En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping"

Transkript

1 En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping

2 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du ett särskilt ansvar för dina barns vanor och beteenden. Den viktigaste utgångspunkten är naturligtvis att du har en bra och nära relation till ditt barn. Men det är också viktigt att du som förälder kan samtala med ditt barn om deras åsikter och möta barnet med fakta och argument. Denna folder har sammanställts för att öka dina kunskaper om droger 1 och ge dig redskap att handla i tid. Studier visar att ungdomars attityd till droger har förändrats de senaste åren. Detta beror på en ökad tillgång till droger men också på att ungdomar genom media påverkas av drogliberala krafter. Alkoholdebuten sker ibland redan i årsåldern och vi vet genom forskning att barn som blir bjudna på alkohol hemma, dricker mer än de som har föräldrar med ett restriktivt förhållningssätt. Om du är orolig eller misstänker att ditt barn visar intresse för droger kan du få stöd från din kommun. I slutet av foldern finns telefonnummer dit du kan vända dig med dina frågor. Med vänliga hälsningar Gruppen för samverkan mot droger (SMD) Med droger avses tobak, alkohol, narkotika, dopningspreparat, läkemedel (icke medicinskt betingat bruk) inandning av gaser från kemiska preparat i berusningssyfte samt övriga medel som intas i berusningssyfte började kommunerna i Nordöstra Skåne samverka för att förstärka det drogförebyggande arbetet i en gemensam samverkansgrupp kallad SMD. Numera ingår följande kommuner: Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. 2

3 Som förälder har du ett särskilt ansvar Att ungdomar dricker är förmodligen ingen överraskning. Vägen till vuxenvärlden kantas av nyfikenhet och att testa nya upplevelser t ex uteliv och fester. Det kan innebära att ungdomar utsätts för faror. Risken för att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp, överfall och andra brott är mycket större vid alkoholpåverkan. Både för offer och förövare. De flesta ungdomar som provar narkotika för första gången gör det när de har druckit alkohol. Vi vet att tillgången till alkohol och narkotika är stor i våra kommuner och att de flesta barn kommer i kontakt med droger under sin tonårstid. Vår målsättning är att alla ska växa upp under trygga förhållanden och då behövs du som förälder. En god relation mellan dig och ditt barn är en förutsättning för en bra tonårsperiod. Hur får ungdomar tag på alkohol och andra droger? Undersökningar visar att föräldrars förhållningssätt till alkohol och tobak har stor betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper många föräldrar ut öl, vin eller annan alkohol till sina ungdomar. På senare år har den illegala alkoholförsäljningen ökat dramatiskt. Med ett telefonsamtal eller sms får ungdomar direktleverans till festen. Acceptera inte detta. Ta ställning till i vilken omfattning föräldrar eller andra positiva förebilder ska närvara vid era barns fester. Misstänker eller ser du illegal försäljning, ta kontakt med polisen. Tull och polis arbetar intensivt men är beroende av att få in tips från allmänheten för att sätta fast langarna. Även narkotika är lätt att få tag på, det visar den lokala drogvaneundersökningen. Försäljning sker ofta inomhus i lägenheter men kan också förekomma på gatan, på krogen eller i vissa fall vid skolan. Många finansierar sitt eget missbruk genom att sälja narkotika till andra. Försök ha en öppen dialog med ditt barn. 3

