Diagnostik av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder. Klinisk bild eller urinsticka?
|
|
- Monica Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTA uppsats HP 2011 Diagnostik av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder. Klinisk bild eller urinsticka? Ett kvalitetsarbete på Tensta vårdcentral. Mars 2012 Författare: Ioanna Makradima ST-läkare Tensta vårdcentral Tenstagången Spånga imakradima@hotmail.com tel: Vetenskaplig handledare: Marina Taloyan Dr i Med.Vetenskap Karolinska Institutet Centrum för allmänmedicin marina.taloyan@sll.se Klinisk handledare: Laszlo Lukacs Specialist i allmänmedicin Tensta vårdcentral Laszlo.lukacs@sll.se 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Akut cystit hos kvinnor är en av de vanligaste infektionerna i primärvården. Detta innebär höga kostnader för sjukvården. Enligt läkemedelsverkets riktlinjer, får diagnosen baseras enbart på de viktiga symptomen sveda, trängningar, ökad urinfrekvens, genitala symptom, feber/flanksmärta hos kvinnor utan riskfaktorer och urinsticka får tas enbart när symptomen är otypiska. Syfte/frågeställningar: Att kartlägga dokumentationen avseende de fem viktiga symptomen och följsamheten till riktlinjer om diagnossättningen av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder på Tensta vårdcentral. Baseras urinprovtagningen på den kliniska bilden? Hur ofta är urinsticka negativ trots en typisk klinisk bild? Syftet är att förbättra framtida rutiner kring diagnossättningen av akut cystit med mål att försäkra att den rätta diagnosen ställs och minska sjukvårdens kostnader. Metod: Studien är en deskriptiv journalstudie av alla kvinnor i ålder som fick diagnosen akut cystit under året 2011 på Tensta vårdcentral. Dokumentationen avseende dem fem viktiga symptomen registrerades och prevalensen av kvinnor som inte borde lämna urinsticka enligt riktlinjerna beräknades. Urinstickans resultat jämfördes med den kliniska bilden. Resultat: Mer än hälften av journalerna var ofullständiga. Det sämst dokumenterade symptomet var genitala symptom medan det bäst dokumenterade var sveda. Alla kvinnor med en typisk klinisk bild undersöktes med urinsticka vilket inte är i enlighet med riktlinjerna. Urinstickan var negativ hos hälften av kvinnor med en typisk klinisk bild. Slutsats: Journaldokumentation är bristfällig och följsamhet till riktlinjerna om diagnostik låg. Insatser bör göras för att nå en bättre dokumentation och begränsa urinprovtagning enbart till kvinnor med en otypisk klinisk bild. 2
3 Innehållsförteckning Bakgrund.4 Syfte 6 Frågeställningar...7 Material och metod. 7 Etiska överväganden.10 Resultat...11 Diskussion.12 Styrkor och svagheter.14 Implikationer och framtida studier..15 Slutsatser...16 Referenslista..17 Bilagor
4 Bakgrund Okomplicerad akut cystit eller nedre okomplicerad urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig besvärande infektion hos kvinnor i fertil ålder (18-45 år) som söker hjälp i primärvården. På grund av den höga incidensen innebär diagnosen höga kostnader med hänsyn till provtagning och antibiotikaförskrivning. Evidensbaserade riktlinjer för diagnostik utifrån den kliniska bilden och provtagningen finns, dock varierar följsamheten mellan olika vårdgivare, på grund av brist på enighet om dem eller brist på resurser och rätt organisation (1). Årsincidensen av akut cystit hos kvinnor är drygt 10 % och cirka hälften av kvinnorna får någonsin i sitt liv akut cystit (2, 3). UVI är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män (100:1) i åldersgruppen (4). Upp till 75 % av alla urinvägsinfektioner på svenska vårdcentraler är okomplicerad akut cystit hos kvinnor (5). Samhällskostnaderna för all okomplicerad kvinnlig UVI (ej sjukhusvårdade) för 2000 i Sverige uppskattades till cirka 254 miljoner kronor inkluderat inkomstbortfall, då enligt en amerikansk studie rapporteras inskränkt aktivitet i 2,4 dagar och att 1,2 arbetsdagar förloras på grund av symptom och läkarbesök (6). Okomplicerad akut cystit definieras som sveda, trängningar, frekventa miktioner och förekomst av bakterieuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar (2). I det praktiska vardagsarbetet har det dock varit svårt att använda odling för att ställa diagnos. En av anledningar är att kort inkubationstid kan orsaka falskt negativa odlingar. Senaste studier har dessutom visat att även ett lägre antal bakterier än 10 5 cfu/ml bakterier som tidigare varit avgörande för diagnos kan orsaka symptom (7, 8). Det viktigaste hindret är att