Sant eller falskt om brott Kim om att utsättas för brott Kim om vad kompisar kan göra Filmen om Adam (En vanlig dag)...

Transkript

1 Pass

2 Innehåll Hej! Pass Introduktion Namnlek Leylas berättelse Sant eller falskt om brott Kim om att utsättas för brott Kim om vad kompisar kan göra Vanliga reaktioner Viktiga rättigheter Avslutning Pass Introduktion Oavslutade meningar Filmen om Adam (En vanlig dag) Adam om föräldrarna och - om att polisanmäla Om att vittna Sant eller falskt om viktiga rättigheter Om stöd Avslutning

3 Hej! Vad roligt att du håller Skyddsnäts pass i din hand. Du kanske är utbildad informatör inom Skyddsnät eller tänker använda passen i något annat forum där du träffar ungdomar. Oavsett vilket forum du verkar i tror vi att du är på väg att göra en viktig insats! Ett pass med Skyddsnät är ett tillfälle där du och en informatörspartner träffar en grupp av unga och gör övningar samt informerar om viktiga rättigheter och stöd som finns att få för unga brottsutsatta. Det finns två pass. Pass 1 handlar om att bli utsatt för ett brott och vilket stöd som finns att få, och pass 2 handlar om att berätta för föräldrar samt att polisanmäla och vittna. Båda passen innehåller information om viktiga rättigheter. 3

4 Målet med Skyddsnäts pass är: Att fler ungdomar får tillfälle att reflektera över vad det kan innebära att bli utsatt för ett våldsbrott. Att fler ungdomar får information om brottsutsattas rättigheter, rättsprocessen och vilket stöd som finns att få som brottsutsatt. Innehållet i passen utgår ifrån målen. I Skyddsnäts metodbok kan du hitta den information du behöver inför ditt uppdrag som informatör. I kapitel 8 kan du läsa om din roll som informatör, till exempel hur rummet ska vara möblerat och om situationer du kan möta. I kapitel 9 kan du läsa om Skyddsnäts metoder och material. Läs igenom metodboken och använd den sedan som en uppslagsbok när du förbereder dig, den ger dig en grund att stå på. Innan du håller ett pass behöver du ta reda på vilket stöd som finns för brottsutsatta ungdomar i just din kommun. I det här materialet utgår vi ifrån brottsofferjourernas stöd, se sidan 7. Du behöver ersätta brottsofferjouren ifall stödet är något annat på din ort, till exempel Stödcentrum för unga brottsutsatta eller en tjejjour. Ta därför reda på: Vilket stöd finns för unga brottsutsatta i din kommun? Vad har det lokala stödet för kontaktuppgifter? Kontaktuppgifter till stödverksamheten ska delas ut till alla deltagare som avslutning på de båda passen. På sidan 46 i det här materialet finns ett exempel på hur ett kontaktkort kan se ut, kopiera gärna det exemplet. Om du skriver ner för hand eller ger ut tryckta kort är mindre viktigt, huvudsaken är att alla deltagare får dem i sin hand och kan spara dem för framtiden eller kanske ge bort kortet till en kompis. I kapitel 7 i metodboken kan du läsa mer om stöd till unga som utsatts för brott. Skyddsnäts pass (metoder och material) har testats i tre år och utifrån deltagares respons har vi tänkt om, bytt ut och skrivit nytt. Övningarna kan ta olika lång tid i olika grupper och därför behöver du som informatör anpassa upplägget utifrån den grupp du möter, men information om viktiga rättigheter och utdelning av kontaktkort ska alltid hinnas med under ett pass. Tusen tack på förhand för din insats! Johanna Karlsson och Louise Forsberg Författare till Skyddsnäts metodbok och Skyddsnäts pass Nationella projektledare för Skyddsnät 4

5

6 Pass 1 Tid: 60 minuter Introduktion Hej! Varför är vi här? Namnrunda Barnkonventionen Att säga pass Rädda Barnen och brottsofferjouren Två viktiga saker 6 Namnlek Leylas berättelse Sant eller falskt om brott Kim om att utsättas för brott Kim om vad kompisar kan göra Vanliga reaktioner Viktiga rättigheter Avslutning = Informera = Övning 6

7 Informera Introduktion Syfte: Att deltagarna ska få veta vad Skyddsnät är, säga sina namn samt få veta mer om passets innehåll. Tänk på: Att skriva upp Prata på en allmän nivå och Fritt från kränkningar på tavlan och låt det stå kvar under passet. Att ni båda ska vara delaktiga redan i början av passet, dela gärna upp introduktionen mellan er. Material: Penna till tavlan och talarpinne. Presentation av Skyddsnät och passet Hej! Vi heter XXX och XXX och vi kommer från ett projekt som heter Skyddsnät, som Rädda Barnen och brottsofferjouren har tillsammans. Vi ska vara här hos er under en timme för att prata om vad det kan innebära att utsättas för brott. Det kommer vi att göra genom att ni får göra övningar. Vi kommer också att berätta om några saker som vi tror är viktiga för alla er att känna till eftersom alla kan känna någon som har blivit utsatt för ett brott. Namnrunda alla deltagare får säga sitt namn Nu ska vi göra en namnrunda där alla får säga sitt namn. Vi kommer att använda en penna som vi skickar runt och den kallar vi för en talarpinne. När en person håller i talarpinnen är det bara den personen som har ordet och ingen annan får avbryta. När du får talarpinnen säger du ditt namn och skickar den vidare till personen bredvid. (Genomför namnrunda) Skyddsnät, som vi kommer ifrån, är ett projekt som startades för att det finns någonting som heter Barnkonventionen. Fråga: Har ni hört talas om Barnkonventionen? 7 Barnkonventionen innehåller rättigheter för alla personer som är under 18 år, barn och unga. Nästan alla världens länder har lovat att följa Barnkonventionen. Sverige har gjort det. En rättighet i Barnkonventionen är att varje ung person har rätt att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. Men samtidigt som det är en rättighet vet vi att det inte ser ut så i verkligheten. Därför vill Skyddsnät vara ute och prata just om att utsättas för brott. Som vi sa tidigare kommer ni att få göra övningar som handlar om brott på olika sätt. Det är alltid okej att säga pass i en övning, om man inte vet eller inte vill svara.

