Kvävebalanser vid gröngödsling vs. skörd av foder
|
|
- Axel Arvidsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PAUL RIESINGER Kvävebalanser vid gröngödsling vs. skörd av foder Vid ekologisk odling kan tillförsel och bortförsel av kväve vara i balans. Detta visar beräkningar av åkerbalanser för två olika växtföljder som båda baseras på symbiotisk kvävefixering. En tillräcklig tillgång på kväve tidigt på våren är dock en förutsättning för att grödan skall kunna utnyttja det totalt till förfogande stående kvävet. Symbiotisk kvävefixering (SNF) kan tillgodose växtföljdens behov av kväve enbart om enskilda kvävefixerande grödor är tillräckligt produktiva, om deras andel av växtföljden är tillräckligt omfattande och om deras placering i växtföljden optimeras. I Nordeuropa är fleråriga rödklövergräsvallar av central betydelse för växtföljdernas försörjning med kväve. De genom fixering, nedfall och med utsädet tillförda kvävemängderna minskas med de mängder kväve som förloras genom utlakning (nitrat, NO3 - ) och denitrifikation (kvävgas, N2; lustgas, N2O; kväveoxider, NOx). Den mängd kväve som återstår kan teoretiskt utnyttjas för odlingen av ickekvävefixerande grödor, t.ex. spannmål. Hur skall växtföljderna utformas då grödornas kvävebehov baseras på symbiotisk fixering i fleråriga rödklöver-gräsvallar? I en föregående artikel (Riesinger 2014b) definieras åkerbalansen som en modell för beräkningen av kvävetillgången under ett växtföljdsomlopp. Dessutom beskrivs de mängdmässigt mest betydelsefulla kväveflödena. Utgående från detta skall kväveförsörjningen beräknas och analyseras för två olika växtföljder vars kvävetillgång i båda fall baseras på fleråriga rödklövergräsvallar: i det ena fallet används vallen för gröngödsling, i det andra fallet skördas grönmassan som foder. De följande beräkningarna utförs per en hektar (ha) åker och för vardera ett växtföljdsomlopp. Kväveflöden i vallbaserade växtföljder För odling av gröngödslingsvall antas en kreaturslös gård i södra Finland, med en fyraårig växtföljd som omfattar vall, höstråg, ärt och vårvete. För att undvika svampsjukdomar kan ärt i längden bara ingå i vartannat växtföljdsomlopp. Vallen etableras genom insådd i vårvete och slås under följande växtperiod två gånger. Den avslagna grönmassan lämnas på markytan. För att ta tillvara återväxtens kvävefixering och för att fördröja mobiliseringen av kväve bryts vallen först sent på hösten. I södra Finland tillförde symbiotisk fixering i etableringsårets återväxt och i förstaårsvallar enligt Riesinger & Herzon (2010) i genomsnitt 45 och 366 kg kväve (tabell 1). Kväveflödena vid förädling av grovfoder beskrivs med en modell som utgår från mjölkproduktion i Österbotten. Växtföljden antas förutom treårig vall omfatta vårvete, ärt och havre. För att förenkla beräkningarna antas att allt foder produceras på gården. All stallgödsel återförs till åkrarna. Vallen etableras genom insådd i havre och bryts efter tredje produktionsårets andra skörd. För att möjliggöra stubbearbetning mot kvickrot utförs vallbrottet genast efter andra vallskörden. I enlighet med de genomsnittsvärden som publicerades av Riesinger & Herzon (2010) tillför symbiotisk fixering i etableringsårets återväxt, samt i första-, andra- och tredjeårsvallarna 31, 208, 145 respektive 68 kg kväve (tabell 2). Frilevande bakterier bidrar under finländska förhållanden med en fixering på omkring 3-5 kg kväve per år. I samma storleksordning ligger nedfallet av kväve från atmosfären. I bägge fall avtar mängderna med en högre breddgrad, dvs. ju längre norrut i Finland som skiftet är beläget. 1