4 Vi vill ge dig några råd Prata med ditt barn och förklara varför du bryr dig Sätt tydliga gränser för vad du accepterar och inte accepterar Försök att ge mer beröm och mindre kritik det får ditt barn att växa Lyft de positiva aspekterna med att inte röka och dricka Bjud inte på alkohol hemma och köp inte ut Ta dig tid att utforska populära ungdomssidor på Internet, gärna tillsammans med ditt barn Lär känna ditt barns kompisars föräldrar och kom gärna överens om vilka regler som ska gälla Var tillsammans med ditt barn, gör roliga saker Tobak Nio av tio rökare börjar före 18 års ålder, en del när de bara är år. Ingen börjar röka p g a nikotinbehov. Att röka är en fråga om livsstil, att känna sig häftig. Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt med. Drogvaneundersökningen från 2009 (DVU) visar att debutåldern för rökning för pojkar ligger på drygt 12 år och för flickor på 13 år i Skånes kommuner. I Skåne uppger ca 30 procent av flickorna respektive 25 procent av pojkarna i åk nio att de röker. 3 Pojkar snusar fortfarande i större utsträckning än flickor. I DVU 2009 framkommer att andelen pojkar i åk nio som snusar uppgår till 17 procent. Motsvarande siffra för flickor är 3 procent. Vattenpipa är en aktuell trend hur farligt är det? En vanlig föreställning är att rökning av vattenpipa inte är lika skadligt som vanlig tobaksrökning. Denna föreställning är ogrundad. Många tror att röken blir mindre farlig eftersom den passerar genom vatten. Men precis som annan tobak innehåller vattenpipans rök nikotin och många toxiner (giftiga ämnen) som vi sedan tidigare vet orsakar lungcancer, hjärtsjukdomar och andra problem. Rökning av vattenpipa pågår ofta under en längre tid. En cigarett varar ungefär 5-7 minuter och under denna tid tar rökaren ungefär 8-12 bloss. En vattenpipa röks under ca minuter under vilken rökaren i genomsnitt tar bloss. Den som röker vattenpipa inandas alltså mer rök under ett tillfälle än vad en cigarettrökare gör. Röken upplevs mildare men är inte mindre skadlig än annan rök. 3 Uppgifterna är hämtade från lokala drogvaneunderökningen Kontakta drogförebyggande samordnare i din kommun för ytterligare information 4

5 Frågor och svar Är jag trovärdig om jag som förälder röker men förbjuder mitt barn att röka? Ett vanligt uttryck är att barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör. Att härma vuxna tillhör barns utveckling. Men barn lär sig också genom att föräldrar pratar och förklarar för dem vad föräldrarna tycker i olika frågor. Diagrammet nedan visar hur sambandet mellan föräldrars förhållningssätt och barns rökning ser ut. Att föräldrar sätter tydliga gränser och inte tillåter sitt barn att röka betyder mycket även om du som förälder själv röker. Föräldrarna förbjuder sitt barn att röka och röker inte själv 17 % av barnen röker Föräldrarna förbjuder sitt barn att röka men röker själv 23% av barnen röker Föräldrarna tillåter sitt barn att röka men röker inte själv 58% av barnen röker Föräldrarna tillåter sitt barn att röka och röker själv 71% av barnen röker Källa:DVU 2007 Varför ska ditt barn avhålla sig från att börja röka? Sambandet mellan rökning och skadliga effekter på hälsan är allmänt känt. Nästan alla som röker och snusar ångrar i vuxen ålder att de en gång började eftersom det oftast är svårt att sluta. Riskerna är bekanta även för tonåringar men 15-åringar tror ofta att de är odödliga. En tonåring tänker vanligtvis mer på det som händer här och nu. Påpeka därför gärna att rökning kan leda till gula tänder, ofräsch andedräkt, åldrad och rynkig hy samt dålig kondition. Dessutom får den som inte röker mer kvar av månadspengen. För att motverka att ungdomar börjar röka före 18 års ålder är det enligt tobakslagen förbjudet att sälja tobak/cigaretter till ungdomar under 18 år. Avstår man från att prova tobak är det dessutom lättare att undvika andra drogfrestelser. Få ungdomar går från att inte röka alls till att röka cannabis. För många som har gått vidare till andra droger har cigaretter varit inkörsporten. 5