användning av odling gör det omöjligt att påbörja behandling i samband med patientens konsultation (5, 6). En kvinna i den valda åldersgruppen (18-45) som söker vård på grund av besvär med vattenkastning kan förutom akut okomplicerad cystit ha någon av de tre följande differentialdiagnoserna: pyelonefrit, uretrit orsakad av sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och vulvovaginit (herpes, candida, bakteriell vaginos) (6). Postmenopausala kvinnor kan även ha atrofisk vaginit som differentialdiagnos (9) samt diverse riskfaktorer för komplicerad UVI och de tillhör inte målgruppen i denna studie. Enligt European association of urology ska diagnosen ställas genom den kliniska bilden (symptom och fynd vid den kliniska undersökningen) hos kvinnor utan riskfaktorer för komplicerad cystit (10). 4
5 Komplicerad cystit är en UVI hos en kvinna med riskfaktorer. Som riskfaktorer räknas anatomiska (t.ex urinstenar, obstruktion, cystik njursjukdom) eller funktionella (t.ex neurologiska blåsstörningar) avvikelser i urinvägarna eller UVI hos patient med sjukdomar som kan förvärra förloppet av en UVI såsom vissa metabola och immunologiska sjukdomar (t.ex okontrollerad diabetes mellitus: HbA1c > 52 mmol/mol), immunosuppression med mera (t.ex HIV) samt graviditet (6, 11). Läkemedelsverket kom 2007 ut med rekommendationer om diagnostik av akut cystit hos kvinnor som ett hjälpmedel för rådgivare. Enligt detta ska diagnosen okomplicerad akut cystit ställas enbart på den kliniska bilden om en kvinna utan de ovanstående riskfaktorerna har minst två av de tre klassiska symptomen: nytillkomna (1) sveda vid miktion, (2) trängningar, (3) ökad frekvens till vattenkastning, med samtidig frånvaro av (4) genitala symptom (vaginal irritation eller flytning) och (5) feber eller flanksmärta och detta inte är recidiverande (5). Recidiverande UVI definieras som >1 UVI de senaste 6 månaderna och/eller >2 UVI det senaste året-cirka 15 % av alla UVI-patienter i svensk primärvård (6). Av ovanstående blir det tydligt att kemisk snabbtest (urinsticka) inte rekommenderas för diagnostik hos kvinnor som uppfyller dessa kriterier. Orsaken till detta är att symptomgivande UVI kan finnas trots negativ urinsticka, vanligtvis på grund av kort inkubationstid (6). Detta innebär att även kvinnor med negativa resultat på urinsticka kan ha symptomlindring av behandling (12). I en vanlig kvinnopopulation har typiska akuta symptom från de nedre urinvägarna ett positivt prediktionsvärde på % för akut cystit. Värdet ökar till över 90% om kvinnan känner igen symptomen från tidigare verifierad cystit. En typisk sjukhistoria är därför ofta tillräcklig för att sätta in behandling, och urinprover blir primärt ett differentialdiagnostiskt hjälpmedel (4). Däremot är undersökning med urinsticka kostnadseffektiv hos kvinnor med låg sannolikhet (< 50 %) för urinvägsinfektion nämligen de med bara ett av de klassiska symptomen (13). Mot den bakgrunden framgår att för att kunna avgöra om man ska genomföra urinprovtagning eller inte måste man ha dokumenterat de fem viktiga symptomen. Det finns inga studier gjorda på Tensta vårdcentral om diagnostiska rutiner kring UVI hos kvinnor. Det är okänt om det finns bra dokumentation i journaler avseende de fem viktiga symptomen som bestämmer diagnossättningen och om rekommendationer från 5
6 läkemedelsverket om urinprovtagning följs. Det är också oklart i vilken utsträckning läkemedelsverkets påstående att urinsticka kan vara negativ hos kvinnor med symptomatisk UVI gäller på Tensta vårdcentral. Noggrann anamnes och dokumentation av de fem viktiga symptomen är viktigt för att kunna utesluta dem differentialdiagnoserna, då behandlingen för dem skiljer sig från behandling av UVI. Att ställa fel diagnos kan innebära utebliven symptomfrihet för patient och ibland antibiotikaförskrivning i onödan. Cirka 30 % med akut cystit blir symptomfria efter 1 vecka utan antibiotikabehandling vilket tyder på att symptomen ofta är spontant övergående (9). Detta dock betyder att cirka 70 % behöver antibiotikabehandling för att tillfriskna. Syftet med antibiotikabehandling är i första hand att förkorta symptomdurationen (14). Risken att en akut cystit utvecklas till en pyelonefrit är mycket liten men måste dock övervägas då det kan orsaka från njurskada till urosepsis som är livshotande tillstånd (15). Lika viktigt är att kunna minska sjukvårdskostnaderna genom att undvika onödig provtagning hos kvinnor som kan få diagnos redan från den kliniska bilden. En urinsticka kostar cirka tre kronor. Priset är förstås lågt men man får också inräkna tiden som behövs för undersköterskorna att analysera urinstickan. Således kan man spara både pengar och resurser om man påvisar att på Tensta vårdcentral urinsticka ofta är negativ hos dessa kvinnor. Att begränsa urinprovtagning skulle även kunna minska diagnossvårigheterna hos kvinnor med typisk klinisk bild men negativ urinsticka. Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera kvalitetet avseende journaldokumentation och diagnostik av urinvägsinfektioner hos kvinnor på Tensta vårdcentral. Detta innebär att få fram eventuell bristfällig dokumentation och på detta sätt förbättra framtida rutiner som försäkrar att den rätta diagnosen ställs. Ett annat mål är att utvärdera urinstickans vikt i diagnossättningen genom att få fram förekomsten av eventuella falska negativa resultat. Detta kan leda till sänkning av kostnaderna avseende urinprovtagning och dessutom underlätta läkarens bedöming i de fallen den kliniska bilden inte överensstämmer med urinstickans resultat. 6
7 Frågeställningar Projektets frågeställningar rörande vårdcentralens kvinnliga patienter i åldersgruppen med hypertoni var: 1. Hur stor andel av kvinnorna som fick diagnos akut cystit hade ofullständig anamnes dokumenterad i journalen? 2. Hur bra var dokumentationen avseende vart och ett av dem fem viktiga symptomen? 3. a. Hur stor andel kvinnor med symptombaserad säker cystit respektive osäker cystit lämnade urinsticka? b. Fanns det statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna avseende urinprovtagning? 4. a. Hur stor andel med symptombaserad säker cystit, respektiv osäker cystit som lämnade urinsticka hade positivt och hur stor andel negativt resultat? b. Fanns det statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna avseende provresultatet? Material och metod Studien är en journalbaserad deskriptiv studie och samtidigt ett kvalitetsarbete gällande vårdcentralen. Tensta vårdcentral är en stor vårdcentral med cirka listade patienter. Där jobbar sju specialister i allmänmedicin, sex ST-läkare och tio underläkare. Populationen är multikulturell och cirka 86 % av patienterna har utländsk ursprung. Vårdcentralen använder journalprogrammet Take Care. Studiepopulationen bestod av kvinnor i ålder som under perioden januari till december 2011 fick en av de följande diagnoserna: akut cystit (N30.0), cystit ospecificerad (N30.9), urinvägsinfektion UNS (N390X), urinvägsinfektion utan angiven lokalisation (N390) enligt ICD-10 diagnosregister eller cystit (N30-P) enligt ICD-10P primärvårdsdiagnoser, i samband med läkarbesök på Tensta vårdcentral. Genom ett databaserat journalsökningssystem som heter RAVE, plockades 214 journaler fram på 157 individer. Sökningen gav alltså flera träffar än patienter eftersom vissa patienter hade 7
8 fått diagnosen mer än en gång under denna period. Fortsatta analyser utgick från patienterna och inte träffarna och journalen som genomlästes var alltid den sista för varje patient. Av dem 157 patienterna exkluderades 18 stycken där det av journalen framkom att de hade olika riskfaktorer för komplicerad urinvägsinfektion eller hade recidiverande urinvägsinfektion (se bakgrund). Alla kvarstående 139 journaler inkluderades i studien. Varje patient fick ett kodnummer och uppgifterna registrerades i ett Excelark. Varken patientens namn eller personnummer fanns med i Excelarket. Kodlistan förvaras låst på vårdcentralen under pågående arbete med denna studie. Efter avslutad studie ska kodlistan förstöras. Information angående dokumentationen av symptom och användning av urinsticka kodades enligt tabell 1. Tabell 1: Variabler som beskriver journaldokumentation avseende de fem viktiga symptomen och urinstickan. Nej Ja Inte dokumenterat 1.Sveda Trängningar Ökad urinfrekvens Genitala symptom Feber/flanksmärta Negativ Positiv Inte tagen Urinsticka Enligt uppgifterna i tabell 1 delades patienter till olika grupper. Urvalsprocessen med resultat beskrivs i figur 1. 8