2 Även med utsäde tillförs åkern bara ringa kvävemängder, med spannmål omkring fem kg kväve och med ärt det dubbla. Vallfrönas kväveinnehåll är försumbart (tabell 1 respektive 2). På den kreaturslösa gården antas utlakningsförlusterna vara något högre än på husdjursgården, p.g.a. årlig jordbearbetning. Denitrifikationen av kväve antas vara lika hög vid gröngödsling som vid vallodling och spridning av stallgödsel; förlusterna är i det ena fallet större som följd av markpackning (mera omfattande vid en större andel ettåriga grödor), i det andra fallet som följd av djup nedmyllning av organiskt material (vallbrott, stallgödsel) (tabell 1 respektive 2). Kväveförluster vid gröngödsling Vid odling av gröngödsling förloras omkring 10 procent av kväveinnehållet genom avdunstning av ammoniak (NH3) då grönmassan lämnas avslagen på markytan. Den vid två slåttertillfällen avslagna biomassan, bestående av klöver och gräs, utgör knappt kg torrsubstans (ts) (Riesinger & Herzon 2008) och innehåller knappt 220 kg kväve. Avdunstningen av ammoniak leder då till kväveförluster på 22 kg kväve. Förlusten av ammoniak från på hösten nedvissnande växtbiomassa antas vara försumbar (tabell 1). Tabell 1. Kvävebalans över en fyraårig växtföljd som baseras på en rödklöver-gräsvall som etablerats i vårsådd spannmål för att under ett produktionsår odlas för gröngödslingsändamål. Tillskott respektive förluster av kväve (N) Kväve (kg/ha) Fixering (vallåterväxt efter skörden av skyddsgrödan) + 45 Fixering (vall, första produktionsåret) Ammoniakförluster från avslagen grönmassa - 22 Frilevande bakterier (4 år*5 kg kväve/ha) + 20 Nedfall (4 år*5 kg kväve/ha) + 20 Utsäde (2 år spannmål, 1 år trindsäd) + 20 Utlakning (4 år*20 kg kväve/ha) - 80 Denitrifikation (4 år*20 kg kväve/ha) - 80 Tillgängligt för produktion av spannmål till försäljning Kväveförluster vid hantering av stallgödsel På husdjursgården används vallarna för produktionen av grovfoder. Under tre produktionsår producerar vallarna i Österbotten enligt Riesinger & Herzon (2008) sammanlagt kg ts vallfoder, med ett innehåll på 571 kg kväve. Utöver vallfodret ingår också skördarna från ett av växtföljdens spannmålsled och från ärtgrödan i foderstaten. Skördar på kg havrekärna och kg ärtfrön innehåller 50 respektive 87 kg kväve. Därmed förs under ett växtföljdsomlopp totalt 708 kg kväve från åkern till djurbesättningen. En betydande del av fodrets kväveinnehåll recirkuleras till åkern. Förluster uppstår genom export av mjölk och kött, samt vid hantering av kreatursgödsel. Omkring 20 procent av fodrets kväveinnehåll lämnar gården i form av mjölk och kött (142 kg). Resterande 80 procent av fodrets kväveinnehåll återfinns till en början i djurens avföring (566 kg). Då avföringen hanteras i form av flytgödsel förloras i ladugården, under lagringen och i samband med spridningen sammanlagt 2
3 omkring 30 procent av dess kväveinnehåll genom avgång av ammoniak i gasform (170 kg) (tabell 2). Tabell 2. Kvävebalans över en sjuårig växtföljd som baseras på en rödklöver-gräsvall som etablerats i vårsådd spannmål för att under tre produktionsår odlas för skörd av grovfoder. Tillskott respektive förluster av kväve (N) Kväve (kg/ha) Fixering (vallåterväxt efter skörden av skyddsgrödan) + 31 Fixering (vall, tre produktionsår) Fixering (ärt) + 87 Export av fodrets N-innehåll i mjölk och kött Förluster av fodrets N-innehåll från stallgödsel Frilevande bakterier (6 år*3 kg N/ha) + 18 Nedfall (6 år*3 kg N/ha) + 18 Utsäde (2 år spannmål, 1 år ärt) + 20 Utlakning (4 år*15 kg N/ha) 2-60 Denitrifikation (6 år*15 kg N/ha) - 90 Tillgängligt för produktion av spannmål till försäljning Kväveinnehållet i vallfoder och fodersäd recirkuleras i form av stallgödsel delvis till åkern, 2 Ingen utlakning under första och andra vallåret. Kväve för produktion av spannmål till försäljning Spannmål innehåller i allmänhet 20 kg, proteinrikt vete 25 kg kväve per kg kärna (13 % vattenhalt). Detta kväve måste tillföras från markförrådet, från förfrukten eller med stallgödsel. Ärt däremot är neutral med avseende på sitt kvävebehov eftersom symbiotisk fixering tillför motsvarande den mängd kväve som förs bort med fröskörden. Beräkningarnas sista rader anger den mängd kväve som inom ett växtföljdsomlopp återstår för produktion av spannmål till försäljning från gården (tabell 1 respektive 2). Gröngödsling