Fysisk aktivitet på recept

Transkript

1 Fysisk aktivitet på recept - patientens väg till aktivitet En explorativ studie i Klippans kommun Charlotte Ekdahl och Eva Holmström Avd för sjukgymnastik, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten

2 Innehållsförteckning Direktiv till studien 3 Projektsamverkan 3 Bakgrund 4 Klippans kommun invånare och välfärd 4 Folkhälsoarbete i Klippans kommun 4 Hälsa och fysisk aktivitet 4 Fysisk aktivitet på recept (FaR) 4 Förutsättningar för FaR i Klippans kommun 5 Syftet 5 Uppläggning av studien 6 Design 6 Deltagare och genomförande 6 Utvärderingsinstrument 6 Referensvärden 8 Statistisk bearbetning 8 Resultat 9 Före start av fysisk aktivitet 9 Deltagande, ålder, kön och fysisk aktivitet under hela uppföljningsperioden 14 Uppföljning efter 3 månader 16 Uppföljning efter 6 månader 21 Uppföljning efter 12 månader 25 Diskussion 31 Framtida rekommendationer 33 Sammanfattning 34 Referenser 36

3 Direktiv till studien Primärvården i Skåne, Vårdcentralen i Klippan samt Kultur och Fritidsförvaltningen i Klippans kommun ansökte 2005 om bidrag från Distriktsnämnden för Nordvästra Skånes Sjukvårdsdistrikt för att genomföra projektet Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Klippans kommun 1. Det hade redan under 2004 inom ramen för kommunens folkhälsoarbete växt fram idéer om ett lokalt FaR-projekt. Resultat från rapporten Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 2004 (1), visade höga ohälsotal för Klippans kommun. I Folkhälsoinstitutets handlingsplan för att främja hälsa, inklusive förebygga övervikt, påtalas vikten av att arbeta långsiktigt och förebyggande. Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har beskrivit 79 förslag till insatser för att öka förutsättningarna för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med syftet att uppnå en bättre hälsa hos befolkningen (2). Syftet med FaR-projektet i Klippans kommun var att på längre sikt minska sjukskrivningar samt att förebygga framtida ohälsa. Genom FaR-aktiviteterna i kommunen skulle invånarna få hjälp att förbättra sin hälsa, livsstil och livskvalitet. En ny modell för genomförande av FaR-aktiviteter skulle prövas. Modellen skulle underlätta patientens väg från receptförskrivning till aktiverad patient (3). Ett förslag till en mer omfattande projektplan presenterades initialt av företrädare för Lunds universitet och lades fram för projektgruppen. Denna plan reducerades avsevärt inför starten av projektet, då det ansågs att planen var alltför omfattande. Syftet var ursprungligen att följa en större grupp personer (ca 500 personer) över tid. Ganska snart stod det klart att gruppen inte skulle bli så stor (<100 personer). Detta medförde att syftet med studien fick begränsas avsevärt och att projektet antog en mer explorativ utformning. Projektsamverkan Denna studie är ett samarbetsprojekt mellan Klippans kommun (Kultur- och fritidsförvaltning), Klippans vårdcentral (Region Skåne), privata vårdgivare som under projekttiden övergick till Capio Citykliniken, Apoteket och Avdelningen för Sjukgymnastik, Lunds universitet. Företagshälsovårdsenheten Feelgood valde att genomföra ett eget koncept och medverkade därför inte i projektet. Projektgruppens sammansättning: Charlotte Ekdahl, professor och Eva Holmström, universitetslektor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Avd för sjukgymnastik, Lunds universitet Ann-Margret Ringnér och Börje Norén, Kultur och Fritidsförvaltningen, Klippans kommun Följande referenspersoner bidrog även med synpunkter före start: Anna Berg, leg. sjukgymnast, Primärvården, Klippan Johan Lidmark, hälso- och sjukvårdsstrateg, Distriktsnämndens kansli, Nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. 1 Godkännande har medgivits av Folkhälsoinstitutet (Peter Lamming ) att använda begreppet FaR. 3

4 Bakgrund Klippans kommun invånare och välfärd Klippan är en kommun med drygt invånare och de största orterna är Klippan respektive Ljungbyhed. Jämfört med såväl Region Skåne som hela riket har kommunen en procentuellt högre andel förvärvsarbetande män inom: jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske, tillverkning, utvinning, byggindustri, handel och kommunikation. Kvinnorna har i stort samma förvärvsmönster som regionen i övrigt (4). Kommunen har ett högre ohälsotal för såväl kvinnor som män både jämfört med Skåne och jämfört med hela riket (5). Folkhälsoarbete i Klippans kommun Klippans kommun har angivit som syfte och mål på längre sikt att minska sjukskrivningar samt förebygga ohälsa och har därför tagit initiativ till att införa FaR-verksamhet i kommunen. Genom denna aktivitet ska patienter få hjälp att förbättra sin livsstil och påverka sin livskvalitet 2. Hälsa och fysisk aktivitet Hälsa är ett mångfacetterat begrepp, som inte enbart kan definieras som frånvaro av sjukdom, utan som också inkluderar såväl fysiska som psykiska och sociala aspekter. Den samhällsekonomiska kostnaden för ohälsan i Sverige är stor och ger upphov till kostnader i form av produktionsbortfall, förtidspension och sjukpenning. Preventiva insatser är ett sätt att försöka minska dessa kostnader för samhället. Prevention kommer från det engelska ordet prevent, som betyder hindra, förebygga, således att förhindra att sjukdom uppkommer. Begreppet hälsopromotion bygger på den engelska termen promote, dvs främja hälsa. Att främja hälsa innebär att stödja mekanismer som leder till hälsa, som underhåller hälsa och förbättrar hälsa. WHO (6) beskriver hälsofrämjande som en process som gör det möjligt för människor att själva ha kontroll över och kunna förbättra hälsa och välbefinnande. Denna studie bygger på övertygelsen att människor har förmåga att själva påverka sin hälsa. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning (7). Under de senaste 20 åren har kunskapen ökat om att fysisk aktivitet och rörelse är förknippat med hälsovinster. Enligt dagens rekommendationer bör alla individer, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig som till exempel en rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. (8) Fysisk aktivitet på recept (FaR) FaR innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på samma sätt som man ordinerar ett läkemedel, d.v.s. man tar upp sjukhistoria, skriver ut ett recept och följer upp resultatet av ordinationen. FaR kan användas både i förebyggande och behandlande syfte. Fysisk aktivitet på recept kan vara ett komplement till 2 Ur: Ansökan till Distriktsnämnden för Nv. Skånes sjukvårdsdistrikt om bidrag till projekt gällande Fysisk aktivitet på Recept i Klippans Kommun. Klippans Kommun och Primärvården i Skåne, Vårdcentralen i Klippan