8 Er lärare och vi kommer inte att delta i övningarna. Det här är ingen vanlig lektion och vi är inte lärare, vi kommer inte att kolla av vad ni har lärt er efteråt. Vi är inte heller från polisen. Skyddsnät drivs av två organisationer: Rädda Barnen och brottsofferjouren. Rädda Barnen jobbar med rättigheter och brottsofferjouren ger stöd till personer som utsatts för brott. Det stödet kan se lite olika ut och vi kommer berätta mer om det senare. Brottsofferjouren kallas också för BOJ. 1. Två viktiga saker Innan vi börjar är det två viktiga saker som vi vill att alla ska tänka på under den här timmen. Prata på en allmän nivå (Skriv upp på tavlan) Det första är att vi idag ska prata om saker på en allmän nivå och inte om våra egna erfarenheter. Om vi till exempel diskuterar att bli rånad, pratar vi allmänt om att utsättas för ett rån och vi vill inte att någon av er ska berätta om ifall ni har varit med om att bli utsatt för ett rån. Förstår ni vad det betyder? Eftersom vi pratar på en allmän nivå nämner vi heller inga namn, varken i rummet eller utanför. Till exempel berättar vi inte; Jag vet att Anna var med om ett rån. Att vi inte nämner några namn kan vara ett sätt att komma ihåg vad som menas med en allmän nivå. OBS! Ersätt BOJ ifall stödet är något annat på din ort. 2.?? Om någon har egna erfarenheter eller känner någon som har erfarenheter av brott så får ni väldigt gärna prata med oss efteråt för vi kommer att stanna kvar en stund. Vi kommer också att dela ut våra kontaktkort i slutet av timmen, där finns det kontaktuppgifter till brottsofferjouren. Det går alltid att kontakta brottsofferjouren för att få prata med någon eller om ni undrar över något. Fritt från kränkningar (Skriv upp på tavlan) Den andra viktiga saken är att det under passet ska vara fritt från kränkningar. Fråga: Vad är en kränkning? En kränkning är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Man kan bli kränkt av både barn och vuxna. Fråga: Vet ni vilka olika typer av kränkningar som finns? Psykisk kränkning: Det innebär att någon gör något som ibland kan vara svårt att sätta ord på, till exempel: blickar, miner, suckar, skrattar eller undviker. Verbal kränkning: Det innebär att någon använder sin röst, till exempel: säger taskiga ord, skitsnack, rykten och skvaller. Fysisk kränkning: Det innebär att någon använder sin kropp, till exempel: tafsningar, slag, sparkar och knuffar. Det är viktigt att vi tänker på att det ska vara fritt från kränkningar under den här timmen. 8

9 Övning Namnlek Syfte: Att deltagarna ska få göra en lek och bli avslappnade, innan vi börjar med övningar och information. Leken ger samtidigt möjlighet för deltagarna att byta plats med varandra i rummet. Tänk på: Att den här leken ofta slutar med att några är kvar i ringen utan att ha fått tillbaka sitt namn. Avbryt leken i sådana fall och berätta att det ofta blir på det sättet. Material: Beskrivning av leken Alla går runt innanför stolarna och skakar hand med varandra. När man skakar hand säger man sitt namn. Från det ögonblicket man skakat hand, byter man också namn med den personen och ska säga sitt nya namn till nästa person. Sedan fortsätter alla deltagare att hälsa på varandra och byta namn. När deltagarna hälsar på någon och får tillbaka sitt eget namn kan den sätta sig ner igen. Instruktion till deltagarna Vi ska nu göra en lek för att vi ska få röra på oss och få energi inför resten av timmen. Den går till så att alla går runt innanför stolarna och hälsar på varandra. När man skakar hand säger man sitt namn och från det ögonblicket man hälsat, byter man namn med den man hälsat på. (Visa på din informatörspartner hur det kommer att gå till) Du fortsätter sedan att hälsa med ditt nya namn. Varje gång du hälsar får du ett nytt namn. När du hälsar på någon och får tillbaka ditt eget namn kan du sätta dig ner igen. Det går alltså ut på att alla ska få tillbaka sitt namn och att alla sitter ner igen. Sätt er gärna på en ny plats när ni går och sätter er. 9

10 Leylas berättelse om att utsättas för brott 1 Syfte: Att deltagarna ska få veta mer om hur det kan påverka en person att bli utsatt för ett brott genom att få höra en sann berättelse om en person i deras ålder som blev utsatt för grov misshandel på sin skola. Det här samlar även gruppen genom att de har en gemensam berättelse att utgå ifrån i de andra övningarna ifall de inte tidigare reflekterat över vad det kan innebära att utsättas för brott. Informera Tänk på: Om deltagarna har frågor utöver berättelsen kan ni svara att ni inte har träffat Leyla och att ni inte vet mer än det ni har berättat. Material: Instruktion till deltagarna Nu ska jag berätta för er om en person som vi kallar för Leyla. Det jag berättar för er har hänt på riktigt, men Leyla heter egentligen något annat och det har inte hänt här där ni bor. Leylas berättelse att läsa för deltagarna Leyla går i årskurs 9. Hon och en tjej på skolan har haft en konflikt sedan några veckor tillbaka. De tjafsar när de ses. En dag hotar tjejen Leyla och säger att hon ska ringa sin kusin för att kusinen ska komma och hämnas på Leyla. Det går några dagar. En fredag kommer Tomas, en kille i skolan, fram till Leyla och ber henne att följa med ut på skolgården för att tjejens kusin är där med några kompisar. Tomas säger att kusinen bara vill prata med Leyla, och lovar att det är helt lugnt. Leyla är tveksam och tror att det kommer bli bråk men Tomas lovar att kusinen bara vill snacka lite. Leylas två kompisar säger att Leyla nog borde gå ut och snacka med kusinen, och kompisarna säger att det är lugnt och att de kan hänga med henne ut. Leyla och hennes två kompisar följer med Tomas ut på skolgården. Direkt när Leyla kommer ut på skolgården och ser kusinen känner hon att det är något fel, och att kusinen inte alls bara vill prata. Helt plötsligt knuffar Tomas fram Leyla mot kusinen. Det går snabbt. Kusinen börjar slå och sparka på Leyla. Hon träffas av slag och sparkar i huvudet, och blir till slut medvetslös. 1. Berättelsen om Leyla bygger på en verklig händelse men vi har ändrat namn och vissa detaljer för att avidentifiera personerna i berättelsen. 10

