Handledare: Heidi Lindbäck. Doktorand Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala universitet
|
|
- Andreas Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handläggning av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i primärvården i Uppsala län utrymme för förbättring med avseende på klinisk diagnostik och antibiotikaförskrivning? Mårten Roos St-läkare allmänmedicin Centrumkliniken, Uppsala Handledare: Heidi Lindbäck Distriktsläkare, Specialist i allmänmedicin Knivsta vårdcentral, Region Uppsala Doktorand Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala universitet
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning s. 2 Definitioner s. 3 Bakgrund s. 4 Inledning s. 4 Patogenes s. 4 Symtom och naturalförlopp s. 4 Diagnostik och behandling s. 5 Riktlinjer för omhändertagande av kvinnor med nedre UVI i Sverige s. 5 Praktisk handläggning av nedre UVI i Uppsala län s. 6 Screening av urinvägspatogener i Uppsala län s. 6 Syfte s. 7 Frågeställningar s. 7 Material s. 7 Studiepopulation och urval s. 7 Metod s. 9 Design s. 9 Forskningsetiska överväganden s. 9 Resultat s. 9 Frågeställning 1 Handläggning med stöd av journalmall s. 11 Frågeställning 2 - Antibiotikaförskrivning s. 12 Frågeställning 3 - Antibiotikaval s. 12 Diskussion s. 13 Slutsatser s. 15 Referenser s. 16 Bilaga 1 Urinvägsinfektion hos kvinnor rutin Primärvården Bilaga 2 Försöksformulär UVI i primärvården 1
3 SAMMANFATTNING Nedre okomplicerad urinvägsinfektion (UVI) är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar ungefär hälften av alla kvinnor åtminstone en gång per livstid. Det utgör en av de vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning inom primärvården. Handläggningen av UVI:er inom primärvården har således stor betydelse särskilt med tanke på rådande läge med ökande antibiotikaresistens och vikten av att antibiotika förskrivs på rätt indikationer. Syftet med denna studie var att studera handläggningen av UVI hos kvinnor i Uppsala län med avseende på diagnostik utifrån ett journalbaserat handläggningsstöd samt med avseende på antibiotikaförbrukning. Studiematerialet rekryterades ifrån STRAMA:s årliga screening av urinvägspatogener som pågick under perioden 27/1 till 24/ Det slutgiltiga studiematerialet utgjordes av 174 individer. Resulatet visar att det journalbaserade handläggningsstödet i Cosmic användes vid handläggningen av 16% av studiedeltagarna. Av de studiedeltagare som förskrivits antibiotika var det 17% som hade negativa urinodlingar. Följande antibiotika förskrevs: Pivmecillinam (46,5%), Nitrofurantoin (39,6%), Ciprofloxacin (5,0%), Trimetoprim (4,4%), Cefadroxil (3,8%) samt Trimetoprim/sulfa (0,6%). Slutsatser man kan dra av studien är att den diagnostiska journalmallen i Cosmic användes i begränsad omfattning, vidare såg man att behandlingsrekomendationerna för antibiotikaförskrivning vid UVI följdes på det stora hela, med möjligtvis en något för hög andel användande av Ciprofloxacin. 2
4 DEFINITIONER Urinvägsinfektioner klassificeras vanligtvis efter av var i urinvägarna de är belägna och om de är komplicerade eller okomplicerade (1). Komplicerade urinvägsinfektioner är antingen belägna i de övre urinvägarna alternativt är det urinvägsinfektioner som drabbar en individ med strukturella avvikelser i urinvägarna vilket även inbegriper någon som nyligen genomgått kateterisering eller annan instrumentering av urinvägarna. Slutligen benämns också urinvägsinfektioner som drabbar en individ med annan allvarlig sjuklighet, nedsatt allmäntillstånd eller nedsatt immunförsvar för komplicerade (1). Okomplicerade urinvägsinfektioner drabbar de nedre urinvägarna hos en i övrigt frisk person (2). Övre urinvägsinfektion (pyelonefrit) är belägen i njurar, njurbäcken och eller uretär (1). Typiska symtom är feber, frossa och flanksmärtor (3). Nedre urinvägsinfektion (cystit, UVI) är belägen i urinblåsan (1). Typiska symtom vid nedre UVI är sveda vid miktion, täta trängningar och/eller ökad miktionsfrekvens. Andra vanligt förekommande symtom är även blod i urinen samt låg buksmärta (4). 3
