomistyrningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag 8 Miljöredovisning 2012 Diarienummer LD13/01065 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Miljöredovisningen för 2012 enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning av ärendet Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljöredovisning Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet FINSAM för Mora, Orsa, Älvdalen Diarienummer LD12/01953 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Den reviderade förbundsordningen för Samordningsförbundet FINSAM för Mora, Orsa, Älvdalen (Norra Dalarnas Samordningsförbund) enligt bilaga b), fastställs.

7 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 7 (13) Sammanfattning av ärendet Samtliga parter i Samordningsförbundet FINSAM för Mora, Orsa, Älvdalen föreslås besluta att förbundsordningens 9 Revision ändras till följande lydelse: Samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av revisorer för förbundsmedlemmarnas räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Mora, Orsa, Älvdalens kommuner och Landstinget Dalarna utser en gemensam revisor och revisorsersättare. Mora kommunfullmäktige utser den gemensamma revisorn samt revisorsersättare. Mandattiden för revisorer och revisorsersättare är densamma som för styrelsens ledamöter. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förbundsordning, Samordningsförbundet FINSAM för Mora, Orsa, Älvdalen c) Tjänsteskrivelse från Mora kommun 10 Svar på motion från Birgitta Sacrédeus (KD): Central kökoordinator Diarienummer LD12/03640 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Birgitta Sacrédeus (KD) yrkar i motion den 17 december 2012 att Landstinget Dalarna ska införa ett system med central kökoordinator likt det i Östergötlands län och även se över de lokala kökoordinatorernas funktion på varje klinik och samarbetet dem emellan. En central kökoordinator tillför i vår organisation inget mervärde. Landstinget erbjuder redan idag de tjänster som en central kökoordinator kan tillhandahålla. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen

8 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 8 (13) Landstingsstyrelsens Beslutsärenden 11 Verkställighetsbestämmelser för landstingsstyrelsens ordförande Diarienummer LD13/01448 Ordförandens förslag 1. Verkställighetsbestämmelser avseende landstingsstyrelsens ordförande fastställs enligt bilaga b). Sammanfattning av ärendet I arbetet med revidering av de verkställighetsbestämmelser som bröts ut från delegeringsbestämmelserna, har ett glapp i beslutskedjan uppdagats. Det krävs att Landstingsstyrelsen beslutar om de verkställighetsbeslut som Landstingsstyrelsens ordförande har mandat för. Då skapas en obruten beslutskedja som ger landstingsstyrelsens ordförande mandat att bekräfta direktörens beslutsmandat att besluta om verkställighetsbestämmelser för sina underställda chefer. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verkställighetsbestämmelser för Landstingsstyrelsens ordförande 12 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Diarienummer LD13/01237 Ordförandens förslag 1. Patientsäkerhetsberättelsen för 2012 godkänns. 2. Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet 2013 enligt bilaga b), godkänns. Sammanfattning av ärendet Vårdgivaren ska årligen, enligt patientsäkerhetslagen, upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas statistik som beskriver utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet. Den hämtas från landstingets avvikelsehanteringssystem, enkätsvar från verksamhetschefer, Patientnämnden, nationella punktprevalensmätningar, Socialstyrelsen och LÖF (landstingens ömsesidiga försäkringsbolag).

9 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 9 (13) I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstinget Dalarnas Patientsäkerhetsberättelse för 2012 c) Rapport patientsäkerhetskulturmätning d) Patientsäkerhetsöverenskommelse 13 Inrättande av akademisk vårdcentral i Dalarna Diarienummer LD13/01185 Ordförandens förslag 1. Landstinget Dalarna inrättar funktionen Akademisk vårdcentral som ett led i landstingets forskningssatsning. 2. Gagnefs vårdcentral ges uppdraget att vara Akademisk vårdcentral för perioden Landstinget Dalarna finansierar två adjungerade lektorer vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Lektorerna är disputerade läkare vid Gagnefs vårdcentral. Kostnaden beräknas till 1 Mkr per år och finansieras inom budgetramen för Centrum för Klinisk Forskning. 4. Landstinget finansierar med kronor per år drift av den akademiska vårdcentralen avseende t ex kommunikation, utbildningsinsatser och administration. Kostnaden finansieras inom budgetramen för Centrum för Klinisk Forskning. 5. Utvärdering av vetenskaplig produktion, utbildnings- och utvecklingsaktiviteter görs i samband med utgången av treårsperioden för ställningstagande till fortsatt status som akademisk vårdcentral. Sammanfattning av ärendet Akademisk vårdcentral (AVC), oberoende av driftsform, är en verksamhet där universitet, högskola och landsting gemensamt arbetar med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner. Detta förväntas ge bättre förutsättningar för en kostnadseffektiv, evidensbaserad, god och säker primärvård. AVC utgör del av Landstingets Dalarnas forskningssatsning och en första AVC, som kan följas av fler, förläggs till Gagnefs vårdcentral. I förslaget ligger att två disputerade allmänläkare vid vårdcentralen utses till adjungerade lektorer vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Landstinget Dalarna tillskjuter kronor per år som stöd för drift av en AVC. I ärendet redovisas följande dokument:

10 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 10 (13) a) Beslutsunderlag b) Akademiska vårdcentraler i Dalarna - en väg till framgångsrik primärvård 14 Redovisning av stimulansmedel som erhållits för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer Diarienummer LD11/01647 Ordförandens förslag 1. Redovisningen av stimulansmedel som erhållits , enligt bilaga a) och b), godkänns. Sammanfattning av ärendet Redovisning av användningen av stimulansmedel år 2012 innebär att slutredovisning av hela satsningen på utveckling av vården och omsorgen om äldre personer via stimulansbidrag från Socialstyrelsen kan göras. Under har landstinget från Socialstyrelsen mottagit sammanlagt 46 Mkr som stimulansmedel för att utveckla vården för äldre. Områden aktuella för utveckling har varit rehabilitering, förstärkt läkarmedverkan, läkemedelsgenomgångar, demens, kost/nutrition och förebyggande hembesök. Från 2011 återstod 4,8 Mkr som även har kunnat disponeras under Under 2012 har projekt inom kost/nutrition, läkemedelsgenomgångar och demens bedrivits. Aktiviteter inom dessa områden ingår numera i ordinarie verksamhet. Landstinget har till socialstyrelsen således slutredovisat stimulansmedlen för äldre. Samtliga tilldelade medel har förbrukats, inga medel kvarstår med krav på återbetalningsskyldighet till socialstyrelsen. Uppgifterna som samlats in kommer redovisas i en slutrapport som Socialstyrelsen ska leverera till regeringen I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Ekonomisk redovisning 15 Stängning av vårdavdelning vid Rättspsykiatriska kliniken Diarienummer LD13/01250 Ordförandens förslag 1. En vårdavdelning, med 12 vårdplatser vid Rättspsykiatriska kliniken, stängs permanent.

11 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 11 (13) Sammanfattning av ärendet Genom verkställighetsbeslut 12/13 (Dnr LD13/00917) av förvaltningschefen för hälso- och sjukvården, beslutades att en vårdavdelning motsvarande 12 vårdplatser och cirka 20 omvårdnadstjänster temporärt skulle stängas på Rättspsykiatriska kliniken med omedelbar verkan i avvaktan på ett politiskt beslut. Beläggningsgraden minskar varför en permanent stängning behövs. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Verkställighetsbeslut 16 Återkoppling av revisorernas granskning av landstingets interna kontroll Diarienummer LD13/00281 Ordförandens förslag 1. Återkopplingen till revisorerna godkänns. Sammanfattning av ärendet Granskningen av landstingets interna kontroll är dokumenterad i landstingsrevisorernas missiv samt PWCs granskningsrapport. Svar har inte begärts men landstingsstyrelsen lämnar en återkoppling på granskningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Revisorernas missiv c) PWCs granskningsrapport 17 Svar på remiss från Socialdepartementet: Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2) Diarienummer LD13/00652 Ordförandens förslag 1. Bilagda yttrande ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna har inbjudits att lämna synpunkter på remissen Delbetänkande Patientlag (SOU 2013:2). Patientlagens överordnade syfte

12 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 12 (13) är att stärka och tydliggöra patientens ställning med fokus på självbestämmande, information och delaktighet och hur patientens valmöjligheter i vården ytterligare kan stärkas, samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Landstinget Dalarna tillstyrker utredningens förslag om en samlad patientlag med dess förtydliganden om information, samtycke, barns inflytande, patientens delaktighet och medverkan. Landstinget tillstyrker också att detta uttrycks som en skyldighetslagstiftning. Landstinget Dalarna avstyrker förslaget om fritt vårdval i primärvården och i den specialiserade öppna vården och förordar istället frivilliga avtal mellan landsting och regioner. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Sammanfattning av remissen c) Remissvar 18 Valärenden Ordförandens förslag 1. Nils Johansson på PriceWaterhouseCoopers entledigas som auktoriserad revisor i STIFTELSERNA MUSIK I DALARNA och STIFTELSEN LÄNSTEATERN i och med att granskningen av 2012 års verksamhet är klar. 2. Malin Liljeblad på PriceWaterhouseCoopers väljs som auktoriserad revisor i STIFTELSERNA MUSIK I DALARNA och STIFTELSEN LÄNSTEATERN för perioden fram till dess att granskningen av verksamhetsåret 2014 är avslutad. 3. Emil Forsling på PriceWaterhouseCoopers väljs som ersättare i STIFTELSERNA MUSIK I DALARNA och STIFTELSEN LÄNSTEATERN för perioden fram till dess att granskningen av verksamhetsåret 2014 är avslutad. Fullmäktige beslutade 18 februari 2013 att uppdra åt landstingsstyrelsen att utse en auktoriserad revisor med ersättare i Stiftelsen Musik i Dalarna som ersätter nuvarande auktoriserade revisorn, Nils Johansson på PriceWaterhouseCoopers när han avgår efter att årsredovisningen för 2012 är reviderad och klar. LD13/01385

13 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 13 (13) Ordförandens förslag 4. Marie Richaud (M) entledigas som vice ordförande i TOLK- OCH HÖRSELRÅDET (THR) från och med XX (X) väljs som ny vice ordförande i TOLK- OCH HÖRSELRÅDET (THR) för perioden Marie Richaud (M) avsäger sig sina politiska uppdrag i Landstinget Dalarna 1 maj LD13/01386 Ordförandens förslag 6. Hans Richaud (M) entledigas som ledamot i LEDNINGSGRUPP FÖR PROJEKTET KULTURFYR från och med XX (X) väljs som ledamot i LEDNINGSGRUPP FÖR PROJEKTET KULTURFYR för perioden Hans Richaud (M) avsäger sig sina politiska uppdrag i Landstinget Dalarna 1 maj 2013.

14 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN A) Ordförande/vice ordförande Delegat enligt Dnr Ärende Beslut LS 81/11 LD13/00957 Gåva till Lekterapin, Barn- och ungdomsmedicin, Falu lasarett Att ta emot gåvan på kr från Anders Kniv&Gaffel AB som vill skänka dagskassan från alla Hjärtans Dag till Lekterapin, Falu lasarett. 81/11 LD12/03739 Remissvar Finansdepartementets Promemoria, Förslag till ändringar i Att lämna yttrande inkomstutjämningen för kommuner enligt protokoll och Landsting. 81/11 LD13/01175 Falu domstolars nämndemanna Förening, ansökan om bidrag Att bevilja Falu domstolars nämndemannaförening kr samt att anslaget skall tas från kostnadsställe

15 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN B) landstingsdirektören och bitr landstingsdirektören Delegat enligt Dnr Ärende Beslut 17/13 LD13/01243 Gåva till Lekterapin, Barn- och ungdomsmedicin, Att ta emot en gåva på Falu lasarett kr från Tobias Holm och Leksands IF.

16 ANMÄLDA DELEGERINGSBESLUT TILL LANDSTINGSSTYRELSEN C) Övriga chefer Delegat enligt Dnr Ärende Beslut LS Personaldirektören 81/11 LD13/00854 Uppsägning av lokalt kollektivavtal om arbets- Att säga upp lokalt kollektivtid för Vårdförbundet avtal om arbetstid med Vårdoch Kommunal förbundet och Kommunal, dnr LD09/00297 (arbetstid natt) samt LD09/02506 (Anestesiavd Mora) med Vårdförbundet med uppsägningstid t o m med hänsyn till semesterperioden. 81/11 LD13/01262 Beslut om ändrad löne sättning utan samband Att ändra lönesättningen för med löneöversyn eller NN att gälla fr o m nyanställning Chefen för Hälsovalskansliet 17/13 LD12/02454 Revidering av Avtal Hälsoval Dalarna Att revidera avtal Hälsoval Dalarna under tre punkter för att förtydliga uppdraget. Upphandlingschefen Delegat enligt Dnr Ärende Beslut 81/11 LD12/03629 Upphandling av plastik kirurgiska operationer Att återkalla tidigare fattat tilldelningsbeslut och med hänvisning till redovisad utvärdering som leverantör utse Art Clinic AB, Uppsala. 81/11 LD11/01819 Beslut om förlängning av

17 avtal avseende HPV-vaccin Att förlänga avtalet med Sanofi Pateur MSD att gälla t o m /11 LD12/03752 Upphandling av fotsjukvård som sker på remiss Att utse leverantörer av fotsjukvård som sker på remiss enligt delegeringsprotokoll. 81/11 LD10/02924 Beslut om förlängning av avtal avseende IT-konsulter Att förlänga avtalen med - - Viati Konsult AB - - IT-Hantverkarna Sverige AB - - Projectify AB - - Headlight AB - - Sogeti Sverige AB - - Helseplan Consultning Group AB - - HiQ Mälardalen AB - - Know IT - - Nethouse Sverige AB - - INVID Västerås AB - - B3IT Management AB Att gälla t o m /11 LD12/02960 Upphandling av bevak ningstjänster Att som leverantör av bevakningstjänster i Avesta utse G4S Security Service, att som leverantör av bevakningstjänster i Ludvika utse Rapid bevakning AB. 81/11 LD12/03069 Upphandling av kemikalier till landstingstvätten i Att som leverantör utse Fredriksberg Christeyns AB. 81/11 LD12/03090 Upphandling av kognitions hjälpmedel Att som leverantör av kognitionshjälpmedel utse Kom i Kapp AB, Sanicare Hjälpmedel AB, Somna AB, Frölunda Data Försäljnings AB, COMAI AB.

18 LANDSTINGSSTYRELSEN BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden Fastighetsnämnden Servicenämnden Patientnämnden Nämnden för Kostsamverkan Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen Södra Dalarnas Samordningsförbund B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och landstings hemsida: Dnr LD13/00913 Cirkulär 13:10 Ny lagstiftning Snabbare betalningar. Dnr LD13/01283 Cirkulär 13:13 Vårpropositionen för år Dnr LD13/01339 Cirkulär 13:17 Budgetförutsättningar för åren C) Dnr LD13/01280 Styrelsens beslut nr 1 Rekommendation till landstingen att medverka i finansiering av klinisk behandlingsforskning. D) Dnr LD13/00130 Verksamhetsplan 2013 för Lokal hälso- och sjukvårdsberedning Falun. E) Dnr LD13/00938 Årsberättelse 2012 för Lokal hälso- och sjukvårdsberedning Västerdalarna-Nedansiljan. F) Dnr LD13/00939 Verksamhets- och aktivitetsplan för lokal hälso- och sjukvårdsberedning Västerdalarna-Nedansiljan. G) Dnr LD13/00536 Verksamhetsplan 2013 för Lokal hälso- och sjukvårdsberedning Norra Dalarna.

19 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) H) Dnr 13/0039A (PN) Patientnämndens verksamhetsberättelse för år I) Dnr LD12/03277 Beslut från Konkurrensverket gällande valfrihetssystem. De privata vårdcentralerna hade klagat på att de inte fick tillgång till samma filuttag för telefonrecept som Landstingets vårdcentraler har och dessutom klagat på momskompensationen. Konkurrensverket beslutar att inte utreda saken vidare. J) LD12/00339 Beslut från Riksdagens ombudsmän gällande kritik mot Falu lasarett för handläggningen av en begäran om utlämnande av handlingar. K) Socialstyrelsens beslut Socialstyrelsens beslut med anledning av anmälningar enligt Lex Maria. LD12/03686 Anmälan angående felmedicinering vid Mora lasarett. Efter operation 25 maj 2010 ordinerades patient bl.a. Cordarone p.g.a hjärtrusning. Fick biverkningar med bland annat nedsatt lungfunktion. Anmälan inkom till SoS 12 feb 2012 och patienten avled 13 februari Socialstyrelsens avskriver ärendet eftersom patienten har avlidit. LD 12/01214 Klagomål angående infektion efter kortisoninjektion i knä. Patienten med smärta vid gång. Fick hösten 2011 en kortisoninjektion i vänster knä av leg läkare, specialist i ortopedisk kirurgi vid Vårdcentral Södra Dalarna. Två dagar efter injektionen var knäet svullet och tre dagar efter tappades knäet på vätska och antibiotika insattes. Patienten försämrades och inlades på Falu lasarett för infektion och ytterligare antibiotikabehandling och knäsköljning. Socialstyrelsen bedömer att viss behandling av patienten har varit korrekt men Socialstyrelsen riktar kritik mot vårdgivare som inte säkerställt att den hade personal med kompetens för arbetsuppgiften. Socialtstyrelsen riktar även kritik mot behandlade läkare på vårdcentralen för bristande handläggning av patienten. Socialstyrelsen kommer med anledning av vad som framkommit i utredningen att öppna ett initiativärende avseende dennes yrkesutövning. Tillämpliga bestämmelser:

20 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) 6 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL 2 e hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 3 kap. 1 punkt 2 och 4 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 3 kap.2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. LD 12/01833 Anmälan om fel i vården. Fördröjd behandling vid Falu lasarett. Patient med hjärtproblem som kontrollerats regelbundet på Falu lasarett. Under 2011 försämrades patientens hälsa. Läkare på Falu lasarett konsulterade specialist UAS och remiss skickades dit. Under väntetid till besök i Uppsala försämrades patienten och avled 2 veckor innan det planerade besöket. Socialstyrelsen bedömer att patientens omhändertagande och utredning på Falu lasarett var klanderfri och att vården överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tillämpliga bestämmelser: 6 kap. 1 Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL LD 12/00798 Klagomål om fel i vården. Felaktig behandling vid Falu lasarett. Anmälan avser en kvinna som upplever felaktig bedömning i samband med bröstplastikoperation. Enl anmälaren känns vårdens handläggning inte saklig. Socialstyrelsens bedömer att klagomålet saknar direkt betydelse för patientsäkerheten och att en utredning av klagomålet inte kommer att bidra till något ökat skydd mot vårdskador. Ärendet avslutas. Tillämpliga bestämmelser: 1 kap. 5 och 6, 7 kap. 12 Patientsäkerhetslag (2010:659) LD 12/00085 Anmälan om fel i vården, fördröjd diagnos av fraktur. I oktober 2010 skadade patienten vänster fot, ordinerades motion och promenad. Efter kvarstående smärtor 4,5 mån senare röntgades fot och höft. Röntgen visade fraktur vänster fotled. Socialstyrelsens bedömer att den fördröjda diagnosen av frakturen påverkade patientens symtom de första månaderna men inte inneburit mer omfattande behandling eller kvarstående funktionsnedsättning. Vårdgivare ska säkerställa dokumentationsrutiner och kompetens hos personal. Tillämpliga bestämmelser:

21 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) 6 kap. 1,2 Patientsäkerhetslag (2010:659) 4 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i HoS. LD 12/03340 Klagomål från enskild, fördröjd behandling vid Mora Lasarett och Falu lasarett. Anmälaren uppger att hans mor (patienten) inte fick adekvat vård Falu lasarett. Patienten besvärades av viktökning, mag-tarmbesvär, där buktappning ej ordinerades i tid samt att hon p g a överbeläggningar fick ligga i korridoren. Socialstyrelsens utredning har visat att patienten var svårt sjuk med diagnostiserad levercirrhos. Socialstyrelsen erfarenhet är att överbeläggningar riskerar att medföra sämre omhändertagande generellt sett samt att det rör sig om en svårt sjuk person i livets slutskede. Socialstyrelsen finner därför skäl att rikta kritik mot vårdgivaren för att patienten inte har behandlats i överensstämmelse med kraven på god vård. Tillämpliga bestämmelser: 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSl 6 kap. 1 patiensäkerhetslagen (2010:659), PSL LD 12/03711 Anmälan om fel i vården. Komplikation i samband med behandling vid Akutmottagningen på Falu lasarett. Patienten anger i anmälan att han vid ett gallstensanfall fick en intramuskulär injektion Voltaren i ena skinkan som smärtlindring. Enligt patienten träffade och skadade injektionen ischiasnerven vilket orsakade honom svåra smärtor som varade i över tre månader. Socialstyrelsen bedömer att sjuksköterskan var väl förtrogen med tekniken vid intramuskulära injektioner och hade god vana att ge dessa. Mot denna bakgrund bedömer Socialstyrelsen att injektionen gavs enligt en teknik som inte strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet eller att sjuksköterskan skulle förfarit oaktsamt vid injektionen. Sjuksköterskan kan därför inte kritiseras. Tillämpliga bestämmelser: 6 kap. 1 patiensäkerhetslagen (2010:659), PSL LD13/00684 Klagomål om fel i vården, bristande behandling och utredning vid Tiskens vårdcentral och Ortopedkliniken, Falu lasarett.

22 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) Patienten anger i anmälan fall från flervåningshus då han fick krossad axel och lårbensfraktur. Patienten har ständig smärta efter händelsen. Efter genomgång av journalhandlingar bedömer Socialstyrelsen att inte starta utredning av klagomålet. Ursprungshändelsen och även de omständigheter som skulle ha kunnat förändra handläggningen av sjukdomsförloppet ligger mer än två år tillbaka i tiden. Därför avslutas ärendet. Tillämpliga bestämmelser: 7 kap. 12 Patientsäkerhetslag (2010:659) Socialstyrelsens beslut enligt Lex Maria LD12/00664 Lex Maria-anmälan angående läkemedelsbehandling vid njursvikt. I samband med behandling av högt blodtryck och njursvikt insätts ACE-hämmare som kan vara bidragande orsak till manifest njursvikt. Efter att ha provat olika antihypertensiva läkemedelsstrategier utan godtagbar effekt på patientens höga blodtryck görs ett behandlingsförsök med ACE-hämmare. Man har vägt riskerna för en stroke mot läkemedlets potentiellt negativa påverkan på patientens njurinsufficiens. Socialstyrelsens bedömer, då sannolikheten för att en liknade behandlingssituation skall uppstå inte är liten, är det angeläget att verksamheten i samråd med specialistkompetens tar fram lämplig behandlingsstrategi. Likaså att sprida kunskap om denna händelse med betoning på samverkande negativa faktorer. Tillämpliga bestämmelser: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledning för systematiskt kvalitetsarbete. LD12/01536 Lex Maria-anmälan angående felaktig undersökning inför ögonoperation. Kvinna född 1945 remitterades från optiker till ögonkliniken Falu lasarett p g a synnedsättning vänster öga. Fick i februari 2011 diagnosen katarakt och uppsattes för operation. Socialstyrelsens bedömer att patienten p g a brister i samband undersökning och bedömning drabbats av vårdskada. Ögonbehandlingar är ett precisionsarbete som till alla delar ska präglas av säkerhet och noggrannhet då brister kan leda till allvarliga konsekvenser. Vårdgivaren har efter att aktuell händelse inträffat vidtagit åtgärder för att före-

23 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) bygga att något liknande inträffar igen. Ingen ytterligare åtgärd från Socialstyrelsens sida. Tillämpliga bestämmelser: 2 a Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) 3 kap. 1-2, 6 kap. 1 Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) 4 och 5 kap. socialstyrelsens föreskrifter (SOSDS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. LD12/01637 Lex Maria-anmälan om fördröjd diagnos vid vårdcentralen Jakobsgårdarna, Borlänge. Patient sökte mars 2011 vid vårdcentralen p g a halsont och feber, sedvanlig provtagning visade låga vita blodkroppar. Uppmanades till ytterligare provtagning i maj som också visade låga värden, uppmanades återkomma för kontroll. Till hösten flytt till annan ort, där upptäcktes i samband med provtagning akut lymfatisk leukemi. Socialstyrelsen bedömer att vårdgivaren har utrett händelsen och så långt som möjligt klarlagt händelseförloppet. Ärendet föranleder inga ytterligare åtgärder från Socialstyrelsen. Tillämpliga bestämmelser: 3 kap Patientsäkerhetslagen (1010:659) LD12/02117 Lex Maria-anmälan angående självmord Gäller en man som tjänstgjort som FN-soldat på 90-talet och därefter drabbats av depression och överkonsumtion av alkohol. Mannen hade upprepade kontakter med vårdcentral och psykiatriska kliniken mellan 2009 och Tyvärr fungerade inte kontakten mellan vårdcentral och psykiatriska kliniken fullt ut. Socialstyrelsen bedömer att vårdgivare ska säkerställa att det finns rutiner för hur remisser utformas och hanteras. Socialstyrelsen finner inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av anmälan förutom förbättrad egenkontroll. Tillämpliga bestämmelser: 2 a Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 3 kap. 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659), PSL 4 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 20014:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvård, tandvården m.m. 4 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSDS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. LD12/00994 (2 beslut, samma ärende, ) Anmälan Lex Maria- angående självmord.

24 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) Socialstyrelsens bedömning. Socialstyrelsen har funnit brister avseende interutredning och kompetens i samband med psykoterapibedömningar (beslut 1) I beslut 2 finner Socialstyrelsen att vårdgivaren säkerställt att anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria genomförs enligt Socialstyrelsens föreskrifter samt att det finns rutin för att säkerställa kompetens vid behandlingsinsatser. Tillämpliga bestämmelser: 2 a och 2 e hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 3 kap 5 och 7 kap. 8 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL 6 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria LD13/01029 Lex Maria-anmälan gällande ambulansbesättnings agerande under sjuktransport. 76-årig kvinna som på grund av misstänkt lungemboli remitteras från jourmottagningen Ludvika lasarett till akutmottagningen Falu lasarett. Under transporten lämnas patienten ensam i vårdutrymmet med pågående syrgasbehandling. Ambulansbesättningen åker i framsätet. Patienten har i brev till verksamhetsansvariga angett bröstsmärtor och ångest samt känt sig utlämnad under transporten. Socialstyrelsen gör, liksom verksamhetsansvariga, bedömningen att ambulansbesättningen inte följt gällande rutiner under transport och inte heller kunnat ange godtagbara skäl för att avvika från dessa. Besättningen har därmed inte givit patienten den övervakning och trygghet som en god och säker vård kräver. Aktuell ambulansbesättning har varit föremål för disciplinär åtgärd från arbetsgivaren. Socialstyrelsen ämnar inte företa vidare individinriktade åtgärder med anledning av händelsen. Tillämpliga bestämmelser: 4 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSDS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:10, kap.6) om ambulanssjukvård. LD13/00901 Anmälan enligt Lex Maria angående självmord. Patient med mångårig kontakt med psykiatrin och det senaste året psykologkontakt och regelbunden läkarkontakt. Socialstyrelsen bedömer att verksamheten har utrett händelsen i tillräcklig omfattning. Verksamheten finner i sin utredning inga orsaker till händelsen. Socialstyrelsen gör samma bedömning.