9 Kvinnor med akut cystit 157 Recidiv eller riskfaktorer kvinnor Ofullständiga journaler 85 Fullständiga journaler 54 Sveda 5/85 Osäker cystit 28 Säker cystit 26 Trängningar 33/85 Lämnat urinsticka 27 Inte lämnat urinsticka 1 Lämnat urinsticka 26 Inte lämnat urinsticka 0 Ökad frekvens 27/85 Positiv 16 Positiv 13 Genitala symptom 75/85 Negativ 11 Negativ 13 Feber/ flanksmärta 19/85 Figur 1: Beskrivning av urvalsprocessen. Undergrupperna rna av ofullständiga journaler är överlappande och uppgår tillsammans inte till 85. De journaler som saknade uppgift om minst ett av dem fem viktiga symptomen definieradess som ofullständiga. De delades till fem olika grupper beroende på bristfälliga dokumentationen avseende vart och ett av de fem symtomen. Det fanns journaler där fler än ett av symptomen hade ofullständig dokumentation. Resultatet redovisades dock separat för vart och ett av symptomen relaterat till studiepopulationen (n=139). De fullständiga journaler som hade alla fem symptomen dokumenterade (n=54) delades till två grupper beroende på om de uppfyllde kriterier för att få diagnosen redan från den kliniska bilden. Kriterier för att bedömas som säker cystit var: minst två av de tre klassiska symptomen och frånvaro av symptom (4) och (5). Kriterier för osäker cystit var: enbart ett 9
10 klassiskt symptom eller/och närvaro av symptom (4) och (5). Båda grupper delades ytterligare till två grupper beroende på om de hade lämnat urinsticka eller inte. De som hade lämnat urinsticka delades till slut till två grupper beroende på om provsvaret var positivt eller negativt. Positiv urinsticka är den som har nitrit positivt och/eller förekomst av leukocyter (pyuri) (6). Vilken tröskel som använts för att bedöma positivt utslag av leukocyter framgår inte alltid i studierna, men där det angivits har 1+ använts som definitionen (6). Det är vanligt att sätta den diagnostiska gränsen för pyuri vid 2 leukocyter. Ett högt gränsvärde minskar risken för falskt positiva svar men ökar samtidigt risken för falskt negativa. Cirka 5-10 % av kvinnor med akut cystit har låggradig pyuri (l leukocyt). Pyuri kan påvisas hos >90 % av dem som har symptomgivande infektion, medan negativt fynd av pyuri minskar sannolikheten något men inte mer än att det fortfarande är störst sannolikhet för cystit vid typisk anamnes. Risken för att hamna under det diagnostiska gränsvärdet ökar om kvinnan t.ex. dricker mycket i försök till egenbehandling (4). Med hänsyn till ovanstående definierades som positiv i denna studie denna urinsticka som hade 1+ leukocyter eller nitrit positivt. Genom statistiska programmet PAST beräknades Fishers exakta test för kvinnor med säker/osäker cystit som lämnade/inte lämnade urinprov för att få fram eventuell statistiskt signifikant skillnad i förekomsten mellan dem två grupperna avseende urinprovtagning. Detta test användes på grund av att variablerna tillhörde icke parade nominal nivå och det fanns värde <5 i en av variablerna. Signifikansnivå p<0,05 användes. Slutligen beräknades Chi-2 test för kvinnor med säker/osäker cystit avseende positiv/negativ urinsticka för att få fram eventuell statistiskt signifikant skillnad i förekomsten mellan dem två grupperna avseende provresultatet. Detta test användes på grund av att variablerna tillhörde icke parade nominal nivå. Signifikansnivå p<0,05 användes. Etiska överväganden Studien syftade inte till att påverka individer fysiskt eller psykiskt. Risk för integritetsintrång gentemot patienter fanns då journaler genomlästes av studieledaren som inte alltid var patienternas vårdgivare. Tillstånd av verksamhetschefen hade getts muntligt att studiedeltagaren kunde läsa igenom patienters journaler som behörig. Varje patient fick ett 10
11 kodnummer och materialet låstes in på vårdcentralen så att ingen obehörig hade tillgång till detta. Inga patientuppgifter lämnade vårdcentralen. Efter studiens avslutning ska det kodade materialet förstöras. Presentationen av resultaten innehåller inga personuppgifter utan detta sker på gruppnivå. På vårdcentralen fanns anslag i väntrummet som informerar patienterna att kvalitetsarbete sker och att granskningar av datajournaler görs för kvalitetssyfte. Syftet med detta projekt är att förbättra kvaliteten på vårdcentralen och detta är till nytta för alla patienter inkluderade försökspersoner. Risk för identitetsintrång fanns också gentemot läkarkollegor som hade skrivit journalerna. De informerades muntligt om projektet under läkarmötet om att inga enstaka läkare skulle granskas eller bedömas vid presentationen av resultat utan all data skulle redovisas på gruppnivå. Resultat I studien inkluderades 139 kvinnor. Av dem, hade 85 kvinnor (61 %) ofullständiga journaler och 54 kvinnor (49 %) fullständiga journaler. Dokumentationen avseende vart och ett av de fem viktiga symptomen redovisas i figur % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sveda Trängningar Ökad frekvens Genitala symptom Feber/ flanksmärta Inte dokumenterat Dokumenterat Figur 2: Journaldokumentation avseende de fem viktiga symptomen för akut cystit hos kvinnor i fertil ålder på Tensta vårdcentral under året 2011 ( n=139). 11