5 behandling med läkemedel eller ordineras i stället för läkemedel. Endast legitimerad personal inom hälso- och sjukvården som har utbildning/tjänst får skriva ut recept enligt FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) (9). En patient som ordinerats fysisk aktivitet kan behöva vägledning för att hitta lämplig fysisk aktivitet och för att kunna genomföra den. Förutsättningar för FaR i Klippans kommun Redan innan projektet startade fanns det i Klippan en organiserad verksamhet med fysiska aktiviteter inom ramen för olika föreningar och kommunala och privata aktörer. Utöver dessa bedömdes det att man behövde starta nya s.k. FaRgrupper. Vid projektstarten fanns 8 utbildade aktivitetsledare i kommunen. I kommunen fanns även två utbildade rökavvänjare och tillgång till kompetens på en alkoholmottagning att bistå med kompletterande information vid gruppträffar om fysisk aktivitet, stress och livsstilsfaktorer. Enligt planen för Klippans kommun skedde utbildning och information enligt följande: Utbildning för receptförskrivare Utbildning i Det motiverande samtalet för dem som saknade denna utbildning eller likvärdig utbildning Aktivitetsledarna utbildades genom Skåneidrotten Nätverksträffar/utbildning för aktivitetsledarna En informationsbroschyr trycktes upp Denna omfattade allmän information om FaR samt vart patienten skulle vända sig, öppettider olika aktiviteter osv. Syfte Syftet med föreliggande projekt var att studera om en intervention enligt FaRkonceptet kan minska ohälsa, och förbättra hälsorelaterad livskvalitet hos personer som söker primärvården eller privata vårdgivare i Klippans kommun för olika besvär och symtom som kan relateras till aktuell livsstil framförallt med hänsyn till fysisk aktivitet. 5

6 Uppläggning av studien Design Projektet var upplagt som en interventionsstudie med mätningar före och efter genomförande av fysisk aktivitet med uppföljningar vid 3, 6 och 12 månader efter interventionens start. Studien har en deskriptiv och explorativ ansats för att testa modellen för FaR koncept i Klippans kommun. Deltagare och genomförande Målgruppen utgörs av alla kommuninvånare i åldern 18 år och däröver och som söker vård inom primärvården eller hos privata vårdgivare och som har/riskerar att drabbas av besvär och/eller symtom som kan relateras till aktuell livsstil, framförallt med hänsyn till fysisk aktivitet Genomförande Patienter som ordinerats fysisk aktivitet av sjukvårdspersonal hos offentliga och privata vårdgivare uppmanades att gå med sitt recept till Apoteket. Där bokades tid för besök på Friskoteket. Personal på Friskoteket hämtade därefter recepten samt fick tidbokningarna. Patienterna besökte sedan Friskoteket på avtalad tid. Friskotekets lokaler är placerade i Klippans bibliotek. På Friskoteket var en friskvårdskonsulent och en sjukgymnast verksamma. Dessa personer var särskilt utbildade i att genomföra motiverande samtal. Vid mötet på Friskoteket fördes ett samtal med patienten i avsikt att finna lämplig fysisk aktivitet med hänsyn till symtom och besvär och även till vad som kändes meningsfullt för patienten. Personerna med FaR-recept gick igenom följande procedur på Friskoteket: 1. Ett motiverande samtal 2. Val av aktiviteter utifrån deltagarens förutsättningar, där följande aktiviteter fanns att tillgå: promenader, motionsgymnastik, vattengymnastik, stavgång, QiGong (övergick till Slow Motion under projekttiden), Line dance (fanns men användes ej), styrketräning. 3. Gruppträffar med information om träning och stress. Interventionen ansågs vara helt genomförd när projektdeltagarna medverkat i det motiverande samtalet, deltagit i motionsaktiviteter minimum 2 ggr/vecka under 3 månader och deltagit i gruppträffar. Receptet har gällt för en aktivitet som deltagaren varit med om att välja. Projektet subventionerade viss del av träningen. Styrketräning kunde genomföras flera ggr/v utan extra kostnad. Deltagarna kunde få utskrivet FaR-recept maximalt 2x3 månader, därutöver var det tänkt att personerna själva skulle fortsätta i föreningarnas ordinarie aktiviteter. 6

7 Utvärderingsinstrument Frågeformulär Frågorna i formuläret avsåg variablerna: ålder, kön, civilstånd, arbetsförhållanden, yrkesutbildning/sysselsättning, längd, vikt, födelseort, utbildning, tobakskonsumtion. Här var svaren i huvudsak bundna. I formuläret fanns också två öppna frågor om motivationsfaktorer. Deltagarna skulle med fri text ange faktorer som motiverar till att förändra livssituationen respektive faktorer som hindrar förändring av livssituationen. SF-36 Vid inskrivningstillfället samt vid uppföljningarna 3, 6 och 12 månader efter start av interventionen fyllde deltagarna i frågeformuläret SF-36 (Short Form) Swedish Acute version 1.0. (10) Det är ett amerikanskt frågeformulär som mäter personers livskvalitet relaterad till hälsostatus, upplevd under de senaste 7 dagarna. Det innehåller viktiga aspekter som berör såväl fysiskt, socialt, psykologiskt som arbetsrelaterat välbefinnande. Det finns en välvaliderad svensk översättning och svenska normdata finns tillgängliga (10). SF-36 består av åtta delskalor enligt följande (de amerikanska förkortningarna för respektive skala anges först): 1) PF = Fysisk funktion 2) RP= Rollfunktion - fysisk 3) BP= Smärta 4) GH= Allmän hälsa 5) VT= Vitalitet 6) SF= Social funktion 7) RE= Rollfunktion - emotionell 8) MH= Psykiskt välbefinnande Delskalan Fysisk funktion avser att mäta fysiska begränsningar. Rollfunktion emotionell avser att mäta känslomässiga begränsningar. För var och en av de åtta delskalorna beräknas ett index som kan resultera i ett poängtal från 0 till 100. Sämsta värde är 0 och bästa värde är 100. Ett lågt värde på rollfunktion emotionell tolkas som att man har svårigheter med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av känslomässiga problem. Ett lågt värde på rollfunktion fysisk tolkas som att man har problem med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av fysisk ohälsa. Ett lågt värde på vitalitet tolkas som att man känner sig trött och utsliten hela tiden (11). Formuläret tar ca 5-8 min att fylla i och frågorna anses lätta att förstå och fylla i. Formuläret är generiskt dvs det går att använda till alla grupper och är inte avsett för någon specifik patientdiagnos. En speciell poängberäkningsmanual finns för databearbetningen. Formuläret har visat god tillförlitlighet i metodstudier och är ett väl etablerat instrument. 7

8 Referensvärden De värden som erhölls från Klippangruppen jämfördes avseende kön och ålder med motsvarande svenska referensvärden avseende SF-36 som publicerats i manualen SF-36, Hälsoenkät, Manual och tolkningsguide Göteborg, 2002 av Sullivan et al. (10). Tillstånd har inhämtats. I fortsättningen av denna rapport benämns dessa värden referensvärden eller förväntade värden. Statistisk bearbetning Den statistiska bearbetningen genomfördes i samarbete med statistiker Vibeke Horstman vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet. Beräkningar har gjorts med hjälp av statistikprogrammet SPSS (version 15,0). Icke parametriska metoder har använts angående analyser av signifikanta skillnader mellan grupper och över tid. Den statistiska signifikansnivån sattes till p<0,05. 8