25 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (8) Socialstyrelsen finner inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av anmälan. Tillämpliga bestämmelser: 3 kap. 1-3 Patientsäkerhetslagen 2010:659), PSL

26 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ekonomienhet Dnr LD13/01275 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Budget Finansplan Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Finansplan för åren och budget för 2014, enligt bilaga b, godkänns. 2. Driftbudgetramar år 2014 till styrelser och nämnder fördelas enligt bilaga c. 3. Investeringsutgifter för år 2014 med 308 mkr för fastighetsinvesteringar och med 248 mkr för övriga investeringar enligt bilaga d, beviljas. Sammanfattning Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för Skatteintäkterna har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11,16 kr. Det budgeterade resultatet 2014 är ett överskott på 292 mkr, vilket innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet för åren uppgår till 937 mkr, vilket innebär att det ackumulerade underskottet på 932 mkr återställs senast I planen ingår krav på generella besparingar med 0,5 procent per år, motsvarande 25 mkr per år. För hälso- och sjukvården minskas ramen med 100 mkr I förslag till budget ingår en samlad investeringsbudget 2014 på 556 mkr och för hela perioden omfattar investeringarna 2,1 miljarder kronor. I ärendet redovisas följande dokument a) Beslutsunderlag b) Finansplan och budget 2014 c) Driftbudget 2014 per styrelse/nämnd d) Investeringsramar 2014 Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Jansson Nordell Eva- Britt Falun Falun Org.nr: Funktionssamord eva-britt.jansson@ltdalarna.se

27 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida (3) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget De ekonomiska förutsättningarna i finansplanen baseras på Sveriges Kommuners och Landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och löne- och prisutveckling. Prognoserna presenterades i slutet av april och därför var det inte möjligt att behandla ärendet om budget och finansplan på arbetsutskottet den 6 maj. Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för I finansplanen redovisas drift-, investerings-, resultat-, balans- och finansieringsbudget. Skatteintäkterna har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11,16 kr. Det budgeterade resultatet 2014 är ett överskott på 292 mkr, vilket i sin tur innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet för åren uppgår till 937 mkr vilket innebär att det ackumulerade underskottet på 932 mkr återställs senast I planen ingår krav på generella besparingar med 0,5 procent per år, motsvarande 25 mkr per år. För hälso- och sjukvården minskas ramen med 100 mkr 2014 och motsvarande utrymme skall uppstå genom effekter av den åtgärdsplan som presenterades på landstingsstyrelsens möte i mars och som i sin tur föranledde en revidering av budget Åtgärdsplanen fokuserar på effektiviseringar inom områdena bemanning, vårdgaranti och läkemedel. I förslag till budget ingår en samlad investeringsbudget 2014 på 556 mkr och för hela perioden omfattar investeringarna 2,1 miljarder kronor. Investeringsobjekt kommenteras i finansplanen. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Detta perspektiv framgår av finansplanen. Juridik Enligt 8 kap 4 i Kommunallagen ska landstinget varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Enligt 5 ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv kan beröras direkt eller indirekt av budget och finansplan men redovisas inte ytterligare här.

28 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida (3) Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Budgeten följs upp genom delårsrapport och årsredovisning.

29 Finansplan Budget 2014 Landstingsstyrelsen 27 maj

30 Finansiella mål och nyckeltal Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Finansiella mål Resultatet ska vara ett överskott på minst 2% i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkterna 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Nyckeltal Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 2,1 5,4 2,3 2,7 3,0 2,9 Nettokostnadsutveckling, % 3,3 4,3 1) -0,8 2,2 3,6 3,1 Årets investeringar, mkr Självfinansieringsgrad, % Årets resultat, mkr Årets resultat enligt balanskrav, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag, % 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Resultat att återställa enligt balanskrav, mkr Soliditet, % Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Likvida medel, inkl placerade medel, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Lån, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänad före 1998 inkl löneskatt, mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, mkr ) Enl resultaträkningen 2,5% = exkl hänsyn till att hemsjukvårdsverksamheten övergått till kommunerna 1

31 Budget 2014 och Plan sid 1. Finansiella mål och nyckeltal 1 2. Inledning 3 3. Samhällsekonomisk bild 3 4. Ekonomiska förutsättningar 4 Skattesats Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 4 Kostnadsutjämning 5 Statsbidrag 5 Befolkningsutveckling 6 Landstingsprisindex 6 PO-pålägg/arbetsgivaravgifter 6 5. Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag 7 6. Framtidsplan Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans 7 8. Patientavgifter i sjukvården 8 9. Pensionskostnader Balanskrav Ekonomiska ramar 2014 per styrelse/nämnd Interna poster Investeringar Lån Pensionsmedel Finansiell analys 15 Finansiella mål 16 Resultat 17 Kapacitet 21 Risk kontroll Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Driftbudget Investeringsbudget 29 2

32 BUDGET 2014 OCH PLAN Inledning Landstingsfullmäktige fastställer i juni 2013 landstingsplan och finansplan I finansplanen, som är en del av landstingsplanen, anges de övergripande ekonomiska förhållandena för perioden samt ekonomiska driftramar för styrelser och nämnder. Inför fullmäktige i november 2013 görs en översyn och eventuell korrigering av budget och plan utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt eventuella förslag som presenteras i regeringens budgetproposition. Prognos 2013, som redovisas i finansplanen, är upprättad per april och visar ett plus på 67 mkr, exklusive preliminär effekt av ökad pensionsskuld på grund av sänkt diskonteringsränta (RIPS). Resultatet i den reviderade budgeten för 2013 är 139 mkr. Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning av det ekonomiska läget har presenterats i vårpropositionen för Regeringen bedömer att finanspolitiska åtstramningar och svagt förtroende bland hushåll och företag bidrar till negativ tillväxt i euroområdet Den globala efterfrågeutvecklingen väntas fortsatt svag 2013 och Först 2015 väntas en internationell konjunkturåterhämtning. Enligt regeringen innebär den svaga efterfrågan från omvärlden att tillväxten för svensk export kommer att vara låg den närmaste tiden. Den svaga efterfrågan slår mot svensk arbetsmarknad. Enligt regeringens prognos minskar resursutnyttjandet i svensk ekonomi och arbetslösheten fortsätter att öka en bit in i Därefter väntas ett uppdämt konsumtionsbehov och högt hushållssparande i utgångsläget leda till att hushållens konsumtion växer förhållandevis snabbt jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar, i linje med en fallande arbetslöshet. Eftersom resursutnyttjandet är lågt i utgångsläget och tillväxten inledningsvis svag dröjer det enligt regeringen till slutet av 2017 innan ekonomin är i balans. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,5 och 1 procent per år fram till och med Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och nära 2 procent av skatter och statsbidrag. Regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtning i svensk ekonomi. Om hushållens beteende visar sig annorlunda och sparandet ligger kvar på nuvarande höga nivå kommer återhämtningen i svensk ekonomi att bli mer utdragen och med högre arbetslöshet som följd. I vårpropositionen riktas åtgärder på totalt ca 1,9 miljarder kronor 2013 och ca 1,2 miljarder 2014 för att möta den stigande arbetslösheten. Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ofinansierade reformer i den kommande budgetpropositionen. En slutlig bedömning av budgetutrymmet görs i budgetpropositionen för Nyckeltal svensk ekonomi procentuell förändring Bedömning i regeringens vårproposition 2013 (april 2013) BNP 1) 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1 Arbetade timmar 1) 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3 Arbetslöshet 2) 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3 KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 3,1 1) Kalenderkorrigerade 2) Procent av arbetskraften 3

33 Ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. Skattesats 2014 I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad; 11,16. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning I budget 2014 och plan beräknas skatteintäkterna utifrån en utdebitering på 11,16 kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i april, i ekonominytt nr 9/2013. I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten per april gör SKL bedömningen att tillväxten i svensk ekonomi hålls tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år väntas BNP öka med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, d v s efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 antas sysselsättningen växa med över 1 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL april 2013) BNP * 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar * 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Arbetslöshet * 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, KL ** 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 KPI 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 * kalenderkorrigerad utveckling ** Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen SKL förutser lägre skatteunderlagstillväxt fram till 2016 än regeringen men den ackumulerade skillnaden är liten (se tabell nedan). Den snabbare skatteunderlagstillväxten i regeringens prognos beror främst på att pensionsinkomsterna ökar mer och grundavdragen mindre än vad SKL räknar med. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, april ,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Regeringens VP, april ,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 4

34 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting. Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Fram till 2005 var Dalarna ett mottagarlandsting i kostnadsutjämningssystemet. Mellan 2006 och 2012 har landstinget bidragit till systemet. Avgiften 2006 var 8 mkr och ökade därefter till 97 mkr För 2012 skedde en vändning och avgiften minskade till 41 mkr, d v s en minskning med 56 mkr jämfört med året innan. I år, 2013, är landstinget återigen bidragsmottagare, nu med 49 mkr. En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen april Regeringen har därefter presenterat sitt förslag till nytt utjämningssystem. Slutgiltigt beslut kan förväntas komma i riksdagen i december. Då inget beslut ännu fattats har SKL gjort beräkningar för kostnadsutjämningen 2014 utifrån nuvarande system. Där är Landstinget Dalarna bidragsmottagare med ca 150 mkr. SKL presenterar även en beräkning utifrån den nya föreslagna modellen. Där är landstinget bidragsmottagare med ca 140 mkr. Vid ett eventuellt införande av ett nytt system kommer landsting med negativa utfall, inklusive införandebidrag, att få ett införandebidrag under åren Införandebidraget finansieras av samtliga landsting via det generella statsbidraget och uppgår 2014 till 95 kronor per invånare. Därefter sänks bidraget successivt fram till För Landstinget Dalarna innebär det en kostnad 2014 på ca 25 mkr. I budget och planförslaget har hänsyn tagits till det nya systemets effekter utgående från försiktighetsprincipen, eftersom det nya systemet ger lägre intäkter än nuvarande system. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag (mkr) Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Landstingsskatt Avräkning föregående år Avräkning innevarande år Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämning Införandebidrag delsumma Statsbidrag för läkemedel Summa Förändring i % jmf föreg år 2,1 5,3 5,3 2,5 2,7 3,0 2,9 Statsbidrag Läkemedel Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget för 2013 och åren framöver. SKL ser det svårt att i nuläget bedöma när en ny överenskommelse kan slutas. I vårpropositionen bedömer regeringen att utgifterna inom det område där läkemedelsförmånerna ingår kommer att bli lägre än vad som anvisats. En av förklaringarna är att förmånskostnaderna under årets första månader är lägre än tidigare prognostiserats. Landstingets bidrag för läkemedel 2012 var 663 mkr. Budgeterat bidrag 2013 och 5

35 2014 ligger på samma nivå, 660 mkr. Åren budgeteras en ökning med 10 mkr per år mot bakgrund av förväntad kostnads- och volymökning. Övriga specialdestinerade statsbidrag I årets reviderade budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen sjukskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. Budgeterade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidrag uppgår till 35 mkr. Motsvarande belopp, både intäkter och kostnader, ingår respektive år under planperioden. Statsbidrag från den s k kömiljarden budgeteras med 30 mkr per år, utgående från att uppdraget kösatsning (finansierat via särskilda medel, 50 mkr) beräknas nå målbilden om en vårdgaranti- och kömiljardsuppfyllelse under Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från april För Dalarna antas invånarantalet minska år 2013 för att sedan öka med totalt 1350 personer under planperioden. Antalet invånare i Dalarna 1995 var Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007 för att sedan öka åren År Antal invånare 1 nov resp år Förändring från föregående år Löne- och prisförändringar för landsting (LPI) I landstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivits ovan. SKL räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Läkemedelspriserna beräknas falla bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. För 2014 beräknas den sammanvägda löne- och prisutvecklingen inkl läkemedel till 2,5 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,9 procent LPI, årlig procentuell förändring (procent) Landstingsprisindex inkl läkemedel 1,9 2,5 1,9 2,9 - Timlön 2,7 2,7 3,0 3,6 - Sociala avgifter 2,7 5,2 1,2 4,5 - Läkemedel -0,7-0,3 0,2-0,2 - Förbrukning 1,3 1,6 1,9 2,2 Landstingsprisindex exkl läkemedel 2,3 2,9 2,3 3,4 PO-pålägg I budget 2014 räknas med ett PO-pålägg på 43,63 procent. Höjningen jämfört med 2013 beror på ökade kostnader för avtalspensioner. Arbetsgivaravgifterna och avtalsförsäkringarna är oförändrade, 31,42 respektive 0,21 procent. Pålägget för pensioner är höjt till 12 procent. 6

36 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi. Uppdragen är Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning finansiellt mål Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (läs mer i Landstingsplan ) Framtidsplan 2025 Beslut om Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 tas av landstingsfullmäktige i juni. Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling som behöver brytas ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans En stor utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och spänst i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver beräknas landstinget stå inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Åtgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet samt modernisera sjukvårdsutbudet. Under 2012 urholkades delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas 2013 för att infria de ekonomiska målen. Åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvård och inom områdena bemanning, läkemedel och vårdgaranti där en ökad kostnadseffektivitet skall eftersträvas. 7

37 Beslut kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans har hitintills tagits i form av steg I-II samt delar av ett steg III, och därutöver planeras för ytterligare åtgärder, steg IV, under Den ekonomiska målbilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen mkr jämfört läget Under har betydande effekter uppnåtts, ca 175 mkr, men samtidigt lägre jämfört med målbilden. I ett omfattande förändringsarbete ingår åtgärder som från och med 2014 beräknas ge ytterligare mkr inom följande fokusområden; - vårdgaranti; minst i nivå med vårdgarantiuppfyllelse och ökat antal verksamheter i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden - bemanningsstruktur; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv - läkemedel; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader Samtidigt med kraven på besparingar togs beslut om skattehöjning med 50 öre 2013 för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv. För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet och med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med uppföljning på sjukdomsgrupps- och patientnivå. En långsiktigt strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 har utarbetats och kommer att behandlas på fullmäktige i juni. Framtidsplanen kommer att vara vägledande för landstings- och verksamhetsplaneringen. Patientavgifter i sjukvården I förslaget till budget och plan är patientavgifterna oförändrade jämfört med Pensionskostnader Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner intjänade före 1998, PFA98 som gäller och KAP-KL som gäller från Pensionsavtalet KAP-KL är uppsagt utifrån ett uppdrag att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Förhandlingar pågår och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt avtal. I anslutning därtill har överenskommelse om förlängning av KAP-KL träffats. Parternas gemensamma målsättning är att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal ska gälla från och med Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Pensionsskulden beräknas enligt regelverket riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen enligt PIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från och med 2014, (SKL ekonominytt 08/13). Pensionskostnaderna under budget och planperioden baseras på prognos från KPA i mars 2013, d v s innan förändringen av diskonteringsräntan (RIPS) var känd och dess effekter ingår därför inte i prognosen. Ny prognos från KPA kommer i augusti och den kommer att vara underlag för budgetärendet i november. 8

38 Pensionskostnader och ansvarförbindelse, mkr Prognos 2013 Budget Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad Ökning av pensionsskuld preliminär uppskattad effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS) 230 Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (BR) Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ansvarsförbindelsen Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m Med de resultat som budgeteras under planperioden tillsammans med prognostiserat resultat 2013 så återställs det ackumulerade underskottet Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver. De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent. 9

39 Ekonomiska ramar 2014 Driftbudgeten omsluter tkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan. Förändringar 2014 i förhållande till budget 2013 framgår i kommentarer och tabeller. Budget 2014 tkr Landstingstyrelsen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 Summa driftbudget Landstingsstyrelsen / hälso- och sjukvård För löne- och prisökningar har hälso- och sjukvårdsramen, exklusive läkemedel, räknats upp med 2,9 procent. För läkemedel har ramen minskats med 0,3 procent. Antaganden om löne- och prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex. För att kompensera för förseningar i omställningsarbete med arbetstidsmodeller m m beviljades hälsooch sjukvården en tillfällig förstärkning 2013 med 100 mkr. Merparten av effekterna av planerade åtgärder beräknas uppstå vid ingången av 2014 och de 100 miljonerna ingår därför inte i 2014 års ram. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheter. För hälso- och sjukvården uppgår det till 20 mkr. Högspecialiserad vård och läkemedel är undantagna det generella sparkravet. För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 mkr per år 2012 och Ytterligare 4 mkr tillförs Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande. Hälso- och sjukvård Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år, exkl förmånsläkemedel Tilläggsbudget 2013 (LF april) Löne- och prisuppräkning 2,9% Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel -0,3% Generellt sparkrav Psykosocial komp barn/ungdomar

40 Landstingsstyrelsen / Hälsoval I hälsovalsersättningen för 2013 ingår 18 mkr för en satsning att stärka primärvården. I budget 2014 och i planen ingår ytterligare 11 mkr per år. Satsningen innebär bl a en målbild om 1 distriktsläkare per 1500 patienter I förhållande till 2013 har hälsovalsersättningen, exklusive läkemedel, räknats upp med landstingsprisindex, 2,9 procent. Beräknad ram för läkemedel har minskats med 0,3 procent i enlighet med antaganden i landstingsprisindex. Budgeterad omslutning för hälsovalsersättningen 2014 är tkr. Hälsoval Budget 2014, tkr Hälsovalsersättning föregående år, exkl förmånsläkemedel Löne- och prisuppräkning 2,9% Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel -0,3% Summa hälsovalsersättning Hälsoval övrigt föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9% 630 Summa hälsoval övrigt Landstingsstyrelsen / Central förvaltning Anslagen för trafik, bidragsgivning i övrigt samt partistöd är nominellt oförändrade i budgetförslaget I övrigt har centralförvaltningens budgetram räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på en halv procent uppgår till 2 mkr, varav 700 tkr inom hjälpmedelsverksamheten. I fullmäktiges beslut om reviderad budget 2013 ingår avkastningskrav på hjälpmedelsverksamheten mot bakgrund av att verksamheten i jämförelse med andra, liknande, landsting visar högre kostnader än genomsnittet. Utredning om storlek på avkastningskrav 2014 pågår och slutligt beslut om nivå tas i november. I liggande budgetförslag är avkastningskravet 5 mkr. Nytt avtal med Microsoft om licenser ska tecknas. Kostnadsökningen beräknas till 20 mkr per år. För vidareutveckling av ledningsinformationssystemet BILD föreslås en utökning av ramen med 3 mkr. Fr o m 1 januari 2012 har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam nämnd. I Dalarna är Region Dalarna trafikmyndighet. Framtida kostnader är i dagsläget svårbedömda, dels beroende på att nuvarande avtal med entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli 2014, dels på översyn av trafiklinjer. Kostnaderna kommer även att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har inte hänsyn tagits till eventuella kostnadsökningar. Budgetramen ligger oförändrad jämfört med Central förvaltning exkl hälsoval Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år Tilläggsbudget 2013 (LF april) Kösatsning Löne- och prisuppräkning 2,9% Avkastningskrav Hjälpmedel Generellt sparkrav Ledningsinfo.system BILD Licenser

41 Landstingstyrelsen / finansförvaltningen Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPA:s prognos från mars Jämfört med KPA:s prognos från augusti 2012 som låg till grund för budgetbeslutet i november är pensionskostnaderna mkr högre. Räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna är däremot 12 mkr lägre. I budgetförslaget 2014 har 92 mkr avsatts centralt för fördelning till berörda verksamheter när kostnaderna blir kända. Det är i huvudsak en buffert för att hantera omställningskostnader samt ökade kostnader i samband med inflyttning i nya vårdblocket, nytt patienthotell samt palliativa vårdplatser. I avsättningen ingår även medel för lönestrategiska satsningar utöver avtal samt kostnadsökningar för medicinsk utveckling utöver landstingsprisindex och dyra läkemedel. Intäkter och kostnader relaterade till de specialdestinerade statsbidragen sjuskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår i budgetförslaget med netto 25 mkr. Därutöver har budgeterats statsbidrag från den s k kömiljarden med 30 mkr. Budget 2014, tkr Pensionskostnader inkl löneskatt Internt påslag för pensioner, schablon (12%) Patientförsäkring, premie Förändring löneskuld Interna räntor Statsbidrag kömiljard Specialdestinerade statsbidrag Kostnader rel till statsbidrag Avsättning för senare fördelning Moms, tandvård Placeringsråd m m Fastighetsnämnden Avkastningskravet uppgår till 18,7 mkr. Det är en minskning från 2013 med 2,3 mkr och en konsekvens av försäljningen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avveckling av Landstingsfastigheters förvaltaransvar som innebär förändringar av driftkostnader och -intäkter. Budget 2014, tkr Avkastningskrav föregående år Justerat avkastningskrav Servicenämnden Servicenämndens avkastningskrav 2013 på 2 mkr utökas med 1mkr 2014 till 3 mkr varav 1mkr utgör det generella sparkravet på 0,5 procent. Budget 2014, tkr Avkastningskrav föregående år Generellt sparkrav

42 Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsnämndens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår till 0,5 mkr. Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga kulturmedlen till Dalarna. Landstinget utökade kulturbudgeten 2013 med 850 tkr för prioriterade områden i planen. Motsvarande belopp ligger oförändrat i 2014 års ram. Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Generellt sparkrav Tandvårdsnämnden Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr. I fullmäktiges beslut om reviderad budget 2013 ingår avkastningskrav på tandvårdsverksamheten mot bakgrund av att verksamheten i jämförelse med andra, liknande, landsting visar högre kostnader än genomsnittet. Utredning och analys av jämförbara kostnader i statistiksammanhang pågår och slutligt beslut om nivå på avkastningskrav 2014 tas i november. I liggande budgetförslag är avkastningskravet 5 mkr. För Tredje steget i tandvårdsreformen har det generella statsbidraget tillförts 205 mkr (21 kr per invånare) vilket innebär ca 5,8 mkr för Landstinget Dalarna. Beställarenhetens budgetram utökades med 2,5 mkr För 2014 tillförs ytterligare 3,3 mkr. För löne- och prisökningar är beställarenhetens ram uppräknad med 2,9 procent. Folktandvård Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Generellt sparkrav Avkastningskrav Beställartandvård Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % 930 Tredje steget i tandvårdsreformen

43 Patientnämnden Budget 2014 har räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Budget 2014, tkr Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget 2014, d v s 2,9 procent, under förutsättning att inga andra överenskommelser gäller. Internräntan 2014 sänks från 2,9 till 2,5 procent enligt SKLs rekommendation i ekonominytt 16/2012. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 3,25 procent. 14

44 Investeringar Landstinget Dalarna står inför ett betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån flera års besparingar på investeringsbudgeten. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, delvis förklarat av ålderstigna anläggningar, samt ett behov av IT-strukturella utvecklingsinsatser. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en ny investeringspolicy och kopplat till denna har direktiv tagits fram. Målet är att identifiera långsiktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna. Ett koncernövergripande investeringsråd är bildat. Sammantaget innebär detta en mer välutvecklad investeringsprocess och -strategi för att förbättra övergripande värderings-, prioriterings- och beslutsprocesser. Förtydligade krav på att investeringar i normalläget ska vara självfinansierade och leda till ökad effektivitet för att säkra framtida sjukvårdsbehov. En samlad bedömning har gjorts av investeringsbehoven samt ekonomiskt investeringsutrymme för åren I förslaget till budget och plan redovisas en totalram för investeringar respektive år. Utgående från föreslagna ramar sker en övergripande objektsmässig prioritering av investeringsrådet och förslag till beslut läggs till landstingsfullmäktige i november. Investeringar i fastigheter Förslag till investeringsbudget för fastigheter omsluter mkr under perioden För 2014 planeras för investeringar i följande anläggningar och utgörs i huvudsak av ombyggnationer; Falu lasarett 108 mkr, Mora lasarett 52 mkr, Ludvika lasarett 59 mkr, Avesta lasarett 32 mkr. I övriga anläggningar totalt 57 mkr. I investeringsplanen ingår ny vårdbyggnad Mora lasarett med beräknad investering på 380 mkr ( ) Övriga investeringsobjekt i planen understiger 50 mkr.. Investeringar i IT Merparten av investeringsbudgeten riktas mot fortsatt modernisering av infrastrukturen, utveckling av e-hälsotjänster samt reinvesteringar. Investeringar inom hälso- och sjukvård I budget 2014 upptas 100 mkr för investeringar inom hälso- och sjukvård. Merparten avser reinvesteringar i befintlig medicinteknisk och övrig utrustning. Lån I fullmäktiges beslut i september 2009 om uppförande av ny vårdbyggnad vid Falu lasarett ingår att upplåning kan ske om behov uppstår. I budgeten för 2011 upptogs lån med 300 mkr, varav 250 mkr verkställdes. Prognosen för 2013 är att ligga kvar med lånet på 250 mkr. Amortering av lånet planeras åren 2014 och 2015 med 100 respektive 150 mkr. Pensionsmedel Vid årsskiftet 2012/2013 var 300 mkr placerade för pensioner. I budget- och planförslaget ingår ytterligare placeringar med 100 mkr per år. 15

45 Finansiell analys I analysen ingår bokslut 2012, prognos upprättad per april 2013, budget för 2013 (reviderad april 2013, LF 41) och plan för åren RK-modellen en modell för finansiell analys Syftet med den finansiella analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat Kapacitet och Risk Kontroll är hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Finansiella mål För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (11,16). Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan. Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatteoch statsbidragsintäkter Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan ,9 3,9 4,1 3,4 Plan ,0 er Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år , Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod

46 procent Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skatte- och statsbidragsutveckling, procent 2,1 5,4 2,3 2,7 3,0 2,9 Nettokostnadsutveckling, procent 3,3 2,5 (4,3) -0,8 2,2 3,6 3,1 6,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutv 4,0 2,0 0,0-2, Progn 2013 Skatte- och statsbidragutv Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nettokostnadsutv Plan 2017 För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Budgeten för 2014 innebär en nettokostnadsminskning med 0,8 procent jämfört med prognos En avgörande förutsättning för att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är att kostnaderna 2014, i förhållande till prognos 2013, minskas i storleksordningen 200 mkr. Detta ställer omfattande krav på hälso- och sjukvårdsverksamheten att pågående åtgärder inom områdena bemanning, vårdgaranti och läkemedel ger förväntade effekter och att effektiviseringsarbetet, generella och selektiva, därutöver också ger betydande kostnadsminskningar. Prognosen för 2013 visar på en kraftig ökning av skatteintäkter jämfört med Det beror i huvudsak på skattehöjningen Skattesatsen 2012 var 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskade skattesatsen med 23 öre och tillsammans med skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats 2013 på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre. Nettokostnadsökningen enligt resultaträkningen är 2,5 procent. Med hänsyn till att hemsjukvårdsverksamhet motsvarande ca 130 mkr övergått till kommunerna är ökningen 4,3 procent. År 2012 var nettokostnadsutvecklingen 1 procent högre än intäktsutvecklingen. Åren var förhållandena de motsatta. Landstingets relativt låga kostnadsutveckling, 2009 den lägsta bland landstingen, samtidigt med statens konjunkturstöd 2010 och en tillfällig höjning av de generella statsbidragen 2010 och 2011bidrog till den positiva utvecklingen. 17

47 procent Driftkostnadsandel För att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och planperioden ligger driftkostnadsandelen på procent. Det är väsentligt att driftkostnadsandelen inte försämras då detta innebär att kostnaderna för landstingets löpande verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och statsbidrag Driftkostnadsandel Progn 2013 Driftkostnadsandel Budget 2014 Plan 2015 Mål Plan 2016 Plan 2017 Investeringar Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Nettoinvesteringar, mkr Investeringsvolym/verksamhetens nettokostnad, procent 7,1 7,6 7,8 7,0 6,9 6,7 Investeringarna under budget- och planperioden uppgår till drygt 2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av flera års sparkrav på investeringsbudgeten. En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivning och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs det effektiviseringar. 18