11 Vad hände sedan? Leyla fick åka ambulans till akuten för att bli undersökt av läkare. Hon hade ett skoavtryck över ögat och hade kunnat förlora synen på ögat. Leyla hade tur som klarade sig helt utan hjärnskador eller andra långvariga skador på kroppen. Förutom de skador som hon fick på kroppen har händelsen också påverkat Leylas vardag. Det Leyla har känt sig mest orolig för är att träffa på kusinen igen (som misshandlade Leyla). Fortfarande, ett år efter händelsen, undviker Leyla vissa platser. Framförallt undviker hon att vara nere i stans centrala delar för att hon inte vill möta gärningspersonen. Hon undviker också att åka vissa busslinjer för att hon vet att kusinen bor i ett område som bussarna går igenom. Efter händelsen Efter händelsen har Leyla träffat en stödperson på brottsofferjouren. Stödpersonen på brottsofferjouren möter varje dag personer som har utsatts för brott. Det som Leyla tyckte var bäst med att gå till brottsofferjouren var att hon fick veta att hon reagerade helt normalt. Att hennes reaktioner inte var konstiga på något sätt. Där kunde Leyla berätta hur hon tänkte och kände, och få svar på frågor om varför hon mådde som hon gjorde. Leyla tyckte det var skönt att prata med någon som fanns utanför familjen och skolan. Leylas polisanmälan ledde till en rättegång där kusinen blev dömd för grov misshandel. Både tjejen, som hon hade haft en konflikt med på skolan, och Tomas, som knuffade fram Leyla, fick byta skola och Leyla mår idag rätt bra igen. Avslutande information Vi ville berätta för er om Leyla för att ge ett exempel på vad det kan innebära att utsättas för brott. Leyla utsattes för väldigt grovt våld. Brott kan också vara händelser där våldet inte är lika grovt som i Leylas fall. Att utsättas för brott kan påverka många delar av livet. Det var inte bara Leyla som påverkades av händelsen, utan det påverkade även hennes familj och hennes kompisar. Leylas föräldrar kan fortfarande vara oroliga till exempel när telefonen ringer, för att de är rädda för att det har hänt Leyla något. Leylas två kompisar som var med när hon blev misshandlad har känt sig skyldiga till att det hände eftersom de uppmuntrade Leyla att gå ut på skolgården och sa att det var lugnt. Oavsett vilket brott man har utsatts för kan man påverkas av händelsen men det går alltid att få stöd efter att ha utsatts för brott! Föräldrar, syskon och kompisar kan också få stöd efter en brotthändelse genom brottsofferjouren som vi ska berätta mer om senare. 11

12 Sant eller falskt om brott Syfte: Att få gruppen att intressera sig för ämnet genom en övning där alla får vara delaktiga. Övning Tänk på: Att poängtera att det är gissningar, och att det inte är en tävling. Att hålla diskussionerna korta om det uppstår diskussioner, eftersom tanken framförallt är att värma upp deltagarna och inte att fördjupa sig i påståendena. Att medan den ena av er läser svaret till det första påståendet kan den andra skriva upp polisens kontaktuppgifter på tavlan. Material: Röda och gröna lappar, alla deltagare får en av varje färg. Beskrivning av övningen Sant eller falskt, se metodboken kapitel 9. Instruktion till deltagarna Nu ska vi göra en övning där ni ska få gissa om det vi säger är sant eller falskt. Vi läser ett påstående. Ni gissar genom att hålla upp en grön lapp om ni tror att det vi säger är sant eller en röd lapp om ni tror att det vi säger är falskt. Efter att ni har gissat ger vi svaret och sen går vi vidare till nästa påstående. (Dela ut lapparna)? Ett brott kan anmälas till polisen. Svar: SANT Alla brott kan anmälas till polisen. Vet någon hur man gör en anmälan? Om det är akut, att brottet pågår, ska man ringa 112. Ringa Gå in och anmäla på en polisstation. Det går också att ringa först och boka en tid för att göra en polisanmälan. Då slipper man komma och berätta i en lucka vad det är man vill anmäla, och man kan slippa sitta och vänta. Stöldbrott (till exempel stöld av mobilen) går att anmäla på internet, men inte vålds- eller hotbrott. Polisens hemsida är (Skriv upp polisens kontaktuppgifter på tavlan och låt det stå kvar under passet) 12

13 ? Det är bara den som blivit utsatt för brottet som kan göra en polisanmälan. Svar: FALSKT För de allra flesta brott kan en polisanmälan göras av någon annan än den som utsatts. Man kan alltså polisanmäla ett brott som någon annan har utsatts för. Det kan vara bra att veta. Om man själv inte vågar eller orkar göra anmälan kan man be om hjälp av till exempel en kompis, en förälder eller någon annan vuxen som man litar på. Andra kan också göra en polisanmälan utan att den som blev utsatt för brottet har bett om det. Det kan också vara bra att veta att när en polisanmälan är gjord är polis och åklagare skyldiga att utreda brottet, även om den som blev utsatt för brottet inte vill det. Det är för att polis och åklagare ska se till att lagarna i Sverige följs. Det här betyder också att den som har blivit utsatt för brottet inte bestämmer vad som ska hända med utredningen.? I Sverige blev det förbjudet i lagen för vuxna att slå barn år Svar: FALSKT Det var först år 1979 som det blev förbjudet enligt lagen för föräldrar/vårdnadshavare att använda någon form av kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling av barn. Lagen kallas för anti-aga-lagen. Fram till år 1979 fanns det delar i Sveriges lag som gjorde att föräldrar hade rätt att använda våld som en uppfostringsmetod. Våld i uppfostringssyfte kallas för aga. Agan kunde innebära att barn blev slagna, sparkade, nypta eller på andra sätt kroppsligt bestraffade av vuxna som ett slags sätt att försöka få barnen att lyda. Att använda våld mot en annan person genom slag, sparkar eller andra former av fysiskt våld är misshandel, som är ett brott enligt lagen. Lagen gäller för alla, och det betyder att vuxna inte får använda någon form av våld mot barn. I de allra flesta länder är aga tillåtet, bara 2 3 % av alla barn i världen är skyddade mot aga genom att det finns lagar mot aga.? Den vanligaste platsen där ungdomar utsätts för misshandel på är skolan. Svar: SANT Det går inte att veta helt säkert vilket som är den vanligaste brottsplatsen, eftersom ingen säkert kan veta hur många som har blivit utsatta för misshandel. Men stora undersökningar som har gjorts där man har frågat elever i årskurs 9 visar att skolan och skolgården är de vanligaste platserna där unga har utsatts för misshandel. Nästan hälften (45 %) av alla elever som hade blivit misshandlade hade blivit det i skolan/på skolgården Brottsförebyggande rådet, Brå 2010:6. Brott bland ungdomar i årskurs nio resultat från skolundersökningen om brott åren