12 I figur 2 kan man se att i 54 % av journalerna saknades dokumentation avseende genitala symptom. Dokumentation av urinträngningar saknades hos 24 % av kvinnorna. I ungefär samma nivå ligger ökad urinfrekvens med 19 % samt feber/flanksmärta med 14 % på bristfällig dokumentation. Dokumentation om sveda saknades hos 4 % av kvinnor. Av de 54 med fullständiga journaler hade enligt den kliniska bilden 26 kvinnor säker cystit och 28 osäker cystit. Antalet kvinnor som lämnade urinsticka respektive som inte lämnade urinsticka samt provresultat presenteras i tabell 2. Tabell 2: Antal kvinnor i fertil ålder som lämnade/inte lämnade urinsticka och provresultat hos kvinnor med säker respektive osäker cystit på Tensta vårdcental under året 2011 (n=54). Säker cystit Osäker cystit Lämnat urinsticka Inte lämnat urinsticka Positiv urinsticka Negativ urinsticka I tabell 2 kan man se att alla kvinnor med säker cystit (100 %) lämnade urinsticka. Hälften av dem var positiva medan hälften var negativa. Majoriteten av kvinnor med osäker cystit (96%) lämnade urinprov. Ingen statistiskt signifikant skillnad påvisades mellan antal kvinnor med säker respektive osäker cystit som lämnade/inte lämnade urinsticka. Fishers exakta test resulterade p=1 (>0,05). Ingen statistiskt signifikant skillnad påvisades mellan antal kvinnor med säker/osäker cystit vad gäller positiv respektive negativ urinsticka. Chi-2 test resulterade i p=0,498 (>0,05). Diskussion Studien visade att mer än hälften av kvinnorna hade ofullständiga journaler. Den mest bristfälliga dokumentationen gällde genitala symptom medan det bäst dokumenterade symptomet var sveda. Majoriteten (~100 %) av kvinnor lämnade urinsticka oberoende på om 12
13 de hade en symptombaserad säker eller osäker cystit. Ungefär hälften av kvinnor med akut cystit hade positiv medan hälften hade negativ urinsticka, oberoende på om de hade symptombaserad säker eller osäker cystit. Stora brister påvisades avseende uppgiften om genitala symptom. En anledning till detta kan vara att kvinnor som har vattenkastningsbesvär ofta upplever detta som mest besvärligt och glömmer berätta om eventuella flytningar eller lättare klåda. Det är läkarens uppgift att fråga om genitala symptom och/ eller undersöka underlivet för att utesluta differentialdiagnoser. Detta är dock lätt att glömma när man koncentrerar sig på besvären från urinröret som är kvinnans största bekymmer. Majoriteten av kvinnor hade symptomet sveda dokumenterat. Detta kan bero på att sveda vid miktion är ett av de vanligaste symptom som kvinnor söker för och oftast det första som de berättar under läkarkonsultationen. Det näst bäst dokumenterade symptomet var feber/flanksmärta. Detta visar att läkarna har varit försiktiga så att de inte missar en pyelonefrit som är en mer allvarlig infektion än akut cystit. Symptomen trängningar och ökad frekvens har haft en tillfredsställande dokumentation. Majoriteten av kvinnor (~100 %) lämnade urinsticka, oberoende av den kliniska bilden. Denna siffra är hög i jämförelse med en motsvarande studie som genomfördes i Spanien under en fem månaders period i 2009 då urinsticka togs på 550 (83,6 %) kvinnor med akut cystit. Följsamheten till lokala kriterier bedömdes som låg i denna studie (16). Ännu lägre följsamhet påvisas i vår studie där togs urinsticka hos alla kvinnor med säker cystit trots att enligt riktlinjerna borde inte tas. Detta visar att urinprovtagning är för läkarna en viktig del av den diagnostiska processen vad gäller akut cystit. Man skulle kunna ifrågasätta den kliniska bildens roll i diagnossättning genom att titta på odlingsresultat beroende på den kliniska bilden och bedöma vilken metod som ger mest tillförlitliga resultat, den kliniska bilden eller urinstickan. Detta skulle kunna vara genomförbart endast i en prospektiv studie där alla kvinnor undersöktes med urinodling. En sådan studie genomfördes i primärvården i England hos 434 kvinnor i ålder 18-70, som visade att kombinationen av dysuri, nykturi och grumlig urin med stor sannolikhet kunde fastställa diagnosen medan frånvaro av de symptomen inte kunde utesluta den. Urinstickan hade ett högre prediktivt värde dock inte väldigt högre: även om urinstickan var helt blank, hade 24 % av kvinnor en cystit verifierad genom urinodling (17). En systematisk litteraturstudie som genomfördes 2010 visade att diagnosen akut cystit baserad enbart på den kliniska bilden hade ett uppskattat fel på cirka 33 % (18). I båda två ovanstående studier användes dock inte 13