48 procent mkr Investeringar (mkr) Självfinansieringsgrad av investeringar Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Självfinansieringsgrad, procent Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att landstinget inte behöver låna till investeringarna och att landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. På grund av de senaste årens höga investeringsnivåer, bl a ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, har landstinget tvingats låna 250 mkr. Återbetalning av lånet planeras 2014 och Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin. 200 Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent Progn 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Självfinansieringsgrad Mål 19

49 mkr mkr procent Resultat Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Årets resultat, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 0 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0 Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. Budgeterat resultat 2014 är 292 mkr, motsvarande 3,9 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Landstingets finansiella mål att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter uppfylls varje år under planperioden Resultat Progn 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan Resultat, mkr Årets resultat i % av skatt och stb Mål 2 % Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget Dalarna har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2013 innebär att det ackumulerade underskottet återställs Återställande av eget kapital, mkr Resultat Ackumulerat underskott 20

50 procent Kapacitet Soliditet Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Soliditet, procent Soliditet inkl ansvarsförbindelse, procent Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Prognos för soliditeten 2014 är 8 procent. Fram till 2017 bedöms soliditeten öka till 22 procent. Förklaringen till detta är landstingets positiva resultat i budget och plan och att en större del av tillgångarna kan finansieras via ökat eget kapital. Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten negativ och uppgår till -115 procent 2014 och till -72 procent Landstingets finansiella mål att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år under budgetoch planperioden uppfylls samtliga år under planperioden. 40 Soliditet Progn 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse 21

51 mkr Risk kontroll Här redovisas hur landstinget står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning innebär att landstinget inte behöver vidta alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar. Likviditet ur ett riskperspektiv Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Likvida medel inkl placerade medel, mkr (exkl pensionsmedel) Pensionsmedel, mkr Lån, mkr Amortering, mkr Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick likvida medel inkl kortfristiga placeringar till 189 mkr. Därutöver var 300 mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 250 mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling vilket gör att lånet kan återbetalas. Resultaten möjliggör även placering av pensionsmedel med 100 mkr per år. Målet att likviditeten skall vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske uppnås inte i början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upplånades 250 mkr under Återbetalning av lånet ingår i planen med 100 respektive 150 mkr åren Likvida medel Progn 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Likvida medel inkl lån Placerade pensionsmedel Lån 22

52 Pensionsåtagande Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Pensionsavsättning inkl individuell del 1998 och 1999 samt löneskatt, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Landstingets totala pensionsskuld beräknas uppgå till 7,2 mdr år 2014 varav 5,1 mdr avser pensioner intjänade före 1998 och som ligger utanför balansräkningen. All nyintjänad förmånspension (inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp) kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Även avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen. Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första delmålet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden och uppnås under planperioden. Vid årsskiftet 2012/2013 var 300 mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 100 mkr per år. Känslighetsanalys I sammanställningen redovisas hur ett antal faktorer påverkar landstingets ekonomi. Händelser Förändring i mkr Löneförändring med 1% inkl sociala avgifter för samtlig personal i landstinget +/- 42 Förändring av kostnader för läkemedel med 1% +/- 9 Förändring av generella statsbidrag inkl läkemedel med 1% +/- 17 Förändring av utdebitering med 10 öre +/- 50 Förändring av antalet invånare i länet med 1000 invånare +/

53 Budget för 2014 och planer för åren De ekonomiska riktlinjerna för det fortsatta planeringsarbetet framgår av dokumenten Resultatbudget, Balansbudget, Finansieringsbudget, Driftbudget och Investeringsbudget Resultatbudget Resultatbudgeten visar verksamhetens beräknade kostnader och intäkter, beräknade skatteintäkter och statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör årets resultat. RESULTATBUDGET, mkr Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt 101 Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 1) Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) Finansiella intäkter Jämförelsestörande reavinst 50 Finansiella kostnader 3) Sa skatteintäkter och finansnetto Årets resultat Återställande av tidigare års balanskravsresultat Ack balanskravsresultat ) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter Avräkning föregående år Avräkning innevarande år Summa ) Utjämningsbidrag och statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift/-bidrag Statsbidrag för läkemedel Stb minskad sjukfrånvaro Summa ) Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning Ränta LÖF, lån och övrigt Summa

54 Balansbudget Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. BALANSBUDGET, mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående investeringar 594 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar, pensionsmedel Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Pensionsavsättning Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER

55 Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar betalningsflödet från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel. FINANSIERINGSBUDGET, mkr Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Den löpande verk samheten Årets resultat Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar -30 Avsättning pensionsskuld Not Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring i rörelsek apital Förändring av förråd Förändring av kortfristiga fordringar Not Förändring av kortfristiga skulder Not Totalt kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverk samhet Investeringar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 67 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverk samhet Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel, inkl plac medel vid årets början Likvida medel, inkl plac medel vid årets slut Förändring likvida medel varav lån vid årets början varav lån vid årets slut

56 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Not 1 Pensionsskuld Förändring av pensionsskuld inkl löneskatt Värdesäkring av pensionsskuld Not 2 Förändring av kortfristiga fordringar Statsbidrag minskad sjukfrånvaro föreg år, utbet Statsbidrag minskad sjukfrånvaro innevarande år Skatt slutavräkning Skatt slutavräkning Not 3 Förändring av kortfristiga skulder Utbetalning innestående komp.tid Skatt slutavräkning Förändring semesterlöneskuld

57 Driftbudget Driftbudgeten visar inom vilken ekonomisk ram den planerade verksamheten ska bedrivas. Ramarna för respektive styrelse/nämnd/förvaltning framgår av tabellen nedan. Beloppen i tkr. Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Landstingstyrelsen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan Summa driftbudget

58 Investeringsbudget Investeringsbudgeten omfattar investeringar i fastigheter, utrustning och IT. Beloppen i tkr. Bokslut Prognos Invest.ram Invest.ram Invest.ram Invest.ram Landstingsstyrelsen Hälso och sjukvård Nytt vårdblock, utrustning Central förvaltning /MiT Central förvaltning /övrigt Hjälpmedel sa landstingsstyrelsen Servicenämnden Tandvårdsnämnden Kultur- och bildningsnämnden ' varav Konstnärlig utsmyck ning Gemensam nämnd för kostsamverkan Sa utrustningsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Sa investeringar

59 Budget 2014 tkr Budget 2013 Landstingstyrelsen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 0 Summa driftbudget

60 INVESTERINGSBUDGET, tkr Invest.ram Invest.ram Landstingsstyrelsen Hälso och sjukvård "- utrustning Nytt vårdblock Central förvaltning /MiT Central förvaltning /övrigt Hjälpmedel sa landstingsstyrelsen Servicenämnden Tandvårdsnämnden Kultur- och bildningsnämnden varav Konstnärlig utsmyckning Gemensam nämnd för kostsamverkan Sa utrustningsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Summa investeringar

61 Driftbudget (belopp i tkr) Landstingstyrelsen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning/hälsoval Central förvaltning/övrigt Finansförvaltning Revidering Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan Summa driftbudget

62 RESULTATBUDGET, mkr Bokslut Budget Prognos Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt 101 Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 1) Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) Finansiella intäkter Jämförelsestörande reavinst 50 Finansiella kostnader 3) Sa skatteintäkter och finansnetto Årets resultat Återställande av tidigare års balanskravsresultat Ack balanskravsresultat ) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter Avräkning föregående år Avräkning innevarande år Summa ) Utjämningsbidrag och statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift/-bidrag Statsbidrag för läkemedel Stb minskad sjukfrånvaro Summa

63 3) Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning Ränta LÖF, lån och övrigt Summa

64 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD13/01195 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Landstingsplan Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Landstingsplanen enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning Landstingsplanen för föreslås få samma struktur och i huvudsak samma innehåll som föregående plan. Uppdragen till verksamheterna har i vissa fall omformulerats och kompletterats. Övriga texter har aktualiserats men är i huvudsak oförändrade. En hänvisning och koppling finns till landstingets framtidsplan. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstingsplan Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstingsplanen för åren föreslås få samma struktur och i huvudsak samma innehåll som föregående plan. De uttalade uppdragen till verksamheterna har i vissa fall omformulerats och kompletterats. Övriga texter har aktualiserats men är i huvudsak oförändrade. Störst förändring har gjorts i texten om MiT, medicinsk teknik och IT. En hänvisning och koppling finns till landstingets framtidsplan, som samtidigt med landstingsplanen behandlas av landstingsfullmäktige. Patientperspektiv, finansiering och ekonomiska konsekvenser, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, juridik, folkhälsa Dessa perspektiv beskrivs på olika sätt i landstingsplanen. Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Detta perspektiv bedöms inte vara relevant i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Beronius Jens Falun Falun Org.nr: Adm chef jens.beronius@ltdalarna.se

65 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD13/01195 Uppföljning Någon specifik uppföljning av landtingsplanen görs inte. Bokslut och verksamhetsberättelser tar dock sin utgångspunkt i landstingsplanen.

66 Landstingsplan (Förslag) Antagen av landstingsfullmäktige XXXX-XX-XX

67 Innehåll Vår vision om ordning reda och tillgänglighet...3 Omvärldsfaktorer...4 Befolkningsutveckling Hälsoutveckling...4 Nationell hälso- och sjukvårdspolitik...5 Internationalisering...6 Medicinsk utveckling...6 IT/e-hälsoutveckling...6 Regional utveckling...7 Ekonomi...8 Personal...12 Miljö...14 MiT (medicinsk teknik och IT)...15 Trafik...16 Hälso- och sjukvård...18 Tandvård...22 Kultur och bildning...24 Landstingsfastigheter...27 Service Policyområden...30 Landstingsplan

68 Vår vision om ordning, reda och tillgänglighet Ordning och reda i ekonomin tillsammans med en tillgänglig hälso- och sjukvård är förutsättningarna för att Landstinget Dalarna ska nå visionen om ett hälsosammare Dalarna. Vi har kommit en bit på vägen men det är fortfarande långt kvar att gå. Landstinget är inne i ett omfattande arbete för att få ordning och reda i vår ekonomi. Det är ett arbete som gett oss kontroll på ekonomin och arbetet har gjort att vi vet inom vilka områden som det återstår problem att åtgärda. Vi satsar även stora resurser och arbetsinsatser för att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Vi gör framsteg inom dessa områden, men vi kommer inte att vara nöjda förrän det ackumulerade underskottet är återställt och vi når de målsättningar om tillgänglighet som finns i vårdgarantin. Det omställningsarbete som pågår ska inte bara ge förbättrad tillgänglighet och en ekonomi i balans. Lika viktigt är målsättningarna om att ytterligare förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården och göra den ännu säkrare för patienterna. Att hänga med i den tekniska och medicinska utvecklingen kräver en modern organisering av hälso- och sjukvården som klarar av att snabbt ställa om och anpassa sig till nya arbetsmetoder. Ett rikt liv i samverkan med en hälso- och sjukvård som sätter livstilsfrågor högt upp på agendan är nyckeln till en god folkhälsa. För att nå målet om en god folkhälsa i Dalarna så kräver det ett aktivt och långsiktigt arbete med folkhälsostrategin. Två viktiga delar i att ge Dalarnas befolkning möjlighet att leva ett rikt liv är att befolkningen har möjlighet att ta del av ett aktivt kulturliv, fortbilda och förkovra sig. Ingalill Persson (s) Ett rikt och varierat kulturliv och ett aktivt föreningsliv förbättrar möjligheterna att nå målsättningen om ett hälsosammare Dalarna. Landstinget är viktigt för att skapa förutsättningar för såväl kultur- som föreningsliv. Landstinget ska också vara aktiva inom folkbildningen, dels genom de egna folkhögskolorna men också genom aktivt stöd till studieförbunden. Möjligheter för länets befolkning att läsa på folkhögskola eller förkovra sig genom något av studieförbunden stärker vår befolknings och länets konkurrenskraft. En av de stora frågorna är hur vi klarar välfärdens framtida finansiering. Det är dock inte en fråga som landstinget Dalarna ensamt klarar av att lösa. Klart är dock att om den framtida välfärden ska vara modern, säker och tillgänglig så måste andelen av BNP som går till välfärden öka. En viktig faktor i att möta framtida utmaningar är fortsatt samverkan med Dalarnas kommuner och andra landsting. Ensam är inte stark. Personalen är landstingets största tillgång. Det är också vår största utgiftspost i budgeten. De är också nyckeln till att nå våra målsättningar. Landstinget är beroende av engagerad personal som är kunnig inom respektive verksamhetsområde. Den offentliga sektorn står inför ett generationsskifte och för att vi ska klara av detta måste landstinget vara en attraktiv arbetsgivare. Att säkra rätt kompetenser inför framtiden är en av våra största utmaningar. Med gemensamma krafter kan vi på detta sätt nå målsättningen om ett hälsosammare Dalarna och framtidssäkra hälso- och sjukvården. Ann-Catrin Lofvars (mp) Thomas Ylvén (v) Sören Bertilsson (s) Gunnar Barke (s) Landstingsplan

69 Omvärldsfaktorer Framtidsplan Den framtidsplan, som nu presenteras i Landstinget Dalarna, har varit vägledande för delar av denna landstingsplan. Framtidsplanen planeras att följande år få en ännu tydligare koppling till landstingsplanen. Befolkningsutveckling Befolkningen i Dalarna beräknas minska marginellt mellan åren 2010 och 2020 från invånare till Minskningen sker i huvudsak mellan åren 2010 och (Invånarantalet 2012 var ) det är framförallt personer i åldersgruppen år som minskar medan åldrarna år ökar. I Dalarna är andel invånare 80 år och äldre 6,3 procent (Sverige: 5,2 procent). Andelen födda utanför Norden är 6,7 procent av Dalarnas befolkning (Sverige 12,7 procent). Utifrån SCB:s framskrivningar kommer det demografiska trycket vara störst runt år 2020 för hälso- och sjukvården och för äldreomsorgens del Hälsoutveckling Medellivslängden ökar och folkhälsan förbättras, vilket i huvudsak beror på ökad överlevnad i de stora folkhälsosjukdomarna cancer och hjärtkärlsjukdomar. Vissa grupper löper fortfarande större risk att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst eller kort utbildning var medellivslängden i Dalarna 83,1 (Sverige 83,4) år för kvinnor och 79,7 (79,5) år för män. Statistiska centralbyråns (SCB) framskrivningar av medellivslängden visar på en förväntad ökning för en 65-åring med 2,6 år till cirka 87 år Personer som är 65 år kan förvänta sig fler år med god hälsa. Perioderna av hjälpberoende och nedsatt funktionsförmåga skjuts uppåt i åldrarna. Självskattat allmänt hälsotillstånd är ett mått för att följa hälsoutvecklingen. 69 procent av kvinnorna och 73 procent av männen i Dalarna skattar själva att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. När det gäller psykiskt välbefinnande skattar 21 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i Dalarna att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, till exempel rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. De diagnoser och dödsorsaker som ingår i denna indikator är lungcancer, cancer i matstrupe, skrumplever och motorfordonsolyckor. Antalet åtgärdbara dödsfall per invånare är för Dalarna 34,6 för kvinnor (riket: 33,4) och 46,1 för män (riket: 51,2). Färre personer rökte 2010 jämfört med 2004, men i övrigt tycks inte de ohälsosamma levnadsvanorna minska i omfattning. I stället rapporteras om ökat bruk och missbruk av alkohol bland äldre speciellt bland äldre kvinnor. Under perioden ökade andelen kvinnor och män i åldern år som vårdas med en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion med 45 procent. Dessutom dör allt fler äldre av alkoholrelaterade problem. Samtidigt finns ett ökande intresse för hälsa och livsstil. Antalet nyinsjuknande i akut hjärtinfarkt i Dalarna ligger nära riksgenomsnittet. Sedan många år ses en minskning av insjuknandet i hjärtinfarkter med cirka 1 procent per år i Sverige. Enligt Socialstyrelsen kan dock fortfarande två tredjedelar av hjärtinfarkterna undvikas. Olycksfall drabbar framförallt barn, ungdomar och personer över 80 år. Nio av tio olyckor som drabbar äldre orsakas av fall. Dubbelt så många äldre dör av fallskador jämfört med totala antalet trafikoffer. Fallskador hos äldre kan förebyggas. 4 Landstingsplan

70 Nationell hälso- och sjukvårdspolitik Den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken är särskilt inriktad på God vård, jämlik hälsa, patientens stärkta ställning, e-hälsotjänster samt uppföljning och jämförelser. Behovsgrupper som står i fokus är mest sjuka äldre, barn i särskild utsatthet och barn och unga med psykisk ohälsa personer med missbruk och beroendeproblematik, samt personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. God vård Arbetet fortgår med att vidareutveckla innehållet i de sex kvalitetsområdena och med analys samt organisering av verksamhetsutveckling, uppföljning och jämförelser. Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer övergår allt mer i nationella utvärderingar av sjukdomsgrupperna. Fortsatt arbete pågår för utveckling av kvalitetsregistren så att de även ska fylla en funktion i uppföljningen ur ett lednings- och styrningsperspektiv. Tillsammans med kommunerna fortsätter den nationella satsningen på Bättre liv för sjuka äldre. Det gäller också PRIO -satsningen, som ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg i syfte att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Det sker både genom förebyggande arbete och genom att ta hand om dem som drabbas av psykisk ohälsa. Satsningen fokuserar under perioden på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Det finns också en förväntan på ökad samverkan mellan landsting och kommuner för att förbättra vården och öka tillgängligheten för personer med missbruk eller beroende. Krav på samverkan skrivs in i Hälso- och sjukvårdslagen och ska gälla från halvårsskiftet Jämlik hälsa Kommuner, landsting och regioner har under två år samlats i ett arbete för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. I slutrapporten Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa presenteras 5 rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Ny myndighet för folkhälsofrågor I en proposition gör regeringen bedömningen att en ny myndighet för folkhälsofrågor, bör bildas vid årsskiftet 2013/14. Den nya Folkhälsomyndigheten tar över de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för samt vissa av Socialstyrelsens uppgifter. Tanken är att förbättra förutsättningarna för ett mer effektivt kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. Förutsättningarna för att angripa folkhälsofrågorna samlat och integrerat ökar också, liksom Sveriges möjligheter att mer effektivt delta i EU-arbetet och i det internationella samarbetet. Förändringen utgör ett steg i arbetet med att utveckla myndighetsstrukturen inom vård- och omsorgsområdet. Patientens stärkta ställning Patientmaktsutredningen har lämnat förslag till en ny patientlagstiftning om hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare. Förslaget omfattar också hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin liksom det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Lagen föreslås träda i kraft Enligt EU:s patientrörlighetsdirektiv föreslås en ny lag om ersättning för kostnader som uppkommit till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det handlar om patienters rätt till ersättning för till exempel hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel i andra EU-länder Försäkringskassan ska även fortsättningsvis ansvara för beslut och utbetalningar. Det ska ske i samråd med landstingen. Landstingsplan

71 Barn och unga Barn ska i högre utsträckning delta i beslut som rör dem själva. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen, som barnet bor tillsammans med, är allvarligt sjuk, har en missbruks-/beroendeproblematik, en psykisk sjukdom/störning eller oväntat avlider. e-hälsotjänster Målet är att alla invånare ska erbjudas välfungerande och användarvänliga e-tjänster. Detta för att stärka patientinflytandet och underlätta kontakterna med hälso- och sjukvården. e-hälsotjänster möjliggör att patienten kan vara en aktiv part i arbetet kring sin egen vård och förebyggande av framtida vårdbehov. Fler personliga e-tjänster utvecklas så att invånarna kan planera, administrera och följa upp besök och behandlingar inom hälso- och sjukvården. Intentionen är att varje medborgare ska få ett personligt hälsokonto och genom detta erbjuds tillgång till egen informationsöversikt, hälsodata och läkemedelsinformation. Internationalisering EU:s 2020 strategi har förändrat rollen för det regionala ledarskapet. Målet, att EU:s tillväxtstrategi skall stärka alla samhällsnivåers strategiska satsningar, innebär ett krav på en utvecklad dialog mellan region, nation och EU. Subsidiaritetsprincipen understryker regionernas betydelse i den framtida utvecklingen. Nya EU-strategin 2020 innebär förändrade relationer mellan medlemsstaterna. På hälsans område ökar samarbetet inom bland annat e-hälsa, gränsöverskridande vård, handikappfrågor, gränsöverskridande hälsohot, pandemiberedskap och planering. EU har lagstiftningsmakt inom vissa områden som påverkar folkhälsan. Varje EU-land bestämmer självt hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men i takt med att det internationella samarbetet utvecklas, blir EU-bevakning allt viktigare även inom hälsoområdet. Det pågår också översyn av gemensamma regler för medicintekniska produkter, kliniska prövningar av läkemedel, prissättning av läkemedel med mera. Även inom flera forskningsområden ökar de finansiella musklerna och möjligheter till gränsöverskridande forskningsaktiviteter. Landstinget Dalarna är en aktiv medlem i Assembley of European regions, AER, och är representerad i dess styrelse. Medicinsk utveckling Den medicinsk- tekniska utvecklingen innebär att vi kommer att kunna ge alltmer avancerad vård och behandling till patienter som vi idag inte kan ge optimal vård. Nya läkemedel och ny teknik gör att patienter som idag drabbas av svår sjukdom som cancer, eller kroniska sjukdomar som diabetes, reumatiska sjukdomar eller liknande, i framtiden kommer att kunna erbjudas en helt annan livskvalitet och i många fall också läkande behandling av sitt sjukdomstillstånd. Befolkningsutvecklingen med allt fler förhållandevis pigga äldre/äldre, gör också att avancerad vård/ behandling blir ett ökat krav från denna åldersgrupp. En effekt av denna snabba utveckling är att det ofta är mycket dyra läkemedel och behandlingsmetoder, vilket kommer att ställa stora krav på landstinget som vårdgivare. För att landstinget ska kunna finansiera denna utveckling kommer det att ställas stora krav på att verksamheten kan fortsätta att effektivisera sitt arbete, men också att det görs både medicinska och politiska prioriteringar. För att klara den medicinska utvecklingen krävs en stark idérikedom för att frigöra resurser. En stor del av detta berör arbetssätt och utveckling av nya arbetsmetoder. Den enskilde medarbetaren och patienten kommer att vara mycket viktiga i denna process och landstinget bör ha möjligheter att stödja olika utvecklingsprojekt. 6 Landstingsplan

72 IT-/eHälsoutveckling Begreppet ehälsa inkluderar helheten av elektronisk kommunikation och elektroniska tjänster, för invånare och patienter samt mellan vårdens aktörer. Patienter förväntas ställa högre krav på att kunna kommunicera och interagera med hälso- och sjukvården via ehälsotjänster till exempel boka besök och ta del av vårdens dokumentation via tjänster som hälsokonto eller Mina vårdkontakter. ehälsotjänster kommer att ge patienten en ökad möjlighet att påverka och få överblick över sin egen vård och hälsa. ehälsotjänster ger förutsättningar att organisera och leverera hälso- och sjukvård på ett nytt sätt. Den nationella ehälsastrategin fokuserar på en gemensam infrastrukturgrund och tjänsteutveckling mellan vårdgivare. Det övergripande målet är att säkra tillgången till adekvat vårdinformation och beslutsstöd, vid rätt tid och till rätt vårdaktör. IT, eller IKT (informations- och kommunikationsteknologi), omfattar tillika området medicinsk teknik (diagnostikstöd), som förväntas kunna interagera mer i vårdgemensamma processer. Regional utveckling Dalarnas särskildhet utveckling av besöksnäringen, både kvalitativt och kvantitativt, i former som på ett hållbart sätt tar tillvara natur- och kulturmiljöer och minskar resandets negativa miljöpåverkan. Bildande av regionkommun Bildandet av regionkommuner är en viktig politisk fråga för Landstinget Dalarna under planperioden. Sedan regeringens godkännande av regionkommunbildning i Hallands och Gotlands län 2010 har intensiva överläggningar mellan olika landsting i landet inte resulterat i fler förslag till samgåenden mellan landsting. Däremot har ett antal landsting ansökt om att bilda egna regionkommuner. Motivbilden för att bilda starka regionkommuner har inte förändrats. SKL har inbjudit till nya samtal med företrädare för landsting och regionförbund för att forma gemensamma strategier i frågan framöver. Inom region Dalarna pågår våren 2013 en process som kan komma att föreslå att Landstinget Dalarna också ansöker om att få bli egen region. Landstinget Dalarna behöver även fortsatt prioritera frågan och aktivt delta i pågående dialog. Dalastrategin I Dalarna pågår det regionala utvecklingsarbetet utifrån Dalastrategin. Utmaningar mot 2016 som särskilt lyfts fram är: Kompetensförsörjning utbudet av arbetskraft minskar, kunskaper och kompetenser behöver anpassas till nya behov. Miljöomställningen omställning till ekologisk hållbar utveckling. Globalisering öppnar möjligheter till förnyelse och utveckling, genom utbyte med omvärlden kan Dalarnas sociala, kulturella och ekonomiska dynamik stärkas. Landstingsplan

73 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag Hälso- och sjukvården i landstinget ska vara solidariskt finansierad. Det kräver ordning och reda i ekonomin, vilket är grunden för ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning Uppdrag Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin. God ekonomisk hushållning. Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas. Det ackumulerade underskottet ska återställas. Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden. Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden. För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att Landstinget Dalarna använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin En stor utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört liknande landsting. En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Åtgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet, samt modernisera sjukvårdsutbudet. Under 2012 urholkades delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas 2013 för att infria de ekonomiska målen. Åtgärderna fokuseras på hälso- och sjukvård och inom områdena bemanning, läkemedel och vårdgaranti där en ökad kostnadseffektivitet skall eftersträvas. För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med uppföljning på sjukdomsgrupps- och patientnivå. 8 Landstingsplan

74 En långsiktig strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 utgående från en ekonomi i balans utarbetas under Framtidsplanen kommer att vara vägledande för nuvarande landstings- och verksamhetsplanering. God ekonomisk hushållning Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för medborgarna med de resurser som står till förfogande. För att ge verksamheterna bra ekonomiska förutsättningar, har ekonomiska mål för Landstinget Dalarna formulerats. Dessa uttrycks i nedan redovisade finansiella nyckeltal, mål, som Landstinget Dalarna anser återspegla god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen utvärderas i vilken utsträckning målen för ekonomisk hushållning har uppnåtts De finansiella målen För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (11,16 kronor), med en årlig värdering och beslut av nivå. Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. För att nå en god ekonomisk hushållning krävs acceptans och respekt för de finansiella målsättningarna. Det innebär att nya eller utökade åtaganden i verksamheten skall kopplas till angiven finansiering. Landstingsstyrelsen skall stödja och utöva kontroll över verksamheterna så att de håller sig inom den budget som landstingsfullmäktige beslutat om. Genom att formulera finansiella mål blir de styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Ekonomin i landstinget skall ses i ett vidare sammanhang där såväl resultat, ekonomisk ställning och kassaflöden beaktas. Övergripande finansiella mål Resultat skall vara ett överskott på 1-2 procent, motsvarande Mkr, i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter. Varje generation bör bära kostnaderna för service som den generationen konsumerar. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra de framtida ekonomiska åtagandena. Resultatmålet är definierat för att säkerställa att det finns ett utrymme för: Värdesäkring av egna kapitalet För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper landstingets ekonomi. Pensionsreserv Resultatnivån måste vara tillräcklig för att bygga upp en pensionsreserv för att täcka framtida pensionskostnaderna. Oförutsedda händelser och risker Utrymme behöver finns för oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteunderlagsutveckling, eventuella infriande av borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar med mera. Vid bedömning av god ekonomisk hushållning vid årets slut skall resultatnivån därför värderas med hänsyn tagen till oförutsedda händelser och risker. Under planperioden kommer riktlinjer att tas fram för tillämpning av en resultatutjämningsreserv. Långsiktigt politiskt handlingsutrymme Under goda tider med bra tillväxt i landstingssektorns skatteunderlag får landstingen normalt positiva skatteavräkningar och motsvarande negativa avräkningar i lågkonjunkturer. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör landstinget åstadkomma ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och säkerställer utveckling och tillväxt. Soliditeten Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Soliditeten skall öka med minst 4 procent per år. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktigt finansiell handlingsberedskap har landstinget. Landstingsplan