6 Alkohol Alkohol är den vanligaste drogen bland ungdomar. Debutåldern för första berusningstillfället är i Skåne i årskurs nio för pojkar ca 13,5 år och för flickor 14 år. I åk 9 svarar 49 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna att de har varit berusade någon gång under senaste halvåret 4. Glädjande siffror från CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysningen, visar dock att andelen ungdomar som väljer att inte dricka alls blir fler. Tyvärr visar samma studier att de ungdomar som dricker alkohol konsumerar mer än tidigare. Att det finns ungdomar som dricker mycket och ofta är naturligtvis oroande, dessa ungdomar utsätter sig för stora risker. En annan oroande utveckling är att flickor dricker lika mycket som pojkar. Eftersom flickor tål alkohol sämre än pojkar kan konsekvenserna för en ung tjej som dricker stora mängder alkohol bli större. På senare år har t ex andelen tjejer som tas om hand pga av akut alkoholförgiftning ökat. Tillgänglighet och föräldrars inställning är de viktigaste orsakerna till ungdomars dryckesvanor. De nya införselkvoterna tillåter vuxna att föra in i stort sett obegränsat med alkohol. Detta medför att ungdomar lätt får tag på alkohol, t.ex via illegal försäljning, från föräldrar som köper ut eller från föräldrarnas lager. Vet du på rak arm hur mycket alkohol du har hemma? Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Man vet också att ungdomar som börjar dricka tidigt löper större risk att senare få alkoholproblem. Forskning visar att barn till föräldrar som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att använda både alkohol och narkotika, se diagram. Diagrammet visar att femtonåringar som blir bjudna på alkohol hemma berusar sig i högre utsträckning, jämfört med dem som inte blir bjudna. Andel ungdomar som dricker sig berusade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 41% Blir aldrig bjuden på 77% 70% 53% Får smaka ur Får ett eget Får hälla upp föräldrarnas glas att själv Blir aldrig bjuden på alkohol hemma Får smaka ur föräldrarnas glas Får ett eget glas att dricka ur Får hälla upp själv alkohol glas dricka ur hemma 4 DVU

7 Frågor och svar I Sverige måste man vara 18 år för att köpa alkohol på krogen men 20 år för att kunna handla på systembolaget. Varför har vi olika åldersgränser? Genom att ha 20-årsgräns på systembolaget och 18-årsgräns på krogen strävar man efter att begränsa ungdomars alkoholkonsumtion. Att köpa alkohol på krogen är dyrare än att handla på systemet och vi vet att bl a priset påverkar hur mycket alkohol vi dricker. På krogen säljs och konsumeras alkohol dessutom under kontrollerade former, t ex får servering till påtagligt berusade personer inte ske. Vi vet att det är medicinskt skadligt att dricka alkohol medan kroppen växer och utvecklas. De argumenten biter inte alltid på tonåringar. Hur förklarar jag riskerna med att dricka alkohol? När människan dricker alkohol påverkas kropp och psyke. Självkontroll och förmåga att hantera känslor försämras. Den som dricker börjar ta risker, tappar omdömet och gör många gånger bort sig. Riskerna för att råka illa ut och utsättas för brott eller skada sig är mycket större när man är alkoholpåverkad. Att ha oskyddat sex eller råka i bråk med kompisen, pojk- eller flickvännen är också vanligare i berusat tillstånd. Medan kroppen växer och utvecklas är det inte bra att dricka alkohol. Oftast är hjärnan helt färdigtutvecklad först i 20-årsåldern. Om vi dricker alkohol innan hjärnan har växt färdigt är risken större att den tar skada eftersom cellerna fortfarande är under utveckling. När människan har vuxit färdigt tål kroppen alkohol lite bättre. Hur mycket alkohol vi tål varierar dock från person till person beroende på t ex kön, ålder, kroppsstorlek och hur mycket vi har ätit och sovit innan vi börjar dricka. Ett annat problem kan vara att ungdomar i onyktert tillstånd lär sig en massa saker som de sedan känner sig osäkra på i nyktert tillstånd t ex att ta kontakt med tjejer/killar, träffa nya människor, dansa mm. Att inte minnas vad man har gjort, hur man har betett sig, vad man har sagt osv skapar många gånger ångest och oro dagen efter. Idag finns det också risk att pinsamma eller kränkande bilder publiceras på Internet utan att ungdomen vet om det. Det finns säkert olika skäl till varför ungdomar dricker men vi vet att många dricker med målet att bli fulla. Ifrågasätt varför din son, dotter eller deras kompisar vill dricka alkohol? Hur vill de uppfattas när de är på fest - fräscha och nyktra eller fulla och jobbiga? Vilka fördelar resp. nackdelar tror din tonåring att det finns med alkohol? Vilken roll spelar trender, grupptryck och kamrater? Berätta ev om hur dina egna erfarenheter, hur var det när du var ung? Samtala med din tonåring och lyssna på hur han eller hon resonerar kring alkohol och andra droger. Sätt tydliga gränser och förklara varför. 7