5 BAKGRUND Inledning Nedre okomplicerad urinvägsinfektion (UVI) är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar ungefär hälften av alla kvinnor åtminstone en gång per livstid (5). Det är således en av de allra vanligaste orsakerna till antibiotikaförskrivning inom primärvården (6). UVI definieras vanligen som dysuri, ökad miktionsfrekvens och/eller täta trängningar samt förekomst av bakterier i urinen (7). Det är i de flesta fall ett godartat tillstånd med en låg risk för komplikationer men innebär ofta för den enskilda kvinnan betydande symtom samt inskränkt arbetsförmåga (4). Även om UVI i de flesta fall är ett självläkande tillstånd så är det visat i randomiserade studier att antibiotikabehandling förkortar både sjukdomstid och minskar symtom (8). Med tanke på den stora volymen fall av UVI i Primärvården så finns det stora vinster både för patienter och sjukvård med att effektivisera handläggningen av dessa fall. Utöver denna praktiska aspekt så är det även i dagens situation, med en ökande antibiotikaresistens av yttersta vikt att antibiotika förskrivs på rätt indikationer (9). Patogenes Ungefär 80 procent av alla UVI:er hos kvinnor orsakas av bakterien Escherichia coli (E. coli). Den näst vanligaste urinvägspatogenen är bakterien Stafylococcus saprofyticus (S. saprofyticus) som orsakar cirka 10-15% av alla fall (10). För resterande del av UVI:erna står en mängd olika bakteriearter där man bland annat hittar stammar av Klebsiella spp, Enterobacter spp, Proteus spp, Enterococcus spp samt Morganella morganii. Dessa alla är mer vanligt förekommande vid komplicerade urinvägsinfektioner (10). Majoriteteten av alla UVI:er orsakas av en uppåtstigande infektion ifrån uretra till urinblåsan. Oftast sker detta genom bakterier ifrån individens egen tarmflora via en vaginal-periuretral smittväg (11). Särskilda virulensfaktorer hos de bakteriestammar som orsakar UVI gör att de har förmågan att infektera och invadera även helt friska urinvägar utan anatomiska avvikelser (1). Symtom och naturalförlopp Klassiska symtom vid UVI är sveda vid miktion, täta trängningar och/eller ökad miktionsfrekvens. Andra vanligt förekommande symtom är blod i urinen samt låg buksmärta (4). UVI är ett godartat och självläkande tillstånd med en mycket låg risk för komplikationer (8). I cirka 50% av alla fall går symtomen i regress inom tre dagar (12). Risken för att en UVI ska utvecklas till en pyelonefrit är enligt flera studier mycket låg (8,13,14). För den enskilda 4
6 kvinnan kan en UVI trots sin godartade karaktär dock innebära mycket betydande symtom och inskränkt arbetsförmåga (4). Diagnostik och behandling Diagnosen UVI ställs enligt gängse standard genom typiska symtom i kombination med en positiv urinodling med växt av en signifikant mängd av någon urinvägspatogen (2). Av praktiska skäl brukar dock diagnostiken ofta vila på patientens symtomatologi i kombination med patientnära tester i form av urinstickeanalys av förekomst av nitrit, erytrocyter samt leukocyter i urin (15). Flera studier har undersökt hur den diagnostiska säkerheten påverkas av användandet av olika diagnostiska algoritmer både i kombination med och utan patientnära tester (2,9,15-17). I en amerikansk metaanalys har man studerat hur olika symtom samt kombinationer av dessa påverkar sannolikheten för att individen i fråga verkligen har UVI. Man fastslår i denna studie att hos individer som har två eller flera av de för UVI typiska symtomen i frånvaro av flytningar eller andra symtom från underlivet så är sannolikheten för att individen har en UVI så hög som mellan 81-96%. I och med att sannolikheten är så hög så tillför inte urinstickeanalys eller urinodling något ytterligare värde i diagnostiken. Inte heller kroppsundersökning tillför något ytterligare diagnostiskt värde (2). Även om UVI är ett godartat och i hög utsträckning självläkande tillstånd har man traditionellt behandlat det med antibiotika (12). En randomiserad studie visar även att antibiotikabehandling förkortar både sjukdomstid och minskar symtomen (8). Riktlinjer för handläggning av kvinnor med UVI i Sverige De ovan nämnda studierna (2,9,15-17) ligger till grund för de nuvarande svenska behandlingsriktlinjerna för UVI hos kvinnor som Läkemedelsverket fastslog I dessa anger man att empirisk diagnostik utifrån individens symtom och utan ytterligare provtagning är fullt tillräcklig hos icke gravida kvinnor som uppvisar två eller flera av de för UVI klassiska symtomen (sveda vid miktion, trängningar, ökad miktionsfrekvens) i avsaknad av genitala symtom samt flanksmärta och/eller feber. Om symtomen är lindriga, alternativt om endast ett av ovanstående UVI-typiska symtom föreligger, rekommenderas undersökning av urinen med urinstickeanalys av leukocyter och nitrit (18). Vad gäller behandling så anger man i rekommendationerna ifrån Läkemedelsverket som förstahandsmedel pivmecillinam alternativt nitrofurantoin. Trimetoprim kan övervägas som empirisk behandling trots en relativt stor resistens hos den dominerande urinvägspatogenen E. Coli. Cefalosporiner samt fluorokinoloner bör undvikas som förstahandsmedel för att undvika resistensutveckling. De 5