75 Likviditeten Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske. Landstingets likvida medel skall användas optimalt och därmed upprätthålla en hög betalningsberedskap. Under förutsättning att miniminivån på betalningsberedskapen upprätthålls ska i första hand en avsättning i kapitalförvaltning göras. En låg skuldsättning ger låga räntekostnader och minskar risken för att dessa ökar på grund av förändringar i ränteläget. Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod. Motivet till ett skarpare krav på självfinansiering av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning. En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från övriga verksamheter och på sikt begränsar detta utvecklingen inom landstinget. En investeringspolicy och direktiv för investeringar har beslutats. Målet är att identifiera långsiktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna. Ökade krav på att investeringar skall vara självfinansierade, eller kunna motiveras ur nyttoaspekter, kommer att ställas. Uppföljning och analys av gjorda investeringar kommer att utvecklas. I arbetet innefattas även översyn och förtydligande av upphandlings- och anskaffningsprocessen. Modernisering och utveckling av ekonomistyrningen Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg och behöver moderniseras och utvecklas som ett effektivt redskap för att leda mot att önskvärda beteenden och mål uppnås. Verksamhetsmål behövs för att främja effektivitet samt för att göra uppdraget tydligt gentemot verksamhet och medborgare. En tydlig koppling mellan finansiella och verksamhetsmässiga mål skall utvecklas och eftersträvas. Mot den bakgrunden behöver ekonomistyrningen moderniseras och utvecklas vad gäller resursfördelningsoch ersättningsmodeller. Verksamhetsmålen fastställs av landstingsstyrelsen. Finansiella mål och verksamhetsmål värderas och kommenteras i årsredovisningens förvaltningsberättelse samt granskas av landstingsrevisionen. Grundläggande krav på effektiv målstyrning är att målen är antalsmässigt begränsade, mätbara, accepterade, tydliga och uppföljningsbara. En tydlig koppling och uppföljning av verksamhetsoch finansiella mål är grundläggande förutsättningar för en utvecklad ekonomistyrning. Regler kring årliga över- och underskott behöver utvecklas främst för de konkurrensutsatta verksamhetsområden, vuxentandvården och hälsoval/primärvård, men rimligtvis även för övrig verksamhet, med syfte att öka incitament och stimulera till ett decentraliserat ansvarstagande för verksamhetens ekonomi i ett längre perspektiv, det vill säga längre än ett budgetår. Strategi för framtida pensionskostnader Våra pensionskostnader kommer att öka under planperioden som en effekt av ökade pensionsavgångar och i kombination med att enbart en mindre del av pensionsskuld finns avsatt. För pensioner intjänade före 1998 redovisas dessa enbart som en ansvarsförbindelse, i enlighet med lagstiftning och praxis inom landstingen, vilket innebär att kostnaden uppstår och ökar när utbetalning sker. En pensionsfond är under uppbyggnad och i en samlad strategi för framtida pensionskostnader är det första delmålet att en konsolideringsgrad på minst 10 procent (pensionsfondens andel i relation till det samlade pensionsåtagandet) skall uppnås under planperioden. Återställa det ackumulerade underskottet Det sedan år 2000 lagstadgade balanskravet i den kommunala sektorn innebär dels att respektive års resultat ska vara positivt, dels att eventuella underskott ska kompenseras med överskott i bokslut senast tre år senare. Landstinget har från 2000 till 2012 ett underskott på 933 Mkr att återställa. Soliditeten skall successivt förbättras för att normalisera runt procent. Finansplanen beskriver hur ett återställande genomförs. 10 Landstingsplan

76 Bokslut 2012, Intäkter (mkr) (exkl jämförelsestörande) Bokslut 2012, Kostnader (mkr) Budget 2013 per verksamhetsområde (mkr) Budget 2013, Landstingskatt (11,16) per verksamhetsområde. Landstingsplan

77 Personal Politikens inriktning och uppdrag Engagerad, delaktig och kunnig personal är landstingets främsta resurs för att erbjuda Dalarnas befolkning högkvalitativ hälso- och sjukvård. En av landstingets största utmaningar inför framtiden är att långsiktigt säkerställa tillgången på personal med rätt kompetenser. För att klara detta mål måste landstinget vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda stimulerande arbetsuppgifter. Uppdrag Säkerställa kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Chefer inom landstinget ska få rätt förutsättningar för att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen. De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom hela landstinget. I Landstinget Dalarna förekommer inte delade turer. Alla anställda ska ha en individuell utvecklingsplan. Landstinget ska ha en god facklig samverkan. Heltid är en rättighet, deltid en möjlighet för anställda inom landstinget. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning Den enskilt största frågan inom personalområdet fram till 2025 är kompetensförsörjningen. Samhällsförändringarna och stora pensionsavgångar i kombination med bristen på högskoleutbildade ungdomar är Landstinget Dalarnas stora utmaning. Strategisk kompetensförsörjning handlar om metoder för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. I samverkan med verksamheterna behöver bemanningsstrukturen ses över. En strategi för bemanning tas fram för att klara av kommande utbudsstruktur och kompetensbehov. Trots att bemanningen beräknas minska behöver vi strategier att klara kommande pensionsavgångar. Med hjälp av kompetenskartläggning, kompetensutveckling och utbildningsinsatser kan vi hitta lösningar för att skapa ett hållbart arbetsliv där våra befintliga medarbetarresurser tas till vara och utvecklas optimalt. Det är cheferna som säkerställer att medarbetarna får fortbildning eller utbildning som överensstämmer med kommande behov. Chefen har också ett ansvar att bidra till återväxten av framtidens chefer genom att identifiera och uppmuntra de medarbetare som visar intresse och talang att kliva in i rollen som chef. Engagerad och delaktig personal För att klara av de utmaningar som vårt ekonomiska läge ger oss krävs att våra medarbetare känner delaktighet och engagemang och arbetar för hela landstingets och våra uppdragsgivares, det vill säga allmänhetens bästa. Förutsättningen för inflytande och delaktighet är tydliga målsättningar, information och kommunikation. Landstinget Dalarna ska därför också utveckla samverkansorganisationen. 12 Landstingsplan

78 Chefs- och ledarutveckling Utvecklingen inom främst vården kommer att ställa mycket stora krav på chefernas ledarskap. Cheferna i Landstinget Dalarna har, som arbetsgivarens främsta företrädare, en nyckelroll och stort ansvar att genom sitt ledarskap bidra till att landstingets övergripande mål förverkligas. Det gäller bland annat utveckling av verksamhetens innehåll och kvalitet genom systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete samt förmågan att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. En framgångsfaktor i att bedriva utvecklingsarbete är att cheferna lyckas entusiasmera och engagera personalen. För att leva upp till de krav och förväntningar som ställs på cheferna krävs ett gediget stöd till dem och att varje chef får bästa möjliga förutsättningar för att klara sina uppdrag. För att vara en attraktiv arbetsgivare och lyckas med kompetensförsörjningen krävs bland annat en välrenommerad verksamhet med möjligheter till utveckling, delaktighet, god arbetsmiljö och rätten till heltid som en självklarhet. En förutsättning för att landstingets medarbetare ska känna sig motiverade att arbeta hälsofrämjande i mötet med patienterna eller andra är att den egna arbetsplatsen upplevs som positiv. Landstinget ska därför vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja medarbetarnas möjligheter att ta ansvar för sin hälsa och livsstil. Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund ska vi främja hälsa, förebygga och rehabilitera ohälsa. Landstingets långsiktiga mål att minska personalens sjuktal ligger fast. Likabehandling ett arbetsliv för alla! FN:s deklaration att alla människor är födda lika i värde och rättigheter utgör grunden för Landstinget Dalarnas arbete med likabehandling, för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Landstinget Dalarna ska motverka alla former av diskriminering. En viktig metod i likabehandlingsarbetet för att uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna är att öka kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och den svenska lagstiftningen. Lika viktigt är det att vi som arbetsgivare också skapar förutsättningar för en arbetsmiljö där människor trivs och gör ett gott arbete. Arbetsplatser där olika kompetenser värdesätts och används på ett klokt sätt. Kort sagt: arbetsplatser som välkomnar mångfald! Attraktiv arbetsplats Arbetsgivarfrågorna och personalpolitiken spelar en allt viktigare roll för att vårt landsting skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. En positiv bild av Landstinget Dalarna har en stor strategisk betydelse för att attrahera nya medarbetare och lyckas med kompetensförsörjningen. Därför är det också viktigt att våra medarbetare känner sig kunna representera och vara en del av helheten, koncernen Landstinget Dalarna, inte bara den arbetsplats eller förvaltning de arbetar i. Landstingsplan

79 Miljö Politikens inriktning och uppdrag Landstinget ska aktivt arbeta för att nå de nationella miljömålen och de egna miljömålen för att minska landstingets miljöpåverkan. Miljöarbetet är beroende av god samverkan med andra, offentliga och privata, aktörer. Uppdrag Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas. Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna. De egna miljömålen ska utvecklas. Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fossilfria bränslen. En god livsmiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna vill som länets största arbetsgivare aktivt främja en positiv miljöutveckling. De 16 miljömål som riksdagen antagit beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Det övergripande målet är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Länsstyrelsen Dalarna har anpassat de nationella miljömålen till vårt län. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som kräver en bred regional samverkan. Landstinget är ansvarigt och/eller medverkar i genomförande av åtgärder kopplade till några av dessa miljömål, till exempel transporter, läkemedel, kulturmiljö, upphandling med mera. Minska den egna verksamhetens miljöbelastning Det övergripande målet är att miljöarbetet är fullt ut integrerat i alla verksamheter inom Landstinget Dalarna och miljökonsekvenser vägs in vid alla relevanta beslut. Miljöarbetet ska bedrivas i enlighet med ISO 14001:2004 och genomföras med tydliga mål och strävan om ständiga förbättringar. Öka den egna verksamhetens positiva miljöpåverkan Många av de faktorer som främjar hälsa visar sig vara desamma som främjar en hållbar utveckling av samhället såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Genom att anta hälsofrämjande som en generell strategi, inte minst inom kärnverksamheten hälso- och sjukvård, blir landstinget en tydlig aktör och positiv kraft i miljöarbetet. Landstinget är en aktiv samverkanspart För att nå framgång i miljöarbetet är samverkan med andra aktörer i länet en nödvändighet. Landstinget deltar redan idag i flera länsövergripande projekt kopplade till de nationella miljömålen. Därtill avser Landstinget Dalarna att arbeta för en integrering av miljömålsarbetet och folkhälsoarbetet i länet för att ytterligare effektivisera samverkan. 14 Landstingsplan

80 MiT (medicinsk teknik och IT) Politikens inriktning och uppdrag MiT ska ge stöd till landstingets verksamheter och tillhandahålla system som möjliggör löpande uppföljning och jämförelser. MiT har också en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Funktionella och stabila system för hälso- och sjukvården är viktigt. Det är också något som underlättar kommunikationen mellan vårdenheter, olika vårdnivåer och mellan patienterna och vården. Att landstingets vårdinformationssystem ger enhetlig information är viktigt för att underlätta för patienterna att lättare kunna ta del av och förstå den information som finns. Uppdrag Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling. MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen. Medicinsk Teknik och IT består av tre ben IT teknik, Medicinsk teknik samt förvaltning och utveckling av IT-system. Inom varje ben har MiT landstingsövergripande uppdrag att stödja och styra Landstinget Dalarnas interna utveckling i takt med behov och nationell utveckling. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) är ett breddat begrepp och omfattar fler aspekter i den pågående ehälsoutvecklingen. Det nuvarande beroendet av stationär infrastruktur kommer att breddas till IKT- lösningar som medger tillgång efter vårdens och patientens behov och villkor. Det kan vara tillgång till information utanför vårdens lokaler vid besök i hemmet eller vid remittering till specialistvård eller möjliggöra självadministration av tidbokning etc. För största kostnadseffektivitet och gemensam utveckling i nationella ehälsaplaner genomför och realiserar MiT löpande anpassning och beställningar av ehälsotjänster i samverkan med nationella och lokala beslut. Utvecklingen befrämjar även patientens integritetsskydd i den sammanhållna journalföringen mellan olika vårdgivare. Möjliggöra för patienter att ta del av och följa sin medicinska historik. I och med att en gemensam journalplattform har införts som möjliggjort bättre patientsäkerhet och bättre beslutsstöd i vården kommer fortsatt inriktning att vara utveckling och även effektivisering av gemensamma rutiner och arbetssätt som kommer alla målgrupper till godo. I takt med att ehälsotjänster kan komma patienten och vården till godo, underlättas och effektiviseras informationstillgången för alla aktörer. E-hälsotjänster ska medverka till ökad påverkansmöjlighet och självservice. Med stöd av IKT tjänster i Landstinget Dalarna ska patienten och vården få en bättre sammanhållen vårdprocess. För att denna utveckling ska tillföra störst önskad nytta måste MiT under planperioden ha en nära dialog med både vårdföreträdare och patientföreträdare samt upprätthålla och utveckla en strategisk samverkan med övriga vårdaktörer i länet och nationellt. Landstingsplan

81 Trafik Politikens inriktning och uppdrag Kollektivtrafiken är en viktig del i att skapa en hållbar och livskraftig utveckling. I såväl tätort som på landsbygd är det viktigt med snabb och effektiv kollektivtrafik. Utvecklad kollektivtrafik underlättar arbetspendling, ökar tillgängligheten till vården och underlättar för människor att förflytta sig i länet. Uppdrag Som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken ska landstinget arbeta för att förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg. Landstinget ska verka för att förbättra samordningen mellan buss- och tågförbindelser. Det ska vara möjligt att nå landstingets inrättningar med kollektivt resande. Landstinget ska verka för att öka kundnöjdheten. Landstingets trafikpolitiska engagemang i Dalarna är att tillsammans med länets kommuner arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och goda kommunikationer inom länet och med omvärlden. I enlighet med ny lagstiftning finns sedan 2012 en regional kollektivtrafikmyndighet, placerad i Region Dalarna. Myndigheten upprättar trafikförsörjningsplan och ålägger vissa linjer trafikplikt. Landstinget påverkar utbudet via årliga trafikbeställningar. Goda kommunikationer Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för länets utveckling. En bra kollektivtrafik med goda pendlingsmöjligheter är av stor betydelse för invånarnas arbetsresor, men också för resor till utbildning, sjukvård, handel, föreningsliv, nöjen och rekreation. Väl fungerande kommunikationer är också viktiga för samspelet med andra svenska regioner och andra länder. Dalarnas vidsträckta geografi förutsätter kommunikationer av olika slag och möjlighet att kombinera olika transportslag. För länets utveckling krävs också bra och trafiksäkra vägar, järnvägar och bra flygförbindelser. Landstinget svarar för kostnaderna för buss- och tågtrafik längs de regionala stråken, halva kostnaden för den regionala närtrafiken med buss samt Dalatrafiks kostnader för administration och gemensamma tekniska system. Dalaflyget AB Dalaflyget ägs av landstinget tillsammans med kommunerna Falun, Borlänge och Mora. Bolagets verksamhet omfattar huvudmannaskap och driftsansvar för flygplatserna i Borlänge och Mora. Flygets regionalpolitiska betydelse kan vara avgörande för om en region ska ha förutsättningar för utveckling. Bra flygförbindelser underlättar för företagen. Flygets betydelse för skapande av infrastruktur för företagsetablering, utvecklingen av turismen och övrig besöksnäring får därför inte underskattas. För landstinget är tillgången till flygplatser nödvändig för samhällsviktiga uppdrag såsom ambulansflyg och helikopterinflygning till lasaretten. Bra regionala pendlingsmöjligheter med buss och tåg Det regionala stamlinjenätet ska enligt landstingets uppfattning utvecklas så att det stödjer en regional tillväxt. Trafiken på järnväg har stor 16 Landstingsplan

82 betydelse för Dalarnas utveckling och bör på sikt utgöra ryggraden i Dalarnas regionala kollektivtrafik. Dalarnas län har mycket goda förutsättningar för persontrafik på järnväg eftersom en stor del av befolkningen bor utmed järnvägsstråk, som också genomkorsar flertalet av länets kommuncentra. Detta ger goda förutsättningar till en stark pendeltågstrafik med successivt ökat resande. Trafiken ska kännetecknas av stabilitet, långsiktighet och ett trafikslagsövergripande synsätt med buss- och tågtrafik i ett samverkande utbud. Den största framtidsfrågan för länet inom tågtrafiken är utvecklingen av Dalabanan, som är en mycket viktig kommunikationslänk mot Mälardalsområdet. Ökad kundnöjdhet En trafik med tydlig profil som är lätt att förstå för resenären och bra bemötande som gör att resenären känner sig trygg och säker skapar nöjda kunder. En viktig faktor som bidrar till kundnöjdheten är informationssystem som ger lättillgänglig, tydlig och samordnad tidtabellinformation mellan olika trafikslag. Kortare restid och högre turtäthet är viktiga faktorer för ökat resande och nöjda kunder. Skapa förutsättningar för anpassning av kollektivtrafiken till vårdens besökstider En kollektivtrafik anpassad till vårdens öppettider innebär kostnadsbesparingar för sjukvården. Ett målinriktat arbete med en anpassning av busslinjer och turer till vårdinrättningar som överensstämmer väl med vårdens mottagningstider är viktigt. Öka samordningen mellan tåg- och bussförbindelserna Det är sedan tidigare uttalat att tåget ska vara stommen i kollektivtrafiksystemet i Dalarna och att busstidtabellen ska anpassas till tågens avgångs- och ankomsttider. Detta blir allt viktigare i bygget av ett sammanhållet kollektivtrafiksystem med ett hela-resan-perspektiv. En ökad samordning mellan tåg- och bussförbindelser bidrar även till en ökad kundnöjdhet och ett ökat resande. Landstingsplan

83 Hälso- och sjukvård Politikens inriktning och uppdrag Hälso- och sjukvården i Dalarna ska vara patientsäker och tillgänglig för Dalarnas befolkning när de behöver den. Den medicinska och tekniska utvecklingens fart ställer krav på vården att vara flexibel och ha beredskap för att snabbt kunna ställa om arbetssätt. Grunden för hälso- och sjukvården i Dalarna ryms i devisen ofta och nära, sällan och samlat, med det menas att det som patienterna är i behov av ofta och mycket ska finnas nära och det som patienterna är i behov av i mindre utsträckning samlas på färre ställen. Uppdrag Hälso- och sjukvården ska vara: Patientfokuserad Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig inom rimlig tid Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas. Vårdens resultat ska öppet redovisas. Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna. För att klara av prioriterade patientgrupper ska primärvårdens uppdrag vara brett. Prioriterade grupper är: Multisjuka Kroniskt sjuka Psykiskt sjuka Barn och ungdomar Vårdgarantin ska uppfyllas. Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. Hälso- och sjukvården ska erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i form av könsuppdelad statistik. Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utvecklingsarbete. Landstinget ska ha en hälso- och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar och att information och kommunikation anpassas till individens specifika behov och förutsättningar för att bli delaktig i behandling och rehabilitering. Patienten ska få tillfällen att få kunskaper om sin situation och sin sjukdom. Vården ska stödja patientens egna resurser att hantera sin situation, att stärka människors tilltro till egen förmåga och öka möjligheten till delaktighet. Insatserna ska så långt som möjligt planeras i samråd med patient och närstående. Hälso- och sjukvårdens tänkande, planering och arbete med vårdprocesser vidareutvecklas för att motsvara patienternas behov. Det är särskilt viktigt för vårdbehov som tillgodoses av flera vårdgivare, till exempel vården av äldre, personer med kronisk sjukdom, personer med psykisk ohälsa och personer med kognitiva svårigheter. 18 Landstingsplan

84 Barn och ungdomar är en sårbar grupp som behöver särskilt skydd och är beroende av vuxna. Barnkonventionen är ett verktyg i arbetet med att förbättra barns villkor och barnperspektivet skall genomsyra alla frågor som rör barn och ungdomar. Förebyggande tidiga insatser är av vikt för att undvika framtida problem för barnet. Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. Barnets behov av information råd och stöd skall särskilt beaktas av hälso- och sjukvården vid förälders allvarliga sjukdom/skada, missbruks- /beroendeproblematik, psykisk funktionsnedsättning eller vid oväntad död. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskap växer kontinuerligt fram både i forskning och i praktisk verksamhet. För en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård krävs att relevant kunskap omsätts i praktisk handling. Ny teknologi behöver systematiskt värderas utifrån nyttooch kostnadsperspektiv och införas på ett ordnat och planerat sätt liksom att föråldrad teknologi ska fasas ut. Kunskapsbasering är också ett stöd för beslutsfattares planering och öppna prioriteringar vid fördelning av resurser. Nyttan av hälso- och sjukvårdens insatser för patienten ska vara större än olägenheten. Då kan hälso- och sjukvården anses ändamålsenlig. Hälsofrämjande och förebyggande hälsooch sjukvård I en effektiv hälso- och sjukvård är de hälsofrämjande insatserna centrala. Hälsofrämjande handlar om att stärka den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Den egenupplevda hälsan är i fokus och ett hälsofrämjande förhållningssätt är grunden i alla patientmöten. Patientcentrerade samtalsmetoder och beteendemedicinska behandlingsmetoder används inom hälso- och sjukvården. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har många dimensioner, det handlar om: Hälsoinriktning i ledning, styrning och uppföljning Samtal om levnadsvanor och livssituation i patientmötet Stöd till långvarigt sjuka att leva ett bra liv Kunskapsspridning om samband hälsa, livsstil, och levnadsvillkor (hälsans bestämningsfaktorer) och hälsoutvecklingen bland befolkningen Deltagande i befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssättet behöver vidareutvecklas så att det blir naturligt och självklart för alla som är verksamma inom hälso- och sjukvården. De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna kan ha stor betydelse för utvecklingen av kommande vårdbehov. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är en av vårdens mest väsentliga aspekter på god kvalitet. Diagnostik, vård och behandling som utförs på rätt sätt är grunden för säker vård. För att lyckas med ett systematiskt patientsäkerhetsarbete krävs en tydlig ledning, aktiv och kontinuerlig medverkan från alla anställda samt medverkan från patient/medborgare. Detta ställer krav på ett risk- och säkerhetsmedvetet arbetssätt. Genom att synliggöra, rapportera, åtgärda och följa upp på ett systematiskt sätt kan vårdskador förhindras. Landstinget ska delta i nationella satsningar som främjar utvecklingen av en säker hälso- och sjukvård. Visionen är att inga patienter ska skadas av den vård som utförs i Landstinget Dalarna. Under planperioden ska vårdskador uppkomna i samband med brister i hygien och läkemedelsbehandling prioriteras och förebyggas. Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv hälso- och sjukvård inbegriper effektivitet i hela vårdprocessen. Avgörande för effektiviteten är att använda alla de kompetenser patienten behöver medicinskt, för omvårdnad och för rehabilitering optimalt. Den stora utmaningen är att koordinera insatser så att de samlade insatserna svarar mot patientens individuella behov. Landstingsplan

85 Vi behöver gå från enskilda individers briljanta insatser till ett robust och briljant hälso och sjukvårdssystem. Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Hälsan är vare sig jämlikt eller jämställt fördelad. Vården är inte heller fullt ut jämlikt eller jämställt fördelad. Desto större blir uppgiften för hälso- och sjukvården att bidra till en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Insatserna ska vara hälsoinriktade och hälsofrämjande. Några behöver ibland mer för att få vård på lika villkor. Den som har störst behov av vård ska prioriteras. Prioriteringar ska ske öppet och medvetet och i dialog mellan profession, ledning/ politik och vara kommunicerbara med medborgarna/patienterna. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och jämställd i vård, behandling och bemötande och erbjudas på lika villkor. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett särskilt ansvar för människovärdesprincipen. Det innebär att den enskilde bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett kön, ålder, etnicitet, personliga egenskaper. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Vård ska erbjudas utan väntetider som påverkar patienten negativt i fysisk, psykisk eller social mening. Det handlar om den totala tiden för patientens väg inom hälso- och sjukvården. Det handlar också om tillgänglighet i vid mening, att hälso- och sjukvården finns tillgänglig med information, rådgivning och behandlingsinsatser, när patient/ befolkning har behov. God information, kommunikation och rådgivning underlättar att ge medborgaren realistiska förväntningar på vårdens insatser. Hälso- och sjukvård i rimlig tid innefattar även fysisk tillgänglighet, anpassning till olika funktionsnedsättningar och möjlighet till kommunikation. Hjälpmedel Hjälpmedel ska bidra till delaktighet och bästa möjliga livssituation. Tillgång till rehabilitering, habilitering, tolktjänst och hjälpmedel är viktiga förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska uppleva delaktighet och bästa möjliga livssituation. Hjälpmedel ingår som en naturlig del i vård- och rehabiliteringskedjan samt att kompensera för en nedsatt/förlorad funktion. Detta blir ännu viktigare i framtiden med en åldrande befolkning och då mer vård kommer att ges i hemmet. Säkerhet och beredskap Landstinget ska tillhandahålla en säker och trygg miljö för patienter, anställda och allmänhet. Landstinget ska vara en garant för att hälso- och sjukvården fungerar oavsett yttre händelser och omständigheter. Vårt moderna svenska samhälle är komplicerat och sårbart, riskbilden förändras och är svårbedömd. Hela världen uppvisar nya hotbilder och katastrofsituationer som återkommande måste inventeras, analyseras och utvärderas. Hotbilderna måste även ställas emot sjukvårdens utveckling och möjligheter att hantera olika allvarliga händelser. Det förebyggande säkerhetsarbetet ska utgå ifrån systematiska riskbedömningar och konsekvensanalyser. Riskinventeringen utgör grunden för hur landstingets beredskap ska utformas. Det är av största vikt att riskinventeringen och planeringen bygger på samverkan mellan myndigheter. Informationssäkerhet Informationssäkerheten ska säkerställa att patientuppgifter i dokumentation är åtkomliga och användbara för behöriga (tillgänglighet) och är oförvanskade (riktighet). Obehöriga ska inte kunna ta del av patientuppgifterna (sekretess), och i informationssystem som är helt eller delvis automatiserade är det möjligt att i efterhand entydigt kunna härleda åtgärder till en identifierad användare (spårbarhet). Samverkan Samhällsproblem har blivit allt mer komplexa, vilket medför att det blir allt svårare för enskilda välfärdsaktörer, landsting och kommuner att lösa sina uppgifter på egen hand. Den enskilde riskerar att inte få den hjälp och det samlade stöd 20 Landstingsplan