14 Andra platser där unga har utsatts för misshandel kan vara i sitt eget eller någon annans hem, i kollektivtrafiken, på fritidsgården eller ute på offentliga platser. Misshandel kan till exempel vara örfilar, sparkar, knuffar och slag.? Det är vanligare att våldtäkter händer utomhus än inomhus. Svar: FALSKT Det allra vanligaste är att våldtäkter sker inomhus, men många tror att den vanligaste platsen är utomhus och att det är av en okänd person. Fler än 4 av 5 polisanmälda våldtäkter mot personer under 17 år hade skett inomhus. Det är också mycket vanligare att den som begår våldtäkten är en person som den utsatte känner på något sätt. Det kan till exempel vara någon man träffat tillfälligt på en fest eller på nätet, en kompis, flickvän eller pojkvän, en från samma idrottsklubb, en släkting eller någon annan man känner till. Att bli våldtagen av någon som man känner kan göra det svårare att polisanmäla Kriminalstatistik för år 2011, Brottsförebyggande rådet. 14

15 Övning Kim om att utsättas för brott 4 Syfte: Att deltagarna får reflektera över hur en person kan påverkas av att bli utsatt för en brottslig händelse. Tänk på: Om deltagarna har frågor utöver berättelsen kan ni svara att ni inte har träffat Kim och att ni inte vet mer än det ni har berättat. Att om deltagare undrar vilket kön Kim har, är er uppgift att säga att ni inte vet. Du kan läsa mer om detta i metodboken kapitel 4 och 8. Material: Penna till tavlan och talarpinne. Beskrivning av övningen Bikupa och runda, se metodboken kapitel 9. Instruktion till deltagarna Nu ska jag berätta för er om en person som vi kallar för Kim. Det jag berättar för er har hänt på riktigt, men Kim heter egentligen något annat och det har inte hänt här där ni bor. Kims berättelse att läsa för deltagarna Femtonåriga Kim är adopterad från Tanzania. När Kim börjar 1:a året på gymnasiet känns allting bra till en början, men redan efter några veckor så börjar två killar i klassen att kalla Kim för apa och ropa apa när Kim går förbi. Först händer det lite då och då, men sen händer det varje gång killarna ser Kim. Killarna ropar apa efter Kim i klassrummet och kallar landet som Kim föddes i för ap-landet. På idrotten händer det att killarna kastar saker på Kim, och en gång spottar en av killarna Kim i håret. Kim försöker få killarna att sluta, genom att prata med killarna och genom att berätta för vuxna på skolan om vad som händer. De vuxna pratar både med killarna och med deras föräldrar. Ändå fortsätter de två killarna att göra så här under hela läsåret Kims berättelse är hämtad från en tingsrättsdom. Vi har ändrat namn och vissa detaljer för att avidentifiera personerna i berättelsen.

16 ? Instruktion till deltagarna Nu ska ni få diskutera två och två (dela in dem i par). Fråga: Hur tror ni att Kim påverkas av det som händer i skolan? Diskutera i 1 2 min. Uppföljning av bikupan Gör en runda för att höra vad som diskuterats och använd talarpinnen för att fördela ordet. Låt varje par berätta en sak de pratade om. Den som inte leder rundan skriver upp svaren på tavlan. Låt deltagarna fylla på med fler förslag efter rundan om de vill.? Frågor till hela gruppen Gjorde killarna någonting som var olagligt? Vad tror ni att brottet kallas för? Informera om brottet Eftersom det här har hänt på riktigt vet vi att killarna blev polisanmälda och dömdes i tingsrätten för ett brott som heter ofredande (killarna slutade med trakasserierna först när en polisanmälan gjordes). Killarna erkände vad de hade gjort, men de menade att de hade gjort det för att själva ha roligt och inte för att vara taskiga mot Kim. Att killarna dömdes för ofredande var för att tingsrätten (domstolen) bedömde att: Trakasserierna hade hänt så ofta och under så lång tid, de var så omfattande. Även om killarnas syfte var att själva ha roligt, handlade det om att ha roligt på någon annans bekostnad, och det måste ha varit uppenbart för dem att Kim mådde dåligt av det som hände särskilt eftersom både Kim och skolpersonal hade sagt till om det. Därför bedömde domstolen att killarna måste ha förstått att deras handlande var hänsynslöst och att det ledde till att Kim mådde dåligt. Vad hände med killarna? Killarna fick dagsböter och ungdomstjänst som påföljd (straff ). De dömdes också att betala ett skadestånd på kr till Kim. Kim fick ett målsägandebiträde (en egen jurist/advokat) som kunde ge stöd under polisförhör och rättegång. Informera om brott i skolan Om man blir utsatt för brott i skolan kan det alltid polisanmälas. Det är lika mycket ett brott oavsett om det händer i skolan eller på någon annan plats! 16

17 Den som blir kränkt i skolan kan prata med sin lärare, rektor eller annan skolpersonal om det. Skolan måste ta en elev på allvar när den känner sig illa behandlad, och skolan måste göra allt de kan för att få kränkningarna att sluta.? Fråga: Är det någon som känner till Barnoch elevombudet? Om eleven inte får tillräcklig hjälp av skolan går det att göra en anmälan till Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet tar då reda på vad som har hänt och vad skolan har gjort för att hjälpa eleven. Barn- och elevombudet kan kräva att skolan betalar skadestånd till eleven, om skolan inte har gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Skriv upp Barn- och elevombudets hemsida på tavlan: 17

18 Kim om vad kompisar kan göra Syfte: Att deltagarna får reflektera över vad man kan göra om det uppstår rykten och vad man som kompis kan göra för den som utsatts för brott. Övning Tänk på: Att det viktiga är reflektionen, det finns inga fel svar så länge man inte kränker någon annan. Att om deltagare ställer mer ingående frågor om scenariot så ska du lämna det upp till dem att själva avgöra vad de tror, svara därför inte på frågor som är mer ingående än berättelserna nedan. Upprepa gärna förslagen när ni läst dem för deltagarna. Material: Beskrivning av övningen Fyra hörn, se metodboken kapitel 9. Instruktion till deltagarna Den här övningen handlar om Kim som vi nyss hörde om. Övningen heter fyra hörn och den går ut på att jag kommer att läsa om Kim för er och sedan får ni ta ställning genom olika förslag. Ni får ta ställning genom att välja ett hörn i rummet. Varje hörn är ett förslag, och ni väljer genom att ställa er i det hörnet som passar er bäst.? Del 1 om ryktesspridning Kim, som ni hörde om i förra övningen, har en kompis som heter Samira. De går på olika skolor. När Samira hör rykten om att Kim överdriver det som har hänt blir hon osäker på vad som egentligen är sant. Hon har också läst på nätet att Kim egentligen har hittat på det mesta om att kallas apa och att det som har hänt inte alls är så allvarligt som Kim påstår. En annan kompis till Samira är säker på att Kim har hittat på vad som har hänt. Samira tycker det känns konstigt med alla rykten och vet inte vad hon ska tro. Fråga: Vad ska Samira göra? 1. Samira ska fråga Kims klasskompisar om vad som har hänt. 2. Samira ska prata med någon vuxen om att det går olika rykten. 3. Samira ska läsa på nätet för att ta reda på vad som har hänt. 4. Öppet hörn för eget förslag. (Visa med kroppen genom att ställa dig i ett hörn i taget när du läser upp förslaget: Om du håller med om det här påstående ställer du dig i det här hörnet.) 18

19 Instruktion till deltagarna Nu ska ni få diskutera en stund med varandra hur ni tänkte när ni valde hörn. (Dela in deltagarna i mindre grupper inom hörnen och låt de diskutera 1 2 min) Uppföljning Gå ett varv och hör vad deltagarna sagt i de mindre grupperna. Ställ följdfrågor till varje hörn för att nyansera resonemangen. Om något hörn är tomt kan ni ändå ställa frågor till hela gruppen om det alternativet. Följdfrågor: Vad diskuterade ni? Är det viktigt att veta vad som har hänt? På vilket sätt? Är det någon skillnad på att prata med en vuxen eller med en kompis? På vilket sätt? Hur kommer det sig att rykten sprids? Vad kan man göra för att få stopp på ryktesspridning?? Del 2 vad kan kompisar göra? Samira märker att Kim drar sig undan allt mer. Kim går inte alls till skolan vissa dagar och vill inte ses lika ofta efter skolan. När Samira ringer svarar Kim sällan, och hon märker att Kim är på samma sätt mot andra kompisar. Det har alltså inget med Samira att göra. Hon tror att det handlar om det som har hänt i skolan. Fråga: Vad ska Samira göra? 1. Samira ska fråga om Kim vill prata mer om det som hände i skolan. 2. Samira ska fråga om Kim vill hitta på något helt annat för att glömma allt det jobbiga, till exempel gå på bio. 3. Samira ska fråga om Kim vill prata med någon vuxen om det som hänt i skolan. 4. Öppet hörn för eget förslag. (Visa med kroppen genom att ställa dig i ett hörn i taget när du läser upp förslaget: Om du håller med om det här påstående ställer du dig i det här hörnet.) Instruktion till deltagarna Nu ska ni få diskutera en stund med varandra hur ni tänkte när ni valde hörn. (Dela in deltagarna i mindre grupper inom hörnen och låt de diskutera 1 2 min) Uppföljning Gå ett varv och hör vad deltagarna sagt i de mindre grupperna. Ställ följdfrågor till varje hörn för att nyansera resonemangen. Om något hörn är tomt kan ni ändå ställa frågor till hela gruppen om det alternativet. 19

20 Följdfrågor: Vad diskuterade ni? På vilket sätt kan det vara bra att prata mer om det som hänt? På vilket sätt kan det vara bra att hitta på något helt annat? Vilka vuxna skulle Kim kunna prata med? Hur tror ni att det kan kännas för Samira att Kim aldrig hör av sig? Avslutande information Det finns många olika sätt att agera på som kompis, och olika personer kan ha olika behov. Det viktiga är att fortsätta finnas kvar som kompis och att orka fortsätta höra av sig även om den andra sällan vill hitta på saker. Det är vanligt att man drar sig undan efter att ha varit med om något jobbigt. Även kompisar kan vända sig till brottsofferjouren om de känner sig osäkra eller behöver prata med någon om vad de kan göra för sin kompis. 20

21 Informera Vanliga reaktioner Syfte: Att deltagarna ska få veta mer om hur det kan påverka en person att bli utsatt för ett brott. Tänk på: Att betona att det är olika från person till person hur man reagerar, det finns inget rätt sätt. Att återkoppla till deltagarnas förslag som kom fram under bikupan om hur Kim påverkades. Att läsa kapitel 7 i metodboken som förberedelse. Material: Reaktionsbilden (den finns i slutet av häftet). Informera om vanliga reaktioner När ni diskuterade hur Kim påverkades av det som hände i skolan kom ni fram till flera olika sätt att reagera på efter en brottshändelse. Jag tänkte nu berätta lite mer för er om hur man kan reagera om man utsätts för brott. HUR man påverkas är olika från person till person. Det går inte att veta på förhand hur just jag kommer att agera om jag blir utsatt för ett brott. Jag kan inte planera hur jag ska göra om någon till exempel skulle misshandla mig. Det gör att många kan bli besvikna på sitt eget agerande före, under eller efter en brottshändelse. Det finns inget rätt sätt att reagera på och hur man reagerar kan bero på många olika saker. En vanlig reaktion är att man tänker på händelsen hela tiden. Det kan också göra att: Man får svårt att sova. Man får svårt att äta. Man får svårt att koncentrera sig och det kan bli svårt att orka med skolan. En annan vanlig reaktion är att man tänker mycket på gärningspersonen och hur man skulle vilja hämnas (men väldigt få gör något för att hämnas). 21