9 Antal Resultat Före start av fysisk aktivitet Demografiska karaktäristika I denna del beskrivs vad som karaktäriserade Klippangruppen vid inskrivningen på Friskoteket och i studien. Därefter redovisas motsvarande vid 3, 6 respektive 12 månader efter studiens start. Totalt skrevs FaR- recept ut till 80 personer under en 2-årsperiod.Av dessa kom 74 personer att ingå i studien, 46 kvinnor (62%) och 28 män (38%), se fig.1. Av dessa var 64 st (86,5%) svenskar och 10 st (13,5%) av annan nationalitet. Medelåldern för gruppen var 49,1 år (sd=12,8, min-max värde = år). kvinna man ålder ålder Figur 1. Antal kvinnor och män i Klippangruppen fördelat på olika åldersgrupper. Av de totalt 80 FaR recept som skrevs ut kom: 33st från sjukgymnaster, 25st från läkare, 9st från sjuksköterskor, 6st från kuratorer och 7st från övriga. Av de 74 personer som fått FaR recept och gått in i studien var en stor majoritet (72%) icke-rökare vid inskrivningen. Ungefär två tredjedelar hade utbildning från grund- och gymnasienivå samt en tredjedel hade eftergymnasial utbildning. Mer än hälften var gifta eller sammanboende med eller utan barn. Cirka en tredjedel arbetade hel/deltid eller studerade medan drygt 50% var sjukskrivna eller förtidspensionärer. Av den totala gruppen var 7 % pensionärer och 5% arbetslösa. Se vidare i tabell 1 för beskrivning av gruppen vid start av studien. 9

10 Tabell 1. Demografiska karaktäristika för Klippangruppen. Antal Procent Kommentarer Antal FaR recept 80 Inskrivning Antal personer till start 74 Kön Kvinnor Män Ålder (år) Hela gruppen m= 49,1 sd=12,8 min-max Nationalitet Svensk Annan Civilstånd Gift/sambo med barn svar saknas Gift/sambo utan barn Singel med barn 4 6 Singel utan barn Utbildning Grundskola/gymnasium svar saknas Eftergymnasial utbildning Arbete Heltidsarbete svar saknas Studerande 2 3 Arbetslös 4 6 Sjukskrivning Förtidspension Pension 5 7 Livskvalitet Livskvalitet (SF-36) vid start Klippangruppen uppvisade vid inskrivning signifikant (p< 0.001) lägre värden för alla delskalor av SF-36 jämfört med referensvärden dvs de uppvisade en lägre hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 värden för de olika delskalorna redovisas i tabell 2 och illustreras som profil i figur 2. 10

11 Tabell 2. Medelvärde, standarddeviation och min-max värden för de olika delskalorna som ingår i SF-36. Antal deltagare till start i Klippangruppen var 74 st, 46 kvinnor och 28 män. Grupp K = Klippangruppen, Ref = Referensvärden. Klippan gruppen m sd minmax Referensgrupp m sd minmax PF Fysisk funktion RP Rollfunktion-fysisk 72,0 21, ,7 7,3 63,5-95,7 45,6 40, ,1 8,0 53,1-92,7 BP Smärta 52,0 30, ,3 4,8 66,0-84,6 GH Allmän hälsa 47,8 25, ,8 5,0 64,9-83,8 VT Vitalitet 37,9 26, ,3 2,2 60,9-73,6 SF Social funktion RE Rollfunktion emotionell MH Psykiskt välbefinnande 62,9 28, ,0 1,7 82,5-93,1 50,2 42, ,0 3,8 67,9-90,3 57,4 25, ,7 1,4 78,9-83,6 11

12 Figur 2. SF-36, samtliga delskalor, vid inskrivning av personer i Klippangruppen (n=74) i jämförelse med referensvärden (förväntade värden). Kommentarer från deltagarna vid inskrivning Motiv till förändring I det följande anges deltagarnas uppgivna motiv till att förändra livssituationen grupperat under huvudrubrikerna: hälsa/livsstil och ohälsa/symtom: Hälsa/ livsstil Må bättre Svårt att hitta snygga kläder. Vill känna mig som andra. Vill kunna röra på mig utan att hålla på att dö på kuppen. Att jag skall må bättre, Bli piggare, Gå ner i vikt Vädret, Pigg, styra själv Må bättre, Klara av jobbet, Bli bättre av träning Må bättre, en hjälp ut i arbetslivet Att jag ska må bra, frisk, att kunna arbeta heltid Försöker att tänka framåt och positivt om man ser till hur jag hade det Mina barn och barnbarn, familj Att få leva ett så friskt liv som möjligt i övrigt med bra mat motion positivt tänkande frisk luft, stressfritt 12

13 Ohälsa/symtom Förhoppningen om att kunna må lite bättre Ha lite mindre ont Tröttheten, Snarkningar, Sömnen Har diabetes,. diabetesen försvinner om jag går ner i vikt vill må bättre också Att träna så jag slipper värk i knäna och ta tabletter Träna gå ner mer i vikt för att minska smärta i knä och rygg Nödvändigt att styrka mina muskler Läkarens ordination och en andra chans här i livet.. Jag har ont i ryggen när jag har jobbat och jag mår allmänt dåligt Vill bli frisk och återställd efter en tid som utbränd. Vill vara lycklig och glad och ha mer energi Bli starkare i ben fötter o knä och att ej ha ont Mitt långvariga smärtproblem med axeln Att bli fri från detta. Återgång till arbete, fungera i såväl vardags- som yrkesliv, fortsätta ha ett aktivt liv utan begränsningar Hoppas att bli frisk Inget, det är min läkare som tycker att jag ska ändra min livssituation Att jag ska operera ryggen till hösten Jag fick en hjärnblödning...rädd att jag skall bli sjuk en gång till Jag vill bli av med min bukfetma och på så vis bli mer rörlig och ett bättre socialt liv genom att träna och minska i vikt och på så vis få bättre självförtroende Att jag blir frisk och att jag kan leva ett normalt liv Påbörjat sluta röka projekt. Viktökning. Ont i alla leder Försöka få ner mitt blodtryck, må bättre, orka mer, röra mig lättare Hinder för förändring I det följande anges deltagarnas olika redovisade hinder, fysiska/ psykiska respektive sociala/andra faktorer, för att förändra livssituationen vid inskrivning. Fysiska/ psykiska hinder Inget hindrar mig från att träna Gå ned i vikt handlar om att mentalt förbereda sig Jag är ganska lat och bekväm person Knäskada hindrar med. Tycker det är pinsamt och jobbigt att träna Motivation Värk Mycket nedsatt rörelseförmåga och smärtor i axlar Mår psykiskt dåligt, tröstäter, deprimerad Att det gör ont i knäna när jag går Rygg, kan inte träna så hårt. Bröstsmärtor vid rask gång. Har behov av att vila någon dag om jag har haft det för stressigt omkring mig. 13