86 man behöver. Kraven på ökad samverkan mellan olika myndigheter har därför under senare år blivit allt starkare, inte minst i perspektivet av begränsade resurser och ökade behov. Etablerade samverkanslösningar finns mellan landsting när det gäller högspecialiserad vård. Det gäller även andra områden, t.ex. cancervård, blodsamverkan, miljömedicin, hornhinnebank m.m. Ett annat viktigt område är samverkan i syfte att förbättra vården och omsorgen för patienter och brukare med sammansatta behov där samverkan mellan landstingets och kommunernas hälso- och sjukvård är central. Samverkan i arbetet med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa är ett prioriterat område. Landstinget Dalarna lyfter i sin folkhälsostrategi möjligheten att utveckla en bred länsgemensam samverkan kring hälsofrämjande processer för att på så sätt stödja en hållbar samhällsutveckling. I skenet av EU:s växande inflytande på hälsofrågor behöver den fortsatta utvecklingen av vården ske i en aktiv dialog och med kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra länder. Denna samverkan sker framförallt på nationell nivå, framför allt i ett europeiskt perspektiv. Även lednings- som verksamhetsnivå berörs. Landstingsplan

87 Tandvård Politikens inriktning och uppdrag Folktandvården i Dalarna ska stå för god kvalitet och priser i medelnivå ur ett nationellt perspektiv. Den förebyggande tandvården för barn och ungdomar är viktig. God tandhälsa får aldrig bli en klassfråga. Det är viktigt för tandvården att jobba folkhälso- och livsstilsfrämjande. Tandvårdsstödet är viktigt för personer med risk för stora tandskador. Landstinget Dalarna ska fortsatt ligga i framkant med hur vi når ut till invånarna med tandvårdsstödet. Uppdrag Högkvalitativ och tillgänglig tandvård. Utveckla den förebyggande tandvården. Pris i medelnivå ur ett nationellt perspektiv- Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna. Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. Tillgänglig tandvård Befolkningen i Dalarna skall uppleva att tandvården är lättillgänglig baserad på en bra lokalisering av kliniker samt en god kommunikation mellan behandlare och patient. Vård skall ges till en låg kostnad för såväl samhälle som patient. Inom de tandvårdsområden som landstinget enligt lag ansvarar för kan styrning till utförarna ske bland annat genom den ersättning som lämnas till utförarna, även de privata. Allmäntandvård för vuxna finansieras via patientavgifter samt ersättning via det statliga tandvårdsstödet. Ersättning för de så kallade särskilda patientgrupperna administreras och planeras via Beställarenheten för tandvård. Styrning av vårdutbudet vid allmäntandvård sker i första hand genom att landstinget styr lokalisering av den i landstingets regi bedrivna Folktandvården. Folktandvården garanterar att landstingets planeringsansvar fullföljs utifrån sitt sistahandsansvar för all tandvård Förebyggande tandvård Tandhälsan i Dalarna är mycket bra för såväl vuxna som barn. Detta är resultatet av ett långsiktigt arbete med förebyggande tandvård. Alla barn och ungdomar skall ges möjlighet att bibehålla eller uppnå ett friskt och väl fungerande bett. Skillnader i tandhälsa inom och mellan länets kommuner skall successivt utjämnas. Införandet av tandvård till fast pris för vuxna, Frisktandvård, kommer att stärka den förebyggande inriktning vi vill ha inom tandvården. Frisktandvård innebär också tobakspreventiva insatser till unga och vuxna. Tandvård med god kvalitet Genom att hela tiden utveckla Folktandvårdens ledningssystem tryggas en säker och kvalitativt god tandvård. Noterade avvikelser i verksamheten följs upp och medför ständiga förbättringar till gagn för patienterna. Att tillfredsställa våra medarbetares och kunders uttalade och outtalade 22 Landstingsplan

88 behov utgör en stor utmaning. Detta åstadkommer vi genom marknadsundersökningar, medarbetarenkäter samt epidemiologiska studier. Rätt priser Folktandvårdens prissättning för vuxentandvård skall vara relevant i relation till gällande regelverk för tandvård. En given förutsättning för att nå denna målsättning är en effektiv arbetsorganisation där den samlade kompetensen används på ett dynamiskt och kreativt sätt. Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård ansvarar för tandvårdsstöd för vissa sjuka och funktionshindrade. Kontakten med kommunerna och hälso- och sjukvården är mycket viktig för att identifiera de som har rätt att få tandvårdsstöd. Tandvårdsstödet till personer med stort omvårdnadsbehov fungerar mycket bra. Målen är att alla som vill, ska få en årlig munhälsobedömning i hemmet samt att minst hälften av vårdpersonalen skall ha deltagit i årlig munvårdsutbildning. Personer med behov av tandvård som led i en sjukdomsbehandling får ett omhändertagande i tandvården. Målet är att detta, även fortsättningsvis, ska fungera bra. Landstingsplan

89 Kultur och bildning Politikens inriktning och uppdrag Landstinget ska bidra till ett livslångt lärande för invånarna i Dalarna.En höjd bildningsnivå ökar Dalarnas konkurrenskraft och stimulerar utvecklingen i länet. Kulturen har ett värde i sig, därför ska landstinget bidra till att sprida och göra den tillgänglig i hela länet. Ett rikt och mångfasetterat kulturliv bidrar till ökad livskvalitet och gör Dalarna till ett attraktivare län att leva och bo i. Uppdrag De landstingsfinansierade kulturverksamheterna ska möjliggöra ett tillgängligt, kvalitativt och brett kulturutbud i hela Dalarna. Landstinget ska i samverkan med länets kommuner sträva efter att alla barn och ungdomar ges möjlighet att delta i ett kulturarrangemang per läsår. Kulturaktiviteter för barn och ungdomar är prioriterade. Folkrörelsernas och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. Kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet ska stärkas. Landstinget ska ta till vara folkhögskolornas kompetenser vid utbildningar. De regionala kultur- och bildningsfrågorna drivs av landstinget som är huvudman för kulturverksamheter, folkhögskolor, gymnasieskolor och för kulturstiftelser med egna styrelser. Kultur- och bildningsnämnden ger även bidrag till föreningar och studieförbund som bedriver regionala verksamheter. Arbetet ska ske strategiskt för att de medel som finns till förfogande ska stödja de övergripande visioner och mål, som finns antagna för de olika verksamheternas arbete. En hög kunskapsnivå hos befolkningen stärker grunden för en positiv samhällsutveckling. Att ha tillgång till mötesplatser för ett livslångt lärande ökar länets förutsättningar för hållbar utveckling. Utbildning, folkbildning, folkrörelser och ideella organisationer är viktiga fundament för såväl individen som samhället i stort. Kultur och bildning kan ses som en investering för tillväxt och utveckling i regionen. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla människors kreativitet och innovationsförmåga. Det är en framtidsfråga i ett samhälle som vill locka till sig människor med olika kompetenser. Tillgängligt kulturutbud i hela Dalarna Ett tillgängligt kulturutbud kräver ett kontinuerligt samarbete med länets samtliga kommuner för att strategiskt utveckla kulturområdet. Samarbetet ska bidra till att förnya och utveckla mötesplatser för offentliga samtal, tankeutbyten och sociala kontakter. Samverkan ska även ske med kringliggande län i kultur och bildningsfrågor för att hitta gemensamma utvecklingsområden. Att stödja och samarbeta med länets kulturutövare för att skapa ett tillåtande klimat och ge resurser för att öka möjligheterna till nyskapande och experimenterande bidrar också till det tillgängliga kulturutbudet. Fortsätta att prioritera kulturaktiviteter för barn och unga En stor del av landstingets kulturverksamhet riktar sig till barn och unga. Huvudsyftet är att 24 Landstingsplan

90 ge barn och unga möjlighet till positiva kulturupplevelser som berikar deras liv och gör dem medvetna om kulturens värden. Möten med levande kultur och eget skapande är en viktig del av lärandet - men barn har också rätt till kulturella upplevelser utanför lärandets ramar och för dess egen skull. Inom folkbildningen, kulturföreningar och hos kulturinstitutionerna ska det finnas en öppenhet för barns och ungas verklighet. Genom eget skapande och genom upplevelser ska de få tillgång till mötesplatser och kunna utveckla tankar, idéer och färdigheter. FN:s barnkonvention ska genomsyra alla verksamheter. Samarbetet med Kulturbuss möjlighet för skolelever till och med årskurs 9 att nyttja ledig kapacitet på ordinarie turtrafik för kulturresor fortsätter. Stärka kulturens roll i folkhälsoarbetet och inom vården Kultur och bildning får en viktig roll i folkhälsoarbetet genom att bidra till ökad kunskap om dess betydelse för hälsa och välbefinnande. Ett ökat deltagande i kulturaktiviteter vid förebyggande och rehabiliterande verksamhet stimuleras. Kulturverksamheterna ska stärkas Ambitionen är att öka dialogen med kommunerna, övriga län och den statliga nivån för att stärka kulturverksamheterna. Mer ändamålsenliga förutsättningar för scenkonstverksamheterna bör utvecklas. Konsulentverksamheterna bör stärkas, för att förbättra dialogen med kommuner och föreningsliv och för att utveckla regionala nätverk. Kulturverksamheter och kulturarbetare bör delta i utvecklingsdiskussioner för att bidra till det offentliga samtalet. Landstinget ska inom kulturverksamheten arbeta för fler samverkansformer mellan kommuner, näringsliv, föreningsliv och folkrörelser, och arbeta sektors- och genreövergripande. Dalarnas regionala kulturplan Staten har beslutat om en ny fördelningsmodell för medel till regional kulturverksamhet - samverkansmodellen. Tidigare har de statliga medlen fördelats direkt från staten till landstingens olika kulturverksamheter. Inom den nya samverkansmodellen fördelar landstingen de statliga kulturmedlen till den eller de som har bäst förutsättningar att genomföra uppdragen. Syftet med modellen är att ge utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Landstinget Dalarna har därför tagit fram en regional kulturplan för Planen har tagits fram i samverkan med kommuner och i samråd med det civila samhället och det professionella kulturlivet i länet. Den innehåller kulturpolitiska visioner och mål samt prioriteringar för planperioden och ska vara styrande för de landstingfinansierade kulturverksamheterna. Den regionala kulturplanen kommer att vara ett underdokument till Dalarnas regionala utvecklingsprogram som tas fram under Folkhögskolorna Landstinget bedriver folkhögskoleutbildning vid skolor i Mora, Malung och Borlänge (Fornby) samt ger bidrag till ytterligare fyra rörelseägda folkhögskolor i länet. Folkhögskolan är en fri och frivillig skolform för vuxna. Verksamheten ska bedrivas inom de ramar och mot de mål som staten bestämt. Skolorna finansieras med statliga och landstingskommunala bidrag. Till skillnad från andra skolformer utformar folkhögskolorna själva sina kurser utifrån skolornas inriktning och profil. Därigenom ges möjlighet att anpassa utbildningen efter individens förutsättningar och behov. Folkhögskolorna ska sträva efter att nå den målgrupp bland länets medborgare som är i behov av allmän kurs. De bör också prioritera insatser för att nå utrikes födda medborgare med sitt gemensamma kursutbud. Distansutbildningar är ytterligare ett sätt att möta medborgarnas behov. Folkhögskolan ska vara ett alternativ för dem som av olika skäl inte kan eller önskar gå den traditionella utbildningsvägen. Landstingets folkhögskolor ska kunna anlitas som interna kurs- och konferenscentra för lands- Landstingsplan

91 tinget. Standarden på lokalerna har höjts och skolorna kan nyttjas för kurs- och konferensverksamhet på tider då skolorna inte används för egen verksamhet. Folkrörelserna och studieförbunden Bidrag till folkrörelser, ideella organisationer och studieförbund fördelas av kultur- och bildningsnämnden efter förslag av Folkrörelseberedningen. Kontakter och dialoger med frivilligorganisationer ger inblick i organisationernas verksamheter och utveckling samt ökar kvaliteten i fördelningen av landstingsbidraget. Musikkonservatoriet i Falun Landstinget är huvudman för Musikkonservatoriet i Falun. Här bedrivs en gymnasial spetsutbildning med riksrekrytering samt en eftergymnasial kompletterande utbildning, båda med klassisk musik som huvudsaklig inriktning. Älvdalens Utbildningscenter (naturbruksgymnasium), som tidigare var landstingsdriven, har gått över i bolagsform och Kultur- och bildningsnämnden har ett fortsatt tillsynsansvar för skolan. 26 Landstingsplan

92 Landstingsfastigheter Politikens inriktning och uppdrag Fastighetsförvaltningen inom landstinget ska för verksamheter inom landstingets kärnområden erbjuda funktionella utrymmen och service baserad på en hållbar samhällsutveckling. Uppdrag Tillhandahålla lokaler som uppfyller patienternas och verksamheternas behov och förväntan på funktion, patient- och arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Förvalta landstinget fastigheter kostnadseffektivt. Genomföra investeringar i fastigheter utifrån patienter och verksamheters behov utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift och all el som köps in, ska komma från förnyelsebara energislag. Tillhandahålla lokaler Landstingsfastigheter ansvarar för att skapa goda lokalmässiga förutsättningar och underlätta för de hyresgäster som bedriver verksamhet i lokalerna. Lokaler tillhandahålls dels via landstingets egna fastighetsbestånd, dels via inhyrda lokaler på marknaden. Lokaler är ofta en viktig och nödvändig förutsättning för att verksamhet ska kunna bedrivas effektivt. Icke ändamålsenliga lokaler och bristande arbetsmiljöer risker att på sikt hämma en effektiv kärnverksamhet. Att tillfredsställa hyresgästers uttalade och outtalade behov utgör Landstingsfastigheters utmaning. God samverkan och dialog tillsammans med aktiv omvärldsbevakning är viktiga inslag för att möta utmaningen. Förvalta fastigheter Landstingsfastigheters verksamhet skall präglas av hög kostnadseffektivitet vid en nationell jämförelse. En förutsättning för detta är en effektiv arbetsorganisation med hög samlad kompetens. Genom att arbeta med verksamhetsutveckling tryggas en kvalitativt god fastighetsförvaltning och som har ständiga förbättringar i fokus. Vid utgången av 2012 förvaltades lokaler på totalt kvm bruksarea, varav var landstingsägda och kvm på särskilt uppdrag. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler för landstingsverksamheter. Antalet hyresgäster var fler än 400. Av landstingets befintliga byggnadsbestånd är cirka 80 procent äldre än 30 år och genomsnittsåldern ca 45 år! Det är viktigt att vara observant på när dessa byggnader inte längre stödjer den verksamhet som bedrivs på ett effektivt sätt. I många fall kan alternativet vara att riva och bygga nytt för att ge brukarna goda lokalmässiga förutsättningar för att bedriva verksamhet. Nyttoanalyser och andra verktyg för att beskriva när det inte längre är motiverat att lappa och laga kan underlätta sådana ställningstaganden. Hur som helst kommer för en lång period framåt även stora planerade underhållsinsatser att behövas. Genomföra investeringar i fastigheter Landstingsfullmäktige har fattat beslut om ett för de närmaste åren omfattande investeringsprogram. Omfattningen gör att det kommer att ställas stora krav på fastighetsorganisationen att Landstingsplan

93 hantera dessa investeringsprojekt, men också landstingets olika kärnverksamheter som ska bruka dessa investeringar. I det sammanhanget och i kombination med betydande pensionsavgångar blir bemanningen av organisationen med rätt kompetens av central betydelse. Nödvändig är också en strukturerad och systematisk byggprocess som garanterar kvalitet och effektivt utnyttjande av resurser. Energieffektivisering Landstinget har i Energiplan 2010 fastställt långtgående ambitioner för att minska miljöbelastningen från fastigheter. Den mest betydande miljöaspekten är energianvändningen för uppvärmning, kylning samt fastighets- och hushållsel vid förvaltning av lokaler. Målet för kommande 10-årsperiod är att landstinget ska minska sin energianvändning med minst 1,2 procent årligen fram till utgången av 2020 och att den genomsnittliga förbrukningen då ska vara 150 kwh/ kvm bruksarea. Vid utgången av 2012 var förbrukningen 168 kwh/kvm. Sedan 80-talet har energiförbrukningen i landstingets byggnader halverats. Värdet av detta med dagens energipriser är cirka 50 Mkr lägre årlig kostnad för landstinget. Utsläppen av växthusgaser har under motsvarande period minskat med 95 procent. Allt detta är resultatet av ett långsiktigt och systematiskt arbete som fortsätter. Sedan 2012 används enbart el som är producerad av förnyelsebar vind- och vattenkraft. 28 Landstingsplan

94 Service Politikens inriktning och uppdrag Landstingsservice ska ge stöd till landstingets verksamheter. Uppdraget ska genomföras på ett effektivt sätt med god kvalitet och service. Kost och städning inom hälso- och sjukvården är nyckelfrågor för att kunna ge en patientsäker vård och kommer att bli än viktigare delar att arbeta med inom vården. Uppdrag Tillhandahålla och utveckla sjukvårdsspecifik service, som tar sin utgångspunkt i respekt för patienterna. Systematiskt utvärdera och ansvara för den för koncernen mest effektiva driftsformen. Verksamheten ska drivas resurs och miljöeffektivt, energisnålt samt tillhandahålla god kvalitet och service. Sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet Landstingsservice uppdrag är att ge stöd och service till kärnverksamheterna inom området sjukvårdsnära service. I uppdraget ingår att pröva alternativa driftsformer för att uppnå maximal koncernnytta. Verksamheten består av fastighetsteknisk service, kostservice, transport- och vaktmästarservice, städservice och tvätteri. Verksamheten organiseras i tre geografiska områden för att uppnå samordningseffekter. Systematiskt utvärdera och ansvara för den för koncernen mest effektiva driftsformen En intensiv omvärldsbevakning är av största vikt för att kunna anpassa serviceutbudet till kundernas behov och för att få ut maximal landstingsnytta. Samverkan med kommunerna och andra landsting bör intensifieras för att öka stordriftsfördelarna och därigenom minska kostnaderna. Inom varje område finns ett diversifierat utbud av tjänster som kontinuerligt anpassas till kundernas behov och efterfrågan. Verksamheten finns lokaliserad över hela länet med större produktionsenheter på lasarettsorterna. Utöver nämnda huvudområden ansvarar landstingsservice även för patient- och personalbostäder. Landstingsplan

95 Policyområden Arbetsmiljö Arbetsmiljöpolicy, PU , 102, Rev tillägg bilaga PU Policy för Krisstöd, LS , 166 Landstinget Dalarnas policy mot Kränkande särbehandling, LS , 106 Landstinget Dalarnas policy för Rehabiliterings- och anpassningsarbete, LS , 82 Landstinget Dalarnas policy mot Våld och hot, LS , 164 Medarbetare och chefer Alkohol och drogpolicy för Landstinget Dalarna, LS , 190 Policy för Bisysslor, LS , 66 Landstinget Dalarnas Chefs- och medarbetarpolicy, LF , 65 Informationspolicy för medarbetare i Landstinget Dalarna, LF , 141 Landstinget Dalarnas Kompetenspolicy, LS , 65, LS (bilaga) Policy för Deltagande i kurser och konferenser, PU , 20 Landstinget Dalarnas Likabehandlingspolicy, LF , 12 Mötes och resepolicy i Landstinget Dalarna, LF , 9 Parkeringspolicy för Landstinget Dalarna, LF , 13 Landstinget Dalarnas Rökpolicy, LF , 8 Verksamhet Landstinget Dalarnas FoU-policy, LS , 28 Policy för Handikapphjälpmedel i Landstinget Dalarna, LF , 150 Säkerhet Säkerhetspolicy, LF , 66 Miljöpolicy, LF , 138 Policy för Informationssäkerhet i Landstinget Dalarna, LF , 177 Ekonomi Finanspolicy, LF Kreditpolicy för Landstinget Dalarna, LF , 15 Övrigt Internationell policy, LS , Landstingsplan

96

97 Landstinget Dalarna, Vasagatan 27, Box 712, Falun Telefon Fax Epost:

98 Budget 2014 Landstingsplan Dalarnas sjukvårdsparti

99 LANDSTINGSPLAN Förnya hälso- och sjukvården i Dalarna Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna. Det förutsätter en helhetssyn på vård och hälsa där målet är att ge alla människor förutsättningar att delta i samhällslivet. Den enskildes behov ska vara centralt för vårdens utformning. Det förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Alla ska erbjudas rätt vård i rätt tid. Ett grundkrav är att landstinget ska klara den lagstadgade vårdgarantin, visionen är en hälso- och sjukvård utan köer. Den enskildes inflytande över sin vård är viktigt och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklas inom både primärvård och delar av specialistvården. Det ska vara enkelt att jämföra och välja mellan olika vårdgivare. Valfriheten är idag till stor del begränsad till det egna landstinget, men målet är att patienterna i framtiden ska kunna välja att få vård även utanför landstingets gränser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska genomsyra alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. De insatserna har stor betydelse för människors hälsa och vårdbehov i framtiden. För att öka tillgängligheten och förbättra ekonomin krävs utveckling och förnyelse. Ekonomistyrningen måste förbättras och verksamheten måste få en målrelaterad ersättning baserad på prestation istället för årliga anslag. Det ökar incitamenten att ge kostnadseffektiv vård av hög kvalitet i rätt tid. Landstinget måste bli en mer attraktiv arbetsgivare. En god bemanning är en viktig pusselbit för en fungerande vård av hög kvalitet. För att trygga kompetensförsörjningen är det viktigt att personalen känner sig delaktig, har inflytande över verksamheten och får möjlighet till vidareutbildning, forskning och annan kompetensutveckling. Det ska vara roligt att gå till jobbet! Landstingets kollektivtrafik ska bidra till utveckling i hela Dalarna, minskad klimatpåverkan och förenklat resande. Den ska också underlätta människors vardag. På sikt är målet en fossiloberoende kollektivtrafik. Dalarna har en stark kulturtradition. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet och de många människornas kulturella uttryck kan Dalarnas attraktionskraft öka ytterligare. Välfärdens finansiering är en av de viktigaste framtidsfrågorna. För att stå väl rustade inför framtida utmaningar måste landstinget ha en god ekonomi och verksamheten måste bedrivas effektivt. Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna och skapa en modern vårdkedja med hög kvalitet och god tillgänglighet, där patienten står i centrum och har större inflytande över sin vård. Jan Wiklund (M) Clas Jacobsson (M) Lena Reyier (C) Bo Brännström (FP) Birgitta Sacrédeus (KD) Lisbeth Mörk-Amnelius (DSP) Landstingsplan

100 LANDSTINGSPLAN EKONOMI Inriktning Hälso- och sjukvården i Dalarna är och ska vara solidariskt finansierad. Landstingets verksamhet ska följa uppsatta ramar och drivas på ett kostnadseffektivt sätt. En god ekonomi som präglas av ordning och reda är en förutsättning för att kunna erbjuda en tillgänglig vård av god kvalitet i framtiden. Landstingets budgetprocess måste utvecklas. Hela koncernen måste vara delaktig i processen. Budgetarbetet bör i större utsträckning vara en dialog mellan verksamheterna och politiken. Budgeten ska vara ett realistiskt riktmärke som verksamheterna har möjlighet och avser att följa. Som ett led i en modern ekonomistyrning ska en målrelaterad prestationsbaserad ersättningsmodell införas i samtliga verksamheter. Ett prissättningssystem som motsvarar de verkliga kostnaderna måste utvecklas, så att incitament att arbeta för att öka kvalitén och kostnadseffektivt skapas. Metoder för bättre prognosarbete måste utvecklas, för att skapa förutsättningar för en fungerande ekonomistyrning. Ett effektivt arbetssätt ska uppmuntras genom incitamentsbaserade ersättningar. Det skapar drivkrafter att utveckla nya, mer effektiva metoder. Samtidigt måste lönespridningen öka, så att kompetens och utbildning lönar sig inom samtliga yrkeskategorier. Vidare måste kompetensutveckling och vidareutbildning premieras och till viss del får ske inom ordinarie arbetstid. Landstinget måste bli en mer attraktiv arbetsgivare så att välutbildad personal väljer att stanna kvar inom landstinget. I första hand ska en särskild satsning göras på specialistsjuksköterskorna, i syfte att göra det mer attraktivt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig och fortsätta arbeta inom landstinget Dalarna. Landstinget Dalarna befinner sig i djup ekonomisk kris, landstinget har större skulder än tillgångar, många patienter får inte vård i rätt tid, personalen väljer andra arbetsgivare och kostnaderna ökar. I dagsläget ser vi ingen möjlighet att föreslå en skattesänkning. Vi gör idag den bedömningen att när vi fått ordning och reda i landstingets verksamhet och ekonomi, kan en skattesänkning ske. Den kan dock tidigast komma i slutet av kommande mandatperiod. Uppdrag - Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin - God ekonomisk hushållning genom tydliga finansiella mål - Modernisering och utveckling av ekonomistyrningen - Utveckla metoder för bättre prognosarbete - Ersättning baserad på prestation utifrån tidigare uppsatta mål - Uppmuntra effektiva arbetssätt genom incitamentsbaserade ersättningar - Utveckla budgetprocessen - Strategier för att klara framtida pensionskostnader - Återställa det ackumulerade underskottet - Månatlig kvalitetssäkrad uppföljning av det ekonomiska läget Landstingsplan

101 LANDSTINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Inriktning Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna. Det förutsätter en helhetssyn på vård och hälsa där målet är att ge alla människor förutsättningar att delta i samhällslivet. Varje person ska vara central för vårdens utformning. Det förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Alla ska erbjudas rätt vård i rätt tid. Ett minimikrav är att landstinget ska klara den lagstadgade vårdgarantin, visionen är en hälso- och sjukvård utan köer inom vårdgarantin. Den enskildes inflytande över sin vård är viktigt och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklas inom både primärvården och delar av den öppna specialistvården. Det ska vara enkelt att jämföra och välja mellan olika vårdgivare. Idag är valfriheten till stor del begränsad till det egna landstinget. I framtiden ska patienterna kunna välja var de vill få sin vård, inom landet eller i någon annan EU stat. Valfrihet kräver mångfald. Landstinget ska därför främja mångfalden inom hälso- och sjukvården. Det ger patienterna möjlighet till reellt inflytande över sin vård. Landstinget ska i samråd med vårdgivarna utforma vårdvalen så att möjligheten att erbjuda vård av högsta kvalitet stärks. Förändringsarbetet inom hälso- och sjukvården måste fortsätta. Det kräver en realistisk resursfördelning som ger verksamheterna rätt förutsättningar att utföra sina uppdrag med god kvalitet inom budget. Det ökar möjligheterna till en effektiv ekonomistyrning, stärker arbetsmoral och budgetdisciplin samt förbättrar möjligheterna att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi i balans. Vi tillför därför resurser till de verksamhetsområden som varit mest underbudgeterade de senaste åren. Dessa verksamheter är i första hand högspecialiserad vård, det medicinska verksamhetsområdet, det opererande verksamhetsområdet och utomlänsvård. Syftet med denna prioritering är att öka tillgängligheten till dessa verksamheter och därmed skapa en bättre förutsättning för patienterna att få rätt i vård i rätt tid. Första linjens vård påverkar hela vårdkedjan. En primärvårdssatsning får därför positiva effekter i hela hälso- och sjukvården. Vi tillför extra resurser till primärvården, för att öka tillgängligheten och styra fler vårdkontakter till vårdcentralerna. En hög tillgänglighet i primärvården minskar belastningen inom den specialiserade vården, inte minst på akutmottagningarna. Primärvårdens uppdrag ska utvecklas och dess grunduppdrag bli smalare för att stimulera ökad tillgänglighet och fler och närmare vårdcentraler. Samtidigt ska det finnas tilläggsuppdrag som möjliggör bredd där behovet finns. Tilläggsuppdragen ska även vara tillgängliga för vårdval, vilket möjliggör fristående mottagningar specialiserade inom delar av det som idag ingår i primärvårdsuppdraget. Vi avsätter resurser till landstingsstyrelsens förfogande. Resurserna ska vara öronmärkta för tillgänglighetssatsningar och för att få bort flaskhalsar i produktionen eller användas för att säkerställa att förändringsarbetet fortgår. Landstingsplan