7 rekommenderade behandlingstiderna är fem dygn för cefalosporiner samt nitrofurantoin. För pivmecillinam rekommenderar man tre dygns behandling hos kvinnor yngre än 50 års ålder och fem dygn för kvinnor äldre än 50 år. För trimetoprim samt fluorokinoloner rekommenderas tre dygns behandling (18). Praktisk handläggning av UVI i Uppsala län Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ligger till grund för att man inom primärvården i Uppsala läns landsting under 2012 och 2013 tog fram en journalmall inom journalsystemet Cosmic för att underlätta handläggningen av UVI hos kvinnor. Mallen är uppbyggd som en checklista utifrån de symtom som ökar respektive minskar sannolikheten för UVI (se bilaga 1). Villkoren som anges för att man ska kunna använda mallen är att individen i fråga är mellan 15 och 65 år, att symtomen inte har funnits mer än en vecka samt att det föreligger minst två av symtomen miktionssveda, täta trängningar och ökad miktionsfrekvens. Om dessa villkor är uppfyllda kan mallen användas och vid samtidig avsaknad av genitala symtom samt feber och/eller flanksmärta så kan diagnosen UVI ställas utan ytterligare provtagning. Tanken med denna mall är att förenkla handläggningen av kvinnor med UVI, exempelvis kan då diagnosticeringen skötas av en sjuksköterska över telefon eller vid ett besök och en läkare kan förskriva antibiotika utifrån underlaget i journalmallen utan att ha träffat patienten ifråga. I de fall mallen inte kan användas eller då en kvinna uppger att hon har något genitalt symtom eller något symtom på pyelonefrit är instruktionen i mallen att kvinnan bör bokas in på ett läkarbesök för bedömning. Det är upp till varje enskild vårdcentral att avgöra om man vill använda sig av UVI-journalmallen eller inte. Screening av urinvägspatogener i Uppsala län Sedan 2008 genomför STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) en årlig screening av urinvägspatogener i Uppsala län. Syftet är att undersöka resistensläget mot de vanligast förekommande antibiotikasorterna hos E. Colipopulationen inom primärvårdsbefolkningen samt att undersöka förekomsten av ESBL(extended-spectrum-beta-lactamase)-bärande E.coli (19). ESBL är ett enzym som bryter ner betalaktamasantibiotika, som t.ex. penicillin och cefalosporiner och gör att bakterierna blir resistenta mot några av de viktigaste antibiotikagrupperna vi har för att bekämpa infektioner (20). Under de år som gått har man skärpt inklusionskriterierna för de patienter som ingår i studien. Vid screeningen år 2014 omfattades alla Uppsala läns vårdcentraler som är anslutna 6
8 till journalsystemet Cosmic. Under screeningen så skickade alla dessa vårdcentraler urinprover för odling ifrån alla kvinnor äldre än 15 år som sökte med stark misstanke om UVI med anamnes på akut debut av täta och smärtsamma trängningar som pågått mindre än en vecka. Exkluderade från screeningen var barn, män, multisjuka, individer på särskilda boenden, patienter som vårdats på sjukhus under de senaste sex månaderna och KAD-bärare. Även odlingar som togs i samband med allmän utredning kring oklar infektionsfrågeställning var exkluderade. På förhand hade man beslutat att screeningen skulle pågå tills man fått in cirka 100 urinodlingar med växt av E. Coli. SYFTE Syftet med denna undersökning var att studera handläggningen av UVI hos kvinnor i Uppsala län med avseende på diagnostik utifrån ett journalbaserat handläggningsstöd samt med avseende på antibiotikaförskrivning. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Hur stor andel av studiedeltagarna med kliniskt misstänkt UVI handlades med hjälp av journalmallen i Cosmic som handläggningsstöd? 2. Hur stor andel av studiedeltagarna som förskrevs antibiotika mot UVI hade en negativ urinodling? 3. Vilka antibiotikasorter förskrevs och med vilken fördelning? MATERIAL Studiepopulation och urval Studiematerialet rekryterades ifrån STRAMA:s årliga screening av urinvägspatogener som pågick 27/1 till 24/ Under screeningen instruerades vårdcentralerna att skicka urinodlingar på alla kvinnor med klinisk misstänkt UVI. Screeningen omfattade alla Uppsala läns vårdcentraler som var anslutna till journalsystemet Cosmic. Både privat drivna vårdcentraler och vårdcentraler i offentlig regi deltog i screeningen. Totalt deltog tjugonio vårdcentraler. Tolv av dessa var belägna i Uppsala och fem i Enköping. Övriga vårdcentraler var spridda i mindre samhällen på landsbygden i Uppsala län. Urvalet av studiedeltagare sammanfattas i tabell 1. Det totala antalet urinodlingar som samlades in under screeningen uppgick till 217 stycken. Dessa 217 urinodlingar lämnades av 214 individer då tre av de deltagande individerna lämnade urinodlingar vid två tillfällen. 7