14 Är spänd i rygg och nacke var dag och har ständig värk, trötthet, spänningshuvudvärk. Livskvaliteten blir lidande av detta Det tar på kraften Efter hjärtoperation orolig för att komma igång Vill veta mer om hjärta och hälsa Jag trampar på Jag är för trött för att fullfölja något även om jag vill Jag har en del kroppsliga hinder. Min hälsa, mår mycket dåligt psykiskt Ingen ork och dåligt humör Sociala/andra hinder Matintaget/matvanor, Okunskap, Tid Sötsuget (godis, kakor, chips) Man får inte tag på människor.. som håller i friskvården Körning, 2 stora barn plus 1 liten Att jag fortsätter i detta destruktiva ekorrhjulet Tiden räcker inte till Svårt att komma igång, en lite ensam varg, är i lite dålig form, ett bra tag sedan jag tränade Jag orkar inte riktigt att ta tag i egen träning Jag behöver få hjälp med bra rutiner och lämplig träning för rygg och axlar och möjlighet till träning Obefintlig självdisciplin, uppgivenhet och fantasilöshet I viss mån brist på ekonomi Brist på pengar Jag har inte haft lust till det pga att jag inte haft något personligt stöd. som sporrar riktigt Jag lägger all min tid på studierna och servar familjen Det blir ingen tid över för sig själv. Deltagande, ålder, kön och fysisk aktivitet under hela uppföljningsperioden Deltagande i projektet Till studiens start kom 74 personer. Vid uppföljningar efter 3, 6 respektive 12 månader kom följande antal: 41, 28 och 25 personer. Av dessa var 14 st samma personer vid alla fyra tillfällena (16 st var med 3 ggr, 20st var med 2ggr och 24 var med 1 gång). Följande tabell 3 visar Klippandeltagarnas kön och ålder vid de olika uppföljningstillfällena vid 3, 6 och 12 månader. 14

15 Tabell 3. Klippangruppens kön och ålder (m, sd, min-max) vid inskrivning och vid de tre uppföljningstillfällena. Inskrivning/ Uppföljning Antal Kvinnor/ Män Ålder (m) sd Min-Max Inskrivning 74 46/28 49,1 12, mån 41 27/14 50,1 12, mån 28 19/9 51,2 12, mån 25 19/6 53,8 11, Närvaro vid FaR aktiviteter i Klippan I tabell 4 presenteras Klippandeltagarnas närvaro vid de olika FaR aktiviteterna vid 3-, 6- respektive 12- månadersuppföljningarna. Tabell 4. Närvaro vid FaR aktiviteterna (medelvärde, standardavvikelse och min-max) vid de tre uppföljningstillfällena Uppföljning Antal ggr/v (m) sd min-max 3 mån 2,1 1, mån 1,8 1, mån 1,6 1,

16 Uppföljning efter 3 månader Vid uppföljning efter 3 månader var antalet deltagare =41. Fysisk aktivitet Vid uppföljningen 3 månader efter start deltog 41 personer. Det största antalet personer i gruppen deltog i FaR aktiviteter 1-2 ggr/vecka. Sex personer deltog inte alls. Tabell 5. Närvaro vid FaR aktiviteter, antal ggr/vecka (n=38, internt bortfall=3) Antal träningstillfällen Antal Procent /vecka personer , , , , , ,6 Totalt 38 Upplevelse av Klippans FaR-modell I nedanstående tabell 6 redovisas svar på hur deltagarna upplevt att gå med FaR recept till Apoteket i Klippan, träffen med Friskotekaren, omhändertagandet på Friskoteket och samtalet med Friskotekaren. 16

17 Tabell 6. Upplevelse av att gå med FaR-recept till Apoteket, träff med Friskotekaren, omhändertagandet vid Friskoteket samt samtalet med Friskotekaren. Hur har du upplevt... FaR-recept till Apotek Antal svar = 38 Internt bortfall = 3 Träff med Friskotekaren Antal svar =39 Internt bortfall=2 Omhändertagandet på Friskoteket Antal svar = 37 Internt bortfall = 4 Samtal med Friskotekaren Antal svar = 40 Internt bortfall = 1 Mycket Ganska Mindre Dåligt bra bra bra Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) 22 (58) 13 (34) 2 (5) 1 (3) 28 (71) 9 (23) 1 (3) 1(3) 28 (76) 9 ( 24) (70) 12 (30) - - Nästan alla (92%) av dem som kom till uppföljningen efter 3 månader upplevde det som mycket eller ganska bra att gå med FaR- receptet till Apoteket. Praktiskt taget alla som besvarade enkäten upplevde det positivt att träffa Friskotekaren. En majoritet (76%) upplevde omhändertagandet som mycket bra. I följande tabell 7 beskrivs hur Klippandeltagarna upplevde att träna enligt schema, sin aktivitetsgrupp och gruppträffarna om livsstil. Tabell 7. Hur har du upplevt att träna enligt det aktivitetsschema som Du har fått? Hur har du upplevt din aktivitetsgrupp? Hur har du upplevt gruppträffarna med diskussioner om hälsa och livsstil? Hur har du upplevt... Träna enl schema Antal svar = 37 Internt bortfall = 4 Din aktivitetsgrupp Antal svar = 22 Internt bortfall = 19 Gruppträffarna - livsstil Antal svar = 17 Internt bortfall = 24 Mycket Ganska Mindre Dåligt bra bra bra Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) 20 (54) 10 (27) 6 (16) 1 (3) 7 (32) 8 (36) 2 (9) 5 (23) 2 (12) 7 (41) 2 (12) 6 (35) 17

18 En majoritet av dem som besvarade formuläret upplevde att det var bra att träna enligt eget aktivitetsschema. När det gällde frågan om aktivitetsgrupp kunde konstateras ett stort internt bortfall, då 19 personer ej besvarade frågan. Sex av de 17 som besvarade frågan var inte nöjda med gruppträffarna. Här kunde också noteras ett mycket stort internt bortfall då 24 personer ej besvarade frågan. En stor andel av Klippangruppens deltagare (69%) svarade att de hittat en aktivitetsform som passade dem. Flera kände sig dock osäkra. I tabell 8 redovisas i vilken utsträckning deltagarna hittat en passande aktivitetsform. I tabell 9 redovisas deltagarnas förändringar av sin läkemedelskonsumtion. Fjorton av 39 angav att de inte använde läkemedel och 18 av 39 att de inte hade förändrat sin läkemedelskonsumtion. Tabell 8. Har du hittat en aktivitetsform som passar dig? (n=38, internt bortfall=3) Antal Procent Ja Nej 2 5 Vet ej Totalt 38 Tabell 9. Har du under aktivitetsperioden förändrat din läkemedelskonsumtion? (n=39, internt bortfall=2) Antal Procent Ökat 2 5 Minskat 5 13 Oförändrad Använder ej Totalt 39 Livskvalitet I tabell 10 redovisas hälsorelaterad livskvalitet för Klippangruppen vid uppföljning 3 månader efter start. Klippangruppens svar på de olika frågorna/delskalorna ligger klart under de svenska referensvärden som anges av Sullivan et al. Klippangruppens värden och referensvärden redovisas även som profiler i figur 3. 18