8 Narkotika Sedan gränserna till Europa öppnades har tillgången till narkotika ökat, även i Skånes kommuner. DVU 2009 visar att 25 procent av Skånes elever i åk nio säger sig haft möjlighet att prova narkotika. Utöver lokala langare har Internet blivit en ny marknadsplats för droger. Preparat som säljs via nätet går ofta under beteckningen frö, naturdroger, braincandy, fågelfrö eller olika bokstavskombinationer. Vill du ha mer information kontakta socialförvaltningen i din kommun. Bland åk nio i Skåne har 11 procent av pojkarna provat narkotika. Det är något fler pojkar som har använt narkotika, samma siffror för flickorna är 8 procent. Cannabis den vanligaste förstagångsdrogen bland ungdomar. Att minska tillgången på droger är ett ansvar för tull och polis. Ditt ansvar som förälder är att stärka ditt barn så att han eller hon vill och vågar säga nej till droger. Frågor och svar Varför provar ungdomar narkotika första gången? De vanligaste svaren om man frågar ungdomar varför de testat eller varför de skulle vilja testa är: av nyfikenhet. Man har kompisar som har testat och säger att det är bra eller man har sett något på TV och vill testa själv. grupptryck - alla andra tar något och man hänger på själv. att man inte bestämt i förväg att man ska tacka nej den dagen man blir bjuden. att man är berusad. för att det är förbjudet. Det är spännande att göra sådant man inte får. att det blir lättare och lättare att få tag på. för att orka med alla krav. att man mår dåligt, känner sig deprimerad eller upplever att det ställs höga krav på ungdomar idag. 8

9 Varför är inte drogerna som säljs på nätet olagliga? En del av de droger som säljs på Internet är olagliga, andra är det inte. Många nya droger är kemiskt sammansatta och i Sverige klassas olika preparat som narkotika utifrån sin kemiska sammansättning. Om nya preparat dyker upp är de inte per automatik narkotikaklassade även om de ger samma effekter och skador som preparat som är narkotikaklassade. Att få ett preparat narkotikaklassat kan ta upp till ett år. Vid det laget kan den kemiska sammansättningen ha ändrats något och plötsligt är drogen inte olaglig längre eftersom den betraktas som ett nytt preparat. Min dotter påstår att det är mer skadligt både för en själv och för andra att supa sig redlöst berusad än att röka cannabis någon gång då och då. Alkohol leder ofta till våld och brott men en person som röker hasch blir ofta lugn och dämpad. Stämmer det? Vilken drog som är farligast beror på vad man mäter. I Sverige är de flesta forskare och beslutsfattare eniga om att cannabis inte är mindre farligt än alkohol. Alkohol och cannabis är olika preparat som påverkar psykiskt och fysiskt på olika sätt och ingen av dessa är ofarliga. Det är svårt att objektivt jämföra och säga att en skadeverkning är värre än en annan. De som hävdar att alkohol är farligare än cannabis brukar mena att det är fler människor som skadas eller dör av alkohol än av hasch. Att fler skadas är inte så konstigt eftersom det är många fler i Sverige som dricker alkohol än som använder cannabis. Om fler rökte cannabis skulle även antalet skador och problem orsakade av cannabis öka eftersom cannabis påverkar hjärnan och psyket på en rad olika sätt. Vidare skulle de som arbetar med missbruksproblematik inte beskriva cannabis som en harmlös drog. I stort sett alla som får behandling för sitt narkotikaberoende har börjat sitt droganvändande med cannabis. De första gångerna man provar ser man kanske inte någon direkt skada men så småningom skadas många av cannabisanvändning. 9