102 LANDSTINGSPLAN Patienter och anhöriga ska känna tillit och trygghet i vården och vården ska ges med värdighet och respekt för människors unika, lika och okränkbara värde. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet. Därför är det viktigt att utveckla landstingets kvalitets- och uppföljningsarbete. Kvalitetsregister och andra system för mätning av vårdens kvalitet måste utvecklas och resultaten ska göras tillgängliga för allmänheten. Det är också viktigt att man som patient får ta del av den information om ens hälsa som sjukvården har. Den psykiatriska vården ska ha god tillgänglighet och präglas av kunskapsbaserade behandlingsmetoder. Större krav ska ställas på att den enskilde får möjlighet att komma tillbaka till ett friskare liv. En handlingsplan för fungerande sjukvård för psykiskt sjuka personer är nödvändig. Även inom psykiatrin måste valfriheten öka. Vi lever allt längre, ny teknik och nya läkemedel gör det möjligt att bota eller lindra allt fler sjukdomstillstånd. Vår ambition är att den ökade livslängden ska utgöras av friska år. Därför ska det hälsofrämjande arbetet utvecklas, där egenvård och egenansvar uppmuntras. Det är viktigt att vi använder de resurser vi har så effektivt som möjligt, så att vården kan hjälpa så många som möjligt. För att sporra till effektivitet ska vårdgivare i ökad utsträckning få resurser efter prestation. Ersättningen ska vara målrelaterad och följa patienten. En nollvision för skador i vården ska införas. Arbetet mot vårdskador måste prioriteras tydligare och en rimlig balans mellan det personliga ansvaret hos landstingets personal och ansvaret hos arbetsgivaren måste finnas. Det är självklart att man som patient ska erbjudas möjligheten att lista sig hos en specifik läkare eller distriktssköterska. Den som är svårt sjuk eller multisjuk och har behov av extra stöd ska ha möjlighet att få vägledning av en personlig vårdlots. Uppdrag - Hälso- och sjukvården ska vara: * Patientfokuserad * Hälsofrämjande * Kunskapsbaserad och ändamålsenlig * Säker * Effektiv * Jämlik * Jämställd * Tillgänglig inom ramen för vårdgarantin - Valfriheten och mångfalden ska öka inom primärvården och delar av den öppna specialistvården. - Uppföljningen och granskningen av vårdens resultat ska stärkas. - Möjligheten att jämföra vårdgivare ska utvecklas. - Vårdens resultat ska öppet redovisas och vara tillgängligt för allmänheten. - Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas och en handlingsplan för samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa utarbetas. - Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet. Landstingsplan

103 LANDSTINGSPLAN Samverkan med ideella, privata och offentliga aktörer är ett krav för att utveckla hälso- och sjukvården i Dalarna. - Vårdcentralernas uppdrag ska utvecklas och tilläggsuppdrag utformas. - Vårdlotsar ska inrättas för att stödja multisjuka och svårt sjuka patienter. - Prioriterade grupper är: * Vård av livshotande akuta sjukdomar * Vård av svårt kroniskt sjuka * Vård i livets slutskede * Vård av människor med nedsatt autonomi * Habilitering/rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning * Vård av mindre akuta sjukdomar och kroniska sjukdomar * Vård av andra skäl än sjukdom eller skada - Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformandet av hälso- och sjukvården i länet. - Uppföljning av hemsjukvårdsreformens effekter. - Hälso- och sjukvården ska sträva efter att erbjuda besökstider som möjliggör kollektivt resande. - Hälso- och sjukvårdens produktion ska kunna redovisas ur ett genusperspektiv, bl.a. i form av könsuppdelad statistik. Landstingsplan

104 LANDSTINGSPLAN TANDVÅRD Inriktning Tandvårdsreformen som genomförts av alliansregeringen innehåller flera viktiga delar för att god tandhälsa ska vara möjlig för alla, oavsett inkomst. Abonnemangstandvården, också kallad frisktandvård, är en del i det förebyggande arbetet. Tandvårdsstöd utgår till personer med risk för stora tandskador. Landstinget Dalarna ska fortsatt ligga i framkant med att nå ut till invånarna med information om tandvårdsstödet och frisktandvården. Tandvården ska arbeta folkhälso- och livsstilsfrämjande. Den förebyggande tandvården för barn och ungdomar är särskilt viktig. Tandvården i Dalarna ska stå för god kvalitet oavsett utförare. I framtiden bedrivs folktandvården i ett landstingsägt bolag som konkurrerar med övrig tandvård på lika villkor. Uppdrag - Högkvalitativ och tillgänglig tandvård - Utveckla den förebyggande tandvården. - Frisktandvården är viktig att utveckla för att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen. - Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla berörda i Dalarna med risk för stora tandskador. - Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner. - Utred bolagisering av folktandvården Landstingsplan

105 LANDSTINGSPLAN PERSONAL Inriktning Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. För att säkra kunskapsförsörjningen och för att inte vårdens utveckling ska bromsas in krävs en lön efter kompetens som står i proportion till kunskap och arbetsinsats. Landstinget Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver en delaktig och engagerad personal som har möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare, starta eget och utvecklas inom yrket. En god bemanning är grundläggande för att verksamheterna ska kunna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Välutbildade medarbetare som trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter har bättre möjligheter att ge bra vård. Det kräver decentraliserat ansvar, kortare beslutsvägar, mer inflytande och ökade möjligheter till fortbildning och forskning. Förutom att sjukvården blir mer effektiv bidrar det till ökad trivsel för de anställda. Man ska kunna göra karriär inom Landstinget Dalarna. Personalfrågor måste få en mer framträdande roll i den politiska styrningen av landstinget. Det får den genom inrättandet av ett personalutskott som är direkt underställt landstingsstyrelsen. Utskottet ska även ansvara för arbetsmiljöfrågor. Uppdrag - Landstinget Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare och hålla hög kvalitet i rekryteringsarbetet. -Traineeprogram är en del i rekryteringsarbetet för specialister utanför hälso- och sjukvården. - En attraktiv arbetsplats har engagerad och delaktig personal. - Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning - Vidareutbildning ska löna sig oavsett vilken nivå man befinner sig på i organisationen. - Incitamentsbaserade ersättningar införs för effektiva arbetssätt - Chefs- och ledarutveckling cheferna ska få rätt förutsättningar att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen. - De goda exempel som finns i Landstinget Dalarna ska tas tillvara och lyftas fram och engagerad och delaktig personal ska uppmuntras. - Landstinget Dalarna ska ha en god facklig samverkan - Alla anställda ska ha en individuell utvecklingsplan. - Likabehandlingsplanen ska genomsyra allt arbete inom personalområdet. - Införa ett personalutskott - Heltid är en rättighet deltid en möjlighet. Landstingsplan

106 LANDSTINGSPLAN MILJÖ Inriktning Miljön är en av tre delar i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. Ekonomisk och social hållbarhet är de två övriga. Landstinget Dalarna ska ta ansvar för att minska den egna verksamhetens miljöbelastning. Målet om ett hälsosammare Dalarna rymmer också miljön, därför ska Landstinget Dalarna aktivt arbeta för de nationella miljömålen och de egna antagna miljömålen. Miljöarbetet är inget som landstinget på egen hand kan driva, därför är samverkan med kommuner och andra offentliga och privata aktörer viktig. Ett sätt är att vid upphandling ställa relevanta miljö- och klimatkrav, och följa upp att dessa efterlevs av leverantören. Uppdrag - Den egna verksamhetens miljöbelastning ska minskas. - Successivt arbeta för att landstingets fordonsflotta ska vara oberoende av fossila bränslen år Delmål är att landstingets bränsleförbrukning ska minska med 30% till år Minska den egna verksamhetens miljöpåverkan genom att ta hänsyn till ökade transporter när sjukvårdens struktur förändras. - Använda upphandlingen som ett verktyg för att minska miljöpåverkan. - Landstinget Dalarna ska vara en aktiv samverkanspart på miljöområdet i Dalarna. MIT, medicinsk teknik och IT Inriktning Den medicinska utvecklingen är snabb. Ny teknik, nya mediciner och behandlingsmetoder ger nya möjligheter att möta sjukdomar och förebygga ohälsa. Med utvecklingen följer ökade krav och förväntningar på sjukvården. Den medicintekniska utrustningen och IT-systemen kräver hög säkerhet samt god planering inför framtiden. Vi vill ge varje patient ett eget rum på nätet där patienten lätt och enkelt ska ha god tillgång till den sparade informationen om sig själv. Informationen i journalerna ska vara väl strukturerad, lättillgänglig när den behövs, men också skyddad från obehöriga. Uppdrag - System möjliggör och stödjer patientsäker vård. - MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen - Det ska vara möjligt för patienten att följa sin medicinska historik - Integritetsskyddande vårdinformationssystem. - Utred hur landstingets IT-säkerhet och IT-strategi kan förbättras - Införanderåd för prioriteringar och innovation vad gäller ny teknik, terapier och läkemedel Landstingsplan

107 LANDSTINGSPLAN TRAFIK Inriktning Kollektivtrafiken bidrar till en hållbar och livskraftig utveckling. Med mål att landstingets kollektivtrafik ska vara fossiloberoende till år 2030 ska vi successivt se till att bussar och tåg drivs med förnyelsebara bränslen. I både tätort och landsbygd är det viktigt med snabb och effektiv kollektivtrafik som är tillgänglig för alla. Utvecklad kollektivtrafik ökar den enskildes frihet, underlättar arbetspendling, ökar tillgängligheten till vården och underlättar för människor att förflytta sig runt om i länet. För att öka kollektivtrafikens attraktionskraft ska det skapas snabbare och längre huvudlinjer/direktlinjer för kollektivtrafiken. Dessa huvudlinjer ska ha regional och interregional sträckning. De ska omfattas av både tåg och buss. Syftet med dessa huvudlinjer är att förkorta restiden, gynna pendling till arbete och studier men även för att ta sig till den allmänna samhällsservicen. En dialog med kommunerna ska ske för att den kommunala kollektivtrafiken ska kunna kopplas till huvudlinjerna på ett effektivt sätt. Uppdrag - Då nya förutsättningar råder för kollektivtrafiken ska ett nytt styrdokument tas fram för landstingets möjlighet att styra kollektivtrafiken. - Förbättra de regionala pendlingsmöjligheterna med buss och tåg. - Öka kundnöjdheten. - Öka samordningen mellan buss- och tågförbindelserna. - Verka för anpassning av kollektivtrafiken till hälso- och sjukvårdens vårdinrättningar. - Ta fram en plan för hur landstingets kollektivtrafik ska bli fossiloberoende till år Landstingsplan

108 LANDSTINGSPLAN KULTUR OCH BILDNING Inriktning Dalarna har en stark kulturtradition. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet och de många människornas kulturella uttryck kan Dalarnas attraktionskraft öka ytterligare. Ett rikt kulturliv bidrar till att människor vill leva och verka i just Dalarna, vilket bland annat underlättar arbetslivets rekrytering av nya medarbetare. Ett kulturutbud av hög kvalitet ger lyskraft åt regionen och bidrar till marknadsföringen. Samarbetet mellan besöksnäringen och kulturlivet har en stor potential som ännu inte brukas fullt ut. Såväl kulturens spets som den breda amatörverksamheten bidrar till en kreativ miljö Folkhögskolorna har en viktig roll framförallt för vuxna elevers lärande. Andra aktörer än landstinget har dock bättre kapacitet att utveckla verksamheten på länets folkhögskolor. Därför bör landstinget förutsättningslöst se över framtida huvudmannaskap för de landstingsägda folkhögskolorna. Målet är att en folkhögskola hittar en ny huvudman under planperioden. Uppdrag - Tillgängligt kulturutbud i hela Dalarna. - Folkhögskolorna, gymnasieskolorna och studieförbunden ska vara en aktiv kraft för demokrati, engagemang, utbildning och kultur. - Utred överförande och nya huvudmän för landstingets folkhögskolor. - Kulturaktiviteter för barn och ungdomar ska fortsätta prioriteras. - Varje barn och ungdom i Dalarna ska erbjudas ett kulturarrangemang per läsår. - Folkrörelsernas och de ideella krafternas betydelse ska stärkas. - Kulturens roll inom folkhälsoarbetet ska utvecklas. - Utbildningarna vid Musikkonservatoriet och Älvdalens utbildningscentrum AB ska utvecklas. - Dalarnas regionala kulturplan ska gälla som visions och måldokument för kulturområdet och genomföras i samverkan med länets kommuner. Landstingsplan

109 LANDSTINGSPLAN FASTIGHETER Inriktning Fastighetsförvaltningen inom Landstinget Dalarna ska för verksamheter inom landstingets kärnområden erbjuda funktionella utrymmen och service baserad på en hållbar samhällsutveckling. Landstinget Dalarna måste i sitt visions- och planarbete ha en konkret målbild över den framtida verksamheten för att optimera investeringarnas lokalisering, volym och finansiering. Rätt tidsordning i hanteringen av investeringarna är central för att få ut maximala effekter (nytta) av investeringarna. I processen måste de effektiviseringseffekter man vill uppnå utvecklas och preciseras. Uppföljningen kräver större resurser och precision. Uppdrag - Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. - Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. - Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt nyttjande av egna och tilldelade resurser. - Landstingsfastigheter ska fortsatt vara ledande i ett nationellt perspektiv gällande energi/miljöeffektiv drift. - Nyttja extern konkurrens som prispress. - Utred en återbolagisering av Landstingsfastigheter. SERVICE Inriktning Landstingets serviceverksamhet ska ge stöd åt landstingets verksamheter. Uppdraget ska genomföras på ett effektivt sätt och med god kvalitet och service. Uppdrag - Ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. - Systematiskt utvärdera och ansvara för den mest effektiva driftsformen för koncernen. - Verksamheten ska drivas resurs- och miljöeffektivt, energisnålt och med god kvalitet och service. Landstingsplan

110 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ledningsenhet Dnr LD11/01660 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Framtidsplan för Landstinget Dalarna Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Förslaget till framtidsplan för Landstinget Dalarna, enligt bilaga b), godkänns. Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade 2011 ( 87) att uppdra åt landstingsdirektören att fördjupa landstingets planeringsprocess genom att ta fram ett förslag till framtidsplan. Planen har tagits fram under tre seminarier med verksamhetsföreträdare, ledning och förtroendevalda delaktiga. Planen ska tjäna som inriktning för utveckling mot 2025 och innehåller förslag till en vision och viktigare utvecklingsområden. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Framtidsplanen är ämnad att ange riktningen för landstingets utveckling till Den är uppbyggd med en vision som utgångspunkt och anger ett antal strategiska utvecklingsområden. Inledningsvis beskrivs befolkningsutvecklingen. Identifierade utvecklingsområden på landstingsövergripande nivå är beskrivna under följande rubriker: Utvecklat stöd för politisk styrning och demokratisk förankring. Landstinget som en del av större regionkommun Utvecklat samspel med kommunerna Den ekonomiska utvecklingen Kompetensförsörjning och ledarskap Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Andersson Gösta Falun Falun Org.nr: Regionsamordnare gosta.andersson@ltdalarna.se

111 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD11/01660 För hälso- och sjukvården, folktandvården, kultur och bildning beskrivs specifika utvecklingsområden. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Verksamhetsförändringar till följd av utvecklingen i linje med framtidsplanen behandlas i årliga landstingsplaner och budget och bedöms då ur juridiskt och övriga perspektiv. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa, Dessa perspektiv bedöms på olika sätt i framtidsplanen. Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Detta perspektiv bedöms inte vara relevant i ärendet Samverkan med fackliga organisationer Samverkan enligt MBA kommer att äga rum Uppföljning Framtidsplanen följs i första hand upp genom den årliga landstingsplanen.

112 PM Central förvaltning Datum Sida 1 (18) Ledning och stab Dnr LD11/01660 Regionavdelningen Gösta Andersson Versionsdatum Ver.nr 7 Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 Vår vision 2025 En vision med nytänkande i harmoni med stabilitet År 2025 är landstinget fortfarande en viktig och uppskattad aktör som del i samhällets skyddsnät för våra medborgare. Befolkningens hälsa och välbefinnande är frågor av strategisk betydelse för hela länets utveckling. Landstinget erbjuder en god hälso och sjukvård inklusive tandvård och erbjuder ett gott kulturutbud i samspel med kommuner och stat. Landstinget erbjuder ett gott komplement på bildningsområdet genom sina folkhögskolor. Länets befolkning upplever att landstinget erbjuder verksamhet av hög kvalitet till rimliga kostnader. Samtliga landstingsfinansierade verksamheter genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt såväl i organisation och ledarskap som i utförande av till exempel vård, kultur och bildning. Landstinget Dalarna är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare och chefer/ledare, med hälsosamma och lockande arbetsförhållanden och med ett aktivt samarbete med lärosäten inom utbildning och forskning. Det livslånga lärandet är en självklarhet för landstingets anställda och vår bildningsverksamhet bidrar till att utbildningsnivån höjs hos befolkningen. Landstingets verksamheter kännetecknas av ett innovativt klimat och kontinuerliga förbättringar. På så sätt kan vi möta befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvård, kultur och bildning samt behålla en god ekonomi. Det är också grunden i vår förmåga till anpassning, förnyelse och att klara perioder med extra belastning. Hälso- och sjukvården i Dalarna har sin utgångspunkt i varje människas behov och är organiserad efter principen ofta och nära sällan och samlat. Vård i hemmet underlättas och vård i annat landsting erbjuds som komplement till landstingets egna utbud. Vi arbetar aktivt för att minska oönskade och påverkbara skillnader i hälsa mellan olika delar av befolkningen. Våra patienter är aktiva medskapare av sin egen vård och rehabilitering och kan med bevarad integritet göra informerade val. Det är lätt för var och en att snabbt ta del av sin information och nå kompetent hälso- och sjukvårdspersonal för råd och stöd. Patientens delaktighet och egenansvar ökar vårdens kvalitet och effektivitet. Landstinget har en väl utvecklad informationsteknologi som bildar möjlighet för såväl intern effektiv kommunikation som en extern kommunikationsyta mot befolkning och patienter.

113 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 2 (18) Bakgrund Landstingsstyrelsens arbetsutskott uppdrog den 27 april 2011 åt landstingsdirektören att genomföra en vidgad planeringsprocess med syfte att skapa en framtidsplan för hälso- och sjukvården fram till Ett seminarium genomfördes oktober samma år med deltagande av verksamhetschefer förtroendevalda och tjänstemannaledning. Seminariet föregicks av skriftliga rapporter från verksamhetschefer som författat framtidsbilder för respektive verksamhetsområde. Dessa redovisades i korthet vid mötet. Landstingsstyrelsens arbetsutskott beslöt att utöka uppdraget att omfatta även tandvård och kultur- bildningsområdet genomfördes ett andra seminarium med fokus på de förtroendevaldas inspel till planen, nu omfattande alla landstingets kärnverksamheter. Under genomfördes ett tredje seminarium med representanter från förvaltningarna, förtroendevalda och ledning. Ett antal verksamhetschefer deltog också. Vid seminariet fokuserade deltagarna på ett antal utvalda områden för fördjupad analys varvid ett utkast till en vision var särskilt viktigt att diskutera. På landstingets hemsida finns minnesanteckningar, rapporter mm som utgör underlag för föreliggande plan. Gå in på www. ltdalarna.se/politik/arbetsmaterial. Användarnamn är: politik och lösenord: 12insikt. Framtidsplanens uppbyggnad och funktion Framtidsplanen är ämnad att utgöra en riktningsangivelse för landstingets utveckling framöver. Den är uppbyggd med en vision som utgångspunkt och anger ett antal strategiska utvecklingsområden. Framtidsplanen följs av sedvanliga årliga landstingsplaner som i det korta perspektivet utgör mål och prioriteringar. I dessa planer anges också mål och prioriteringar för de stödjande verksamheterna inom fastighets- och serviceförvaltningarnas områden. Framtidsplanen i denna skriftliga version är att se som en dokumentation av en process som under arbetet skapat möten för dialoger mellan olika aktörer inom landstinget. Syftet har varit att öka förståelsen för landstingets

114 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 3 (18) uppdrag och öka möjligheterna att se gemensamma framtidsbilder för förtroendevalda, ledning och verksamhetsansvariga. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Dalarna har varierat över tid med den hittills största folkmängden 1995, ca invånare. Idag är invånarantalet ca och enligt en befolkningsprognos från SCB förväntas invånarantalet ligga relativt konstant åren fram till Fram till 2025 kommer dock att befolkningssammansättningen att förändras. De i arbetsför ålder kommer att minska medan de över 70 kommer att öka. Befolkningsminskningen sker framförallt i åldersgruppen år medan åldrarna år ökar något. Andelen 85 år och äldre ökar från 3,1 % av befolkningen år 2010 till 3,2 % 2020 och 4,6 % av befolkningen år Kortfattat innebär det att den så kallade försörjningskvoten ökar och att färre måste bära en ökad försörjningsbörda. Samtidigt fortsätter urbaniseringsprocessen med en ytterligare koncentration av befolkningen till tätorter. Dock bör det observeras att effekter av t ex ökad fjällturism, ökad gruvdrift mm, kan komma att förändra bilden. Några av landstingets utmaningar För landstingets del behöver den fortsatta planeringen ta hänsyn till att: - Konkurrensen om tillgänglig kompetent arbetskraft ökar - Befolkningskoncentrationen ställer krav på adekvat utbudsplacering av vård - Nya behandlingsmetoder ökar kraven på snabb transport till rätt vårdinrättning för att kunna erbjuda en optimal och jämlik vård - Vårdbehoven hos framför allt de äldre kommer att öka - resursgapet mellan möjlig vård och resurstillgång troligen kommer att öka

115 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 4 (18) - Finansieringsbehoven ökar till följd av den ökande ekonomiska belastningen/ökande gap enligt förra punkten men också ett åldrande fastighetsbestånd och ny medicinsk teknikutveckling - Finansieringsformer behöver ses över vad gäller balansen mellan avgifts- och skattefinansiering - Kravet på effektiviseringar och prioriteringar ökar som en följd av resursgapet - Nuvarande landstingsgräns kan komma att ändras till följd av pågående diskussioner om regionförstoring och ändrat ansvar gentemot staten/ länsstyrelserna - Behovet av främjande och förebyggande åtgärder inom tandvård och hälso- och sjukvård behöver ges ökat fokus - Fortsatt och utvecklad samverkan med kommunerna är en förutsättning för ett gott resultat av de samlade insatserna till befolkningen - Befolkningens egenkraft och kompetens må tas till vara i större utsträckning - Befolkningens förväntningar på aktivt deltagande och möjlighet till val ökar - Fortsatt utveckling av kultur och bildningsverksamheter som främjar befolkningens hälsa och välbefinnande är av väsentlig betydelse

116 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 5 (18) Viktiga utvecklingsområden Nedan följer korta beskrivningar om viktigare områden att utveckla inom våra kärnverksamheter i perspektivet Som tidigare sagts planeras faktiska åtgärder i de årliga landstingsplanerna. Landstingsgemensamma utvecklingsområden 1. Utvecklat stöd för politisk styrning och demokratisk förankring 2. Landstinget som en del av större regionkommun 3. Utvecklat samspel med kommunerna 4. Den ekonomiska utvecklingen 5. Kompetensförsörjning och ledarskap 1. Utvecklat stöd för politisk styrning och demokratisk förankring Våra förtroendevalda inom landstinget styr inom ett av välfärdens viktigaste men också mest komplexa områden vars sammanlagda resultat förväntas leda till ett hälsosammare samhälle. Det innebär att förhålla sig till såväl den enskilde människans berättigade krav på tillgång till hälso- och sjukvård när jag behöver det men också till hur befolkningens hälsa kan påverkas genom samhällsinriktade åtgärder. I de politiska ställningstagandena ställs vetenskapliga bevis för enskilda åtgärders nytta mot behovet av att skapa rättvisa och fördela tillgängliga resurser på ett optimalt sätt. Detta ska ske med såväl en inre legitimitet inom organisationen som en yttre legitimitet i befolkningen. Förtroendevaldas verktyg för att styra behöver ses över för att långsiktigt bygga stöd som ser landstingets mål och aktiviteter i skenet av ett samhällsperspektiv med befolkningen bästa för ögonen. Särskild uppföljning och omvärldsbevakning som stöd för de förtroendevaldas arbete behöver förstärkas och vidareutvecklas. 2. Landstinget som en del av större regionkommun Mycket talar för att landstinget under tiden fram till 2025 kommer att ställas inför strategiska val i kommunregionfrågan. Den pågående processen som startade i samband med den sk Ansvarsutredningen under har hittills inte lett till konkreta förslag till samgående med andra landsting. De

117 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 6 (18) grundläggande förutsättningarna för en regionförstoring har dock inte ändrats varför frågan i högsta grad kommer att vara fortsatt aktuell. Landstinget behöver därför ha fortsatt hög beredskap för en fortsatt process. 3. Utvecklat samspel med kommunerna Landstingets samhällsuppgifter kräver ett nära samarbete med länets kommuner inom många områden. Det gäller självklart inom vård och omsorg men också vad gäller samplanerad kollektivtrafik, samsyn i länets strukturutveckling, samarbete och samspel inom kultur och utbildning. Det är ett gemensamt ansvar att fortsätta på den inslagna vägen och skapa förutsättningar för gemensamma prioriteringar och samspelande samhällstjänster som erbjuder vår befolkning fortsatt goda välfärdstjänster. 4. Den ekonomiska utvecklingen I SKL:s rapport Framtidens utmaning, välfärdens långsiktiga finansiering mars 2010, redovisas två alternativa framskrivningar av kostnaderna i kommunsektorn som belyser storleken på det framtida gapet mellan behov och resurser, med utgångspunkt från dagens finansieringsmodell. I det ena alternativet, demografialternativet, bestäms kostnaderna av demografin och dagens prislappar per åldersgrupp. Det innebär att kostnadsutvecklingen bestäms av befolkningens framtida storlek och ålderssammansättning. Det behöver inte innebära att samma tjänster utförs på samma sätt och till samma kostnader i framtiden som idag. Det kan ske omprioriteringar och förändringar av verksamheterna i sig, men totalt sett sker det ingen ambitionshöjning som medför högre kostnader. I våra egna beräkningar och framskrivningar av vårdbehovet 2025 framgår en tydlig ökning av behovet främst inom somatisk sjukvård med en ökning inom slutenvården på dryga 11% och inom öppenvården 5%. Dessa framskrivningar utgår ifrån oförändrade konsumtionsmönster. I det andra alternativet, plus1alternativet, antas verksamhetens omfattning och därmed kostnaderna växa mer än vad demografin kräver. Räknat per år är ökningen 1 procent utöver de krav som demografin ställer. Kostnadsutvecklingen i detta scenario stämmer därmed bättre med hur utvecklingen har sett ut historiskt. Under perioden ökade

118 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 7 (18) kommunsektorns kostnader årligen ungefär 1 procent utöver vad som kan förklaras med förändringar i demografin. Med tanke på både den historiska utvecklingen med en kostnadsökning på cirka 1 procent utöver demografin och stigande real köpkraft ter förefaller det sig helt osannolikt att utgå från att välfärdstjänsterna skulle stanna på nuvarande ambitionsnivå. Därför anser man att plus1alternativet är en mer realistisk nivå för diskussioner kring välfärdens framtida finansiering. Om scenariot plus 1 blir verklighet kommer det i landstinget Dalarna uppstå ett gap mellan kostnader och skatteintäkter på drygt 1miljard kronor 2025 vilket ställer motsvarande krav på effektiviseringar alternativt en skattehöjning på ca 2,50 Kr. Fram till 2025 behöver därför den aktuella ekonomistyrningen ses över varvid hänsyn tas till den förändrade statliga skatteutjämningsreformen som träder i kraft 2014 men också hur ekonomistyrningen bättre kan harmoniseras med landstingets övriga styrformer. 5. Kompetensförsörjning och ledarskap De kommande årens utveckling med en krympande arbetsmarknad på vårdområdet, tapp av kompetens genom pensionsavgångar, behov av nyinlärning och kompetensutveckling tillföljd av ny teknologi, behovet av innovationer mm gör kompetensförsörjningsområdet till ett strategiskt utvecklingsområde. Dessutom behövs fortsatt utveckling av modernt ledarskap och kompetenta chefer med ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Viktiga utvecklingsområden är: Flexibelt tillvaratagande av personalens kompetens Kunskapsbaserat förbättringsarbete Patientanpassad forskning Utbildning Personalförsörjning Punkterna ovan beskriver olika områden som särskilt behöver utvecklas inom de närmaste åren för att säkerställa tillgång till den kompetens som vården behöver. De stora pensionsavgångarna, begränsad tillgång till kompetent personal på arbetsmarknaden, förväntad koncentration av vissa

119 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 8 (18) delar av vården mm kräver nytänkande inom den fortsatta kompetensstrategiska satsningen. Dessa strategiska motiv gäller alla landstingets verksamheter. Utvecklingsområden inom Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens roll kan ses ur olika perspektiv: Hälso- och sjukvården som medaktör i främjandet av det goda samhället En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ökad effektivitet och kvalitet i vårdens utförande men är även en bidragande faktor till ett hållbart samhälle socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Landstinget Dalarna skall därför utveckla den kompetens och den organisation som krävs för att optimera ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla sina olika verksamheter. LD som helhet behöver därtill säkerställa sin samverkan med övriga länsaktörer inkl Dalarnas kommuner för att nå god och jämlik hälsa i ett hållbart Dalarna. Samverkanskompetens är ett centralt utvecklingsområde. Hälso- och sjukvården som aktiv aktör för att förhindra sjukdom eller återinsjuknande Hälso- och sjukvårdens direkta betydelse för att förhindra sjukdom eller återinsjuknande kommer att öka dels genom den snabba utvecklingen inom medicinsk vetenskap, medicinsk teknik och IT och dels genom utvecklingen av en generell och fördjupad kompetens hos dess personal. Båda dessa utvecklingslinjer är betydelsefulla som stöd för de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande processer hälso- och sjukvården är direkt involverade i. Hälso- och sjukvården som en möjliggörare för patienterna att behålla ansvaret för sin hälsa och skapa förutsättningar för att vara kompetenta medskapare i vården Centrala komponenter hos en förbättrad hälso- och sjukvård är patientens delaktighet och egenmakt.