19 Tabell 10. SF-36 uppdelat för de olika delskalorna med antal, medelvärde, standardavvikelse och min-max värde (n=41) Delskala Antal m sd min-max PF Fysisk funktion 40 72,6 22,5 16,7-100 RP Rollfunktion-fysisk 38 59,7 42, BP Smärta 41 51,6 24, GH Allmän hälsa 40 53,3 21, VT Vitalitet 41 47,6 21, SF Social funktion 41 77,4 21,9 37,5-100 RE Rollfunktionemotionell 39 62,4 42, MH Psykiskt välbefinnande 41 65,4 22, Figur 3. Figuren visar de olika delskalorna för SF-36 för deltagare i Klippangruppen som var med vid uppföljning 3 månader efter start jämfört med samma personers värden vid inskrivning och referensvärden (förväntade värden). Resultaten visar förbättringar för den grupp som kom till uppföljning efter 3 månader jämfört med värden vid inskrivning för speciellt två delskalor av SF- 36: VT (vitalitet) (p=0.007) och SF (social funktion) (p=0.001). Flera signifikanta förbättringar kunde också konstateras för ytterligare tre delskalor: RP (rollfunktion-fysisk) (p=0,04), GH (global hälsa) (p=0,05), MH (psykiskt 19

20 välbefinnande) (p=0,04). De delskalor som inte påverkades signifikant var delskalorna PF (fysisk funktion) och BP (smärta). Stor spridning kring de olika delskalornas medelvärden kunde noteras. Deltagarnas kommentarer efter 3 månader Positiva Man känner sig alert, uthålligare & starkare Ökad kondition Har gått ner lite i vikt Mycket ny information första ggn med nya redskap Trevlig instruktör Sover bättre Mindre smärtor i rygg och axlar Ryggbesvären försvunnit Har blivit piggare än innan Känner mig mer rörlig Blivit piggare, mår bättre på alla sätt, sover bättre, känner mig starkare fys + psyk, äter säkert bättre, arbetar bättre Välbefinnandet har ökat Man känner sig duktig Kunnig personal Ej pekpinnar Att komma ut, speciellt skogspromenaderna Negativa Trött om kvällarna Ont i knäna Har inte gått ner som väntat, står stilla just nu men försöker vidare Osäker vid nya redskap Osäker vid ny miljö Mer smärta Blir även trött av styrketräning och jogging det tar tid från hemsysslor och en del sociala aktiviteter Ingen förändring av mitt blodtryck 20

21 Uppföljning efter 6 månader Vid uppföljning efter 6 månader var antalet deltagare = 28. Fysisk aktivitet Två tredjedelar av deltagarna rapporterade en aktivitetsfrekvens på 1-2 ggr per vecka (tabell 11). Tabell 11. Närvaro vid aktiviteter vid 6 månader (n=22, internt bortfall = 6) Antal ggr/v Antal personer Procent Totalt 22 Upplevelser av Klippans FaR-modell I följande tabell 12 beskrivs hur Klippandeltagarna upplevde att träna enligt schema, sin aktivitetsgrupp och gruppträffarna om livsstil. Sjutton av 22 svarande (77%) upplevde träning enligt schema som mycket eller ganska bra. Mer än hälften av gruppen avstod från att svara på frågorna om hur de upplevde sin aktivitetsgrupp respektive gruppträffarna med livsstil. En stor andel av Klippangruppens deltagare, 19 av 26 (73%) svarade att de hittat en aktivitetsform som passade dem, tabell 13. I tabell14 redovisas deltagarnas förändringar av sin läkemedelskonsumtion. De flesta, 20 av 23 svarande (87%), angav att de inte använde läkemedel eller att de inte hade förändrat sin läkemedelskonsumtion. Tabell 12. Hur har du upplevt att träna enligt det aktivitetsschema som Du har fått? Hur har du upplevt din aktivitetsgrupp? Hur har du upplevt gruppträffarna med diskussioner om hälsa och livsstil? Hur har du upplevt... Träna enl schema Antal svar = 22 Internt bortfall = 6 Din aktivitetsgrupp Antal svar = 13 Internt bortfall = 15 Gruppträffarna livsstil Antal svar =11 Internt bortfall = 17 Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) 6 (27) 11 (50) 3 (14) 2 (9) 2 (15) 6 (47) 3 (23) 2 (15) 4 (37) 3 (27) 2 (18) 2 (18) 21

22 Tabell 13. Har du hittat en aktivitetsform som passar dig? (n=26, internt bortfall= 2) Svarsalternativ Antal Procent Ja Nej 2 8 Vet ej 5 19 Totalt 26 Tabell 14. Har du under aktivitetsperioden förändrat din läkemedelskonsumtion? (n=23, internt bortfall = 5) Svarsalternativ Antal Procent Ökat 2 9 Minskat 1 4 Oförändrat Använder ej 8 35 Totalt 23 Även vid uppföljning 6 månader efter start uppgav de medverkande i Klippangruppen betydligt sämre hälsa avseende alla delskalorna jämfört med referensvärden. I tabell 15 redovisas värden för samtliga delskalor av SF-36 och i figur 4 illustreras profiler för hälsorelaterad livskvalitet för Klippangruppen och referensvärden. Tabell 15. Olika delskalor av SF-36 vid 6 månadersuppföljningen. n m sd min-max Delskala PF Fysisk funktion 27 73,2 22, RP Rollfunktion-fysisk 26 58,7 43, BP Smärta 28 55,4 27, GH Allmän hälsa 27 57,0 25, VT Vitalitet 27 52,0 22, SF Social funktion 28 71,0 25,2 12,5-100 RE Rollfunktion-emotionell 26 51,3 42, MH Psykiskt välbefinnande 26 59,

23 Figur 4. SF-36-profil inkluderande de olika delskalorna för Klippangruppen (n=28) vid uppföljning 6 månader efter start jämfört med värden vid inskrivning respektive referensvärden (förväntade värden). Inga signifikanta skillnader eller tendenser till förändringar kunde konstateras vid uppföljningen efter 6 månader. En stor spridning kring medelvärdena kunde även noteras vid denna uppföljning. Deltagarnas kommentarer efter 6 månader Positiva Jag försöker styrketräna 2ggr/v och simma 2ggr/v Lättare gått ner i vikt Ja det var bra för konditionen Mår bättre psykiskt, tycker det är roligt att träna Ej så ont i ryggen Jag är helt nöjd med Er verksamhet. Känner mig jätte bra efter men det är bara någon timme Bättre rörelseförmåga Ibland känns det lite ömt Nu kan jag gå utan att stanna, men har ont när jag har gått. Det känns mycket bra att prata ut om det man har. Det är bra att gå för då får man igång blodet Efter man tränat känner man sig nöjd och glad 23