10 Preparat Cannabis (hasch/marijuana) Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på c:a 4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett samtal. Hasch kan också framkalla depressioner. Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande. Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne som heter THC. THC är fettlösligt vilket innebär att det bryts ner långsamt i kroppen, till skillnad från alkohol som är vattenlösligt och försvinner fortare ur kroppen. THC lagras i kroppen och kan ge fördröjande effekter. Symtom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun, trötthet, hunger och godissug. Sniffning Butangas finns bl. a. i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även kallat boffning ) går den över till blodet och förhindrar syretransport till hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt. Man uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv. De som inandas butangas riskerar att dö av hjärtstillestånd redan vid första användningstillfället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och det centrala nervsystemet. Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis bland ungdomar. Symtom: Kan bl. a. vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals, stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet och i allvarligare fall kramper. Om ni upptäcker att ert barn har sniffat uppsök sjukhus! 10

11 Ecstasy Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är som för amfetamin - kraftigt stimulerande. Ibland tillkommer hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus. Avändaren känner sig ofta som i en annan värld och blir mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man t.ex. dansa flera timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort drogen populär i discosammanhang, t.ex. på raveparty. Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar. Missbrukaren kan känna sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord. Övriga psykiska skador omfattar bl.a. förvirringstillstånd (psykoser). Symtom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet, darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt. Amfetamin Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras. Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani). De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall. Symtom: Man blir hyperaktiv och upplever att man får ett gott självförtroende. Det ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt aptitlöshet och sömnproblem. Kokain Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedel eller andra centralstimulerande droger. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden eller i en ven, eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa. Kokainruset varar i upp till 40 minuter och ger i stort samma symptom som amfetaminbruk. 11

12 Symtom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur, svettning och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och ytterst även dödsfall. Heroin Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas. Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet till gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med vanlig tobak. Effekterna är främst euforiskt tillstånd. Andra följder är bedövning, smärtstillande, välbefinnande, förvrängning av medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda till döden pga andningsförlamning. Symtom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter och sluddrigt tal. Hallucinogener LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa förvirringstillstånd. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper: naturliga (från svampar och andra växter, etc.) och syntetiska (framställda i laboratorier). På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika form av rus. Symtom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet, yrsel och frossbrytningar. GHB GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det intas vanligen i blandning med annan dryck. Symtom: Vid intag av GHB - och framförallt i samband med samtidigt intag av andra droger som alkohol - övergår den eftersträvade euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa effekter som illamående, kräkning, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. 12