resulterar enligt tabell 1 under ett växtföljdsomlopp i en positiv balans på 289 kg kväve. Om vi antar kärnskördar på kg höstråg och kg vårvete bortförs under ett växtföljdsomlopp på fyra år 80 plus 75, dvs. 155 kg kväve. Dessutom produceras en ärtskörd på kg, men denna påverkar inte växtföljdens kvävebalans. Alla dessa skördar och därmed deras kväveinnehåll lämnar gården i form av livsmedel. Under det fyraåriga växtföljdsomloppet kvarstår 134 kg kväve outnyttjade, dvs. 33,5 kg kväve per år. Vid odling av vallfoder och fodersäd (havre och ärt) och en recirkulering av kväve i stallgödsel återstår ett netto på 133 kg kväve för odling av en gröda vars skörd förs bort från gården (tabell 2). En kärnskörd på kg vårvete innehåller 100 kg kväve. Husdjursgården kan alltså per hektar åker och under en sexårig växtföljd producera kg vårvete för human konsumtion. Dessutom förädlas kg ts vallfoder, kg havre samt kg ärt via produktion av mjölk och kött. Under denna tidsperiod återstår 33 kg kväve outnyttjat, dvs. 5,5 kg kväve per år. Omvandlingen av symbiotiskt fixerat kväve till skörd? 3
4 Undersökningen om symbiotisk fixering av kväve i rödklöver-gräsvallar (Riesinger 2014a) kombinerad med beräkningarna ovan visar att produktiviteten vid ekologisk odling inte behöver begränsas av någon absolut brist på kväve. Det kan tilläggas att de gårdar som ingick i undersökningen på sina spannmålsfält de facto producerade skördar på i genomsnitt respektive kg spannmål per hektar (södra Finland respektive Österbotten). I den växtföljd som utgår från symbiotisk fixering i gröngödsling tillförs betydligt mer kväve än vad som omvandlas till skörd, då vi utgår från de skördenivåer som uppnås i praktiken. Varför omvandlas gröngödslingsvallarnas höga tillförsel av symbiotiskt fixerat kväve i praktiken inte till högre skördar? Till en del binds detta kväve upp i ogräs: på de undersökta gårdarna utgjorde ogräsen 11,4 respektive 20,6 procent av vårsädesfältens totala ovanjordiska biomassa (södra Finland respektive Österbotten, Riesinger & Hyvönen 2006). Leder ett större överskott av kväve till ökade förluster eller kan detta kväve åtminstone delvis bindas in i en ökande humushalt och på sikt bidra till ökad markbördighet? En procent humus innehåller omkring kg kväve. Om vi antar att humushalten under en period av 10 år kan ökas med en kvarts procentenhet så binds samtidigt ytterligare 375 kg kväve in i denna. Det överskott av kväve som produceras i den växtföljd som gröngödslingsvallen ligger till grund för kan alltså möjligtvis fångas upp i form av en ökande humushalt. Förebygga tidvis kvävebrist! En låg effektivitet i omvandlingen av symbiotiskt fixerat kväve till skörd förorsakas troligtvis i betydande grad av tidvis kvävebrist. Brist på kväve i skott- och broddbildningsskedet (BBCH 10-20) har visat sig utgöra en absolut begränsning för beståndets slutgiltiga skörd (Hauggaard- Nielsen et al. 1998). I synnerhet kalla och torra vårar medför att mineraliseringen av kväve från organiskt material inte är tillräckligt omfattande för att tillgodose grödans behov. Vid konventionell odling kan växttillgängligt kväve smidigt tillföras i form av vattenlöslig mineralgödsel. Vid ekologisk odling kan lantbrukaren istället använda urin och flytgödsel där 90 respektive 70 procent av det totala kväveinnehållet utgörs av snabbt växttillgängligt ammoniakoch ammonium (NH4 + )-kväve. En tidig tillförsel av några tiotal kg växttillgängligt kväve medger en bättre tillväxt på våren och innebär att grödan i större utsträckning kan utnyttja det kväve som senare under växtsäsongen mobiliseras från organiskt material. AgrDr/MMT Paul Riesinger, Arbetsgruppen för agroekologi, Institutionen för lantbruksvetenskaper, Helsingfors Universitet. Arbetet har fått finansiellt understöd av R. Erik Serlachius Stiftelse (provtagning) och Louise och Göran Ehrnrooth Stiftelse (analys och publikation). Artiklarna har tidigare publicerats i Landsbygdens Folk/Lantmän och Andelsfolk (2011 