24 Negativa Fick ont i knät vid vissa övningar Vikten har stått stilla i mån nu Mer smärta mindre rörlighet Tråkigt att träna själv går hellre på gruppträning Kan kännas tungt ibland. Dåligt med motivation Fått andra åkommor prövar andra träningsformer Ensam Orkar inte träna År helt slut efter en dags jobb Det är svårt att ta sig tid att träna när man inte är med i någon grupp, man blir inte färdig att komma iväg 24

25 Uppföljning efter 12 månader Vid uppföljning efter 12 månader var antalet deltagare = 25. I tabellerna redovisas svar på frågorna angående närvaro vid aktiviteter, aktivitetsform, förändring av läkemedelskonsumtion och regelbunden fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet Tabell 16. Närvaro vid aktiviteter vid 12 månader (n=19, internt bortfall=6) Antal ggr/vecka Antal Procent Totalt 19 Det stora flertalet som ingår i gruppen deltog 1-3 gånger/vecka. Dock uppger 6 personer att de inte deltagit alls, dessutom finns ett internt bortfall på 6 personer. Upplevelser av Klippans FaR-modell De allra flesta hade hittat en aktivitetsform som de var nöjda med. Tabell 17. Har du hittat en aktivitetsform som passar dig? (n=24, internt bortfall=1) Svarsalternativ Antal Procent Ja Nej 3 12 Vet ej 4 17 Totalt 24 25

26 Tabell 18. Har du under aktivitetsperioden förändrat din läkemedelskonsumtion? (n=24, internt bortfall=1) Antal Procent Ökat 3 13 Minskat 4 17 Oförändrat 9 37 Använder ej 8 33 Totalt 24 De allra flesta använde ej läkemedel eller hade en oförändrad konsumtion. Tabell 19. Har du fortsatt med någon regelbunden fysisk aktivitet? (n = 25) Antal Procent Ja Nej 6 24 Totalt 25 De flesta i gruppen (n=19) hade fortsatt med någon regelbunden form av fysisk aktivitet Livskvalitet I följande tabell, tabell 20, redovisas antal svar, medelvärden, standardavvikelse och min/max värden avseende de olika delskalorna i SF-36 Tabell 20. Uppföljning efter 12 månader med SF-36 (n=25, internt bortfall =1-5) Delskala Antal m sd min-max PF Fysisk funktion 23 68,3 26, RP Rollfunktion-fysisk 22 54,6 44, BP Smärta 24 60,1 25, GH Allmän hälsa 23 59,4 28, VT Vitalitet 23 55,4 28, SF Social funktion 24 74,5 27, RE Rollfunktion-emotionell 20 60,0 44, MH Psykiskt välbefinnande 24 67,9 23,2 26,

27 Medelvärdena för de olika delskalorna låg klart under de angivna svenska referensvärdena. Stor spridning kunde noteras för alla delskalor. I Fig 5 illustreras SF-36 värdena för dem som deltog vid uppföljningen 12 månader efter start i jämförelse med motsvarande värden vid inskrivning och referensvärden. Figur 5. SF-36-profil inkluderande de olika delskalorna för Klippangruppen (n=25) vid uppföljning 12 månader efter start jämfört med värden vid inskrivning respektive referensvärden (förväntade värden). Inga säkerställda förändringar eller tendenser för gruppen som deltog vid 12- månadersuppföljningen kunde noteras. Även här kunde konstateras en stor spridning kring medelvärden. Deltagarnas kommentarer vid uppföljning efter 12 månader Positiva Mer uthållighet. Går nu på gym 2ggr/v Samma Försöker att inte använda några läkemedel Fortsatt att gå. Pysslar i trädgården Vill komma igång efter op Slutat att röka Känner mig bättre när jag har cyklat Cyklar 6 km varje dag Mycket bra mår jag Gått mycket varje dag Ingen värk 27

28 Min kondition har ökat, blivit starkare Min onda höger axel börjar att bli frisk Styrketräning alternativt simning/bastning Långpromenader 2-3 ggr/v Jag kan bära och lyfta saker. Jui Juitsu, dans 3ggr/v Måste hålla igång med cykling, blir lätt stel i rygg och ben dagligen flera ggr/v även trädgårdsarbete och promenad Ja Tränar på friskvården 3ggr/v Jag tränar 1-2 ggr/v Bara lite grann, Jag kan inte träna som jag vill pga smärta Negativa Ont i benen Börjar få ont i ryggen igen. Tröttnar, mer grinig till humöret Blir så hemskt trött efteråt Vet ej varför det borde vara bättre efter så lång tid. Mår inte bättre Orkar mindre Jag har slutat träna t v pga hjärtbesvär Svårt att få tid till det Personer som var med vid alla fyra testtillfällen Antal personer som deltog vid alla 4 mättillfällen var =14. Det blev endast 14 personer (11 kvinnor och 3 män) med en medelålder på 53,3 år (sd= 14,0, min-max = år) som deltog vid alla fyra testtillfällena. Alla utom en person hade svensk nationalitet. Sex personer var ensamstående och 8 pers var gifta/sammanboende. Fyra arbetatade hel- eller deltid medan de övriga var sjukskrivna/förtidspens/pens/arbetslösa. I fig. 6 illustreras de olika delskalorna av SF-36 vid 12-månadersuppföljningen. 28

29 Figur 6. SF-36-profil inkluderande de olika delskalorna för de 14 personer i Klippangruppen, som deltog vid alla tillfällen (n=14) vid uppföljning 12 månader efter start jämfört med värden vid inskrivning respektive referensvärden. Inga signifikanta förändringar eller tendenser kunde noteras för denna grupp som deltog alla gånger. Kommentarer från gruppen som var med alla gånger I det följande anges motiv till respektive hinder för att förändra sin situation vid inskrivning: Motiv till förändring vid start Hälsa/Livsstil Må bättre, klara jobbet, vill vara frisk, må bra, bli starkare, ej ha ont, utveckla företaget, förbättra kondition, träning-må bra, gå ner i vikt, komma igång, slutat röka- gå ner i vikt, ej ha ont Ohälsa/Symtom Fått KOL, ont i ryggen, mår allmänt dåligt, Hinder för förändring vid start Fysiska/Psykiska hindervärk, svullna leder, svårt komma igång, svårt träna vidare, ryggbesvär, deprimerad, oro för att träna efter operation, ingen ork dåligt humör Sociala/Andra hinder Svårt komma till friskvård, bilkörning, barn, Upplevelser av interventionen vid de tre uppföljningarna: Positiva 3 mån: Orkar mer, sover bättre, mindre trött, mer ork, ökad kondition, 29