14 samma kliniska symptom och fynd som kriterier för diagnos som i vår studie. Kliniska bildens positiva/negativa prediktiva värde kan man dock inte räkna i och jämföra med i vår studie då hela studien baserades på läkemedelsverkets riktlinjer som accepterades som gällande. Urinprovresultatet var negativt hos hälften av kvinnor med symptomatiskt säker cystit. Detta överensstämmer med läkemedelsverkets påstående som avspeglas i testens sensitivitet. Nitrittest är relativt okänsligt (sensitivitet 53-65%) och leukocytesterastestets sensitivitet är % (19). Detta betyder att en kvinna kan ha cystit trots negativ urinsticka och detta beror först och främst på kort inkubationstid eller kvinnans försök till egenvård genom att dricka mycket vatten. Av det ovanstående blir det tydligt att man inte kan lita på urinstickans resultat för att ställa diagnosen då hälften av kvinnor med symptombaserad säker cystit hade negativt resultat. Läkarna på Tensta vårdcentral använde i stort sett urinstickan som hjälpmedel till diagnos dock de tog inte alltid hänsyn till provresultatet utan de baserade diagnossättningen på symptombilden. Detta påstående blir tydligt om man tittar på antalet kvinnor som fick diagnosen trots att de hade negativ urinsticka. Antalet är nästan lika stor som dem med positiv urinsticka. Med hänsyn till detta kan man säga att läkarna hade i åtanke att urinstickan inte är avgörande för diagnos och detta är ett positivt fynd. Det behövs dock förbättring på arbetssättet så att man inte alls tar urinsticka när man inte ska ta hänsyn till detta. På så sätt kan man spara både pengar och resurser på vårdcentralen. Å andra sidan kan detta resultat ifrågasättas med hänsyn till studiens metod. Journaler som genomlästes var endast de med någon av cystitdiagnoserna. Om man hade tittat på journaler med diagnos dysuri eller smärta vid vattenkastning eller till och med om man hade sökt på kontaktorsak och inte diagnos skulle man kunna ha fått annorlunda resultat då man skulle ha inkluderat i studien de kvinnor som hade negativ urinsticka och inte fick diagnosen akut cystit. Styrkor och svagheter Studiens största styrka är att alla journaler under perioden januari till december 2011 genomlästes av studieledaren och alla cystitdiagnoserna inkluderades i sökningen, både från ICD-10 diagnosregister och också ICD-10P primärvårdsdiagnoser. På så sätt missades inte journaler då det påvisades att olika diagnoskoder användes av olika läkare. 14
15 Å andra sidan, en svaghet kan vara att inte alla journaler inkluderades i studien. Av dem 214 journaler som plockades fram på 157 individer genomlästes alltid den sista journalen för varje individ. Detta bestämdes i förväg och fortsatta analyser utgick från patienterna och inte på antal journaler. Orsaken till detta var att vissa patienter hade fått diagnosen i mer än en journal trots att det handlade om samma infektionstillfälle. Detta hände när patienten fick diagnosen både under ett läkarbesök och efter några dagar under att telefonsamtal i samband med urinodling eller ett uppföljningsbesök. Andra patienter hade dock haft upprepande besök med samma diagnos under olika tillfällen. Resultatet skulle kunna se annorlunda ut om man hade baserat analyser på alla 214 journaler. Dokumentationen om urinstickan var säker data som framkom från journalerna och detta är en av studiens styrkor. Å andra sidan, att dokumentationen om symptom baserades på journaluppgifter är en svaghet av denna retrospektiva studie då studieledaren inte haft möjlighet att registrera själva läkarkonsultationen. Detta innebär att allt som patienten tillfrågades inte är säkert att det dokumenterades i journalen. Detta problem skulle kunna lösas om man hade gjort en prospektiv studie eller en studie där man kunde registrera själva läkarkonsultationen. En annan viktig styrka är att ämnet är väldigt intressant av allmänmedicinskt perspektiv då akut cystit är en av de vanligaste infektionerna i primärvården. En svaghet är att studien genomfördes enbart på Tensta vårdcentral och därför är det svårt att generalisera till primärvården i ett större område då, med tanke på patienternas multikulturella ursprung, är populationen inte representativ för Sverige. Implikationer och framtida studier Studien har påvisat att det finns förbättringsmöjligheter avseende journaldokumentationen på Tensta vårdcentral. Läkarna får ha i åtanke att fråga om och dokumentera de fem viktiga symptomen som bestämmer diagnossättningen av akut cystit. Detta kan leda till en mer sparsam urinprovtagning när denna bedöms som onödig enligt läkemedelsverkets kriterier. En motsvarande studie som skulle följa upp denna studie en period efter presentationen av resultat skulle kunna visa om det har genomgått någon förbättring avseende följsamheten till riktlinjerna. Som det redan har redovisats under diskussionen, skulle en prospektiv studie där man undersökte med urinodling alla kvinnor som sökte på grund av vattenkastningsbesvär, 15
16 kunna jämföra den kliniska bildens och urinstickans prediktiva värde vad gäller diagnossättningen. Slutsatser Dokumentationen avseende de fem viktiga symptomen för diagnossättningen av akut cystit hos kvinnor i fertil ålder på Tensta vårdcentral är bristfällig och kan förbättras. Den största förbättringsmöjligheten gäller genitala symptom. Följsamheten till riktlinjerna avseende urinprovtagning är låg, dock baserar läkarna diagnosen och behandlingen mest på den kliniska bilden och inte på urinstickans resultat. Urinstickan hjälper inte till vid diagnossättning hos kvinnor med typisk klinisk bild och bör undvikas. 16
17 Referenslista 1. Lugtenberg M, Burgers JS, Zegers-van Schaick JM, Westert GP. Guidelines on uncomplicated urinary tract infections are difficult to follow: perceived barriers and suggested interventions. BMC Fam Pract. 2010;11(1): Warren JW, Abrutyn E, Hebel JR, Johnson JR, Schaeffer AJ, Stamm WE. Guidelines for antimicrobial treatment of uncomplicated acute bacterial cystitis and acute pyelonephritis in women. Infectious Diseases Society of America (IDSA). Clin Infect Dis Oct;29(4): Foxman B, Barlow R, D'Arcy H, Gillespie B, Sobel JD. Urinary tract infection: selfreported incidence and associated costs. Ann Epidemiol Nov;10(8): Hunskår S, Bärheim A, Lärum E. Allmänmedicin. In: Hunskår S, editor. Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur.; Andre M, Molstad S, Lundborg CS, Odenholt I. Management of urinary tract infections in primary care: a repeated 1-week diagnosis-prescribing study in five counties in Sweden in 2000 and Scand J Infect Dis. 2004;36(2): Norman CD, Sundquist M, M. A. Nedre urinvägsinfektioner (UVI) hos kvinnor. Bakgrundsdokumentation. Information från läkemedelsverket.2007; Kass EH. Asymptomatic infections of the urinary tract. Trans Assoc Am Physicians. 1956;69: Stamm WE, Counts GW, Running KR, Fihn S, Turck M, Holmes KK. Diagnosis of coliform infection in acutely dysuric women. N Engl J Med Aug 19;307(8): Sandberg T. UVI (cystit) hos kvinnor Stamm WE, Hooton TM. Management of urinary tract infections in adults. N Engl J Med Oct 28;329(18): Grabe M, Bjerklund-Johansen T, Botto H, Wullt B, Cek M, Naber K, et al. Guidelines on Urological Infections, European association of urology Richards D, Toop L, Chambers S, Fletcher L. Response to antibiotics of women with symptoms of urinary tract infection but negative dipstick urine test results: double blind randomised controlled trial. Bmj Jul 16;331(7509): Fenwick EA, Briggs AH, Hawke CI. Management of urinary tract infection in general practice: a cost-effectiveness analysis. Br J Gen Pract Aug;50(457): André M, Mölstad S. Nya riktlinjer för urinvägsinfection hos kvinnor.2008; 105(15): Värmland. Li. Terapigruppen för infektionssjukdomar. UVIterapirekommendationer Llor C, Rabanaque G, Lopez A, Cots JM. The adherence of GPs to guidelines for the diagnosis and treatment of lower urinary tract infections in women is poor. Fam Pract Jun;28(3): Little P, Turner S, Rumsby K, Jones R, Warner G, Moore M, et al. Validating the prediction of lower urinary tract infection in primary care: sensitivity and specificity of urinary dipsticks and clinical scores in women. Br J Gen Pract Jul;60(576): Schmiemann G, Kniehl E, Gebhardt K, Matejczyk MM, Hummers-Pradier E. The diagnosis of urinary tract infection: a systematic review. Dtsch Arztebl Int. [Review] May;107(21): Deville WL, Yzermans JC, van Duijn NP, Bezemer PD, van der Windt DA, Bouter LM. The urine dipstick test useful to rule out infections. A meta-analysis of the accuracy. BMC Urol Jun 2;4:4. 17
18 Bilaga Anslag: På denna vårdcentral gör vi granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. 18
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merStramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?
Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merHandläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder. på Täby Centrum Doktorn