9 Endast det första vårdtillfället, och urinodlingen i anslutning till detta, inkluderades i studien för de individer som deltagit i screeningen vid två tillfällen. Alla individer under 18 års ålder, nio stycken, exkluderades på grund av att det inte bedömdes praktiskt möjligt att inhämta även vårdnadshavares godkännande för studiedeltagande vilket i så fall hade krävts. Detta gav totalt återstående 205 individer. En individ saknade svenskt personnummer och folkbokföringsuppgifter varför även denna individ exkluderades. En individ hade provtagits vid en enhet inom slutenvården och felaktigt registrerats som en urinodling inom ramen för primärvårdsscreeningen och exkluderades således från studien. Detta gav slutligen 203 individer vilka alla kontaktades brevledes under sommaren och hösten 2014 samt informerades om studien samt dess syfte. I och med detta brev gavs man möjligheten att avböja deltagande i studien genom att skicka in en bifogad svarstalong i ett medskickat frankerat kuvert. Tjugoåtta individer valde att avböja deltagande i studien och dessa exkluderades följaktligen ifrån materialet. En individ var avflyttad och då denna inte hade möjligheten att ta ställning till medverkan i studien så exkluderades även denna individ ifrån materialet. Detta ger ett slutgiltigt studiematerial på 174 individer. Bortfallet blev totalt alltså 40 individer vilket motsvarar 18,5%. Exkluderade Totalt antal Antal urinodlingar 217 Antal individer 214 (100%) Under 18 år 9 (4%) Felaktigt registrerad inom screeningen 1 (0,5%) Avsaknad av svenskt personnummer 1(0,5%) Avböjt studiemedverkan 28 (13%) Avflyttad 1 (0,5%) Totalt bortfall 40 (18,5%) Slutgiltigt studiematerial 174 (81,5%) Tabell 1: Slutgiltigt studiematerial 8
10 METOD Design Studien genomfördes som en retrospektiv journalstudie. Journalanteckningarna ifrån vårdkontakten i anslutning till att studiedeltagaren ifråga sökte för miktionsbesvär och lämnade en STRAMA-urinodling granskades på ett strukturerat vis efter en särskilt framtagen mall (se bilaga 2). Uppgifter som patientens ålder, typ av vårdkontakt, användande av UVIjournalmall, symtom, urinodlingssvar samt antibiotikabehandling dokumenterades. I samband med journalgenomgången har journalen avidentifierats och kodats. Forskningsetiska överväganden Studien genomfördes efter ett tidigare beslut och godkännande ifrån den regionala etikprövningsnämnden med diarienummer 2008/32. Godkännande till journalgenomgången har även erhållits från landstingets primärvårdsdirektör samt ifrån respektive privat vårdgivares verksamhetschef. Varje enskild patient i studien blev även brevledes informerad om studien och gavs då chansen att avböja deltagande i studien. Forskningsetiskt innebar studien ett visst intrång i studiedeltagarnas personliga integritet i och med att den krävde en genomgång av varje studiedeltagares journal. För att minimera detta intrång så granskades endast den relevanta delen av journalen och i den fortsatta bearbetningen av data så avidentifierades och kodades journaluppgifterna. Det övergripande syftet med studien bedömdes dock vara av stort värde i och med att UVI hos kvinnor är ett så pass vanligt förekommande tillstånd där korrekt diagnostik och behandling är av stor betydelse. RESULTAT Alla deltagande 174 studiedeltagare var kvinnor. Tjugosju (16%) av dessa 174 inkluderades till screeningen av deltagande vårdcentraler trots att de inte uppfyllde de av STRAMA uppställda kriterierna för screeningen. Tjugotvå av dessa hade haft symtom mer än en vecka vid tidpunkten för provtagningen, en individ bodde på särskilt boende och fyra individer hade sjukhusvårdats de senaste 6 månaderna. Alla dessa 27 individer ingår i det fortsatta resultatet då de av STRAMA uppställda kriterierna för deltagande i screeningen inte är exklusionskriterier för deltagande i denna studie. Medianåldern var 56 år med en spridning från 18 till 94 år. Nittioen (52%) av studiedeltagarna hade vid det aktuella vårdtillfället uppsökt en offentligt driven vårdcentral och 83 (48%) en privat driven vårdcentral. Totalt 9
11 hade studiedeltagarna sökt vård vid 29 olika primärvårdsmottagningar, 16 offentligt drivna och 13 privat drivna. Fördelningen av studiedeltagare mellan de olika mottagningarna var relativt jämn förutom en vårdcentral som bidrog med 26 studiedeltagare vilket var klart många fler än någon av de övriga. Figur 1 visar hur många studiedeltagare som varje enskild vårdcentral bidrog med. Figur 1: Fördelning av studiedeltagare mellan de deltagande vårdcentralerna 10