30 andra rörelser än vardagliga, inte så ont längre, bra att motionera, mer rörlig, känns bra, blivit starkare, bra att komma ut speciellt skogspromenader,oförändrat Positiva 6 mån: kan gå utan att stanna, men ont efteråt, bra när jag är igång, skall försöka igen, mår bra, starkare, att ha ett jobb, bra för konditionen, ej så ont i ryggen, jättebra efter träning. Positiva 12 mån: Jag måste hålla igång med cykling, kan bära och lyfta saker, mår mycket bra, mår inte sämre, bättre när jag cyklat, mer uthållighet, pysslar i trädgården. Negativa 3 mån: Ont vid ansträngning, ont i knäna, osäkerhet i ny miljö, nya redskap, svenska klimatet, inga, oförändrat. Negativa 6 mån: Inte kunnat gå så bra pga ont i knät, blir stressad av att inte hinna med. Negativa 12 mån: Orkar mindre, mår inte bättre, blir så trött efter, ont i ryggen igen, ont i benen. 30

31 Diskussion En stor andel av den svenska befolkningen är fysiskt inaktiva vilket kan leda till konsekvenser såväl för den enskilde individen som för samhället (12). Den genomförda undersökningen av fysisk aktivitet på recept (FaR-konceptet) i Klippans kommun kom att anta en mer beskrivande och explorativ design än vad som var planerat vid studiens start. Det största skälet till detta faktum var den låga tillströmningen av FaR-recept till Friskoteket. Många olika faktorer kan ha bidragit till detta utfall. Vi vet från andra studier att det kan vara svårt att få personer att börja motionera regelbundet. Ett stort bortfall är vanligt (13,15). Det kan hänga ihop med faktorer av så kallad intern karaktär såsom personliga förutsättningar, engagemang, motivation och vilja. Men det kan också hänga ihop med olika svårigheter av mera extern karaktär såsom utbud av aktiviteter, transporter, barn, sociala och familjära förutsättningar, ekonomi etc. Att träna i grupp kan bidra till en bra stödjande miljö för att uppnå regelbundenhet i sina aktiviteter. Personer med förskrivningsrätt av FaR-recept i Klippans kommun, dvs sjukvårdspersonal med legitimation, hade informerats om projektet och deltagit i förberedande diskussioner. Projektet var också väl förankrat inte minst inom Primärvården i Klippans kommun. På begäran från primärvårdens personal reducerades också antalet utvärderingsinstrument i studien. Trots att tiden förlängdes med ett år från den ursprungliga tidplanen kom endast 80 recept in till Friskoteket och sammanlagt kom endast 74 personer till start i projektet. Anledningen/anledningarna till detta faktum kan vi bara spekulera om. Informationen till remitterande personer inför starten av projektet kan givetvis ha varit för sparsam. Förankringen av förutsättningar, mål och strategier för inteventionen enligt FaR-konceptet hade troligen behövt vara ännu mer omfattande. Det kan också vara så att patienterna vid de olika mottagningarna enligt behandlande personal inte var lämpliga att remitteras till Friskoteket. Patienterna kan också ha informerats och uppmanats av läkare/sjukgymnast/sjuksköterska m fl att delta i FaRprojektet men inte velat delta. Tidsbrist hos behandlande personal kan också ha varit en bidragande faktor som ej undersökts i denna studie. Det är ändå anmärkningsvärt att så få recept förskrevs under en 2-årsperiod. Prevention av sjukdomar samt hälsopromotion och inte minst fysisk aktivitet på recept är angelägna aktiviteter inom den hälsoinriktade hälso- och sjukvården i Region Skåne. Betydligt fler kvinnor (62%) än män deltog i föreliggande FaR-studie. Flera andra studier bekräftar detta resultat (14-16). Medelåldern i studien var ca 50 år men med en stor spridning från 19 till 78 år. Det stora flertalet var medelålders personer, vilket överensstämmer med vad som finns rapporterat i en annan FaRstudie i Skåne (15). Till uppföljningar 3, 6 respektive 12 månader efter start kom 41, 28 respektive 25 personer. Det blev således ett stort bortfall i studien. Andra liknande studier har också visat stora bortfall (14, 15). De metoder som valdes för att utvärdera projektet kom att bestå av frågeformulär med bundna svarsalternativ angående 31

32 demografiska data och några frågor där möjligheter gavs att uttrycka sig kvalitativt angående vad man hade för motiv till att börja träna, barriärer till att starta nya aktiviteter mm. De senare har sammanfattats i rapporten under respektive testtillfälle. Man kan notera att anledningarna är många till att starta: för att förbättra/bevara sin hälsa/livsstil t ex må bra, klara jobbet, gå ner i vikt, minska stress. Men även för att reducera ohälsa/symtom såsom mindre ont, förbättra sömnen, reducera diabetessymtom, få ner blodtryck etc. Deltagarna angav också hinder för förändring. Här kunde noteras såväl fysiska som psykiska och sociala hinder. Även hinder av annan karaktär såsom organisation av friskvård, bilkörning och ekonomi nämndes som skäl. Ekonomiska skäl, betalningsvilja för fysisk aktivitet, har ytterligare belysts i andra studier där man funnit att ekonomi kan bidra tillsvårigheter att delta i interventioner enligt FaRkoncept (13, 16). När det gäller hälsorelaterad livskvalitet användes ett standardiserat generiskt (kan användas på alla olika grupper, inte bara specifika diagnoser) instrument benämnt SF-36 (10, 17). Detta instrument består av 8 delskalor. Man kan notera att vid inskrivningen låg för Klippangruppen alla värden på delskalorna klart signifikant lägre än motsvarande svenska referensvärden som publicerats av Sullivan et al.(10, 17). Detta är ett anmärkningsvärt fynd, som det finns anledning att utreda vidare. I första hand anses FaR-aktiviteter som lämplig träning för att förbättra ett hälsotillstånd och förebygga ohälsa. Man ställer sig frågan om de som de facto remitterades till Friskoteket i föreliggande studie representerade en grupp med så låg rapporterad hälsorelaterad livskvalitet att FaR-konceptet kanske inte var det optimala omhändertagandet. Kanske skulle dessa personer i större utsträckning behandlats och motiverats individuellt. Vid de olika uppföljningarna kunde noteras att Klippangruppen hela tiden låg klart under referensvärdena. Vissa positiva förändringar noterades vid 3 månader, då framförallt delskalorna vitalitet och social funktion pekade på en förbättring av livskvalitet. Bortfallet var så stort att det är svårt att dra några säkra slutsatser. Resultaten kan dock utgöra grund för hypoteser i kommande studier. Speciella analyser gjordes av resultaten för de 14 personer som deltog vid alla uppföljningstillfällen. Medelåldern för den gruppen var något högre (53,3 år) vid start jämfört med medelåldern för hela Klippangruppen. Andelen kvinnor var mycket stor. Endast fyra personer var yrkesarbetande. De flesta var sjukskrivna, förtidspensionerade, pensionerade eller arbetslösa vilket kan vara en förklaring till att de hade tid att engagera sig i träningen. Den genomförda analysen av SF-36, vid start jämfört med efter 12 månader, visade att alla värden för de olika delskalorna låg klart under motsvarande referensvärden såväl vid start som efter 12 månader. När man tittar på kommentarer från gruppen som var med vid alla fyra uppföljningarna, angående motiv till förändring respektive hinder för förändring, skiljer sig inte kommentarerna i någon större utsträckning jämfört med kommentarerna i hela Klippangruppen. Utbudet av olika FaR-aktiviteter i Klippans kommun var relativt stort. Deltagarna kunde välja emellan t ex styrketräning, motionsgymnastik, stavgång, promenader och QiGong. Studier har visat att patienter/personer som inte är helt inaktiva då de ordineras FaR och ordineras vardagsaktiviteter visar större 32