VESTA VT 2016 Handläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder på Täby Centrum Doktorn En kvantitativ retrospektiv studie Biljana Radosevic, ST-läkare Täby Centrum Doktorn
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder En kvantitativ retrospektiv studie Alby vårdcentral Vårtermin 2016 Författare Ali Al-Sammarraie, ST-läkare
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun?
Hur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun? Ylva Eklund, ST-läkare, Tierps vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent Innehåll 1. Sammanfattning
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merRiktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23
Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merOtitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal
- 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merÖversikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.
Umeå Universitet Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Maria Furberg, leg. läkare, Åre Hälsocentral.
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merFöljs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?
VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merHur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.
HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merHandledare: Heidi Lindbäck. Doktorand Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala universitet
Handläggning av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i primärvården i Uppsala län utrymme för förbättring med avseende på klinisk diagnostik och antibiotikaförskrivning? Mårten Roos St-läkare allmänmedicin
Läs merSAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merInfluensa är ett årligen återkommande gissel som testar
EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merOBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM
VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar smärta, blödning, flytning,
Läs merCRF för SAMS 2.1.1. Version 140309
CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merKliniska studier. Pilotstudie, 1992
Kliniska studier Pilotstudie, 1992 I denna pilotstudie undersöktes den vaginala floran av 20 kvinnor som efter att ha fått diagnosen bakteriell vaginos använde tamponger innehållande LN - probiotiska mjölksyrabakterier
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merAntibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin
Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete Landstinget Sörmland Handledare Annika Bardel Specialist Allmänmedicin
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den
Läs merVad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Läs merNedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Bakgrundsdokumentation
Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet. Epidemiologi,
Läs merFallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi
Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merAntibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna?
Projektrapport Vesta Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? Tiodora Isskandar Mardo, ST-läkare, Luna vårdcentral Maj 2014 Klinisk handledare: Joakim
Läs merMålbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6
Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merBasprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)
Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merVad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala
Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health
Läs merÄr det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?
Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare
Läs merMödradödlighet i Sverige
Mödradödlighet i Sverige Maternal Mortality in Sweden. Classification, Country of birth, and Quality of care Annika Esscher September 2014 1 Varför studera mödradödlighet i Sverige??? Varje fall är en
Läs merUrinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merAntibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
Läs mer2005:4. Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården. En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004
Qulturum Rapport Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Christina Lannering Primärvårdens FoU-enhet 2005:4
Läs merPATIENTINFORMATION. E-kod/Initialer:.
PATIENTINFORMATION En placebo-kontrollerad, dubbel-blindad, randomiserad studie på patienter med typ 2-diabetes för att utvärdera om läkemedlen Epanova och dapagliflozin kan minska andelen fett i levern.
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs mer