12 Studiedeltagarna hade erhållit vård vid följande olika typer samt kombinationer av vårdkontakter, se Tabell 2. Antal n=174 (%) Telefonsamtal SSK 4 (2,3) Telefonsamtal LÄK 2 (1,1) Mottagningsbesök SSK 51 (29,3) Mottagningsbesök LÄK 54 (31,0) Tel-samtal SSK samt tel-samtal LÄK 3 (1,7) Tel-samtal SSK samt mott-besök SSK 3 (1,9) Tel-samtal SSK samt mott-besök LÄK 12 (6,9) Tel-samtal LÄK samt mott-besök SSK 2 (1,1) Mott-besök SSK samt mott-besök LÄK 36 (20,7) Tel-samtal SSK samt mott-besök SSK samt mott-besök LÄK 4 (2,3) Annat (ex besök USK, besök LAB alt data saknas) 3 (1,7) Tabell 2: Vårdkontakter Av de 174 studiedeltagarna var det 121 (70%) som uppvisade minst 2 av symtomen sveda vid miktion, täta trängningar samt ökad miktionsfrekvens. Sju (4%) av studiedeltagarna uppvisade endast ett eller inget av ovanstående symtom och hos 46 (26%) av studiedeltagarna saknades det uppgifter i journalen avseende dessa symtom. Vid handläggningen av 171 (98%) av de 174 studiedeltagarna har det analyserats en urinsticka. Antalet positiva urinodlingar var 129 vilket motsvarade 74% av det totala antalet urinodlingar. E. Coli var den vanligaste urinvägspatogenen och förekom i 97 (75%) fall av de positiva urinodlingarna. De näst vanligast förekommande urinvägspatogenerna var S. saprofyticus och K. pneumoniae som förekom i fem (3,9%) fall vardera. Frågeställning 1 Handläggning med stöd av journalmall Vid handläggningen av de 174 studiedeltagarna användes UVI-journalmallen i Cosmic vid 28 (16%) tillfällen. Av dessa 28 tillfällen var villkoren för att använda journalmallen uppfyllda vid 21 (75%) tillfällen. Vid dessa 21 tillfällen då mallen användes korrekt ledde det i tretton (62%) fall till förfrågan på receptförskrivning till läkare och i åtta (38%) fall till bokning av ett läkarbesök. 11
13 Frågeställning 2 Antibiotikaförskrivning Av de 174 studiedeltagarna blev totalt 148 (85%) förskrivna antibiotika. Etthudratrettiofyra (77%) av studiedeltagarna förskrevs antibiotika direkt vid den kliniska misstanken om UVI innan urinodlingssvaret hade anlänt. Fyra av dessa recept förskrevs som vilande recept. Fjorton av studiedeltagarna (8%) förskrevs antibiotika först efter att urinodlingssvaret anlänt. Av de 134 studiedeltagare som förskrevs antibiotika direkt var det 111 (83%) som hade positiva urinodlingar och 23 som hade negativa urinodlingar. Av de 14 studiedeltagare som förskrevs antibiotika efter odlingssvar hade 12 (86%) positiva urinodlingar och 2 negativa urinodlingar. Totalt hade alltså 25 av de studiedeltagare som förskrivits antibiotika negativa urinodlingar vilket motsvarar 17% av det totala antalet som förskrevs antibiotika. Frågeställning 3 Antibiotikaval Totalt har studiedeltagarna förskrivits 159 stycken antibiotikarecept då 11 patienter förskrivits nytt antibiotikum efter odlingssvar. Sex (4%) stycken av dessa recept har förskrivits som vilande recept. De förskrivna antibiotikarecepten fördelade sig mellan följande antibiotikasorter se Tabell 5 och Figur 2. Antal recept n=159 (%) Cefadroxil 6 (3,8%) Ciprofloxacin 8 (5,0%) Nitrofurantoin 63 (39,6%) Pivmecillinam 74 (46,5%) Trimetoprim 7 (4,4%) Trimetoprim/sulfa 1 (0,6%) Tabell 5: Förskriven antibiotika 12
14 Figur 2: Fördelning av förskriven antibiotika DISKUSSION Denna studie visar att den diagnostiska journalmallen i Cosmic använts i handläggningen av studiedeltagarna med kliniskt misstänkt UVI i endast 16% av alla fall. Detta är således en relativt låg andel och journalmallen hade alltså under 2014 vid tidpunkten för studien inte fått något brett genomslag i primärvården i Uppsala län. Syftet med journalmallen var att förenkla handläggningen av kvinnor med UVI och att även på köpet få en bättre följsamhet till de diagnostiska riktlinjerna. Av deltagarna i denna studie uppvisar 70% två eller flera UVItypiska symtom vilket är ett av grundkriterierna för att man ska kunna gå vidare med enbart klinisk diagnostik. Med tanke på att studiematerialet redan från början är starkt selekterat i och med instruktionerna ifrån STRAMA till de i screeningen deltagande vårdcentralerna hade man förväntat sig att en ännu högre andel av studiedeltagarna borde uppvisat två eller flera UVI-typiska symtom. Det kan alltså finnas utrymme för förbättring av den kliniska diagnostiken av UVI hos kvinnor i primärvården i Uppsala län. En invändning mot detta konstaterande är att denna studie är genomförd som en retrospektiv journalstudie och att en av bristerna med denna studiemetod är att man inte med säkerhet kan veta om avsaknad av dokumentation av symtom i journalen faktiskt berodde på att dessa symtom inte förelegat eller om det berodde på att man ansett att symtomen ifråga inte ansetts relevanta eller helt enkelt missat att dokumentera dem. Det var även hos en betydande andel av studiedeltagarna (26%) som det saknades data i journalen kring dessa symtom. Vidare visar denna studie att 74% av studiedeltagarna lämnade positiva urinodlingar. Detta ligger snarast något under den nivå man borde kunna förvänta sig utifrån vad de studier som 13