120 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 9 (18) Målet för Dalarnas hälso- och sjukvård är som för andra landsting En god hälsa för länets invånare. Nedan följer några prioriterade områden inom hälso- och sjukvården i Dalarna som särskilt behöver utvecklas. Viktiga utvecklingsområden inom Hälso- och sjukvård 6. Utveckling av området folkhälsa 7. Utveckling av patient- och medborgarperspektivet 8. Processorientering av vården 9. Nätverkssjukvård 10. E-hälsoområdet 11. Utveckling av medicinsk teknologi/kunskap 6. Utveckling av området folkhälsa Folkhälsoläget i Dalarna motsvarar i hög grad det som råder för övriga riket. Men liksom hos riket i övrigt står hälso- och sjukvården i Dalarna inför betydande utmaningar. Den demografiska utvecklingen och en sviktande finansiering utpekas som särskilda svårigheter. Det är dock inte i första hand den åldrande befolkningen som är ett problem, utan hälsoutvecklingen hos alla, såväl den åldrande, den arbetande som den uppväxande delen av befolkningen. En viktig hjälp i planeringen av samhällets insatser för att klara efterfrågan på sjukvård är Socialstyrelsens nationella riktlinjer. De är ett stöd både för professionen och för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Flertalet av riktlinjerna pekar på behovet av prevention och hälsofrämjande insatser. Det är särskilt tydligt i de riktlinjer som berör sjukdomar relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Socialstyrelsen bedömer potentialen för ett aktivt förebyggande arbetet som betydande vad gäller att förhindra insjuknande i flera av de stora folksjukdomarna. Det framstår tydligt att de förändringar av levnadsvanor som belyses/ tas upp i riktlinjerna behöver ske hos stora delar av befolkningen för att de positiva effekterna ska uppstå på befolkningsnivå

121 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 10 (18) 7. Utveckling av patient- och medborgarperspektivet Synsättet att utgå från patientens fokus och att se patienten som en partner/medskapare innebär ett förändrat förhållningssätt och behov av förändrade arbetsformer. Den framtida patienten är påläst, tar ansvar för sin hälsa, söker information på nätet och kan gå in på forum som t ex Patients like me och använda sig av tips och råd. Viktiga hjälpmedel blir t ex appar för mobiltelefoner och läsplattor, m fl tekniska möjligheter. Förväntningarna på tillgänglighet och servicenivå ökar. Patienten vill snabbt och samlat, helst i ett sammanhang, få sina behov tillgodosedda. Landstinget behöver utveckla patientnära informations och beslutssystem som ger stöd i olika ohälsosituationer, såväl i förebyggande syfte som i den faktiska vården. Här ingår också att forma en utåtriktad information till befolkningen om vårdutbud, möjligheter till stöd och information om olika ohälsotillstånd, tillgång till utvecklade tjänster i det digitala forat Mina vårdkontakter mm Patientperspektiv ställer också krav på en direkt medverkan av patientföreträdare i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. 8. Processorientering av vården Bra flöden med hög tillgänglighet gagnar både patient och produktion. För god tillgänglighet med individen som utgångspunkt behövs en samsyn på hur vi ska arbeta. Det krävs satsningar på och implementering av ett processorienterat arbetssätt på bred front. All tid i vårdflödet som inte skapar ett mervärde för patienten bör minimeras. En sömlös hälso- och sjukvård förutsätter också en nära och gränsöverskridande samverkan mellan olika aktörer. Det är helheten av insatser och resultatet för patienten som ska vara vägledande. De närmaste åren behöver de viktigaste kärnprocesserna vara identifierade och förknippade med en särskild styrning som säkerställer såväl en sömlös vård för den enskilda patienten som ett kontinuerligt lärande för personalen. I landstinget finns idag början till detta inom stroke-, diabetes-, psykos- och cancervården. Hälso- och sjukvårdens verksamhet och patienten behöver utveckla ett partnerskap med ett delat beslutsfattande. När patienten deltar och vill

122 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 11 (18) påverka sin egen vård ökar motivation och följsamheten till ordinationer. Det kan leda till bättre behandlingsresultat och bättre patientupplevd kvalitet. 9. Nätverkssjukvård Utgångspunkten i den framtida vården är patientens perspektiv. e-hälsan stärker patientens/befolkningens makt i systemet. Tillgång till information, kunskap och valmöjligheter ökar patientens inflytande. Hälso- och sjukvården utvecklas från slutna till öppna vårdformer. Allt mer sker i patientens bostad och dagliga liv. Verksamheterna behöver integreras och samverka i nätverk. Dialogen mellan vårdteamen sker till stor del med hjälp av informationsteknologi o Den nära hälso- och sjukvården De förändringar som skett och kommer att ske inom den nära hälso- och sjukvården, med bl a delat huvudmannaskap och ökade möjligheter till insatser i det egna hemmet, kräver ett nytänkande. Befolkningens generella förväntningar på att en tillgänglig hälso- och sjukvård av god kvalitet ska kunna tillgodoses när behov finns. Detta gäller särskilt en trygg och stabil verksamhet av god kvalitet med hög kontinuitet för grupperingar som t ex mest sjuka äldre, personer med långvarig psykisk eller somatisk sjukdom och personer med funktionsnedsättningar. o Prehospital vård - akutvård utanför sjukhus Den prehospitala vården behöver förändras och utvecklas i näraanknytning till sjukhusens akutmottagningar. Utvecklingen av den medicinskteknologiska vården medför behov av påbörjad diagnostik och behandling på plats och transport till medicinska centra inom eller utom länet. Tillgången till luftburen hälso- och sjukvård behöver öka. Tillkomst av egen ambulanshelikopter utreds för närvarande i enlighet med den nationella helikoptersjukvårdsutredningen vilket kan bli en resurs också för att minska en eventuell ökning av ojämlik vårdtillgång baserad på geografi. o Den specialiserade vården i övrigt Framöver är det viktigt att hela den specialiserade vården, i likhet med vad som nu sker inom cancervården, nivåstruktureras för att kunna upprätthålla kunnande och kompetens. Men också för att ha tillgång till den medicinsktekniska utrustning som kommer att krävas för att kunna erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är också ett led i att skapa kostnadseffektiv vård.

123 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 12 (18) Utvecklingen från slutna till öppnare vårdformer har pågått under en längre tid och kommer att accentueras framöver. Det handlar om dagkirurgi, dagverksamheter, flexibilitet mellan slutenvård dagverksamhet patienthotell rehabilitering mottagningsbesök, specialistvårdens medverkan iden nära vården, mm. Specialiseringen medför att verksamheter behöver koncentreras fysiskt både inom landstinget och inom sjukvårdsregionen. Men samverkan och samarbete kan utvecklas så att insatser finns tillgängliga lokalt genom nyttjande av modern informationsteknik. Detta arbetssätt kan användas dels för att erbjuda patienter kvalificerad diagnostik och behandling nära tillgängligt, dels för kunskaps- och kompetensutveckling för personal och verksamhet. 10. E-hälsoområdet e-hälsa inriktas på förbättringar för tre målgrupper nämligen individen, vård och omsorgspersonal och beslutsfattare. Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälso-, vård- och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina förutsättningar. Genom Mina vårdkontakter (MKV) har befolkningen tillgång till en mängd tjänster och funktioner, bland annat välja vårdgivare, beställa och av- och omboka tid samt förnya recept. Vård och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras vardagliga arbete, Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Beslutsfattare inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska ha ändamålsenligt verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. 11. Utveckling av medicinsk teknologi/kunskap

124 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 13 (18) Takten i den medicintekniska utvecklingen är svårbedömd och har stor betydelse för utvecklingen av vårdbehoven, både en ökning och en minskning. Utvecklingskurvan är ryckig och styrs av sällan förutsebara forskningsgenombrott. Den nya biologin ger kunskap om de komplexa system som livets minsta beståndsdelar består av. Detta leder till möjligheter att styra, relegera och använda dessa system. Det finns exempel på framsteg som kommer att leda till nya läkemedel och behandlingar samt nya sätt att producera varor även helt nya produkter och tjänster. 30 genombrott har skett inom genetiken. Den genetiska kunskapen ger ökad förståelse för vad som leder fram till sjukdom och får stor betydelse för hälso- och sjukvårdens framtid. Framsteg har även skett inom stamcellforskningen. Nya friska celler som kan transplanteras kommer att kunna odlas fram från stamceller. Många patienter med svåra kroniska sjukdomar har stora förväntningar på denna forskning. Stamcellsforskningen och dess möjligheter kommer att ge nya etiska ställningstaganden. Behovet av effektiviseringar inom hälso- och sjukvården kommer att driva på teknikutvecklingen. Telemedicin och nya IT-lösningar är exempel på teknik som ger nya möjligheter och samtidigt ställer nya krav på både personal och vårdtagare. Robotforskningen har vidareutvecklats. Den är på väg att kliva vidare från industrin och in i våra hem. Appar (applikation/program) för mobiler och läsplattor är på väg att bli ett viktigt hjälpmedel i sjukvården. Detta både för patienter och professionen. Ett exempel som testats i Sverige är att människor som är oroliga för sina födelsemärken fått skicka in bilder för bedömning. Det går också numera att som patient få råd av läkare från andra länder. Appar kan bli hur stort som helst. Det är bara fantasin som sätter begränsningar. Inom detta område kan behövas en strategi innan utvecklingen gått för långt. Utvecklingsområden inom Folktandvård

125 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 14 (18) Viktiga utvecklingsområden inom folktandvården 12. Samverkan med övrig hälso- och sjukvård 13. Beslutsstöd för patienten 14. Kvalitetsutveckling 15. Regelbundna tandvårdsvanor 12. Samverkan med övrig hälso- och sjukvård Landstingets gemensamma vision innebär för tandvårdens del att alla i Dalarna skall vara friska i munnen hela livet. Det är det vi tillsammans med våra patienter vill åstadkomma. Vi har kommit långt i denna ambition och befolkningen i Dalarna, såväl ung som gammal, uppvisar en av de bästa munhälsorna i landet. Tandvårdens nära samarbete med hälso- och sjukvården har lett till en tidig riskidentifiering av faktorer i unga år som kan påverka såväl den allmänna hälsan som munhälsan. Detta har också medfört att den ökade volymen äldre patienter med allt flera egna tänder och allmänmedicinska sjukdomstillstånd givits nya möjligheter till en god munhälsa. Den allmänmedicinska kompetensen inom tandvården är nu väsentligt högre än tidigare. 13. Beslutsstöd för patienten Tandvårdskonsumenten har blivit mycket mera medveten och söker själv information om vårdgivare och förebyggande tandvård via sociala medier och via ny teknik. Valfrihet råder och man väljer i allt större omfattning vårdgivare utifrån kända och uppnådda behandlingsresultat och ej längre enbart efter pris. 14. Kvalitetsutveckling Inom hela tandvårdssektorn har konsumenten möjlighet att ta del av vårdgivarnas behandlingsresultat genom de öppna och transparenta jämförelser som görs utifrån data i olika kvalitetsregister. Detta har i sin tur medfört att lokaliseringen av den landstingsdrivna tandvården ändrats. Befolkningen vill ha rätt vård vid rätt tidpunkt utförd av rätt kompetens varför tidigare tillgänglighetskrav om tandvård nära boendet nu ändrats. Vi har färre och större enheter för allmäntandvård med god bemanning och kompetens. Den samlade kompetens som finns på dessa enheter utför allmäntandvård med ett större och djupare innehåll än vad som tidigare varit fallet och allt flera av tidigare års behandlingar, utförda av specialister, utförs

126 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 15 (18) nu i allmäntandvården med stöd av specialister. Nya möjligheter finns att behandla äldre i deras hemmamiljö. Den högspecialiserade vården har blivit ännu mera specialiserad och denna utveckling har lett till att nationella kompetenscentra för specialisttandvård nu etablerats. Samtidigt har det fördjupade samarbetet med Hälso- och sjukvården och den helhetssyn på människokroppen som nu råder, lett till att vissa av de tidigare rena tandvårdsspecialiteterna blivit specialiteter inom hälso- och sjukvården. 15. Regelbundna tandvårdsvanor För att nå visionen om frisk i munnen under hela livet krävs regelbundna tandvårdsvanor. En stor utmaning för tandvården är därför att medverka till att så blir fallet. I den mån patienterna inte får möjlighet att betala för sin tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem erbjuds nu andra alternativ. Antalet privata tandvårdsförsäkringar har ökat och allt flera arbetsgivare bekostar de anställdas tandvård. Folktandvården Sveriges egen modell för betalning av tandvård, Frisktandvård, utgör nu den dominerande betalningsformen för den vuxna befolkningen.

127 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 16 (18) Utvecklingsområden inom kultur och bildning I Dalarna finns kultur och bildning tillgänglig och möjlig för alla och här blomstrar kreativitet och kulturell mångfald utan gränser. I Dalarna har barn och unga inflytande över kulturen. Vi har utvecklat metoder för att möta ungas behov och arbetar aktivt med att utveckla och förnya kulturen på barns och ungas villkor. Vi arbetar utifrån att alla medborgare ska ha möjlighet att delta i ett tillgängligt, kvalitativt och brett kultur- och bildningsutbud hela Dalarna. Folkhögskolorna är en aktiv kraft för demokrati, engagemang, bildning och kultur. Kultur och bildning är en kraft i att främja regional utveckling Viktiga utvecklingsområden inom Kultur och bildning 16. Utveckling av mötesplatser och tillvaratagande av den tekniska utvecklingen 17. Hållbart samhälle och folkbildning 18. Kultur, bildning och hälsa 19. Regional utveckling 16. Utveckling av mötesplatser och tillvaratagande av den tekniska utvecklingen De digitala scenerna i länet har utvecklats så att t ex teater, dans och musikföreställningar kan nå ut i bygdegårdar och kulturhus, inte bara genom digitala utsändningar utan också interaktivt, så att det uppstår ett möte mellan konsten och publiken. Biblioteken och folkbildningen arbetar aktivt arbeta med att stödja medborgarna att förstå, använda och kritiskt granska den digitala kommunikationen. 17. Hållbart samhälle och folkbildning

128 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 17 (18) Intresset för det globala utrymmet har ökat och medborgarna söker nya vägar alternativa livsvanor. Kunskaper om ekologi, miljö, hushållning, återanvändning och hantverk är efterfrågade. Kultur och bildning fyller här en viktig roll. Folkhögskolorna har utvidgat sina verksamheter och tar i större utsträckning emot unga, invandrade, funktionsnedsatta och andra, som av olika skäl inte tar sig in på arbetsmarknaden. Folkbildningen har blivit global, med internationella utbyten och filialer i andra delar av världen. 18. Kultur, bildning och hälsa Sambandet mellan vård och kultur och bildning är väl definierat. Kultur och bildning är en integrerad del av rehabiliteringsarbete och Landstinget Dalarnas personal har kompetens om sambandet mellan kultur, bildning och hälsa. I Landstinget Dalarna finns det konst i alla landstingets lokaler, konst som berör, lugnar och tröstar. Tillgång till konst och kulturuttryck är en integrerad del i vården. Varje patient har möjlighet att ta del av och utöva kultur och bildning som en del av läkningsprocessen. Det finns en utarbetad estetisk policy för hela landstinget, ett helhetstänkande när man inreder och utsmyckar landstingets lokaler, som bidrar till att vårdtagare och besökare känner sig välkomna och trygga. 19. Regional utveckling Landstinget har stort ansvar för hur kultur och bildning organiseras och finansieras i länet i god samverkan med kommuner, föreningsliv, studieförbund och andra ideella krafter. Ideella krafter har blivit allt viktigare för ett levande kulturliv. Konstnärer och kreatörer kan leva och verka i en tillåtande och innovativ miljö. I Dalarna har kulturen kraft att berika individen och driva fram ny utveckling för arbete och attraktivitet.

129 Landstinget Dalarna PM Central förvaltning Sida 18 (18) Avslutning Hur blir det nu då 2025? Det vet vi naturligtvis inte. Förändringar i vår omvärld och i Dalarna kan leda till nya och förändrade krav på landstinget. Det kan ske stora teknologiska genombrott och det kan ske radikala reformer i samhällets sätt att organisera sig. Regioner kan få en annan roll i ett EU- perspektiv men det kan också bli ungefär så som vi tror i den här planen. Planen kan under alla förhållanden klargöra den riktning som stakades ut 2013 och därmed blir det också lättare att identifiera om man gör avvikelse från den långsiktiga planen och förhoppningsvis se vilka nya motiv som legaliserar en sådan kursändring. Återigen; arbetet med planen har i sig redan lett till ett samlande mot gemensam riktningsangivelse för vårt landsting

130 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD13/01480 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Över- och underskottshantering genom resultatöverföring Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Över- och underskottshantering genom resultatöverföring, införs från 2013 för hälsoval och folktandvård. Sammanfattning Över- och underskotthantering genom resultatöverföring föreslås införas för de konkurrensutsatta verksamheterna hälsoval och folktandvård från och med verksamhetsåret Över- och underskottshantering genom resultatöverföring ska skapa incitament för långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande och bättre resursutnyttjande. Det är även ett viktigt delmoment i att modernisera och utveckla ekonomistyrningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I syfte att skapa incitament och stimulera till ett ökat ansvarstagande för verksamhetens ekonomi och resultat i ett flerårigt perspektiv föreslås att en modell för resultatöverföring mellan åren inrättas. Det innebär också ett bättre resursutnyttjande, genom att medel kan disponeras över en längre period än budgetåret. Ur perspektivet konkurrensneutralitet ställs krav på att landstinget ska ge likvärdiga villkor och förutsättningar för både privat- och landstingsdriven verksamhet. Detta i sin tur ställer krav på införande av en modell för att hantera årliga över- och underskott. Införande av en modell för resultatöverföring är också ett viktigt delmoment i landstingsplanens uppdrag att modernisera och utveckla ekonomistyrningen. Utgångspunkten är att resultatöverföringen för över- respektive underskott görs med 100 procent för folktandvårdsförvaltningen respektive hälsoval. I samband med bokslut görs en värdering av det ekonomiska resultatet där hänsyn tas till verksamhetens måluppfyllelse. Målen ska vara uppfyllda för Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Jansson Nordell Eva- Britt Falun Falun Org.nr: Funktionssamord eva-britt.jansson@ltdalarna.se

131 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr Sida 2 (2) att överskott ska få behållas. Underskott ska återställas inom tre år. Beslut om nivå på resultatöverföring per förvaltning tas i samband med årsredovisning. Över- och underskottshantering genom resultatöverföring tillämpas för de konkurrensutsatta verksamheterna hälsoval och tandvård från och med verksamhetsåret Därefter ska en utvärdering ske inför ett ställningstagande om ett eventuellt vidare införande för samtliga verksamhetsområden. Direktiv i ärendet kommer att tas fram och beslutas av ekonomidirektören. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Genom över- och underskottshantering kommer de berörda verksamheterna i högre grad ta ett eget ansvar för ekonomiska resultat. Det innebär ett ansvar för att återställa underskott och en möjlighet att disponera överskott. Juridik Över- och underskottshanteringen genom resultatöverföring uppfyller de krav som konkurrensverket ställer på de delar inom landstingssektorn som är konkurrensutsatta. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Över- och underskottshantering genom resultatöverföring har inga direkta konsekvenser för dessa perspektiv. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum Uppföljning Den samlade resultatöverföringen kommer att redovisas i anslutning till årsredovisningen. Efter 2013 ska en utvärdering ske för ett eventuellt ställningstagande om införande för samtliga verksamhetsområden.

132 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD13/01065 Uppdnr Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Miljöredovisning 2012 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Miljöredovisningen för 2012 enligt bilaga b) godkänns. Sammanfattning Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Miljöredovisning 2012 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstinget har en viktig roll i arbetet för en bättre miljö i Dalarna, både som den största arbetsgivaren och som en aktör med verksamheter som berör alla som vistas i länet. Det miljöarbete som bedrivs inom landstinget utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål men landstinget har även fått ett särskilt ansvar att vara en aktiv regional aktör då det gäller målen; Minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt God bebyggd miljö. Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljömål samt landstingets miljöpåverkan har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i Landstinget Dalarnas miljöplan Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Nordahl Anders Falun Falun Org.nr: Miljöchef anders.nordahl@ltdalarna.se

133 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida (2) Finansiering och ekonomiska konsekvenser, Miljö, Juridik, patientperspektiv, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Ärendet utgör en årligen återkommande uppföljning av landstingets miljöarbete.