22 Informera om reaktionsbilden Den här bilden är ritad av en tjej som blev rånad i Stockholms city. Tjejen som ritade bilden beskriver den och sina reaktioner så här: Den som inte informerar kan gå runt och visa bilden för deltagarna. Ena halvan av en blir stel som en pinne. Den andra halvan blir som överkokt spagetti. Man känner sig både likblek och alldeles knallröd av genans och har liksom ingen kontakt med marken. Hjärtat bultar för fullt, fast man känner sig tom och alla känslorna ligger utanpå kroppen. 5 Hennes huvud kändes både varmt, som när man blir generad, och kallt, som när man blir rädd. Runt henne kändes det som att hela världen liksom exploderade samtidigt som tiden stannade upp. Hela situationen kändes overklig, det är därför hon ritat som att hon svävar en bit ovanför backen. Ofta när man blir utsatt för brott blir det en massa tankar och känslor på en och samma gång och det gör dem omöjliga att tolka och förstå. 6 På bilden syns också ett stort frågetecken, det symboliserar känslorna efter brottet: Varför gjorde de så här mot mig? Varför just jag? Tänk om jag kommit bara någon minut senare, hade jag klarat mig då? Kunde jag gjort på något annat sätt? En vanlig fråga som brottsutsatta tänker på är: kommer jag att bli normal igen eller kommer jag att bli knäpp av det som hände? Att utsättas för ett brott kan vara lika jobbigt för den utsatte oavsett om brottet blir polisanmält eller inte. Alla brott som polisanmäls leder inte till en rättegång och alla gärningspersoner blir inte dömda om det blir en rättegång. Det kan till exempel bero på att det är svårt att hitta tillräckliga bevis i polisutredningen. Det går alltid att kontakta brottsofferjouren efter att ha varit med om ett brott. Det spelar ingen roll vilket brott det är eller om det är polisanmält. 5. Bilden och beskrivningen är hämtad ur Hej hoppas allt är ok av Ann Hellströmer och Ulrika By, 2008, Jure förlag. 6. Reaktionerna är beskrivna av Jonas Söderlund, kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer Haninge,

23 Informera Viktiga rättigheter Syfte: Att deltagarna ska få veta mer om vilka rättigheter som brottsutsatta har enligt lagen och att de får veta mer om varför stöd kan vara bra att få, hur stödet kan se ut och var det går att få stöd ifrån. Tänk på: Att gärna dela upp rättigheterna mellan er så att båda informatörerna är delaktiga. Att läsa igenom kapitel 5 i metodboken som förberedelse. Material: Rättighetskorten att visa till varje rättighet. När ni informerat klart om en rättighet kan ni lägga ner korten på golvet, deltagarna ser då slutligen rättigheterna tillsammans. Informera om viktiga rättigheter Rädda Barnen, som är med i projekt Skyddsnät, jobbar för barn och ungas rättigheter. Nu ska vi berätta om särskilda rättigheter för alla som utsätts för ett brott. Att veta sina rättigheter är jätteviktigt! De står i lagen, men ganska få vet om vilka rättigheterna är. Det här kan vara bra för alla er att veta om ifall någon ni känner blir utsatt för ett brott. Den första rättigheten gäller för alla som har blivit utsatt för ett brott. Det spelar ingen roll om brottet är polisanmält eller inte. Rätt att få stöd. 1. Rätt att få stöd Stöd kan till exempel vara att få prata med en utomstående om det som hänt och att få viktig information om olika saker som till exempel vad som händer efter en polisanmälan. Även om man pratar med sina kompisar eller föräldrar kan det vara bra att ha kontakt med någon annan som finns utanför familjen, skolan och det vanliga livet och som man inte träffar i andra sammanhang. Det kan också vara väldigt bra att berätta om det som hände för någon, ifall man gör en polisanmälan senare. För då kan det man har berättat användas som stödbevis i en utredning eller rättegång. Stöd kan man få av brottsofferjouren och ni kommer få kontaktuppgifter dit av oss innan vi slutar. 23

24 Stödet från brottsofferjouren kan vara: Att få prata om det som hände med någon som lyssnar. Att få prata med någon som kan förklara vad som händer när man gör en polisanmälan, innan man bestämmer om man ska göra en polisanmälan. Att få praktisk hjälp på olika sätt: Att någon följer med som stöd på förhör och till rättegången. I kontakt med polis, försäkringsbolag och andra aktörer. Att fylla i blanketter som till exempel skadestånd. Att få veta mer om sina rättigheter. Att få hjälp med att förbereda sig inför förhör och rättegång. Vad är brottsofferjouren? Hos brottsofferjouren jobbar människor gratis på sin fritid med att ge stöd till personer som har blivit utsatta för ett brott. De är vana vid att träffa personer som har blivit utsatta för brott och kan både mycket om hur man kan reagera efter ett brott och om vad som händer efter en polisanmälan. Brottsofferjouren kan du kontakta både om du själv har blivit utsatt för ett brott eller om det har hänt någon som du känner. Du måste alltså inte själv ha blivit utsatt för ett brott för att kontakta brottsofferjouren. Innan vi slutar kommer ni att få varsitt kort med brottsofferjourens kontaktuppgifter på. 2. Rätt till ett målsägandebiträde Personen som blev utsatt för brott kallas för målsägande i rättsprocessen. Ett målsägandebiträde är den brottsutsattes egen advokat eller jurist. Rätt till ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet ska vara en hjälp för den som blev utsatt för brottet. Målsägandebiträdet ska ge stöd, hjälp och information, och förklara vad det är som händer i polisutredningen. Den ska också hjälpa till med att kräva skadestånd. Målsägandebiträdet ska också vara med på polisförhör och rättegång och kan ställa egna frågor där. Innan förhör och rättegång kan målsägandebiträdet förbereda en på vilka frågor som kan tänkas komma upp, och berätta hur förhör och rättegång går till. Ett målsägandebiträde kan man få gratis om man har blivit utsatt för ett våldsbrott som till exempel våldtäkt, misshandel, olaga hot och rån, och ju yngre man är desto starkare är skälen för att få ett målsägandebiträde. Oavsett vilket brott man har utsatts för så går det alltid att ansöka om ett målsägandebiträde. Det är verkligen bra att ha ett målsägandebiträde. För att få ett målsägandebiträde måste man ansöka om det. Det sker alltså inte automatiskt. En ansökan görs genom polisen och det är tingsrätten som bestämmer om man får det. Det går alltid att lämna önskemål om vem man vill ha som målsägandebiträde. 24