15 anger sannolikheten för UVI vid typiska symtom visar, nämligen mellan 81-96% (2). Detta skulle ytterligare kunna stödja hypotesen att den kliniska diagnostiken av UVI skulle kunna förbättras. För att få en säkrare uppfattning om denna hypotes hade det varit intressant att titta på om andelen positiva odlingar är högre i gruppen med två eller fler dokumenterat UVItypiska symtom. Denna jämförelse är dock inte gjord inom ramen för denna studie då materialet bedöms för litet för att man med säkerhet skulle kunna dra slutsatser kring om det föreligger signifikanta skillnader mellan grupperna. Endast 5,1% av studiedeltagarna handlades vid enbart en telefonkontakt med primärvårdsinrättningarna trots att detta rent medicinskt är fullt tillräckligt enligt de svenska handläggningsriktlinjerna från Läkemedelsverket (18). Här finns således möjligen utrymme för ett effektivare utnyttjande av sjukvårdsresurserna då flera besökstider till läkare och sjuksköterskor skulle kunna göras tillgängliga för patienter som är i absolut behov av en fysisk bedömning. Om andelen UVI-patienter som handläggs enbart per telefon skulle öka skulle det vara av yttersta vikt att man har en hög följsamhet till de diagnostiska riktlinjerna för att undvika överdiagnostik med åtföljande risk för överförskrivning av antibiotika. I ett sådant läge är det lätt att se vinsten med att ha ett diagnostiskt hjälpmedel såsom UVIjournalmallen i Cosmic. Hos 98% av alla patienter har det analyserats en urinsticka trots att det enligt rekommendation endast tillför diagnostiskt värde hos de patienter som endast uppvisar ett UVI-typiskt symtom (18). Det förelåg således ett stort överutnyttjande av urinstickor i primärvården i Uppsala län under studieperioden och även här finns det ett stort utrymme för förbättring och ett effektivare utnyttjande av sjukvårdens resurser. Denna studie visar att 17% av de studiedeltagare som förskrevs antibiotika mot UVI visade sig ha en negativ urinodling. Då diagnosen UVI enligt golden standard ställs genom typiska symtom i kombination med en positiv urinodling (2) så uppfyller alltså inte dessa studiedeltagare i strikt mening diagnoskriterierna för UVI. Detta betyder alltså att nästan ett av fem antibiotikarecept har förskrivits i onödan. Möjligen skulle givetvis några av dessa fall kunna förklaras med att urinodlingssvaret är falskt negativt då ingen diagnostisk metod är hundraprocentig men sannolikt förklarar detta ändå inte alla fall. Samtidigt vilar rådande behandlingsrekommendationer på studier som visat att sannolikheten för UVI vid klinisk diagnostik och typiska symtom ligger mellan 81-96%(2, 9, 15-17) vilket innebär att man kanske inte kan förvänta oss en högre träffsäkerhet i diagnostiken och att man med gängse rekommendationer således får acceptera en viss överförskrivning av antibiotika mot UVI. 14
16 Vad gäller de antibiotikasorter som förskrivits visar denna studie att 86% av studiedeltagarna förskrivits antingen nitrofurantoin eller pivmecillinam vilket är de angivna förstahandspreparaten i Läkemedelverkets riktlinjer (18). Det förekommer även en viss användning av fluorokinoloner samt cefalosporiner vilka förskrivits i motsvarande 5 respektive 3,8% av alla recept. Behandlingsrekommendationerna anger tydligt att dessa preparat inte ska användas som förstahandsmedel mot UVI och således borde dessa siffror möjligen varit ännu lägre. För att säkert dra slutsatser kring denna förskrivning hade man behövt granska varje enskild förskrivning för att se om det fanns rationella skäl till att välja dessa preparat. Då det nu gått tre så sedan studien genomförts så skulle det vara mycket intressant med en uppföljande genomgång för att se om användandet av journalmallen fått ett bredare genomslag och om träffsäkerheten i diagnostiken nu är bättre. SLUTSATSER Denna studie visar att den diagnostiska UVI-journalmallen i Cosmic inom primärvården i Uppsala län under våren 2014 användes i begränsad omfattning då endast 16% av alla studiedeltagaren handlades med hjälp av denna. Sjutton procent av de deltagare som förskrevs antibiotika mot UVI hade negativa urinodlingar. Behandlingsrekommendationerna för antibiotikaförskrivning vid UVI följdes på det stora hela, med möjligtvis för hög andel Ciprofloxacin, som inte ska användas vid nedre okomplicerad UVI hos kvinnor. 15
17 REFERENSER 1. Salvatore S, Salvatore S, Cattoni E, Siesto G, Serati M, Sorice P, et al. Urinary tract infections in women. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol Jun;156(2): Bent S, Nallamothu BK, Simel DL, Fihn SD, Saint S. Does this woman have an acute uncomplicated urinary tract infection? JAMA J Am Med Assoc May 22;287(20): Fihn SD. Clinical practice. Acute uncomplicated urinary tract infection in women. N Engl J Med Jul 17;349(3): Little P, Merriman R, Turner S, Rumsby K, Warner G, Lowes JA, et al. Presentation, pattern, and natural course of severe symptoms, and role of antibiotics and antibiotic resistance among patients presenting with suspected uncomplicated urinary tract infection in primary care: observational study. BMJ. 2010;340:b Foxman B, Barlow R, D Arcy H, Gillespie B, Sobel JD. Urinary tract infection: selfreported incidence and associated costs. Ann Epidemiol Nov;10(8): Hummers-Pradier E, Ohse AM, Koch M, Heizmann WR, Kochen MM. Management of urinary tract infections in female general practice patientes. Fam Pract Feb;22(1): Warren JW, Abrutyn E, Hebel JR, Johnson Jr, Schaeffer AJ, Stamm WE. Guidelines for antimicrobial treatment of uncomplicated acute bacterial cystitis and acute pyelonephritis in women. Clin Inf Dis, 1999 Oct;29(4): Christiaens TCM, De Meyere M, Verschraegen G, Peersman W, Heytens S, De Maeseneer JM. Randomised controlled trial of nitrofurantoin versus placebo in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in adult women. Br J Gen Pract J R Coll Gen Pract Sep;52(482): Little P, Turner S, Rumsby K, Warner G, Moore M, Lowes JA, et al. Developing clinical rules to predict urinary tract infection in primary care settings: sensitivity and specificity of near patient tests (dipsticks) and clinical scores. Br J Gen Pract J R Coll Gen Pract Aug;56(529):
18 10. Ronald A. The etiology of urinary tract infection: traditional and emerging pathogens. Am J Med Jul 8;113 Suppl 1A:14S 19S. 11. Finer G, Landau D. Pathogenesis of urinary tract infections with normal female anatomy. Lancet Infect Dis Oct;4(10): Fenwick EA, Briggs AH, Hawke CI. Management of urinary tract infection in general practice: a cost-effectiveness analysis. Br J Gen Pract J R Coll Gen Pract Aug;50(457): Ferry SA, Holm SE, Stenlund H, Lundholm R, Monsen TJ. The natural course of uncomplicated lower urinary tract infection in women illustrated by a randomized placebo controlled study. Scand J Infect Dis. 2004;36(4): Bleidorn J, Gágyor I, Kochen MM, Wegscheider K, Hummers-Pradier E. Symptomatic treatment (ibuprofen) or antibiotics (ciprofloxacin) for uncomplicated urinary tract infection?--results of a randomized controlled pilot trial. BMC Med. 2010;8: Little P, Turner S, Rumsby K, Jones R, Warner G, Moore M, et al. Validating the prediction of lower urinary tract infection in primary care: sensitivity and specificity of urinary dipsticks and clinical scores in women. Br J Gen Pract J R Coll Gen Pract Jul;60(576): Schmiemann G, Kniehl E, Gebhardt K, Matejczyk MM, Hummers-Pradier E. The diagnosis of urinary tract infection: a systematic review. Dtsch Ärztebl Int May;107(21): Nys S, van Merode T, Bartelds AIM, Stobberingh EE. Urinary tract infections in general practice patients: diagnostic tests versus bacteriological culture. J Antimicrob Chemother May;57(5): Läkemedelsverket. Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor - Behandlingsrekommendation. Inf Från Läkemedelsverket. 2:2007: Lindbäck H, Lindbäck J, Sylvan S, Melhus A. Low frequency of antibiotic resistance among urine isolates of Escherichia coli in the community, despite a major hospital 17
19 outbreak with Klebsiella pneumoniae producing CTX-M-15 in Uppsala County. Scand J Infect Dis Apr;42(4): Fang H, Lundberg C, Olsson-Liljequist, Hedin G, Lindbäck E, Rosenberg Å, Struwe J. Molecular Epidemiological Analysis of Escherichia coli Isolates Producing Extended- Spectrum β-lactamases for Identification of Nosocomial Outbreaks in Stockholm, Sweden. J Clin Microbiol Dec; 42(12):
20
21
22
23
24
25
26 Bilaga 2 Försöksformulär UVI i Primärvården Nr:... Man Kvinna Födelseår... Läkarbesök Sjuksköterskebesök Annat... UVI-mall i Cosmic Symptom Sveda vid miktion Täta trängningar Frekventa miktioner Smärta över symfysen Feber Flanksmärtor Dunkömhet över njurloger Illaluktande urin Flytningar vagina/uretra Inkontinens Påverkat allmäntillstånd Hematuri Mikroskopisk Makroskopisk Temp... Annat... Data saknas KAD Multisjuk Särskilt boende Vårdad på sjukhus senaste 6 månaderna Data saknas Diagnoskriterier uppfyllda Diagnos (ICD10)... Urinodling Fastställa diagnos Utesluta diagnos Urinsticka Uricult CRP Kliniskt Annat... Antibiotikabehandling före odlingssvar Ja Nej Data saknas
27 Valt antibiotikum: Cefalosporin Ciprofloxacin Nitrofurantoin Norfloxacin Pivmecillinam Trimetoprim Trimetoprim/Sulfa Data saknas Annat... Behandlingstid 3 dagar 5 dagar 7 dagar Annat... Data saknas Urinodlingssvar: Positiv Negativ Provtagningsförorening Resistens mot insatt läkemedel Ja Nej Åtgärd efter urinodlingssvar Ingen åtgärd Uppföljning/ny kontakt med patienten Byte av antibiotikabehandling Annan åtgärd... Antibiotikabehandling efter odlingssvar Ja Nej Valt antibiotikum: Cefalosporin Ciprofloxacin Nitrofurantoin Norfloxacin Pivmecillinam Trimetoprim Trimetoprim/Sulfa Data saknas Annat... Behandlingstid: 3 dagar 5 dagar 7 dagar Annat... Data saknas Resistens mot valt antibiotikum Ja Nej Uppföljning/ny kontakt med patienten Ja Nej Remiss till annan instans Data saknas Slutdiagnos...