134 Miljöredovisning Landstinget Dalarna

135 Innehåll Miljöredovisning Landstinget Dalarna Förord av landstingsdirektören... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete... 7 Systematiskt miljöarbete... 8 Energi Avfall Resor och transporter Livsmedel Kemiska produkter och läkemedel Upphandling och inköp Klimatpåverkan och miljögifter Utsläpp av växthusgaser Miljögifter Inför Denna miljöredovisning innehåller en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljöarbete under Redovisningen vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare samt till alla länsinnevånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. 2

136 Förord av landstingsdirektören Landstinget Dalarna har fortsatt arbetet med att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Miljö och hälsa hör samman och det är en trovärdighetsfråga för Landstinget Dalarna att aktivt arbeta med insatser i syfte att minska miljöpåverkan. Miljöarbetet under 2012 har bland annat resulterat i att vi numera använder el som enbart kommer från förnyelsebara källor. Energibesparande åtgärder gör att vi fortsatt minska elförbrukningen till skillnad från samhället i stort där elanvändningen ökat de senaste åren. Livsmedel är ett viktigt område där vi jobbat med att öka andelen miljömärkta livsmedel samt att minska matsvinnet. Som länets största arbetsgivare har vi ett stort ansvar när det gäller våra regionala miljömål. Ett gott samarbete med såväl andra offentliga verksamheter som privata aktörer är viktigt för det fortsatta miljöarbetet. Ytterligare en framgångsfaktor för att lyckas är chefernas och personalens engagemang. Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör 3

137 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2012 Miljöredovisningen är en uppföljning av Landstinget Dalarnas (LD) miljöarbete med utgångspunkt i Landstingsplanen, Landstingets miljöplan samt förvaltningarnas miljöredovisningar. Miljödata för 2012 har hämtats ur verksamhetsgemensamma system samt levererats av förvaltningarna. Systematiskt miljöarbete Alla förvaltningar arbetar med systematiskt miljöarbete enligt ISO 14001:2004 med stöd i LD centrala miljöhandbok. Dokumentation och uppföljning av miljöarbetet har under året haltat något på grund av förseningar i uppbyggnaden av ett landstingsgemensamt ledningssystem, besparingar som påverkat bemanningen samt ett tidskrävande införande av nya verksamhetssystem i vården. Energi Energianvändningen fortsätter att minska. Värmeanvändningen har under 2012 minskat med 3,4 % och elanvändningen med 2 %. En påtaglig miljöförbättring har skett genom tecknandet av ett nytt elavtal där andelen el från förnyelsebara källor ökat från drygt 50 % till 100 %. Avfall Källsorteringen fungerar i alla verksamheter och avfallsguiderna har uppdaterats. Avfallsmängderna på lasaretten har ökat. Betydande osäkerhet i mätdata gör jämförelser med tidigare år svåra att göra. Nya avtal med krav på rapportering av avfallsmängder gör att 2012 kommer att kunna användas som basår för framtida jämförelser. Ett flertal projekt för återanvändning av material pågår. Resor och transporter Resors och transporters miljöpåverkan har minskat. Under 2012 registreras en fortsatt minskad körsträcka med ca mil (2 %). Antalet bilar inom LD har minskat från 453 till 431 st. Andelen miljöbilar är oförändrat 77 % av totala antalet bilar. Resekort för buss- och tågresor används allt flitigare. Användningen av befintliga videokonferensanläggningar har ökat med 20 % vilket medför både ekonomiska besparingar och minskad miljöpåverkan från resor. Kemiska produkter och läkemedel Det gemensamma kemikalieregistret används i alla verksamheter och vidareutbildning för kemikalieregistratorer har genomförts. Användningen av riskminskningsämnen har minskat med 318 kg vilket motsvarar 36 %. Antibiotikaförskrivningen har minskat något och LD är fortfarande bland de landsting som skriver ut minst antibiotika per invånare och år i Sverige. Ingen utbildning av förskrivande personal rörande läkemedels miljöeffekter har genomförts. Lustgasutsläppen från vården har under 2012 ökat markant. Det beslut som fattats om investering i en lustgasreningsanläggning i det nya vårdblocket på Falu lasarett har upphävts av ekonomiska skäl. Livsmedel Andelen miljömärkta livsmedel som köps in till LD har ökat med fyra procentenheter till 13 %. Detta är fortfarande långt från det nationella målet 25 % och även långt under medelvärdet för landsting som uppgick till 23 % för Under året har beslut fattats i Servicenämnden om ökad andel miljömärkta livsmedel. 4

138 Upphandling och inköp Allt fler upphandlingar görs med stöd från miljöavdelningen. Miljöaspekten finns med i beslutsunderlaget inför alla politiska beslut. Alla förvaltningar uppger att miljö finns med som en aspekt vid inköp. Miljöavdelningen finns representerad i Varuförsörjningens miljögrupp. 5

139 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna fastställd av Landstingsfullmäktige En god miljö är en förutsättning för god hälsa. Landstinget Dalarna är länets största arbetsgivare med verksamhet inom vård, utbildning och kultur och har som stor aktör i samhället en viktig roll i arbetet för en bättre miljö. Miljöarbetet ska bedrivas systematiskt och med ständiga förbättringar. I Landstinget Dalarna ska vi ta vår del av miljöansvaret i samhället och låta hänsyn till miljön vara en naturlig del i all verksamhet genom att: Arbeta för att förebygga och minska utsläppen av klimat- och miljöskadliga ämnen till luft, mark och vatten Hushålla med naturens resurser för att minska avfallsmängderna Följa lagar och andra krav Sprida och fördjupa kunskaper om ekologiskt hållbar utveckling bland medarbetare och förtroendevalda Göra miljöbedömningar inför beslut Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster Samverka med andra organisationer för ett ekologiskt hållbart samhälle Informera om landstingets miljöarbete 6

140 Miljömålsarbete Landstinget har en viktig roll i arbetet för en bättre miljö i Dalarna, både som den största arbetsgivaren och som en aktör med verksamheter som berör alla som vistas i länet. Det miljöarbete som bedrivs inom LD utgör en del av de regionala insatserna för att nå de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Landstingets verksamhet har direkt eller indirekt påverkan inom alla dessa mål men LD har även fått ett särskilt ansvar att vara en aktiv regional aktör då det gäller målen; Minskad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt God bebyggd miljö. Utifrån landstingets miljöpolicy, nationella och regionala miljömål samt landstingets miljöpåverkan har övergripande målområden för miljöarbetet fastställts i LD miljöplan Den största miljöpåverkan från Landstinget Dalarnas verksamheter härrör från: Avfall utsläpp till luft, mark och vatten Energianvändning utsläpp till luft Kemiska produkter och läkemedel - utsläpp till vatten och luft Livsmedel utsläpp till luft, mark och vatten Lustgasanvändning utsläpp till luft Transporter utsläpp till luft, mark och vatten Upphandling av varor och tjänster utsläpp till luft, mark och vatten En viktig del i utvecklingen av landstingets miljöarbete är också deltagande och samarbete i olika regionala och nationella nätverk för miljöfrågor. LD deltar aktivt med representanter i Varuförsörjningens miljögrupp, Landstingens miljönätverk - NÄMIL, Landstingens miljöchefer (LMC), Byggdialog Dalarna, Lustgaskonsortiet, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö samt i de Nationella substitutionsgrupperna för kemikalier i varor och för kemiska produkter samt tandvårdsprodukter. Följande avsnitt utgör en uppföljning av Landstinget Dalarnas miljömål. I värderingen av till vilken grad miljömålen uppfyllts används nedanstående symboler: Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt, arbetet går enligt plan Målet ej uppfyllt, arbetet går ej enligt plan 7

141 Systematiskt miljöarbete För att arbeta mot miljömålen på ett effektivt och mätbart sätt använder LD den internationella standarden för miljöledning, ISO14001:2004. Principen för arbetet beskrivs i figuren nedan. Stöd för det systematiska miljöarbetet finns i LD Miljöhandbok på intranätet. Miljöhandboken beskriver arbetsgången och tillhandahåller mallar för dokumentation och uppföljning av miljöarbetet. Landstingsservice, Landstingsfastigheter och en folktandvårdsklinik är sedan flera år tillbaka certifierade enligt standard. Alla certifierade enheter har under året godkänts vid extern revision. Interna miljörevisioner har hållits i övriga verksamheter. Revisionstakten har under 2012 varit lägre än planerat inom vissa förvaltningar. I medeltal har 60 % av planerade interna miljörevisioner genomförts. Orsaken till avvikelsen finns främst inom Hälso- och sjukvården och beror dels på brist på internrevisorer dels på införandet av nya verksamhetssystem inom den hårt tidspressade vården vilket tagit mycket tid och därmed gjort revisioner omöjliga att genomföra. Dessutom har ett omfattande sparbeting med neddragningar i personalen minskat möjligheterna till systematiskt miljöarbete. De internrevisioner som genomförts visar att i princip alla verksamheter har upprättat en miljöplan med aktiviteter för den egna verksamheten och att miljöfrågan finns med på dagordningen vid arbetsplatsträffar. Brister finns dock fortfarande i dokumenthanteringen och uppföljningen av miljöarbetet. Ledningens genomgång miljö har genomförts i många verksamheter dock ej i landstingets högsta ledning i avvaktan på det gemensamma ledningssystem för Landstinget Dalarna som är under utveckling. LD Miljöpolicy Ledningens genomgång Planering Miljöpåverkan Lagkrav Miljömål LD Miljöhandlingsplan Uppföljning Revisioner Miljöredovisning Egenkontroll m m Genomförande Praktiskt arbete Dokumentation Utbildning Kommunikation Avvikelser och förbättringsförslag Inom LD finns stöd i miljöarbetet på alla nivåer. Linjeorganisationens chefer ges stöd i miljöarbetet genom Säkerhets- och miljöavdelningen inom central förvaltning. Miljösamordnare finns för varje förvaltning och bildar tillsammans landstingets Miljöråd. I varje verksamhet finns dessutom miljöombud. 8

142 För att öka miljökompetensen och sprida goda exempel anordnas träffar och utbildningar både för de som har stödfunktioner i miljöarbetet och för övrig personal. Under 2012 har miljöombudsträffar genomförts i alla förvaltningar. Träffarna har under året nått mellan 50 och 100 % av miljöombuden i förvaltningarna. Totalt har 60 % av miljöombuden deltagit i olika miljöombudsträffar. Miljöutbildning för miljöombud, chefer och nyanställd personal har genomförts både centralt och inom flera förvaltningar. Omkring 250 anställda har under året deltagit i dessa utbildningar. Fyra nummer av Nyhetsblad för miljöombud har distribuerats via e-post till alla miljöombud och publicerats på intranätets miljösidor. Både Nyhetsbladet och miljöombudsträffarna är effektiva sätt att kommunicera aktuella miljöfrågor till verksamheterna och mycket uppskattade av miljöombuden. Landstingets folkhögskolor bidrar också med positiv miljöpåverkan i länet dels genom att genomföra stora delar av landstingets miljöutbildning för personal, dels genom att utbilda skolornas studerande i miljöfrågor. Avvikelser och förbättringsförslag utgör en central del i miljöledningssystemet. Det landstings-gemensamma avvikelsesystemet Synergi hanterar även miljöavvikelser. Antalet anmälda miljöavvikelser har ökat något under 2012 men generellt är användningen av systemet i samband med miljöavvikelser liten. En brist är också att alla verksamheter ännu inte är anslutna till systemet. Miljöbedömning inför beslut har under året blivit en integrerad del i underlaget för politiska beslut i LD ärendehandbok. Flera förvaltningar rapporterar också genomförda miljöbedömningar. 9

143 Energi Att arbetet för att minska miljöpåverkan från landstingets energianvändning har pågått framgångsrikt i många år blir tydligt i nedanstående diagram. Alla verksamheter arbetar med rutiner för energibesparande åtgärder och det finns ett systematiskt arbete för att införa energisparande teknik i samband med renovering och nybyggnation. Under 2012 har den totala energianvändningen, värme och el, varit 2,6 % lägre än år Jämfört med de flesta andra landsting har Landstinget Dalarna låg energianvändning per byggnadsyta. År 2012 var det endast ett landsting i landet som hade lägre energianvändning. 1 Av diagrammet nedan framgår också LDs ambitiösa mål för en fortsatt minskning av energiförbrukningen utöver de mål som är beslutade av riksdagen. De verksamheter som finns i landstingets lokaler har möjlighet att teckna ett miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Kontraktet innebär 2 % hyresrabatt och energirådgivning till verksamheten om man förbinder sig att upprätta goda rutiner kring energisparande och avfallshantering. Under 2012 fanns tecknade miljökontrakt för 63 % av den uthyrningsarea som är möjlig att teckna miljökontrakt för, en ökning med sex procentenheter sedan I samband med om- och nybyggnation är målet att energianvändningen i de nya lokalerna ska halveras jämfört med nuvarande energibehov. Den största miljöframgången rörande energi under 2012 är att nya elavtal slutits och därmed all upphandlad el nu kommer från förnyelsebara källor. Detta är en betydande miljöförbättring jämfört med det elavtal med endast 50,5 % förnyelsebar el som funnits tidigare. Den totala elanvändningen har också minskat med ytterligare 2 %, till skillnad från den allmänna trenden i samhället de senaste åren som uppvisar en ökande elanvändning 2. 1 Miljönyckeltal för landsting och regioner. Rapport från SKL 2 Energiläget

144 Värmeanvändningen i landstingsägda fastigheter har under 2012 minskat med 3,4 % till 84 kwh/m 2. Andelen förnyelsebar värmeenergi inom LD är oförändrat en av de högsta i landet (94 %). Inga av landstingets egna fastigheter värms längre med olja men fjärrvärmeverken använder olja som reserv- och spetsbränsle och vid några fastigheter inom landstinget finns också oljepannor kvar som reservanläggningar. Tvättanläggningen i Fredriksberg hyrs av landstinget och har tidigare både drivits och värmts med en oljeeldad ångpanna. En ny pelletspanna har installerats under 2012 och oljeförbrukningen har därmed minskat med 60 %, vilket motsvarar 180 m 3 eldningsolja. Eftersom fastigheten hyrs syns inte denna förbrukning och de utsläpp den förorsakar i landstingets statistik. Målet är att oljeförbrukningen i Fredriksberg ska ha minskat med 90 % när pelletspannan är i full drift. 11

145 Avfall Målet att minska den totala avfallsmängden på lasaretten har inte kunnat nås under De flesta avfallsfraktioner har ökat. Särskilt markant är ökningen av det brännbara avfallet med 100 ton, motsvarande 12 %, jämfört med år Ökningen kan förklaras med den ökade användningen av engångsmaterial i vården. Nya högre hygienkrav leder till en ökad mängd brännbart avfall som är svår att undvika. Allt landstingets brännbara avfall går till förbränning och därmed energiåtervinning. Data för avfallsmängderna från lasaretten har under många år varit svåra att säkerställa. Från och med 2012 har nya avtal tecknats där krav på avfallsstatistik ingår och avfallsdata rapporteras direkt från entreprenören. Det innebär att 2012 kommer att bli ett basår med tillförlitliga uppgifter för framtida jämförelser av avfallsmängder. LD verksamheter källsorterar allt avfall. Uppdaterade avfallsguider finns tillgängliga på intranätet vilket säkerställer en korrekt hantering av avfallet. En tredjedel av avfallet går till materialåtervinning. Andelen som materialåtervinns kan och bör dock förbättras ytterligare genom upprättande av en fungerande plaståtervinning. vilket markant skulle minska den brännbara fraktionen och i motsvarande grad öka andelen återvunnet material. I enlighet med lagstiftningens intentioner (se bild nedan) är det idag en mycket begränsad del av landstingets avfall som deponeras. Under de senaste fyra åren har cirka 2,5 % av den totala avfallsmängden gått till deponi. EUs avfallshierarki som implementerats i svensk lagstiftning från

146 Olika projekt för återanvändning av kasserat material pågår dessutom i verksamheterna. Avtal finns bland annat för miljöanpassat omhändertagande av datorer med kringutrustning och under 2012 har försök inletts med inlämning av gamla mobiltelefoner som restaureras och säljs vidare. Återanvändning av inredning och kontorsmöbler sker hos LD Returen. LD Hjälpmedel tar hand om och kasserar uttjänta hjälpmedel från LD och kommunerna i länet. Årligen tas ton hjälpmedel om hand. Av detta lämnas begagnade hjälpmedel, främst rullstolar, rollatorer, sängar och kryckkäppar, vidare som bistånd i ett samarbete med Frälsningsarmén. Ett nytt system med centrala nätverksskrivare inom Hälso- och sjukvården har gjort att mängden returpapper minskat markant. Troligen beror detta på att antalet onödiga utskrifter minskat med det nya systemet som kräver inloggning före utskrift. Ytterligare ett exempel på aktivt arbete för att minska användningen av kopiepapper, DVD-skivor och annat engångsmaterial är Film i Dalarnas systematiska arbete för att genomgående använda digitala media vid aktiviteter som annonsering, information, kommunikation med intressenter och inlämning av tävlingsbidrag. I ett projekt tillsammans med Falu energi och vatten undersöks möjligheterna att göra biogas av matavfallet från Falu lasarett. Projektet planeras fylla två syften. Dels att kunna göra biogas av matavfallet, dels att arbetsmiljön vid hanteringen av matavfallet ska bli bättre. Planen är att undersöka om det går att installera matavfallskvarnar som maler ner avfallet till en tank. Innehållet ska sedan köras till Främby reningsverk i Falun där det planeras att rötas till biogas som kan användas som drivmedel eller för generering av elektricitet. 13

147 Resor och transporter Resor och transporter inom LD bidrar till verksamhetens största negativa miljöpåverkan. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, genererar motortrafiken även utsläpp av hälso- och miljöskadliga ämnen som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. Studier visar att hälsoeffekterna från luftföroreningar är påtagliga och flera tusen svenskar dör årligen i förtid på grund av dessa. 3 Många aktiviteter av olika slag pågår inom LD för att minimera resor och transporters miljöpåverkan. Eftersom Dalarna är ett vidsträckt och relativt glest befolkat landskap är dock långa transporter ofta ofrånkomliga. Antalet bilar inom LD har under en följd av år minskat och andelen miljöbilar ökat. Under 2012 har andelen miljöbilar oförändrat varit 77 % av det totala antalet bilar som har minskat med ytterligare 8 %, från 453 bilar år 2011 till 431 år Fyrtio bilar har också bytts ut under Av dessa har endast hälften ersatts med miljöklassade bilar. Orsaken till detta är bland annat behovet av fyrhjulsdrift på smala vintervägar i glesbygd. I och med förändrade regler för utsläppsklassning av bilar från 1 januari 2013 kommer ytterst få av LD bilar att uppfylla de nya miljöbilskraven. 4 3 Socialstyrelsens Miljöhälsorapport

148 Den totala körsträckan i landstinget har under 2012 minskat med ytterligare 2 % till km. Ambulanstransporterna har ökat något (5.4 %) medan både användningen av leasingbilar och privat bil i tjänsten har minskat. Ökningen av ambulanstransporter förklaras delvis av nedläggningen av akutsjukvården i Ludvika. Den ökning av ambulanstransporterna som detta medfört är emellertid mindre än förväntad. Viktiga aktiviteter för att minska transporternas miljöpåverkan har under 2012 förekommit inom flera förvaltningar. Landstingsservice har upprättat en ny ruttplan för att minska de interna transporterna. De tunga fordonen inom Landstingsservice har också fått nya underhållsplaner och skötselscheman för att minska utsläppen till luft mark och vatten. Anskaffandet av nya avfallskomprimatorer har minskat volymerna av brännbart avfall så att behovet av transporter reducerats med upp till en tredjedel på några enheter. Ett nytt avtal har slutits med Dalatrafik där verksamheternas resekort omfattar både buss och tågresor inom länet. Användningen av resekorten ökar stadigt och antalet resor med Dalatrafik har ökat med 23 %, från resor år 2011 till resor år Kollektivtrafiken skulle kunna nyttjas för tjänsteresor i ännu större omfattning om busskommunikationerna mellan lasaretten förbättrades. En uppföljning av tjänsteresorna med bilpoolsbilar mellan Avesta och Falu lasarett visar till exempel att under 2012 har bilarna gått drygt mil på denna sträcka där direktbuss saknas. 15

149 Alla förvaltningar uppger i sina miljöredovisningar en ökande användning av videowebblösningar och telefon för möten och viss vård. Möten på distans via videolänk, webb eller telefon leder både till positiva miljöeffekter och till stora ekonomiska besparingar i form av såväl intjänad restid som minskade resekostnader. De 34 videokonferensanläggningarna används allt mer. Under 2012 genomfördes hela videokonferenser vilket är en ökning med 20 % jämfört med år Dessa distansmöten kan enligt en tidigare studie beräknas motsvara en besparing på 3,2 miljoner kr i reskostnader och timmar i restid. Som arbetstimmar motsvarar detta 32 heltidstjänster. De flesta resor som sker i anslutning till LDs verksamhet är patientresor. Endast en liten del av dessa resor registreras och finns med i statistiken. Flera olika aktiviteter för att bidra till att minska patientresornas miljöpåverkan görs. Ett exempel är att kallelse till läkar- eller tandläkarbehandling gäller som bussbiljett hos Dalatrafik. Inom Folktandvården har användningen av mobil klinik för skolbarn ökat med ytterligare 4,5 % (280 barn) under 2012 vilket innebär att hela 17 % av alla barn i Folktandvården undersöktes vid en mobil klinik, oftast på någon skola. Vinsterna är påtagligt minskade resor och ekonomiska fördelar i form av minskat behov av ledighet för föräldrarna. 16

150 Livsmedel Produktion, transport och hantering av livsmedel kan orsaka stor negativ miljöpåverkan vilket har uppmärksammats allt mer under senare år. Det nationella målet att 25 % (kostnad) av de livsmedel som köps inom offentlig sektor ska vara miljömärkta har inte uppnåtts. År 2011 var medelvärdet för offentliga storhushåll 18 % 5. Allt fler landsting och kommuner passerar det nationella målet på 25 %. Under 2012 var medelvärdet för landsting 23 %. De landsting som ligger bäst till i jämförelsen köpte 40 % miljömärkta livsmedel under Inom LD i stort har miljömärkta livsmedel tidigare varit en icke prioriterad fråga. Under de senaste två åren har dock fokus ändrats och andelen miljömärkta livsmedel ökat rejält vilket varit målet. Under 2012 har till exempel all mellanmjölk och alla bananer som köpts in av Kostservice varit miljömärkta. Under år 2012 var andelen miljömärkta livsmedel som köptes in i LD 13 %, en ökning med 4 %-enheter sedan Servicenämnden har under 2012 fattat beslut om målet att Kostservice ska servera 20 % miljömärkta livsmedel, för landstingets skolor ligger målet på 25 %. Den verksamhet inom LD som kommit närmast målet är Fornby folkhögskola som under 2012 serverat 22 % miljömärkta livsmedel

151 En hel del andra aktiviteter för att minska livsmedlens miljöpåverkan genomförs i verksamheterna. Kostservice utför mätningar av måltidssvinnet från patientmaten vid Falu lasarett samt från restaurang Gastronomen i Falun för att kunna minimera detta. Mätningar vid upprepade tillfällen de två senaste åren visar att varje gäst hos Gastronomen slänger i medeltal ca 60 g mat. Under en månad motsvarar detta omkring 650 kg matavfall. Svinnet från patientmåltider på avdelningarna har genom förbättrade rutiner och ökad medvetenhet på avdelningarna kunnat minskas från 11,4 % under år 2011 till 10,0 % år Ambitionen finns att årstidsanpassa grönsaksbufféerna både på Falu lasarett och på folkhögskolorna. Förändringen har visat sig vara svår att genomföra eftersom kunderna efterfrågar exempelvis gurka och tomater året om. Förhoppningsvis ändras attityderna kring detta med tiden genom ökande kunskaper i frågan. På Fornby folkhögskola hålls också minst en kött- och fiskfri dag på matsedeln per vecka för att minska matens miljöpåverkan. I samband med central kostupphandling görs en hel del för att öka sortimentet av miljömärkta varor men också för att försöka få lokala producenter att lämna anbud för avtal om leverans till LD. 18

152 Kemiska produkter och läkemedel Kemiska produkter Flera aktiviteter pågår för att minska miljöpåverkan från kemiska produkter i verksamheterna. Landstingsservice samarbetar med Landstingsfastigheter, byggkonsulter, arkitekter och kunder i samband med renoveringar och nybyggnation för att välja ytskikt som kräver så lite kemiska produkter som möjligt vid underhåll. Landstingsfastigheter arbetar för att byggmaterial ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett planeras att nå högsta klass i klassificeringen som Miljöbyggnad. Alla kemiska produkter som används inom LD finns registrerade i ett landstingsövergripande kemikalieregister. I verksamheterna finns utbildade kemikalieregistratorer som sköter inventering och uppföljning av registret. Fortsatta utbildningar för kemikalieregistratorer har genomförts under året. Kemikalieregistret utgör även ett viktigt verktyg för verksamheternas systematiska miljöarbete genom att det bidrar till ökad medvetenhet om kemikalieanvändningen. Kemikalieregistret innebär möjlighet att på både lokal och central nivå identifiera farliga kemiska produkter som bör bytas ut. Inom EU och i Sverige pågår ett arbete att fasa ut påvisat hälso- och miljöfarliga kemiska produkter (utfasningsämnen) samt att successivt minska hälso- och miljöriskerna från mindre farliga kemiska produkter (riskminskningsämnen). Under 2012 har landstinget avsevärt minskat förbrukningen av riskminskningsämnen och till viss del även av utfasningsämnen. Total inom landstinget minskade förbrukningen av riskminskningsämnen med 318 kg, vilket motsvarar 36 % minskning, jämfört med Detta medför minskad miljöpåverkan till luft, mark och vatten. Läkemedel Utvecklingen av ökad antibiotikaresistens hos bakterier på grund av stor antibiotikaanvändning och spridning av antibiotika i miljön har skärpt sjukvårdens fokus på att minska onödig användning av antibiotika. Nya riktlinjer för förskrivning har tagits fram och förskrivningen följs upp nationellt. Den totala antibiotikaförskrivningen i Sverige har under 2012 minskat med nästan 3 %. Landstinget Dalarna har fortsatt en av de lägsta användningarna av antibiotika i landet och även här har förskrivningen minskat något jämfört med år Många läkemedel har bevisade negativa miljöeffekter även i låga halter i vattenekosystem. Kunskap om läkemedlens miljöeffekter är därför av yttersta vikt för att kunna nå det nationella miljömålet Giftfri miljö. LD läkemedelskommitté uppmärksammar läkemedels miljöpåverkan vid framtagandet av LD baslista för läkemedel. Däremot är inte målet att utbilda förskrivande personal kring läkemedels miljöeffekter uppfyllt då ingen utbildning genomförts under

153 Lustgasanvändningen som under de senaste fyra åren har minskat markant och bidragit till minskande växthusgasutsläpp från verksamheten, har under 2012 ökat med hela 48 %. Orsaken till den stora ökningen är oklar. Verksamheten har inte förändrats påtagligt och det mesta tyder på att det handlar om mätfel under 2010 och Folktandvården har dokumenterat en minskad användning av lustgas under Ett bakslag för miljöarbetet kring lustgas är också att den planerade installationen av en lustgasreningsanläggning i den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett inte kommer att bli av på grund av omprioriteringar i investeringsbudgeten. 20

154 Upphandling och inköp Verksamhetens indirekta miljöpåverkan genom använda varor och tjänster kan påtagligt reduceras genom att ställa miljökrav i samband med upphandlingar. Nationell finns ett aktivt arbete inom Miljöstyrningsrådet att upprätta miljökrav för olika varugrupper. 7 Intresset för relevanta miljökrav har ökat även inom LD. Under 2012 har miljöavdelningens kompetens efterfrågats vid flera tillfällen i samband med centrala upphandlingar. Miljöaspekten finns också med i de underlag som upprättas vid alla upphandlingar. Upphandling av förbrukningsvaror till LD görs i ett samarbete mellan flera landsting kallat Varuförsörjningen. LD miljöavdelning deltar aktivt i Varuförsörjningens miljögrupp. Under 2012 har miljögruppen tagit fram nya riktlinjer Miljö- och hälsoanpassad upphandling 8 för varuförsörjningens arbete. Ytterligare exempel på miljögruppens arbete är de miljöguider, för batterier och ljuskällor samt för handskar, som tagits fram under året för att underlätta för verksamheterna att göra bra miljöval. Miljögruppen har också utbildat Varuförsörjningens personal kring uppdateringar i riktlinjer, baskrav och rutiner för miljökrav. Utbildningen omfattade även etiska och sociala riktlinjer, problembilden i produktionsländerna och hur de etiska kraven följs upp. Ett gemensamt arbete pågår för att ta fram jämförelser mellan engångs- och flergångsmaterial avseende funktion, livslängd och kostnader med fokus på frågan hur miljö- och hälsoanpassad upphandlingen blir

155 Klimatpåverkan och miljögifter Utsläpp av växthusgaser Koldioxidutsläpp från fossila bränslen Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från landstingets transporter fortsätter att minska. Minskningen kommer från bytet till mindre miljöstörande fordon med lägre utsläpp men framförallt från en minskad körsträcka. Den höga andelen förnyelsebara bränslen för uppvärmning av landstingets lokaler (94 %) bidrar till att hålla koldioxidutsläppen låga. Ett litet bidrag till koldioxidutsläppen kommer dock fortfarande från oljeeldning. Under 2012 förbrändes totalt 23 m 3 eldningsolja i landstingets reservpannor. Det nya elavtalet med 100 % el från förnyelsebara källor ger också påtagligt minskad klimatpåverkan genom lägre utsläpp av koldioxid. Denna minskning syns dock inte i LD statistik över koldioxidutsläpp. Trots att mätdata saknas bör i detta sammanhang även nämnas aktiviteterna för att minska livsmedlens klimatpåverkan. Satsningar på att servera mindre kött och fisk samt att minska matsvinnet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från verksamheten. Lustgas Lustgasanvändningen i Sveriges landsting följs upp eftersom lustgas är en mycket aktiv växthusgas. Lustgasens uppvärmningseffekt är 310 gånger högre än koldioxidens (GWP 310) 9 vilket innebär att även ett mindre lustgasutsläpp ger en stor uppvärmningseffekt. Lustgasförbrukningen i LD har under 2012 ökat avsevärt jämfört med tidigare år och utgör därmed nästan hälften av de totala växthusgasutsläppen. Ökningen innebär också att LD sammanlagda utsläpp av växthusgaser ökar för första gången sedan mätningarnas början år (sid 212) 22