25 Rätt att få information som man förstår. 3. Rätt att få information som man förstår När man blir utsatt för ett brott och gör en polisanmälan är polisen skyldig att ge information om vilka rättigheter man har. Den informationen ska man kunna få på ett sådant sätt att man förstår vad informationen betyder. För många som utsätts för brott tar det lång tid efter att de har gjort en polisanmälan innan de får veta vad som händer och hur det går i polisens arbete. Efter en polisanmälan kan den som utsattes för brottet få veta vad som HÄNDER i utredningen av brottet (till exempel förhör med vittnen), men inte vad som SÄGS i utredningen. Den informationen ska man kunna få på ett sådant sätt att man förstår vad informationen betyder. Själva innehållet i utredningen är hemligt för att utredningen inte ska skadas. Målsägandebiträdet kan hjälpa till med detta och förklara så att man förstår. För att kunna få den här rättigheten så måste brottet polisanmälas. Rätt att ta med en stödperson. 4. Rätt att ta med en stödperson En person som har utsatts för ett brott har rätt att ta med sig någon som stöd när man ska på förhör hos polisen eller vid en rättegång. Man väljer själv vem man vill ha som stödperson. Det kan vara någon som man känner en god vän, en släkting eller någon annan. Man kan alltid vända sig till brottsofferjouren för att få kontakt med en lämplig stödperson. Att ha med sig någon kan vara värdefullt på många sätt. Man kan få stöd och man kan diskutera det som har hänt under förhören och rättegången om man vill. Det är den som har utsatts för brottet som själv som avgör om den har behov av och vill ha med en stödperson på förhör och rättegång. Stödpersonen får inte säga något under förhör eller rättegång. En stödperson får bara vara med på förhör om det inte kan skada utredningen. En person som också är vittne till händelsen får inte vara stödperson eftersom det kan skada vittnesmålet. Polisen har skyldighet att berätta om att man får ha med sig en stödperson. Rätt till ekonomisk ersättning. 5. Rätt till ekonomisk ersättning Om man har blivit utsatt för ett brott kan man få ekonomisk ersättning till exempel för de skador man har fått, för kostnader man har haft och om man till exempel jobbar extra och har förlorat sin lön på grund av brottet. I första hand är det gärningspersonen som ska betala skadestånd till den som utsattes för brottet. Skadeståndet bestäms av domstolen under rättegången. 25

26 Om gärningspersonen inte kan betala skadeståndet eller är okänd kan man få ersättning från sitt försäkringsbolag. I vissa fall kan man få brottsskadeersättning från staten om det inte går att få skadestånd eller ersättning från försäkringsbolaget. Exakt hur man kräver ekonomisk ersättning kan vara lite krångligt. Både målsägandebiträdet och brottsofferjouren kan hjälpa till med detta. Avslutande information om viktiga rättigheter Det kan vara svårt att gå igenom en rättsprocess med polisutredning och rättegång, men med rätt stöd så klarar man det! Brottsofferjouren kan vara ett bra stöd både för den som utsattes för brottet och för kompisar och familjen. 26

27 Informera Avslutning Syfte: Att passet avslutas gemensamt och att varje deltagare får med sig ett kontaktkort. För att vi ska kunna lära oss av deltagarna ska alla fylla i en utvärdering efter att passet avslutats. Tänk på: Att inte försöka summera vad vi har kommit fram till under passet eller vad vi har lärt oss det kan vara olika för olika deltagare. Syftet med passet är inte att nå konsensus. Material: Kontaktkort till den lokala stödverksamheten. Utvärderingar och extra pennor. Utbildade informatörer inom Skyddsnät gör utvärderingar på passen. Information om kontaktkort Innan vi slutar vill vi dela ut kontaktkort till er. Här finns kontaktuppgifter till brottsofferjouren, ni hittar också adressen till en hemsida med mer information. På korten står också tre viktiga rättigheter som ni alla har. Ni kommer alla att få varsitt kort, spara gärna det så att ni kan tipsa andra om var de kan få stöd om någon ni känner blir utsatt för ett brott. (Dela ut kontaktkorten till alla deltagare, lämna också några extra till läraren) Innan vi slutar vill vi göra en kort utvärdering för att vi ska kunna lära oss mer av er. Ni behöver inte skriva era namn på utvärderingarna. När ni är färdiga får ni gå. Tack för att vi fick komma hit idag och träffa er! (Dela ut utvärderingen och ge dem en stund för att fylla i denna. Samla in dem.) Lokala kontaktuppgifter

28 28

29

30 Pass 2 Tid: 60 minuter Introduktion Hej! Varför är vi här? Namnrunda Barnkonventionen Att säga pass Rädda Barnen och brottsofferjouren Två viktiga saker 30 Oavslutade meningar Filmen om Adam (En vanlig dag) Adam om föräldrarna och - om att polisanmäla Om att vittna Sant eller falskt om viktiga rättigheter Om stöd Avslutning = Informera = Övning 30

31 Informera Introduktion Syfte: Att deltagarna ska få veta vad Skyddsnät är, säga sina namn samt få veta mer om passets innehåll. Tänk på: Att skriva upp Prata på en allmän nivå och Fritt från kränkningar på tavlan och låt det stå kvar under passet. Att ni båda är delaktiga redan i början av passet, dela gärna upp introduktionen mellan er. Eftersom det är andra gången ni träffar gruppen kan ni höra med gruppen vad de kommer ihåg genom att ställa frågor, men tänk på att ändå noga gå igenom innehållet i introduktionen eftersom det kan finnas deltagare som inte var med på pass 1. Material: Penna till tavlan och talarpinne. Presentation av Skyddsnät och passet Hej! Vi heter XXX och XXX och vi kommer från ett projekt som heter Skyddsnät. Vi var här för ett tag sedan och träffade många av er. När vi var hos er sist pratade vi om att bli utsatt för brott och vad det kan innebära. Idag ska vi vara här hos er under en timme för att prata om att polisanmäla brott och om att vittna. Det kommer vi att göra genom att ni får göra övningar. Vi kommer också att berätta om några saker som vi tror är viktiga för alla er att känna till eftersom alla kan känna någon som har blivit utsatt för ett brott. Namnrunda alla deltagare får säga sitt namn Nu ska vi göra en namnrunda där alla får säga sitt namn. Vi kommer att använda en penna som vi skickar runt och den kallar vi för en talarpinne. När en person håller i talarpinnen är det bara den personen som har ordet och ingen annan får avbryta. När du får talarpinnen säger du ditt namn och skickar den vidare till personen bredvid. Det kan hända att vi kommer att använda oss av den här talarpinnen senare också. (Genomför namnrunda) Skyddsnät, som vi kommer ifrån, är ett projekt som startades för att det finns någonting som heter Barnkonventionen. 31