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merHandläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder. på Täby Centrum Doktorn
VESTA VT 2016 Handläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder på Täby Centrum Doktorn En kvantitativ retrospektiv studie Biljana Radosevic, ST-läkare Täby Centrum Doktorn
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merAntibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin
Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete Landstinget Sörmland Handledare Annika Bardel Specialist Allmänmedicin
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merNya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merDiagnostik av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder. Klinisk bild eller urinsticka?
VESTA uppsats HP 2011 Diagnostik av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder. Klinisk bild eller urinsticka? Ett kvalitetsarbete på Tensta vårdcentral. Mars 2012 Författare: Ioanna Makradima ST-läkare Tensta
Läs merBehandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014
Behandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014 Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, Specialist i Allmänmedicin
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merMiriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.
Minifall UVI 2 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 2 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (2a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder En kvantitativ retrospektiv studie Alby vårdcentral Vårtermin 2016 Författare Ali Al-Sammarraie, ST-läkare
Läs merTidigare frisk. Haft en akut cystit för 4-5 år sen.
Minifall UVI 3 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 3 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (3a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merRapport VESTA Norra programmet Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral
Rapport VESTA Norra programmet 2012 Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral Tatiana Markovitj, ST läkare i allmänmedicin Solna centrums
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merSkriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer, Allmänmedicin SOSFS 2008:17
Betydelsen av urinodling för handläggningen av förstagångsbesök för misstänkt urinvägsinfektion hosvuxna kvinnor på Flens vårdcentral - en retrospektiv journalstudie Skriftligt individuellt arbete under
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merResistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merUrinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Läs merUrinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Läs merUVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version
UVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version 2018-06-18 Sara 43 år ringer till vårdcentralen eftersom hon haft sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar och kissat oftare än vanligt de senaste två dagarna.
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merVad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merVÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008
VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens),
Läs merUrinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning
Läs merDiagnostisering och antibiotikaförskrivning vid nedre okomplicerad UVI, hos kvinnor i fertil ålder, på Hallunda Vårdcentral under 2013.
Projektrapport VESTA, np 2014 141101 Diagnostisering och antibiotikaförskrivning vid nedre okomplicerad UVI, hos kvinnor i fertil ålder, på Hallunda Vårdcentral under 2013. Eitmad Ashak, ST läkare, Hallunda
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merBilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner
Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare Urinvägsinfektioner Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt
Läs merHur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun?
Hur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun? Ylva Eklund, ST-läkare, Tierps vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent Innehåll 1. Sammanfattning
Läs merNär behöver vi antibiotika?
När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning
Läs merVictoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län
Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika
Läs merStrama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 217 Sammanfattning primärvård + Svag minskning av antal recept per 1 invånare. - Minskande andel PcV vid pneumoni. - Ökande andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI - Fortfarande stora skillnader
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merUrinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %
Läs merOkomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga
Läs merUrinsticka som komplement till symtomalgoritm för kvinnor med urinvägsbesvär
2016:2ST Urinsticka som komplement till symtomalgoritm för kvinnor med urinvägsbesvär - En studie i primärvård Åsa Gustafsson Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland ISSN 1102-3805
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Olika infallsvinklar men samma kärna: Klok antibiotikaanvändning Vilka är vi? Vilka är
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merUrinvägsinfektion (UVI) Heidi Lindbäck, informationsläkare Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Doktorand Uppsala Universitet
Urinvägsinfektion (UVI) Heidi Lindbäck, informationsläkare Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Doktorand Uppsala Universitet Heidi.lindback@lul.se Etiologisktagens e.coli proteus klebsiella enterococcer
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merUrinvägsinfektion hos barn
sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merRationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
Läs merRiktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23
Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion
Läs merInfektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Läs merStrama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 218 Sammanfattning primärvård + Rekordlågt antal recept per 1 invånare! + Svag minskning av andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI. + Minskande antal UVI-recept till äldre kvinnor. - Fortfarande
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs mer