och 2012), men föreligger här i omarbetad och aktualiserad form Litteratur Hauggaard-Nielsen H, de Neergaard A, Jensen LS, Høgh-Jensen H & Magid J (1998). A field study of nitrogen dynamics and spring barley growth as affected by the quality of incorporated residues from white clover and ryegrass. Plant and Soil, 203, Riesinger P (2014a). Typensidonta vaihtelevaa mutta runsasta! Luomulehti 2, Riesinger P (2014b). Kasvien typensaanti, Luomulehti 3, Riesinger P & Herzon I (2008). Variability of herbage production in mixed leys as related to ley age and environmental conditions: a farm survey. Agricultural and Food Science, 17, Riesinger P & Herzon I (2010). Symbiotic nitrogen fixation in organically managed red clover-grass leys under farming conditions. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B, Soil and Plant Science, 60, Riesinger P & Hyvönen T (2006). Weed occurrence in Finnish coastal regions: a survey of organically cropped spring cereals. Agricultural and Food Science, 15,
5 Bild 1. Vid gröngödsling återförs all biomassa och därmed allt kväve direkt till marken. En tidig första avslagning och sammanlagt tre avslagningar per säsong ger god effekt mot tistlar. Bild 2. Vallfoder förädlas inte bara till mjölk och kött utan också till stallgödsel. Tillförsel av urin och flytgödsel tidigt på våren kan öka grödans kapacitet till tillväxt senare under säsongen. 5
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merKväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merBibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel
Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merInte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merHögre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merBibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
Läs merEkologisk odling på Logården 1992-2002
Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merskörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel
En bättre kvävetillgång för högre Ökad mullhalt skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel Ulrika Wikman, ProAgria Österbottens Sv. Lantbrukssällskap
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs mer15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:
Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merH , Växtodling
Lustgas i dräneringsvatten från åkermark Bakgrund Lustgas (N 2 O) är en av jordbrukets stora miljöutmaningar. Lustgas från mark är den enskilt största källan till jordbruket växthusgasutsläpp och står
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merEkologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde
Ekologisk produktion på Rådde gård 1997-08 förändring av jordanalysvärden Februari 09 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks-
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merFördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2
1 Denna presentation gjordes i samband med fältvandringen på Ullberga gård utanför Nyköping, 3 augusti 2017. Materialet baseras på den forsknings och försöksverksamhet som bedrivs vid Biodynamiska Forskningsinstitutet
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merTeknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster
Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merVallens förfruktsvärde i ekologisk odling - vallen både nödvändig resurs och riskfaktor Artur Granstedt
Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet 2000-03-30, uppdaterad 2016-03-18 Skilleby gård 153 91 Järna Tel 08-55157702, Fax 08-55157789 E-mail: artur.granstedt@jdb.se Vallens förfruktsvärde i ekologisk
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merKaliumdynamiken i ekologisk vallodling
Rapport till SLU EkoForsk för år 3 (dvs 004) Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling Ylva Andrist 1, och Ingrid Öborn 1 Macaulay Institute, Craigiebuckler, Aberdeen AB15 8QH, Skottland, Institutionen för
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs mer