33 benägenhet att hålla fast vid den ordinerade fysiska aktiviteten vid senare uppföljningar (14). När det gäller närvaron vid de olika FaR-aktiviteterna visade det sig att de flesta tränade 1-2 ggr/vecka. Vid uppföljningen efter 3 månader rapporterade en stor andel att de upplevde det mycket eller ganska bra att gå med receptet till Apoteket och nästan alla upplevde det positivt att träffa Friskotekaren och omhändertagandet man fick där. Detta är viktig information att bygga vidare på. Man är van att gå med sitt vanliga recept till Apoteket. De allra flesta tyckte också att det var bra att träna enligt schema och att man hittat en träningsform som passade. Dock var man mer skeptisk till sin aktivitetsgrupp och gruppträffarna. Här var det en mycket hög andel som valde att inte svara på frågorna. När det gällde läkemedel så hade de flesta en oförändrad eller ingen läkemedelskonsumtion, vilket även stod sig framöver under studiens gång. Vid uppföljningen efter 6 månader var det bara 28 personer som deltog. Fortfarande tränade de flesta 1-2 ggr/vecka. De upplevde det positivt att träna enligt sitt schema och hade hittat sin aktivitetsform. Fortfarande var det många som valde att inte svara när det gällde synpunkter på aktivitetsgruppen och gruppträffarna. Det finns anledning att lite närmare ta reda på hur man bäst skall utforma aktivitetsgrupper och gruppträffar. Vid uppföljningen efter 12 månader skiljde sig inte svaren gällande träningsfrekvens, aktivitetsgrupper och gruppträffar nämnvärt jämfört med vid tidigare uppföljningstillfällen. Framtida rekommendationer Vidareutveckla en gemensam strategi för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med inriktning mot fysisk aktivitet, där aktörer inom kommunen, hälso- och sjukvården och idrottsrörelsen involveras. Bygg vidare på modellen Apotek och Friskotek för att vidareutveckla FaRkonceptet i Klippans kommun och utarbeta riktlinjer som stöd för bedömning vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Bygg vidare på det utbud av aktiviteter som finns i kommunal regi och inom idrottsrörelsen. Initiera försök med coaching, där deltagarna får mer individuellt stöd för att främja uthållighet och kontinuitet i den fysiska aktiviteten. Initiera studier, gärna av kvalitativ natur, för att utröna deltagarnas motiv till avhopp och förskrivarnas motiv till att förskriva FaR. Rekommendationerna grundar sig på resultat från föreliggande studie och erfarenheter och synpunkter som framkommit under projekttiden från personer som varit involverade i arbetet med projektet. 33

34 Sammanfattning En studie med explorativ ansats har genomförts i Klippans kommun med det ursprungliga syftet att studera om en intervention enligt FaR-konceptet kan minska ohälsa och förbättra hälsorelaterad livskvalitet hos personer som söker primärvården eller privata vårdgivare i Klippans kommun för olika besvär och symtom som kan relateras till aktuell livsstil framförallt med hänsyn till fysisk aktivitet. Deltagare som ordinerats fysisk aktivitet uppmanades att gå med sitt recept till Apoteket och fick en bokad tid på Friskoteket. Där omhändertogs deltagarna av en friskvårdskonsulent och en sjukgymnast. De senare var särkskilt utbildade i att genomföra motiverande samtal angående lämplig och meningsfull fysisk aktivitet med hänsyn till symtom och besvär. Interventionen med fysisk aktivitet utvärderades med mätningar vid start samt efter 3, 6 och 12 månader. Deltagarna i Klippangruppen fick fylla i enkäter angående upplevelser av att delta i projektet samt fylla i ett standardiserat frågeformulär, SF-36, som belyser hälsorelaterad livskvalitet. Interventionen kunde bestå av: promenader, motionsgymnastik, vattengymnastik, stavgång, linedance, styrketräning, QiGong etc. Projektet subventionerade viss del av träningen. Resultatet visade att 80 recept skrevs ut under projektperioden som varade i 2 år gällande inskrivning. Av de 80 personer som fått recept kom 74 till start. Totalt skrevs 33 recept ut av sjukgymnaster och 25 av läkare. En majoritet av deltagarna var kvinnor (62%) och medelåldern i hela gruppen var 49,1 år (minmax värde = år). Av de 74 deltagarna var 10 personer utlandsfödda. Vid uppföljningarna kom 41, 28 respektive 25 personer vid 3- respektive 6-, och 12- månadersuppföljningarna. Av de 74 deltagarna vid start var det bara 14 personer som deltog vid alla 3 uppföljningstillfällena. Av dem som kom till uppföljningarna angav de flesta att de tränat ca 1-2 ggr/v. Vid studiens start jämfördes deltagarnas värden avseende hälsorelaterad livskvalitet (SF-36) med motsvarande värden för en svensk referensgrupp. Det visade sig att Klippangruppens resultat låg klart (signifikant) lägre än motsvarande referensvärden, dvs de upplevde en klart sämre hälsorelaterad livskvalitet, avseende alla åtta delskalor som ingick i instrumentet. Vid de olika uppföljningarna kunde i stort sett samma profil för hälsorelaterad livskvalitet noteras. Dock kunde vid 3-månadersuppföljningen framförallt en signifikant förbättring gällande delskalorna social funktion och vitalitet noteras. Även de flesta andra delskalorna var signifikant förbättrade. För den lilla gruppen på 14 personer, som deltog vid alla uppföljningar, kunde inte någon signifikant förändring konstateras. De motiv till förändring av livssituation som kunde noteras vid inskrivningen på Friskoteket kunde delas in i två huvudgrupper: Hälsa/livsstil (må bättre, gå ner i vikt, klara jobbet, leva ett friskt liv) respektive Ohälsa/symtom (minska smärta, bli starkare, bli av med diabetes, minska blodtrycket). När det gällde hälsa/livsstil är motivet av mera förebyggande karaktär medan det vid ohälsa/symtom gäller att återfå en bra hälsa. När det gäller Hinder/barriärer för 34