32 ? 1. 2.? Fråga: Har ni hört talas om Barnkonventionen? Barnkonventionen innehåller rättigheter för alla personer som är under 18 år, barn och unga. Nästan alla världens länder har lovat att följa Barnkonventionen. Sverige har gjort det. En rättighet i Barnkonventionen är att varje ung person har rätt att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. Men samtidigt som det är en rättighet vet vi att det inte ser ut så i verkligheten. Därför vill Skyddsnät vara ute och prata just om att utsättas för brott. Som vi sa tidigare kommer ni att få göra övningar som handlar om brott på olika sätt. Det är alltid okej att säga pass i en övning, om man inte vet eller inte vill svara. Er lärare och vi kommer inte att delta i övningarna. Det här är ingen vanlig lektion och vi är inte lärare, vi kommer inte att kolla av vad ni har lärt er efteråt. Vi är inte heller från polisen. Skyddsnät drivs av två organisationer: Rädda Barnen och brottsofferjouren. Rädda Barnen jobbar med rättigheter och brottsofferjouren ger stöd till personer som utsatts för brott. Det stödet kan se lite olika ut och vi kommer berätta mer om det senare. Brottsofferjouren kallas också för BOJ. Två viktiga saker Innan vi börjar är det två viktiga saker som vi vill att alla ska tänka på under den här timmen. Prata på en allmän nivå (Skriv upp på tavlan) Det första är att vi idag ska prata om saker på en allmän nivå och inte om våra egna erfarenheter. Om vi till exempel diskuterar att bli rånad, pratar vi allmänt om att utsättas för ett rån och vi vill inte att någon av er ska berätta om ifall ni har varit med om att bli utsatt för ett rån. Förstår ni vad det betyder? Eftersom vi pratar på en allmän nivå nämner vi heller inga namn, varken i rummet eller utanför. Till exempel berättar vi inte; Jag vet att Anna var med om ett rån. Att vi inte nämner några namn kan vara ett sätt att komma ihåg vad som menas med en allmän nivå. Om någon har egna erfarenheter eller känner någon som har erfarenheter av brott så får ni väldigt gärna prata med oss efteråt för vi kommer att stanna kvar en stund. Vi kommer också att dela ut våra kontaktkort i slutet av timmen, där finns det kontaktuppgifter till brottsofferjouren. Det går alltid att kontakta brottsofferjouren för att få prata med någon eller om ni undrar över något. Fritt från kränkningar (Skriv upp på tavlan) Den andra viktiga saken är att det under passet ska vara fritt från kränkningar. Fråga: Vad är en kränkning? En kränkning är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Man kan bli kränkt av både barn och vuxna. OBS! Ersätt BOJ ifall stödet är något annat på din ort. 32

33 ? Fråga: Vet ni vilka olika typer av kränkningar som finns? Psykisk kränkning: Det innebär att någon gör något som ibland kan vara svårt att sätta ord på, till exempel: blickar, miner, suckar, skrattar eller undviker. Verbal kränkning: Det innebär att någon använder sin röst, till exempel: säger taskiga ord, skitsnack, rykten och skvaller. Fysisk kränkning: Det innebär att någon använder sin kropp, till exempel: tafsningar, slag, sparkar och knuffar. Det är viktigt att vi tänker på att det ska vara fritt från kränkningar under den här timmen. 33

34 Oavslutade meningar Syfte: Att deltagarna ska få göra en lek och bli avslappnade, innan vi börjar med övningar och information. Tänk på: Att berätta för deltagarna att de alltid kan säga pass. Om det är en mindre grupp kan ni göra två oavslutade meningar/person. Att uppmuntra deltagarna att sätta sig på en annan plats när de sätter sig igen. Övning Material: - Beskrivning av övningen Oavslutade meningar, se metodboken kapitel 9. Instruktion till deltagarna Ställ er upp i en ring. Vi ska nu göra en lek för att vi ska få energi. Leken heter oavslutade meningar och den går ut på att jag kommer att läsa upp en kort mening för er som ni får avsluta hur ni vill. Om ni inte kommer på något kan ni säga pass. (Visa på din informatörspartner hur det kommer att gå till) Oavslutade meningar Reklam kan vara Dansa är Skolan är Luftballonger är Vintern är Ibland vill jag Grön är Internet är En kompis kan vara Att flyga är Musik kan Styrketräna är En hatt är På sommaren kan man Många människor kan Citron är Att läsa böcker En mobil kan Det är gott att I skogen kan man... Fåglar kan Glass är Tidningar kan vara Att åka skidor är Röd är Med fötterna kan man En resa kan vara Havet är En hund kan Bada är På vintern kan man En bok är 34

35 Övning Filmen om Adam (ur En vanlig dag ) Deltagarna får se filmen om Adam, och filmen följs sedan upp genom olika övningar. Adam om föräldrarna Syfte: Att deltagarna reflekterar över hur det kan vara att välja om man ska berätta om en brottshändelse för en vuxen samt vad vuxna kan göra i situationen. Tänk på: Att det viktiga är reflektionen, det finns inga fel svar så länge man inte kränker någon annan. Att om deltagare ställer mer ingående frågor om scenariot så ska du lämna det upp till dem själv att avgöra vad de tror, svara därför inte på frågor som är mer ingående än filmen. Upprepa gärna förslagen när ni läst dem för deltagarna. En vanlig dag beställs genom Material: Filmen En vanlig dag. Beskrivning av övningen Fyra hörn, se metodboken kapitel 9. Instruktion till deltagarna Ni ska nu få se en film som handlar om Adam. Sedan ska vi göra några övningar som handlar om filmen. Filmen är tyvärr mörk på vissa ställen, om ni inte förstår vad som händer i den får ni fråga efteråt. (Visa filmen) 35