13 DXM DXM (dextrometorfan) är ett läkemedel som tidigare används i hostmedicin. DXM säljs sedan år 2000 inte i Sverige och klassas enligt lag som narkotika sedan juli Trots att DXM inte längre finns som godkänt läkemedel i Sverige saluförs ämnet på nätet med svenska konsumenter som målgrupp. DXM som används i russyfte är ett vitt kristalliknande pulver. Ämnet sväljs som läkemedelslösning eller som hemgjord lösning i form av kapslar med pulver. DXM kan ge svåra psykiska biverkningar och dödsfall har inträffat även i Sverige. Symtom: Hastig puls, stora pupiller, förvirring, upphetsning och minskad andning. Större doser kan orsaka hallucinationer, kramper, kräkningar, klåda, andningsstillestånd, medvetslös och ytterst även dödsfall. Intag tillsammans med alkohol eller psykofarmaka ökar giftverkan och risken för dödsfall. Anabola steroider (Doping) Anabola steroider används som prestationshöjande drog. I dag är doping inget idrottsproblem utan ett samhällsproblem. Det har skett en kraftig ökning av antalet unga killar och tjejer som tränar på gym och som tar anabola. Tonåringar riskerar att stanna i växten då tillväxtzonerna tillsluts. Symtom: Snabb viktökning, hudbristningar och tränings-kost-och kroppsfixering. Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Anabola steroider ger aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar. Läkemedel Ungdomar experimenterar allt mer med olika former av läkemedel i berusningssyfte, ibland i samband med alkohol. Många vanliga mediciner som man använder mot ångest, oro, sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller Bensodiazepiner. Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är vanligt att ungdomar blandar dessa med sprit. Detta har visat sig kunna vara en dödlig kombination. Alkohol plus Rohypnol är en vanlig kombination, som man ibland ser i samband med våldsbrott. Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man inte följer föreskriven dos. Nya droger Nya preparat dyker ständigt upp på drogmarknaden och ungdomar finner nya sätt att berusa sig. På internet kan alla hitta och beställa nya droger som ännu inte är narkotikaklassade i Sverige. Det är viktigt att som förälder vara uppmärksam. Ytterligare information hittar du på Internet, se adresser på sista sidan. 13

14 Om jag vill ha råd och stöd, vart vänder jag mig? Du kan få råd och stöd från personal i din kommun, de kan bl a göra drogtester. Vänd dig till: Bromölla kommun Socialsekreterare Fritidsgården Tunnan Skolkurator / Hässleholms kommun Fältgruppen faltgruppen@hassleholm.se Kristianstads kommun Fältgruppen faltgruppen@kristianstad.se Ungdomsbasen ungdomsbasen@kristianstad.se Mottagningsgruppen på socialförvaltningen Ungdomsmottagningen Osby kommun Socialkontoret Stinsahuset / Fritidsgården Bulten / Fritidsgården Pulsen / Östra Göinge kommun Elevhälsan Socialförvaltning, växel Hörby kommun Fältare / Aktivitetshuset / Socialförvaltningen, expedition Centrum för förebyggande insatser

15 Tack till Stora Enso som har skänkt papper till broschyren

16 Vid behov av polis ring Numera har polisområdet i Skåne en gemensam sambandscentral. Du når därför din polis på orten genom numret ovan. Internetadresser med fakta om droger och föräldrastöd: Orkidén 3735_

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak

OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9

Läs mer

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Den här undersökningen har totalt 102 respondenter. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04. Den här rapporten visar

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 This report contains answers for 54 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report was generated

Läs mer

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger. Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 This report contains answers for 50 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,

Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation

Läs mer

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2018-08-08 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 1. Inledning... 2 2. Tobaksvanor... 3 4. Alkoholvanor...

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Hur länge har du bott i Sverige?

Hur länge har du bott i Sverige? Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar 75% 1% 2% 22% Flickor 89% 2% 5% 4% Annan 25% 4% 71% 2c Hur länge i Sverige, Röker du? 10 9 8 7 6

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2019 Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen Ung i Söderköping Kerstin Jagesten Eva Pedersen En integrerad mottagning för riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar t.o.m. 25 år Samverkan mellan kommun och region Vi finns på Repslagaregatan

Läs mer

Kultur- och fritidskansliet

Kultur- och fritidskansliet Kultur- och fritidskansliet Vilken årskurs går du i? : Gymnasiet. Antal svar: 69 Den här undersökningen har totalt 69 respondenter och en svarsfrekvens på. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Hur länge har du bott i Sverige?

Hur länge har du bott i Sverige? Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 4 3 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar Åk 7 86% 3% 5% 6% Pojkar Åk 9 93% 2% 1% 4% Flickor Åk 7 89% 6% 4% Flickor åk 9 89% 6% 3% 2%

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer